RAPPORT Kemikalier i byggvarr tillsyn hs återförsäljare Tillsynsprjekt i samarbete mellan Malmö, Götebrg ch Stckhlm Antagen av Miljönämnden 2011-05-23 Rapprtnr 5/2011 ISSN 1400-4690
Rapprter (ISSN 1400-4690) utgivna fr..m. 2006: 01/2006 Livsmedelstillsyn av julbrd i Malmö stad 2005 02/2006 Livsmedelstillsyn av pizzerir i Malmö stad 2005 03/2006 Livsmedelstillsyn av sklr med tillagningskök i Malmö stad 2006 04/2006 Luften i Malmö. Årsrapprt 2005 05/2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 2004/2005 06/2006 Rapprt m resultat av Smileyprjektet i Malmö 2005-2006 07/2006 Livsmedelskntrll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2005 ch 2006 08/2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 2005/2006 09/2006 Rapprt m tillsyn av grafiska ch ftgrafiska branschen 2006 01/2007 Tillsyn inm Södra Sfielund. Förebyggande fastighetsinspektiner i samarbete mellan Miljöförvaltningen ch Södra Sfielundsenheten under våren 2006. 02/2007 Mätning av luftförreningar vid E6 i södra Tygelsjö 03/2007 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö stad 2006 04/2007 Luftkvaliteten i Malmö 2006 05/2007 Kldixidutsläpp från Malmö stads verksamheter 2005 06/2007 Luftförreningsmätningar i Hamnparken 2006 07/2007 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen 2007 08/2007 Livsmedelskntrll av caféer, salladsbarer ch restauranger i Malmö 2007 01/2008 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö stad 2007 02/2008 Livsmedelskntrll under julmarknaden i Malmö stad 2007 03/2008 Mätning av luftförreningar vid Fsie under periden 1994 till ch med 2005 04/2008 Luftkvaliteten i Malmö 2007 05/2008 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 06/2008 Prvtagningsprjekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger 2008 07/2008 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Djäknegatan 2007/2008 08/2008 Mätning med passiva prvtagare i Malmö under vintern 2007/2008 09/2008 Livsmedelskntrll av butiker ch partihandlare i Malmö 2008 10/2008 Livsmedelskntrll på större livsmedelsverksamheter våren 2008 11/2008 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen 2008 12/2008 Livsmedelskntrll under internatinell livsmedelsmarknad i Malmö 2008 13/2008 Livsmedelskntrll av trghandel i Malmö 2008 14/2008 Livsmedelskntrll av smmaröppna verksamheter i Malmö 2008 15/2008 Omprövning ch gdkännande av köken i Malmös försklr under 2007 ch 2008 01/2009 Livsmedelskntrll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten 2008 02/2009 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö 2008 03/2009 Livsmedelskntrll av kmmunala särskilda benden i Malmö 2008 04/2009 Luftkvaliteten i Malmö 2008 05/2009 Livsmedelskntrll under julmarknaden i Malmö 2008 06/2009 Livsmedelskntrll på restauranger m fl i Malmö 2008 07/2009 Livsmedelskntrll på icke-kmmunala försklr i Malmö hösten 2008 08/2009 Livsmedelskntrll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö 2008 09/2009 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen 2009 10/2009 Uppföljning av luftförreningsmätningar vid Nbeltrget 2008/2009 11/2009 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Mariedalsvägen 2009 12/2009 Märkningsprjekt i riskklass 5 B mfattande butiker ch grssister våren 2009 01/2010 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö 2009 02/2010 Livsmedelskntrll på kmmunala försklr i riskklass 3B ch 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö 2009 04/2010 Livsmedelskntrll av ksttillsktt i hälskstbutiker samt hs matmäklare 05/2010 Livsmedelskntrll av butiker med förpackade varr samt grssister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen 2010 07/2010 Livsmedelkntrll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A 2010 01/2011 Kunskapen m Reach hs nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/2010 03/2011 Luftkvaliteten i Malmö 2010 04/2011 Livsmedelskntrll av äldrebenden i Malmö våren 2011 05/2011 Kemikalier i byggvarr tillsyn hs återförsäljare Rapprterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö, telefn 040-34 10 00 (vx). De kan ckså laddas ner från www.malm.se/milj
