En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. OM UR OCH RÄDDA BARNEN Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar Rädda Barnen för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. 1
SAMMANFATTNING UR och Rädda Barnen har tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Enkäten har besvarat av 348 lärare. Undersökningen ger en bild av hur situationen ser ut för dessa 348 lärare och en stark indikation på hur situationen ser ut för andra lärare till ensamkommande flyktingbarn. Analysen har visat att många lärare upplever ett bristande stöd från rektor/skolledning och att många saknar rutiner och tydliga riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Få lärare har fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevernas kunskaper i kursplanens alla ämnen och ge undervisning på rätt nivå. Vidare värdesätter lärarna samverkan med andra yrkesgrupper och viktiga personer kring eleven så som exempelvis god man eller personal på gruppboende. Majoriteten finner att ansvaret för att lärare som undervisar ensamkommande flyktingbarn får stöd och de förutsättningar de behöver för en bra undervisning, exempelvis kompetensutveckling, ligger på kommunen eller rektorn. Trots missnöjet med stödet från skolan är i stort sett alla lärare positiva till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre grupp inom gruppen nyanlända barn. Denna undersökning kan därför även knytas till en diskussion kring undervisningen och skolans ansvar för denna grupp. 2
4... 1. Inledning 4... 1.1. Bakgrund 4... 1.2. Syfte och frågeställningar 5... 1.3. Om undersökningens genomförande 5... 2. Resultat 5... 2.1. Bristande stöd från rektor/skolledning 6... 2.2. Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd 6... 2.3. Bristande rutiner 6... 2.4. Ansvaret för stöd till lärare 6... 2.5. Attityder 7... 2.6. Skillnader mellan olika kommuner 7... 3. Analys 7... 3.1. Skolans dubbla uppdrag och lärarnas behov av utbildning 7... 3.2. Tid för samtal 8... 3.3. Samverkan med god man 8... 3.4. Tillgång till tolk 8... 3.5. Lärarna saknar riktlinjer 8... 3.6. Tid och resurser 3
1. INLEDNING Varje år kommer drygt 2 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. 1 Bakom sig har de ofta en lång och farlig resa och de flesta har varit med om traumatiska upplevelser i hemlandet. Många av dem är individer med en önskan om en framtid och delaktighet i det svenska samhället och här har skolan en mycket viktig roll. 1.1. Bakgrund I maj år 2010, gick Rädda Barnen ut med ett upprop för ensamkommande flyktingbarn och presenterade ett antal punkter kring förbättring gällande mottagandet av barnen: Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande. Denna checklista var bland annat ett svar på att kommunerna som ansvarar för att barnen ska få ett bra mottagande inte fått tydliga riktlinjer från staten kring hur detta bör göras. I checklistan ingick bland annat krav på att det ska finnas tillgång till utbildade tolkar dygnet runt, att barnen ska få tillgång till en god man inom 24 timmar från att det kommit till ankomstkommunen, samt att det ska finnas samverkansgrupper inom kommunen med representanter från de olika yrkesgrupper som är inblandade i mottagandet av barnen. Rädda Barnen lyfter även fram vikten av barnets rätt till undervisning på rätt nivå tillgodoses. I den del av Rädda Barnens checklista som rör rätten till undervisning på rätt nivå återfinns följande: Barnet har som alla andra barn i Sverige rätt till utbildning, oavsett om det ska stanna här eller återvända till hemlandet. För att skolorna ska kunna ge det stöd som behövs krävs att de kartlägger nyanlända elevers kunskaper och individuella förutsättningar. Utan en sådan kartläggning går eleven miste om den undervisning han eller hon har rätt till. Nationellt stöd för att åtgärda vissa brister krävs. Trots det ska kommunerna och skolan ta ansvar för att tillgodose de behov som ensamkommande flyktingbarn har. Små kommuner kan samverka med andra kommuner och skapa gemensamma resurser. kommunen uppmanas även att: genom skolorna skapa riktlinjer för mottagandet som skolans personal ska känna till. göra information lättillgänglig om hur elev och vårdnadshavare anmäler eleven till skolan. se över rutiner för att ta reda på nyanlända elevers språkliga, kunskapsmässiga och kulturella bakgrund. Följ mottot ta reda på vad eleven kan och ta vara på elevens förutsättningar. låta eleven formellt tillhöra en svensk klass från början. För att förhindra segregering i