(1) Frågor ÖVERGRIPANDE - Vilka hbt-frågor vill ni prioritera under den kommande mandatperioden och varför? 1. Bekämpa vardagshomofobin. Man ska bemötas med respekt på sin arbetsplats 2. Könsneutral äktenskapslagstiftning 3. Insatser för unga hbt-personer. T ex förebyggande resurser mot psykiska besvär 1. Könsneutral äktenskaps 2. Att transpersoner inkluderas i hetslagstiftningen. 3. Att på bred front få in hbt i skolan, arbetslivet, sjukvården på alla plan i samhället. 1. Likhet inför lagen, jämlik äktenskapsbalk. 2. Arbetet mot hatbrott och diskriminering. Stärka diskrimineringslagarna. Grundlagsförbud mot diskriminering. 3. Skolan. Att vi får tydligare kunskapsmål om hbtfrågor. Alla elever ska ha rätt till bra och vettig undervisning i sex- och samlevnad och i hbtfrågor. Skolan ska vara en trygg miljö. 1. Likabehandling och allas lika värde. 2. Könsneutral äktenskapslagstiftning 3. Att upprätthålla lagar kring hatbrott är viktigt. 1. Prioritera diskrimineringsfrågorna. Inom alla områden. Accepterar inte att man diskrimineras på grund av sexuell läggning eller något annat. 2. Utbildning och ge hbt-kompetens för de som arbetar inom äldrevården. 3. Utökade kunskaper on hbt-området inom barnomsorgen 1. Könsneutralt äktenskap 2. Hatbrotten 3. Sammanhållen diskrimineringslagstiftning 1. Införa könsneutralt äktenskap. 2. Minska antalet hatbrott. 3. Arbeta för en hbtpakt inom EU 1. Könsneutralt äktenskap, 2. Arbetet för att minska hatbrotten. 3. Arbetet med en attitydförändring i majoritetssamhällets syn på hbt-personer 1. Könsneutral äktenskapslagstiftning 2. Hbt-förordning för myndigheter Förordningen ska ha genomslag i alla offentliga verksamheter. Ge konkreta mätbara mål hur man ska bemöta hbt-personer och motverka diskriminering. 3. Skolan och lärarutbildningen. Alla lärare ska utbildas i sex- och samlevnad. Den skall inkludera hbtkompetens. UTBILDNING Enligt RFSL:s Kommunundersökning och våra erfarenheter av kommuners och landstingsarbete är behovet av en ökad kompetens inom hbtområdet stort. Bland annat står det klart att kompetensen behöver ökas inom grupper som skol- och vårdpersonal, arbetsgivare och politiker. - Hur ser ni att man ska lösa det stora behovet av hbt-utbildning bland anställda och förtroendevalda inom kommuner och landsting? Anser att fullmäktige i kommunerna bär ansvaret och ska besluta om utbildning för sina ledamöter. Att utbilda förtroendevalda är upp till partierna. Bland anställda är det viktigt att utbildningarna innehåller uppdaterade läromedel, tex när det gäller litteratur som används vid lärarhögskolorna. Dessa måste vara uppdaterade när det gäller beskrivning av homo, bi och trans Kommunerna måste anställa ansvarig för jämställdhet och hbt-frågor. Det är avgörande med hbt-perspektiv inom olika utbildningar för att bli lärare, arbeta inom vården, rättsväsendet osv. Det ska vara lika självklart att hbt-utbilda som att jämställdhetsutbilda personal inom kommuner och landsting. (fp) anser att staten ska vara mer aktiv, bland annar att kartlägga hur kommunerna arbetar och vilken kompetens man har i hbt-frågor. (fp) vill att lärare måste ha befogenheter att ingripa mot elever som beter sig hotande och våldsamt mot andra elever,. (j) anser det nödvändigt att vidareutbilda lärare kring mänskliga rättigheter och att hbtfrågor finns närvarande inom undervisningen. Verka för att hbt-aspekterna av mänskliga rättigheter finns med hela tiden. Det stora genombrottet blir normaliseringen när det finns alltfler i skolan som har föräldrar av samma kön. (kd) anser att lärarutbildningen bör bli bättre på sex- och samlevnadsundervisning. (m) vill utbilda förtroendevalda inom kommun- och landstingsfullmäktige i hbt-frågor. Det borde vara obligatoriskt att utbildas i hbt-frågor anser (mp). (mp) vill