Bild: www.clurbx.cm Kemikalier i byggvarr - tillsyn hs återförsäljare Tillsynsprjekt i samarbete mellan Malmö, Götebrg ch Stckhlm
Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Genmförande...5 Resultat...6 Följs eventuella krav upp med egna analyser?...7 Slutsatser ch diskussin...8 Uppföljning ch vidare arbete... 10 Bilagr... 12 2
Sammanfattning Miljöförvaltningarna i Götebrg, Malmö ch Stckhlm har under 2010 genmfört ett gemensamt tillsynsprjekt där vi besökt 24 butiker sm säljer byggvarr. Den diffusa spridningen av kemikalier i samhället via varr är ett prblem sm uppmärksammas allt mer. Byggvarr kan innehålla flera ämnen med farliga egenskaper. Exempel på sådana ämnen är ftalater (mjukgörare) ch brmerade flamskyddsmedel. Byggvarr säljs i stra vlymer ch byggs in för långa tider vilket innebär risk för att expneringen kan bli betydande för människr ch miljön. Regler m kemikalier i varr finns främst i den eurpeiska kemikalielagstiftningen Reach. Där finns en så kallad kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen. Med den följer ett infrmatinskrav sm innebär att den sm säljer en vara är skyldig att infrmera sina kunder m varan innehåller ett ämne på kandidatförteckningen. Tillsynen har ckså stöd i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Prjektets huvudsakliga mål var: Att öka kunskapen m kemikalier i byggvarr hs butiker sm säljer byggvarr Att undersöka butikernas rutiner för att uppfylla infrmatinskravet i Reach Att ta reda på hur butikernas kemikaliearbete fungerar när det gäller varr. Inspektiner utfördes i butikerna ch frågr ställdes i syfte att få infrmatin m punkterna van. Två varr valdes ut per butik ch frågr ställdes m deras kemikalieinnehåll. De viktigaste slutsatserna var följande: 60 % av butikerna hade kunskaper m Reach, kandidatförteckningen ch infrmatinskravet. Kunskaperna fanns i högre utsträckning hs huvudkntr eller inköpsrganisatiner. Butikernas kunskap är viktig för att kunderna ska få krrekt infrmatin m varrnas kemikalieinnehåll. Svaren på våra frågr m de utvalda varrna visade att dkumentatinen varierade kraftigt. Kemikalieinnehållet är sällan fullständigt specificerat. Butikernas förutsättningar att uppfylla infrmatinskravet försvåras av att det inte finns några krav på hur kemikalieinnehållet i en vara ska redvisas. Dessutm finns en risk att kunderna inte får krrekta svar på sina frågr. De krav sm ställs på leverantörerna vid inköp följs sällan upp ch tilliten till leverantörerna är str. Tillsyn av leverantörerna skulle behövas bland annat för att kntrllera hur de uppfyller infrmatinskravet. Tillsynsprjektet gav gtt resultat ch uppfyllde de mål sm vi satt upp. Strstadssamarbetet innebär att underlaget blir större, genmslaget blir större ch administratinen effektivare. Särskilt värdefullt är samarbetet inm nya mråden där stra behv finns av erfarenhetsutbyte ch utveckling av arbetssätten. Butiker sm säljer till yrkesmässiga användare tycks ha kmmit längre än de butiker sm säljer till knsumenter när det gäller kemikaliekrav på leverantörerna vid inköp. Branschrganisatinerna infrmerar i dagsläget inte butikerna m miljöfrågr i någn str utsträckning. De skulle kunna fylla en viktig funktin för att hjälpa butikerna med dessa frågr. 3