internationell klass, kan skolan upprätta mentorskap mellan elev 1 Enligt Migrationsverkets statistik kom år 2010 2 393 ensamkommande flyktingbarn till Sverige och av dem fick 1 351 uppehållstillstånd. I år förväntas cirka 2 400 ensamkommande barn söka asyl i Sverige. från den klassen och den nyanlände. rekrytera personal med kunskap om undervisning för nyanlända. utveckla kompetensen hos redan anställda inom detta område. tillgodose skolornas behöv av bland annat modersmålslärare såväl som personal för studievägledning på modersmålet. I samband med UR:s dokumentärserie Ensamkommande flyktingbarn som sänds i SVT1 under hösten 2011 och studioprogrammet En timme om ensamkommande flyktingbarn som sänds i Kunskapskanalen den 24 oktober kl. 22.30 har UR och Rädda Barnen tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Under förarbetet till undersökningen har det blivit tydligt att det sällan talas om ensamkommande flyktingbarn i skolan. Istället talar man om nyanlända barn eller senkommande barn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre del i denna grupp som inte alltid särskiljs från den större gruppen. I undervisningen tycks lärare inte heller göra någon större skillnad mellan dessa barn. UR och Rädda Barnen har tagit detta i beaktande, men trots detta har vi gjort valet att göra ett nedslag i hur det ser ut just kring gruppen ensamkommande flyktingbarn. Eftersom ensamkommande flyktingbarn är en grupp inom gruppen nyanlända barn, har Skolinspektionens rapport Utbildning för nyanlända elever rättten till en god utbildning i en trygg miljö 2 till viss del varit vägledande inför undersökningen. Denna rapport visar bland annat att utbildningen ofta är lärarstyrd och att den nyanlända eleven i dessa fall får en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektors pedagogiska ledarskap, att kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna och att nyanlända elever inte får den utbildning de har rätt till. 1.2. Syfte och frågeställningar För att få fördjupad kunskap om hur ensamkommande flyktingbarns rätt till utbildning respekteras har UR i samarbete med Rädda Barnen ställt ett antal frågor till dessa barns lärare. Syftet är att kartlägga hur lärarna upplever undervisningssituationen och det stöd de får från skolan och på så vis få ett lärarperspektiv på undervisningens kvalitet. I rapporten besvaras följande frågeställningar: Vilket stöd får lärarna från skolan och vilket stöd saknar de? Vem anser lärarna bär ansvaret för att ge dem stöd? Vilka attityder finns till att undervisa ensamkommande flyktingbarn? Finns det skillnader mellan olika kommuntyper? 2 Skolinspektionen. Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. 2009 4
Rapportens resultat är ämnat att användas som del i det underlag Rädda Barnen behöver för att fördjupa en checklista för undervisning av nyanlända barn samt som underlag till UR:s En timme om ensamkommande flyktingbarn. 1.3. Om undersökningens genomförande En webbaserad enkät skickades ut till 24 000 lärare med en tydlig förfrågan om att få svar från lärare som undervisat ensamkommande flyktingbarn under det senaste året. Enkäten besvarades av 348 lärare som undervisar eller undervisat ensamkommande flyktingbarn det senaste året. Det saknas officiell statistik på hur stor den totala populationen av lärare till ensamkommande flyktingbarn är men elevgruppen är relativt liten antar vi att våra respondenter utgör en betydande del av populationen. Utformandet av frågorna i enkäten har föregåtts av samtal med lärare till ensamkommande flyktingbarn och sakkunniga inom skola och flyktingmottagande. Enkäten består av både slutna envals- och flervalsfrågor som kan analyseras systematiskt och öppna frågor där respondenten svarat med egna ord. I de tabeller där totalen av svarande inte uppgår till 348 beror detta på att respondenterna fått olika följdfrågor beroende på hur det svarat tidigt i enkäten. Generaliserbarhet Enkäten har besvarats av 348 respondenter vilket visar hur situationen ser ut för dessa 348 lärare. Det är också en stark indikation på att övriga lärare i populationen upplever situationen snarlikt. Eftersom undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval är resultaten inte generaliserbara. För att kunna generalisera; måste urvalet vara slumpmässigt. Däremot ger undersökningen en mycket bra fingervisning med tanke på att en stor del av den uppskattade populationen har bidragit med svar. 2 RESULTAT Resultatet redovisas tematiskt. På vissa frågor har lärarna fått möjlighet att utrycka sina åsikter med egna ord. Ett urval av dessa kommentarer finns återgivna. 