uppmärksamma de fackliga organisationerna på att jobba med de här frågorna. (s) har lagt en handlingsplan för mänskliga rättigheter för kommande fyra åren som är riktad till kommuner och landsting, om allt kommuner och landsting måste göra för att de är utförare. Sjösatt en delegation om mänskliga rättigheter att stötta kommuner och landsting. (s) har vidare avsatt resurser för att ge myndigheter hbt-utbildning i sin senaste budgetproposition. (v) vill generellt öka resurserna till kommuner och landsting. Vill se mer utbildningar av kommun- och landstingspersonal i hbt-frågor samt att grundutbildningen av tjänstemän skall inkludera hbt-frågor. En hbt-förordning skulle avhjälpa som en övergripande styrning av vilka krav som ställs på att ha kunskaper och motverka diskriminering.
(2) Frågor ÄKTENSKAP/ PARTNERSKAP Äktenskapsutredningen är i färd att bereda frågorna kring hur kommande äktenskapslagstiftning ska utformas. - Vad anser ni om en könsneutral äktenskapslagstiftning och samfundens vigselrätt? - Ska personer och/eller samfund som inte viger samkönade par ha vigselrätt? ( c) har två linjer inom partiet vad gäller samfundens vigselrätt. Federley anser att man ska ha civiläktenskap med borgerlig vigsel. Väldigt tveksamt. har åsikten att de samfund som inte vill viga samkönade par ej heller ska ha vigselrätt enligt samma linje som partiet förde när frågan var aktuell för partnerskapsförrättare. (fi) är för en könsneutral äktenskaps Nej, man ska kunna frånta samfunden vigselrätt. Lagen ska vara jämlik för alla. Har man vigselrätt så har man vigselrätt för alla. De präster som vill viga samkönade par ska få göra det i den modell (fp) förordar Ja det ska de (j) är positiva till könsneutral äktenskaps Den juridiska delen ska vara tillgänglig för alla och således förespråkar ett civiläktenskap. En religiös ceremoni kommer sedan utöver det. (kd) vill inte införa en könsneutral äktenskaps Äktenskapet tillhör man och kvinna. (kd) anser att man ska kunna vara vigselförrättare även om man inte vill förrätta partnerskap. (kd) anser att kyrkan måste få bestämma och den enskilde vigselförrättaren vilka man vill viga. Politiker ska inte styra gå in och styra. (m) är ej klara med frågan men Billtröms uppfattning är att riksdagsgruppen är för ett införande av ett könsneutralt äktenskap Ja. (m) vill inte avskaffa vigselrätt för dem som inte viger homosexuella. Detta motiveras med hänvisning till vikten av trosfrihet och EUkonventionerna om religions- och trosfrihet (mp) är för könsneutralt äktenskap. Nej. (mp) anser att vill man inte viga någon ska vigselrätten tas bort. (s) är för en könsneutral äktenskapslagstiftning Svårt säga till en kyrka vilka ceremonier de ska förrätta. Vill ha könsneutral äktenskaps Finns inga skäl för två olika lagstiftningar. Nej, samfunden ska kunna förlorar sin vigselrätt om de ej vill viga samkönade par. Samfunden kan ha kvar de egna vigselakter som de önskar men de ska inte vara juridiskt giltiga. DISKRIMINERING Diskrimineringskommitténs förslag till en sammanhållen diskrimineringslagstiftning ger även förslag till att samtliga diskrimineringsombudsmän skall slås samman till en, att könsidentitet och ålder skall ingå som nya grunder. - Hur tänker ni ställa er till diskrimineringskommitténs förslag på en sammanhållen diskrimineringslagstiftning? anser det bra med en gemensam diskrimineringslag och gemensam diskrimineringsombudsman. Specialkompetenserna tas ej bort utan samlas under samma tak. Viktigt att dessa sedan organiseras efter diskrimineringsgrund. Partiet har ingen linje i denna frågan. Det finns två parallella uppfattningar. Å ena sidan anses det inom partiet att det finns problem med att dela upp diskrimineringsombudsmännen. Männniskor faller mellan stolarna. Diskriminering handlar om att flera