Varutillsyn är ett pririterat mråde i Kemikalieinspektinens Handlingsplan för giftfri vardag. Vi behöver utveckla varutillsynen genm att skaffa mer tillsynsvana ch få tillsynsvägledning framför allt från Kemikalieinspektinen. Vad har effekterna blivit av besöken? Såväl butiker sm huvudkntr har fått ökade kunskaper kring lagkrav, vilket lett till flera knkreta åtgärder samt ökat förutsättningarna för ett bra kemikaliearbete. Våra frågr m de utvalda varrna har gjrt att kemikaliefrågr har uppmärksammats hs huvudkntr ch leverantörer. Butikerna har fått ökad förståelse för vad infrmatinskravet innebär. Vi har upptäckt mråden sm behöver förbättras, exempelvis dkumentatin av innehåll i varr ch avsaknad av uppföljning av de krav sm ställs på leverantörer vid inköp. Dessa frågr ska lyftas till Kemikalieinspektinen ch branschrganisatiner så att våra erfarenheter bidrar till fler förbättringar. Bakgrund Den diffusa spridningen av kemikalier i samhället via varr är ett prblem sm på senare tid uppmärksammats allt mer. Spridning av persistenta ch biackumulerande ämnen är särskilt prblematiskt. Om skadr upptäckts på människrs hälsa ch/eller miljön sm är rsakade av sådana ämnen tar det lång tid att få ner halterna till nivåer sm inte innebär risk för skada. Det har inm flera lika prjekt, bland annat Nya Gifter Nya Verktyg sm genmfördes i Stckhlm 2007-2008, gjrts studier för att identifiera vilka ämnen sm är angelägna att arbeta med för att minska miljöprblemen sm ämnena i fråga bidrar till. Ämnena har egenskaper sm gör att de klassas sm särskilt farliga, till exempel cancergena eller reprduktinsstörande. Byggvarr är en varugrupp sm kan innehålla flera av de pririterade farliga kemikalierna. Exempel på ämnen sm kan finnas i byggvarr är ftalater (mjukgörare), brmerade flamskyddsmedel ch klrparaffiner. Inm byggsektrn används stra vlymer av många lika typer av material ch den långa livslängden på byggnader ökar risken för att byggvarr påverkar människrs hälsa ch miljön. Kemikalieinspektinen fick under hösten 2010 ett regeringsuppdrag att göra en handlingsplan för en giftfri vardag. Handlingsplanen har nyligen publicerats ch innebär att större fkus läggs på kemikalier i varr ch ckså att tillsynen inm varumrådet kmmer att öka. Denna utveckling innebär att det blir allt viktigare att återförsäljare har kännedm m sitt ansvar när det gäller kemikalier i varr. Reach Den gemensamma eurpeiska kemikalielagstiftningen Reach (förrdningen (EG) nr 1907/2006) sm trädde i kraft 2007 berör i huvudsak kemiska prdukter men innehåller ckså vissa regler m kemikalier i varr. Ett av huvudsyftena med Reach är att förbättra skyddet av människrs hälsa ch miljön mt de risker sm kemikalier kan utgöra. Begränsningsreglerna (bilaga XVII) mfattar en del kemikalier sm har sådana egenskaper att användningen av dessa begränsats eller ibland helt förbjudits. Det är endast ett fåtal ämnen sm finns i byggvarr sm finns upptagna där. Exempel är de brmerade flamskyddsmedlen penta- BDE (brmdifenyleter) ch kta-bde. 4
Kandidatförteckningen. I ktber 2008 publicerade den eurpeiska kemikaliemyndigheten Echa den första kandidatförteckningen. I dag innehåller kandidatförteckningen 46 ämnen ch nya ämnen tillkmmer successivt. Ämnen sm kan föreslås till kandidatförteckningen är ämnen sm har egenskaper sm kan medföra allvarliga ch irreversibla effekter på människrs hälsa ch i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen, eller SVHC-ämnen (substances f very high cncern). Ämnena på kandidatförteckningen kan kmma att flyttas över till listan (bilaga XIV) över ämnen sm anses