2.1. Bristande stöd från rektor/skolledning Nästan varannan, 42 procent, av de tillfrågade lärarna upplever att de saknar stöd eller får svagt stöd av skolan/rektorn/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Störst andel av de tillfrågade lärarna anser att de inte fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevens kunskaper i alla ämnen och för att kunna ge undervisning på rätt nivå. Tabellen visar hur lärarna graderat stödet på en skala där 1 betyder inte alls och 7 helt och hållet. tabell 1. Stöd från skola/rektor/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1=Inte alls 10 % 34 2 16 % 56 3 16 % 56 4 16 % 56 5 21 % 72 6 13 % 45 7=Helt och hållet 8 % 29 Det stöd som lärarna fått består i huvudsak av stöd i form av samverkan med andra yrkesgrupper samt vuxna i barnets närhet. Av de som har fått stöd har 60 procent haft möjlighet att ta in en tolk och drygt en fjärdedel, 27 procent, har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarn. Det är färre som beskriver att de har fått mer tid, större ekonomiska resurser och kompetensutveckling för grundlig kartläggning av elevens/elevernas kunskaper i alla ämnen. Lärarna nämner även lärare i svenska som andraspråk som en tillgång och flera uttrycker uppskattning över rektorer som lyssnar på dem och ger dem utrymme att utforma arbetet så som de anser bäst. tabellen nedan visar vilken typ av stöd lärarna har fått. Tabell 2. Typ av stöd som lärare fått Procent Antal Möjlighet att ta in en tolk 60 % 88 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 34 % 50 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 33 % 48 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 27 % 40 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 22 % 32 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 17 % 25 Mer tid 16 % 23 Bättre ekonomiska resurser 14 % 21 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 11 % 16 5
Många lärare beskriver svårigheterna med att ge eleverna ämnesundervisning på rätt nivå som den största bristen i skolan: Den största bristen i de ensamkommande flyktingbarnens undervisning är att det inte finns en ordentlig helhetssyn på deras lärande hur språkutvecklingen hänger ihop med ämnesinlärningen. Det är som att svenskan är en sak och de andra ämnena något annat. Men allt hänger ihop. Vi är dåliga på att använda andra språk som stöd i ämnesinlärningen. Det svåraste är att validera deras kunskaper. Vissa har aldrig gått i skolan, men har mycket kunskaper med sig ändå. Det är svårt att bedöma deras tidigare skolkunskap/ ämneskunskaper och ta till vara de kunskaper de bär med sig. Många ser dem som oskrivna blad. Det råder brist på extra stöd för analfabeter. Svårt att tillgodose mycket snabba elevers behov... Det största problemet är brister i kartläggning av kunskaper och social situation 2.2. Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd Det lärarna framför allt önskar sig är mer tid. Flera lärare som svarat på UR:s enkät beskriver det som ett stort problem att de inte hinner med de samtal de vill ha med eleverna. Min erfarenhet är att lärarna inte får mer tid att sitta och samtala med dessa barn som ofta har svårigheter med språket. Vidare efterlyser lärarna utbildning, både gällande ensamkommandes specifika situation och bakgrund, undervisningsmetoder och kunskapsutvärdering. Många efterfrågar större ekonomiska resurser. Lärare skriver även att de hade önskat sig tydligare riktlinjer för verksamheten. tabellen visar vilken typ av stöd lärarna önskar. Tabell 3. Typ av stöd lärarna önskar sig Procent Antal Mer tid 57 % 83 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 55 % 81 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 51 % 74 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 47 % 69 Bättre ekonomiska resurser 42 % 61 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 40 % 59 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 30 % 44 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 21 % 31 Möjlighet att ta in en tolk 21 % 31 2.3. Bristande rutiner Endast 4 av 10 lärare svarar att skolan där de arbetar har rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resterande svarar att det saknas rutiner eller att de inte känner till att sådana finns. Bland de som svarar att de saknar eller inte känner till skolans rutiner kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn är missnöjet med stödet från skolan något större; 70 procent av de som saknar eller inte känner till att skolan har rutiner för mottagandet av flyktingbarn upplever också ett svagt stöd från skolan. Tabellen visar hur lärarna svarat på frågan Har din skola rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn? tabell 4. rutiner för arbete med ensamkommande Procent Antal Ja 43 % 148 Nej 27 % 93 Vet ej 30 % 107 2.4. Ansvaret för stöd till lärare De flesta, 67 procent, anser att kommunen bär ansvaret för att läraren ska få det stöd som behövs. Nästan lika många, 65 procent, lägger ansvar på rektorn. En mindre del, 32 procent, anser att det är staten/skolverket som bär ansvaret. Flera lärare skriver också om det egna ansvaret för att be om hjälp och specificera vilken typ av stöd de behöver. 2.5. Attityder I stort sett alla upplever att rektorer och lärarkåren generellt är positiva till att hjälpa ensamkommande flyktingbarn. Nästan alla är också positiva till att själva undervisa dessa elever. Så här skriver några lärare: 6
Absolut en av de roligaste uppgifterna som går att få som lärare. De är studiemotiverade och intresserade av att lära sig. De ensamkommande eleverna har ofta en positiv inställning till skolan. De har motivation och vill lära sig för att komma vidare i livet. Det bidrar till den positiva attityden. Vi är oftast imponerade över att de är så ambitiösa och att de är tacksamma för att få gå i skolan. Vi behöver alla elever. De tillför mycket, ger perspektiv till de svenska ungdomarna. De som uttrycker en mer negativ attityd är tydliga med att de är negativa till undervisningssituationen och inte till barnen. Så här skriver de som utryckt en negativ inställning: Jag är negativ för att det inte finns tid att sätta sig in i hur den undervisningen ska fungera Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. Jag har inte kompetens att undervisa flyktingbarn som inte kan svenska. Känner mig otillräcklig. Det finns ingen tid att hjälpa dem så som jag skulle vilja Det finns dock ett fåtal lärare som beskriver hur lärarkåren generellt inte alltid är positivt inställd till ensamkommande elever: De ser ner på dessa elever kunskapsmässigt. Dessa elever ses även av många kollegor som kriminella analfabeter. De är mycket dåligt insatta i vad som behövs för att få det att fungera i skolans verksamhet. Det är ofta vi svenska som andraspråkslärare som får ta ansvar för ensamstående flyktingbarn. Jag tycker att andra lärare som mentorer och ämneslärare inte tar sitt ansvar för dessa elever. De vet ofta inte hur de ska hantera situationen. Tabellen visar lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. tabell 5. lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1= Mycket negativ 0 % 1 2 0 % 1 3 2 % 6 4 7 % 23 5 10 % 35 6 24 % 82 7= Mycket positiv 55 % 193 Vet ej 2 % 7 2.6. Skillnader mellan olika kommuner I lärarundersökningen har respondenterna fått svara på i vilken kommun de varit verksamma som lärare för ensamkommande flyktingbarn. På grund av det begränsade antalet respondenter är det inte möjligt att dra slutsatser kring förhållanden i enskilda kommuner. Vid en jämförelse av olika kommuntyper, framträder mindre skillnader. Det är en något större andel storstadskommuner, 62 procent, som saknar rutiner för arbete med ensamkommande flyktingbarn. Detta kan jämföras med 56 procent i övriga kommuner. När det gäller nöjdhet med stöd är den i det närmaste likvärdig i storstadskommuner och övriga kommuner. 3 ANALYS 3.1. Skolans uppdrag och lärarnas behov av utbildning UR och Rädda Barnens undersökning visar att många lärare inte känner sig tillräckligt rustade för att ge ensamkommande elever undervisning på rätt nivå och att de behöver kompetensutveckling för att bättre förstå dessa barns bakgrund och specifika situation. Detta trots att varje barns rätt till utbildning finns inskriven i FN:s konvention för barns rättigheter, Barnkonventionen. Genom att ratificera konventionen har Sverige förbundit sig till att göra skolan tillgänglig och likvärdig för alla barn. Den svenska skolan har dessutom såväl ett demokratiskt uppdrag som ett kunskapsuppdrag. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas som medborgare medvetna om sina och andras rättigheter samt att de ska nå kunskapsmålen. Dessa två uppdrag är ofta beroende av varandra. För lärarna innebär detta att de behöver kunskap om ensamkommande flyktingbarns sociala situation och kompetens att möta och utforma undervisningen utifrån deras behov. De tillfrågade lärarna efterfrågar särskilt kompetensutveckling när det gäller kartläggning av elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen. Det är dock minst andel av de lärare som har fått stöd, 11 procent, som uppger att de fått stöd i form av kompetensutveckling. Alla nyanlända elever har varit med om någon form av uppbrott och lever i ett nytt samhälle där de inte behärskar språket. För de som kommer utan sina föräldrar blir skolan en särskilt viktig arena för social gemenskap. Trots det uppger endast 27 procent av de lärare som fått stöd, att de har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation. 3.2. Tid för samtal En brist i undervisningen av ensamkommande flyktingbarn är att det saknas tid och forum för eleven att göra sin egen röst hörd. Att känna till elevens skolbakgrund, önskemål och ambitioner med utbildningen skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling. 7
Unga ensamkommande har precis som alla andra barn rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Barnets rätt till inflytande finns inskriven i såväl Barnkonventionen som i Skollagen. 1 I Barnkonventionen understryks vikten av att barn som är föremål för olika domstols- och administrativa förfaranden ska beredas möjlighet att höras. Detta ställer särskilda krav på alla de yrkesgrupper och myndigheter som kommer i kontakt med ensamkommande barn. Lärare som svarat på UR och Rädda Barnens enkät placerar mer tid högst upp på listan över önskade förbättringar. Denna tid vill de använda till undervisning, kartläggning av elevernas kunskaper och sociala situation och för att lyssna till barnet. Bristen på samtal mellan lärare och elev försvårar undervisningssituationen och gör det svårt för läraren att undervisa på rätt nivå. Skolinspektionen lyfter i sin granskningsrapport att de ofta intervjuar elever som berättar om sin skolbakgrund, sina tidigare kunskaper, betyg i olika ämnen och vilka mål de har med sin utbildning. Samtidigt beskriver eleverna hur ingen annan på skolan ställt dessa frågor till dem. 2 3.3. Samverkan med god man Ensamkommande flyktingbarn har istället för sin familj ett nätverk kring sig bestående av god man, personal på boende eller en fosterfamilj. Samverkan med dessa värdesätts av lärarna. 40 procent önskar sig bättre förutsättningar för samverkan med personer i barnets närhet. Samtidigt har det i intervjuer med lärare inför undersökningen framkommit att lärare i vissa fall finner det enklare att få till stånd en fungerande samverkan med en god man, personal på ett boende eller en fosterfamilj än med en nyanländ elevs ursprungliga familj. 3.5. Lärarna saknar riktlinjer Bristen på riktlinjer och formellt antagna rutiner för hur arbetet med ensamkommande flyktingbarn ska bedrivas är ett problem. Skolinspektionen beskriver hur utbildningen ofta är lärarstyrd och hur undervisningen genomförs och planeras av eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektorns pedagogiska ledarskap. De flesta lärare som svarat uppger att de inte vet om skolan har riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn eller att sådana riktlinjer saknas. Detta upplevs som ett hinder av lärarna. 3.6. Tid och resurser Otydliga riktlinjer, svagt stöd från skolledning, bristande möjlighet att ta in tolkar och bristande kunskaper om hur elevers kunskapsnivå i alla ämnen bör kartläggas i kombination med att skolan har ett stort behov av att anpassa sig efter nyanlända elevers förutsättningar skapar en svår arbetssituation för lärare. Dessutom känner sig många pressade av tidsbrist. Det stöd som allra flest önskar sig är just mer tid. De begränsade personalresurserna har antagligen ett samband med att undervisningen av denna elevgrupp inte leds av skolledning utan av lärare som brinner för att skapa goda förutsättningar för lärande. UR 2011 Författare: Karoline Malitzki & Evelina Fredriksson 3.4. Tillgång till tolk Kartläggningen av elevernas kunskaper i alla ämnen förutsätter att lärare och elev förstår varandra. Bristfällig användning av tolk försvårar lärarnas arbete avsevärt. Skolinspektionen understryker även vikten av att elever får studievägledning på sitt modersmål och betonar att eleven har rätt att utveckla sina kunskaper i kursplanens olika ämnen trots att hon eller han inte behärskar svenska språket. 3 Trots det är det bara 60 procent som har haft tillgång till tolk och flera lärare beskriver språket som ett hinder i ämnesundervisningen. 1 Skollag 2010:800 2 Skolinspektionen. 2009 3 Skolinspektionen. 2009 8