maktordningar samverkar. Å andra sidan finns linjen att så fort andra diskrimineringsgrunder kommer upp så tappar man bort jämställdhet och kvinnors diskriminering. JämOs särställning försvinner. (fp) är för en sammanhållen lag. (fp) kan kan tänka sig gemensam sammanhållen myndighet med flera olika ombudsmän som arbetar inom sina specialområden. Ska dock vara en ombudsman och i så fall under-ombudsmän. Viktigt med klar ansvarsfördelning med särskilda ombudsmän som arbetar med hbt-frågor. Vill se en sammanhållen myndighet med experter inom de olika diskrimineringsområdena. Vill ha sammanhållen Man vill inte se detaljerad lagstiftning om hur det ska organiseras internt. (kd) vill verka för en sammanhållen Anser att det är bra att ålder och könsidentitet finns med som nya diskrimineringsgrunder. Inte tagit ställning om det ska finnas en ombudsman per område. Men det måste finnas en struktur som är mer enhetlig. (m) avser att yrka bifall till diskrimineringskommitténs förslag. Ser inga nackdelar med förslaget som enligt (m) leder till en samlad kompetens (mp) stöder förslaget. Ombudsmännen kan vara kvar men det ska vara en sammanhållen (s) är för en sammanslagen lagstiftning men tveksamma till att slå samman ombudsmännen. Ser ingen färdig lösning på detta men möjligt hitta en lösning med samordning av ombudmännen. Inget färdigt ställningstagande. (v) kan tänka sig sammanhållen Dock är (v) negativa till en gemensam diskrimineringsombudsman. Detta pga att (v) ser ett behov av specialkompetens inom de olika diskrimineringsgrunderna.
(3) Frågor HIV/HÄLSA - Hur kommer vi att märka, sett på stödet för arbetet med hivprevention, att ert parti ingår i regeringen? ej tagit ställning i frågan. Stöd till mottagningar för hbt-personer och riktade resurser för säkrare sex-information är viktigt. (fi) anser att man ska vara lyhörd för de organisationer som driver hiv-frågor. Vill diskutera smittskyddslagstiftningen mer öppet, där organisationsföreträdare har helt annan åsikt än staten. Genom att (fp) försvarar att det finns ett rejält statligt ansvar för hiv-prevention. Det är viktigt att uppmärksamma män som har sex med män. Verkar för att ge storstäderna en extra tilldelning. (j) anser att det är regering och riksdags sak att prioritera insatser till en så allvarlig infektion som hiv. (kd) anser att en förebyggande vård måste ha en mycket framskjuten ställning. (kd) vill satsa mer på de förebyggande mottagningar som finns som arbetar med sex och samlevnad, hiv och hälsa. Fler än RFSL bör arbeta med hivprevention, som till exempel landstingen. Bland annat ska Venhälsan finnas kvar i Stockholm samt få utökade resurser. (m) avser att se över stödet för arbetet med hiv-prevention och vill se en dialog kring detta med berörda parter. Ska medel avsättas är det enligt Billström viktigt att se och utvärdera ett resultat. Informationsplikten bör tas bort anser (mp). Frågan om hiv-prevention måste bli ett gemensamt ansvar och inte bara ligga på individen. Hiv/aids-frågan tenderar falla mellan stolarna inom Regeringskansliet. (s) vill få en tydligare hantering av frågorna. Har verkat för att det kommit en handlingsplan om hiv/aids och hur medel ska avsättas. Likaså hur stöd till de som arbetar preventivt inom samhället, bl a frivilligorganisationer ska utformas. Vill se att preventiva arbetet både drivs av frivilligeorganisationer och Socialstyrelsen och enskilda landsting. (v) vill se till att stödet inte minskar. Ser positivt på att hivpreventionspengarna i stadsbudgeten har blivit permanentade. Samhällets ansvar att inom hälso- och sjukvården bedriva hiv-prevention men frivilligorganisationers roll är viktig. - Har ni för avsikt att verka för att ge utökade resurser för vård av transsexuella? Tremånadersregeln ska gälla för vård. Transsexuella