vara så farliga att man måste ansöka m tillstånd för att få använda dem. Om ett ämne inte får tillstånd att användas för någt användningsmråde blir det i princip förbjudet. Exempel på ämnen på kandidatförteckningen sm kan förekmma i byggvarr är ftalaterna DEHP (di(2-etylhexyl)ftalat), BBP (bensylbutylftalat), DBP (dibutylftalat) ch diisbutylftalat, flamskyddsmedlet HBCDD (hexabrmcyklddekan) samt krtkedjiga klrparaffiner. Infrmatinskravet. Med kandidatförteckningen följer bland annat ett utökat ansvar genm det så kallade infrmatinskravet i artikel 33 i Reach. Infrmatinskravet innebär att knsumenter på begäran har rätt att inm 45 dagar få infrmatin m en vara innehåller ett ämne på kandidatförteckningen i en halt över 0,1 viktprcent. Infrmatinen ska åtminstne mfatta ämnets namn så att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Yrkesmässiga användare ska alltid få denna infrmatin. Miljöbalken Miljöbalken ställer med stöd av de allmänna hänsynsreglerna krav på att verksamheter har en gd egenkntrll. Det innebär att den sm bedriver en verksamhet är skyldig satt skaffa sig den kunskap ch vidta de försiktighetsmått sm behövs. Man är ckså skyldig att ersätta prdukter sm kan anses vara farliga mt mindre farliga, så långt det är möjligt. Regler m verksamheters egenkntrll finns ckså i miljöbalken 26 kap 19. För återförsäljare av byggvarr kan det exempelvis innebära att man har kunskap m att farliga kemikalier kan finnas i varr ch att rutiner finns för att undvika dessa kemikalier. Miljömålet Giftfri miljö Tillsynen har ckså stöd i det natinella miljömålet Giftfri miljö sm är ett av sextn miljömål sm Sveriges riksdag beslutade m 1999. Två delmål till Giftfri miljö är Kunskap m kemiska ämnens häls- ch miljöegenskaper ch Infrmatin m farliga ämnen i varr. Ursprungligen var ambitinen att delmålen skulle vara uppnådda år 2010 ch att varr då skulle vara försedda med häls- ch miljöinfrmatin m de farliga ämnen sm ingår. Så har inte skett, utan miljömålet bedöms kunna nås tidigast år 2020. Prjektets huvudsakliga mål Mt vanstående bakgrund utfördes detta tillsynsprjekt, vars huvudsakliga mål var följande: Att öka kunskapen m kemikalier i byggvarr hs butiker sm säljer byggvarr Att undersöka butikernas rutiner för att uppfylla infrmatinskravet i Reach Att ta reda på hur butikernas kemikaliearbete fungerar när det gäller varr. Genmförande Varje kmmun har besökt mellan 5 ch 10 återförsäljare av byggvarr (även kallade butiker). I första hand valdes större kedjr där byggvarr utgör en str del av srtimentet. Sm ett första steg kntaktades berörda branschrganisatiner. Därefter skickades brev till butikerna med infrmatin m besöket. I brevet (bilaga 1) har pängterats vikten av att såväl butikschef sm ansvarig för inköp ch kemikaliefrågr deltar på plats under besöket. Butikerna fick ckså i gd tid innan besöken ta del av den checklista sm ligger till grund för inspektinerna. 5
Vid inspektinerna har miljöförvaltningarna presenterat sig ch sitt arbete. Varutillsyn är en ny typ av tillsyn ch för att förklara varför vi besökte just dessa butiker var det fta nödvändigt att föra en generell diskussin m kemikaliers spridning ch påverkan när det gäller varr. Under inspektinerna användes frågrna i checklistan för tillsynen, men frågrna fungerade ckså sm underlag för att kunna föra ett resnemang kring kemikaliefrågr. Ibland hade företagen, helt eller delvis, fyllt i checklistan i förväg. I samband med inspektinerna valdes två varr ut i varje butik (bilaga 2) för att se hur butiken går tillväga för att svar på frågan m varrna innehåller ämnen på kandidatförteckningen. Miljöförvaltningarna ställde frågr m kemikalieinnehållet i de utvalda varrna. De utvalda varrna ch frågrna dkumenterades. Innan detta prjekt startade gjrdes en förstudie sm en del av ett examensarbete, där speciellt intressanta varugrupper inm byggvarubranschen identifierades med hänsyn till ptentiellt innehåll av farliga kemikalier. Dessa varugrupper låg till grund för urvalet av varr under inspektinerna. Infrmatin m varrna redvisades till miljöförvaltningarna. I vissa fall kunde butikerna ta fram infrmatin direkt på plats men ftast skickades infrmatinen i efterhand. I de flesta fall redvisades dkumentatinen av butik, huvudkntr eller inköpsrganisatin, men ibland fick vi infrmatinen direkt från någn leverantör. Eventuella kmpletteringsfrågr ställdes ckså m den dkumentatin vi fick in inte bedömdes vara tillräcklig. Efter besöken skickades inspektinsrapprter till butikerna. Ovanstående är det generella förfarandet. Vissa mindre likheter i arbetssätt har förekmmit hs de lika förvaltningarna. Resultat Inspekterade återförsäljare Ttalt har 24 återförsäljare inspekterats, nämligen följande: Malmö Beijer Byggmaterial, Wdy bygghandel (PG), Bauhaus, Optimera, K-Rauta. Götebrg Derme Byggvarr & Träteknik, Elf Hanssn Bygg-Grss AB, Överskttsblaget, Clas Ohlsn, Beijer Byggmaterial Högsb, Partille Trä, Törners Byggvarr, Angered Byggvarr, Hrnbach Byggmarknad. Stckhlm Bygghuset, Ekesiöö, Byggmax, K-Rauta, Beijer Byggmaterial Hässelby, Enskede Trä, Bauhaus, Bygma, XL-Bygg Färinge, Södermalms Trä. Av dessa butiker ingår vissa i en kedja ch vissa är fristående. Några av butikerna är anslutna till en inköpsrganisatin. Fyra lika inköpsrganisatiner fanns bland de besökta butikerna. 6
Urval av frågr från checklistan ch sammanställning av svaren Känner ni till Reach, kandidatförteckningen ch infrmatinskravet? Av de besökta butikerna var det 14 av 24, alltså cirka 60 %, där det i butiken fanns kännedm eller viss kännedm m Reach, kandidatförteckningen ch infrmatinskravet. På en del av inspektinerna närvarade ckså en representant från huvudkntret sm hade kunskap m lagstiftningen ch dess förpliktelser. I andra fall kntaktades huvudkntr eller inköpsrganisatin efter inspektinerna ch visade sig då ha sådan kunskap. Generellt hade huvudkntren eller inköpsrganisatinerna större kunskaper än butikerna. Vissa av företagen var inte med i någn kedja eller använde sig inte av någn inköpsrganisatin. Finns rutiner för att uppfylla infrmatinskravet? Hs samtliga butiker finns någt slags rutin. Alla de besökta företagen uppgav att de tar emt prduktfrågr från kunder. De sa ckså att m de skulle få frågr m ämnen på kandidatförteckningen skulle dessa hanteras på samma sätt. Tillvägagångssättet är de att kntaktar huvudkntret, inköpsrganisatinen eller leverantören. I tre fall finns en specifik rutin. Denna kan vara att hantera frågr m ämnen på kandidatförteckningen via intranätet. Ställer ni kemikalierelaterade krav vid inköp? Det var ibland svårt för butikerna att svara på denna fråga, eftersm inköpen sköts av huvudkntret eller inköpsrganisatinen m sådana finns. Butikerna har inte alltid själva kännedm m vilka krav sm ställs. Emellertid indikerar svaren att majriteten av företagen ställer kemikalierelaterade krav vid inköp. Exempel på krav sm förekmmer är att följa Reach-lagstiftningen eller att vara ansluten till BASTA. BASTA är ett bedömningssystem sm ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet ch Sveriges Byggindustrier ch syftar till att utfasa farliga ämnen från byggprdukter. Följs eventuella krav upp med egna analyser? 