ska vara med i vårdgarantin som alla andra. Från den dagen man väljer besöka landstingsvården och vill ha hjälp med könsbyte så ska man få hjälp. Ja. Just transfrågan glömmer man lätt bort. (fp) vill att Socialstyrelsen ska gör en rejäl genomgång kring vårdsituationen för transsexuella. Viktigt att landstingen tar sitt ansvar. (fp) vill börja med att se till att varje vårdregion har resurser som täcker kostnaderna. Partiet har inte tagit ställning i frågan. Lundgren tror sig se att partiet vill samla vården på ett ställe i Sverige Nej, alla oavsett medicinska behov ska få sin vård. Vill inte rikta medel inom vården för särskilda grupper. (kd) anser att patienter som inte kan få den vård man behöver i sitt eget landsting kunna få samma vård kostnadsfritt i ett annat landsting som kan ta emot en. Anser att fundamentet i vår hälso- och sjukvårdslag ska vara att man ska kunna få den vård man behöver oavsett var man bor i landet. (s) hänvisar till pågående utredning om lagen om könsbyte. Det är de enskilda landstingen som bestämmer politiska prioriteringar. Svårt att svara på frågan. Anser att det borde det finnas bättre täckning än vad det finns idag.
(4) Frågor ASYL och INTER- NATIONELLT - På vilket sätt kommer ni att verka för att Sverige skall vara ett pådrivande land vad gäller hbt-personers mänskliga rättigheter i värden, inom te x FN och i det svenska biståndet? - Väldigt få personer beviljas asyl med hänvisning till deras sexuella läggning och könsuttryck. Vad anser in om denna situation och på vilket sätt skulle ni vilja ändar denna? Svensk lag ska följas. Det är tolkningen och tillämpningen av asyllagen som är fel. Migrationsverket måste ges tydliga direktiv. Den domstolsprövning som börjat gälla är bra, men man måste se till att intentionerna följs. Som att asylsökande verkligen får ombud och själva kan få föra sin talan. Det är tydligt att här följer man inte den svenska lagstiftningens intentioner utan att Migrationsverket gör på ett annat sätt. De handläggare som fattar beslut måste ta ansvar för sina beslut. (fi) vill arbeta inom EU med att stärka hbtpersoners rättigheter. Ställa hårda krav på ansökarländer. Krav på mänskliga fri- och rättigheter. Det finns hbt-vänliga partier i riksdagen, men frågorna tycks begränsa sig till Sveriges gränser.. Man skulle aldrig säga till asylsökande att åk hem och sluta vara politiskt aktiv men det går bra när det gäller sexuell läggning att begära att man inte ska leva ut sin sexualitet i hemlandet. De som prövar asylansökningarna behöver utbildning hbt-kompetens. Ge andra direktiv till Migrationsverket, man ska inte kunna hänvisa till att man ska leva dolt som hbt-person i hemlandet. (fp) anser att Sverige bör driva en hbt-konvention inom FN. (fp) anser att bistånd är till för att stärka demokratin. Fp har drivit på för att Sida ska ha tydliga mål för hur man arbetar med hbt-frågor. Om ett land bryter mot de mänskliga rättigheterna ska detta påverka om man ger bistånd till den regimen, oavsett om man förföljer hbt-personer eller den politiska oppositionen eller etniska minoritetsgrupper. Anser att ännu så länge är svårt att se hur nya lagstiftningen har fått effekt. Migrationsverket och ambassader i utlandet har extremt dåliga kunskaper om hbt-personers situation i världen. (j) är angelägen om global organisation i en global värld. (j) ser positivt på FN men anser att organisationen är ineffektivt och korrumperat. Stor del av FN:s medlemsländer bryter mot allt möjligt som FN fattat beslut om. Men man kastar inte ut dem. Detsamma gäller bistånd. Man måste ändå ge bistånd som kommer folket till del trots att ett land bryter mot mänskliga rättigheter och en del av biståndet inte kommer folket till del. (j) tillhör en grupp i EUparlamentet med partier som anses homofoba i sin politik. (j) var med och rensade ut Lega Nord och Polska familjeförbundet och verkar fortsättningsvis för att dessa inte ska bli insläppta igen. (j) anser att asylsökande ska kunna få asyl på grund av sexuell läggning Ändring i lagstiftningen måste till. (kd) har kritiserat att Migrationsverket avvisar människor på grund av att de inte kan vara öppna i hemländerna. Det ska kunna vara asylskäl att inte kunna leva som öppen i hemlandet. (kd) vill ha en grundläggande konvention om mänskliga rättigheter. Där alla ska inkluderas. Vill inte verkat för särskild hbt-konvention. (kd) vill avsätta medel till sexuell och reproduktiv hälsa, vill dock inte ta ställning till att avsätta medel till bistånd som ska förändra situationen för hbt-personer. (kd) anser att det drivas genom FN och biståndsprojekt men prioriterar att arbeta mot diskriminering i Sverige. Dock anser de att det finns all anledning att göra förändringar. Bistånd är ett trubbigt vapen. (m) anser att det inte är bra att dra in bistånd från ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vill istället arbeta för att medel riktas specifikt till hbt-personer/organisationer. (m) tror på utbildning i hbt-frågor inom migrationsverket och UD. (mp) anser att personalen på svenska ambassader bör få utbildning i dessa frågor. Frågorna bör även diskuteras på EU-nivå. (s) anser att asyllagstiftning idag ger rätt till uppehållstillstånd för förföljda på grund av kön och sexuell läggning. Anser att Sverige är aktiv när det gäller att bevaka hbt-rättigheter inom internationella fora som EU och FN. Anser att det finns skäl inom EU att se över det som medlemsländerna skrivit under när det gäller respektera mänskliga rättigheter för hbt-personer inom EU hur det efterlevs. Vill verka för en FNkonvention. Sverige bör ta mer plats i frågorna och ställa hårdare krav i EU och FN. Sveriges regering ska göra tydliga markeringar när det händer saker som att Pridefirande förbjuds i ett EU-land som hände i Lettland. Tror att det ev kan bli bättre med Migrationsdomstolarna än med Utlänningsnämnden. Anser att det handlar om att ge tydliga direktiv om hur lagen ska uttolkas.
(5) Frågor HAT och HETS Enligt BRÅ:s statistik för hatbrott inom Sverige under 2005 är 40% av förövarna, när det gäller homofoba hatbrott, under 18 år. - Vad anser ni att man ska göra för att komma tillrätta med den stora grupp unga förövare inom homofoba hatbrott? 1. Skolan måste bli bättre på att förmedla respekt för människors mångfald på grund av sexuell läggning. 2. Måste finnas tid på schemat att tala om hbt-personer och föra samtal om människors olikheter. 3. Se över hur läroböckerna ser ut när det gäller vad som står om hbt. (fi) vill att man ska se över skolböcker och sexualundervisningen. Utbildningsväsendet måste hålla hbt-frågan levande. I samtliga utbildningar ska det finnas hbt-kompetens. Ge hbt-organisationer större resurser. Det krävs utbildning av lärare och att de får redskap att undervisa i hbt-kunskaper. I skolans läroplaner och kursplaner ska kunskap i hbt-frågor vara inskrivna. Skolan måste bli zon där man känner sig trygg, accepterad och öppen som den man är. Skolan måste få både redskap och befogenheter. Fason på det lokala brottsförebyggande arbetet. Fler närpoliser som ska röra sig bland ungdomar i olika miljöer, på skolor, fritidsgårdar och ute på stan. Anser att mer hbtundervisning i skolorna behövs. Skolan ska uppfostra eleverna till att bli demokrat som respekterar mänskliga rättigheter.. Alla människors lika och okränkbara värde, där man inte ska slå ner på någon som är annorlunda vill (kd) ska genomsyra skolan. (kd) anser att hatbrott kan accepteras. Man måste ändra undervisningen i skolan och polisiärt ingripa. (kd) vill införa en civilkuragelag. Om någon misshandlas så ska medborgare enligt lag ha skyldighet att ingripa. (kd) vill avsätta resurser till polisen för att bekämpa hatbrott. 1. Utbildning/Upplysning. Inför utbildning även i sammanhang där vi inte är så vana vid hbt-diskussioner. T.ex. i invandrartäta områden. Skolan har ett ansvar i detta. 2. Använd straffskalorna mer offensivt (mp) anser att utbildning är det viktigaste. Framförallt bör kompetensutvecklingen höjas för lärare. Likaså bör bidragen höjas till kommunerna för att de ska kunna jobba med dessa frågor. Vidar ska diskriminerande läroböcker rensas ut och ersättas med nya. (s) har tagit fram lagstiftning om diskriminering och kränkande behandling i skolan, där skolan har ansvar att motverka diskriminering och kan bli dömda om den inte gjort tillräckligt. Har givit uppdrag till Skolverket att göra översyn i sex- och samlevnadsundervisningen. Ingen enkel lösning. Att man lever upp till lagstiftningens intentioner om hetslagstiftningen. Måste bli mindre accepterat i vuxenvärlden att vara homofob. Finns tendens att skolan negligerar eller förstärker homofoba tendenser genom att man inte har kompetens och inte talar om hbt-frågor över huvud taget. Det arbete som RFSL och andra hbt-organisationer gör är lika viktigt minst som det som lagstiftarna kan göra. FAMILJ - Hur ställer ni er till en lagstiftning som möjliggör att ett barn kan ha fler än två vårdnadshavare för barn? Partiet har ingen uppfattning, det är en kommande diskussion. (fi) är för att det ska kunna vara fler än två vårdnadshavare. Det ska kunna gå att anpassa föräldraförsäkringsfrågor Fp inte tagit ställning i frågan. Orolig för utdragna vårdnadstvister när det gäller att möjliggöra fler än två vårdnadshavare. Enligt ny vårdnadslag kan socialnämnden väcka talan om umgängesrätt för fler än vårdnadshavarn. (fp) vill avvakta hur umgängesregeln fungerar. (j) säger nej till fler vårdnadshavare än två. (kd) anser att det räcker med två vårdnadshavare. Det är barnperspektivet som ska råda. (m) avser inte att driva denna fråga under den kommande mandatperioden (mp) anser att man borde kunna ha fler vårdnadshavare Anser att frågan är intressant men har inte tagit ställning. Barnets bästa måste vara utgångspunkt i vårdnadsfrågor. Frågan blir bl a var man ska sätta gränsen för fler än två vårdnadshavare. Måste tänkas igenom väldigt grundligt. (v) har tagit ställning för fler vårdnadshavare än två - Hur anser ni att man ska säkerställa god kvalitet i bemötande av barn i regnbågsfamiljer i den offentligt finansierade verksamheten? Alla ska omfattas av diskrimineringslagstiftning, även barn och föräldrar. Man ska ha rätt att kräva sin rätt inför domstol och det ska finnas en stark och kraftfull ombudsman till hjälp. Genom utbildning att personalen lär sig personalen att bete sig på rätt sätt. Om lagstiftarna säger att de här människornas ställning ska stärkas så sänder det tydliga signaler ut i samhället. Antingen har man rättigheter eller så har man inte det. Går inte att bara ha lite rättigheter. De som arbetar i verksamheten måste ha baskunskaper i bl a hbt-frågor. (j) anser att det behövs mer utbildning inom området. Bland annat på Lärarhögskolorna. Mänskliga rättigheter måste alltid prioriteras Finns mycket att göra här men inget som kan nationellt beslutas om. Ingår i det kommunala ansvaret att de som jobbar inom skolan och landstingen ska ha den utbildning som krävs. (mp) kan se att regnbågsgrupper erhåller ekonomiskt stöd Ser att det finns ett behov inom kommuner av vidareutbildning i hbt-kompetens inom socialtjänsten även för anställda inom skolor, barnomsorg. Kompetensen ska finnas inom förskolan, skolan och hälso- och sjukvården. Man måste både få in det i den allmänna verksamheten och ha särskilda mottagningar, som inom mödravård, med specialkompetens.