2 av 24 företag gör stickprvskntrller, men detta svar är säkert eftersm butikerna inte alltid vet vilka rutiner sm finns centralt. Dck verkar det, av våra besök att döma, inte sm att stickprvskntrller är en etablerad rutin för företag sm säljer byggvarr. Har någn kund frågat m kemikalieinnehållet i en vara eller m kandidatförteckningen? Hs de företag sm främst säljer till knsumenter har 7 butiker tagit emt frågr m kemikalier i varr. Räknar man även med butiker sm bara säljer till yrkesmässiga användare är det 10 stycken sm fått frågr av sina kunder. I princip alla butiker säger att de bara fått frågr vid någt enstaka tillfälle. Utvalda varr i butikerna Ttalt ställde vi frågr m 48 varr. Antal svar sm vi bedömde sm tillräckliga, inklusive eventuella följdfrågr, var 36 stycken. För 8 varr fick vi inte in några svar, trts flera påminnelser. Den tid företagen behövde för att svara varierade mycket, ch påminnelser fick fta göras. I 10 fall var följdfrågr nödvändiga, vilket alltså innebär att det första svaret sm inkm antingen var fullständigt eller vidkmmande. En vara innehöll ett ämne på kandidatförteckningen. Det var en byggskiva av XPS-plast sm innehöll flamskyddsmedlet HBCDD (hexabrmcyklddekan), vilket företaget inte uppmärksammat. Det fanns en str variatin när det gäller vilken typ av dkumentatin sm redvisades för att besvara frågan m en vara innehåller någt ämne på kandidatförteckningen. Exempel på dkumentatin sm skickades in är: Miljövarudeklaratin, byggvarudeklararin, prduktinfrmatin, prduktbeskrivning, testdkument, tekniska data, Prduct Safety Data Sheet eller säkerhetsdatablad, innehållsdeklaratin, lista på PVC-innehåll, Statement, intyg från leverantör eller tillverkare, mailkrrespndens eller varuinfrmatinsblad. Infrmatinen sm dkumenten gav varierade ckså. I vissa fall fanns en fullständig innehållsförteckning men vanligast var att infrmatinen inte innefattade alla kemiska ämnen i varan. 7
Slutsatser ch diskussin Butikernas förutsättningar Butiker sm säljer byggvarr har fta ett strt srtiment med titusentals prdukter eller mer. Kunderna är fta en blandning av knsumenter ch yrkesanvändare. Butikerna kan inte alltid särskilja vilka kunder sm är vilka, exempelvis när det är små hantverkarfirmr sm handlar. Detta har betydelse eftersm lagkraven vad gäller infrmatinskravet till yrkesmässiga användare är högre. Byggvarrna tillverkas fta med relativt lång framförhållning. När det tillkmmer nya ämnen på kandidatförteckningen gäller kraven medelbart. Följden blir att företagen har svårt att säkerställa att varrna är fria från ämnen på kandidatförteckningen. Företagen måste därför vara praktiva ch ha kännedm m vilka ämnen sm är på väg att hamna på kandidatförteckningen för att kunna undvika även sådana ämnen i sina varr. I dagsläget är det fta svårt att få tillgång till denna infrmatin. Innehållet i den dkumentatin sm tagits fram för de varr sm valts under inspektinerna har varit väldigt skiftande. Det är bara i få fall sm alla ingående ämnen är specificerade. Vi har upplevt att rdentliga underlag saknas ch vi har i hög grad varit hänvisade till generella intyg. Detta prblem gäller givetvis ckså butikerna, sm har en mängd lika typer av dkument att förhålla sig till när kunder ställer frågr. Butikerna måste då inte bara veta vad dkumenten innehåller, utan även vad sm saknas i dem. Dck verkar huvudkntret, leverantörerna eller inköpsrganisatinerna ftast ansvara för att ta fram svar på frågrna ch butiken fungerar sm förmedlare av infrmatinen. Att den dkumentatin sm finns för varrna fta är fullständig är ett strt prblem eftersm det då finns en str risk att kunderna inte får krrekta svar. Det vre önskvärt att dkumentatinen m varrnas kemiska innehåll harmniseras, det vill säga att det på samma sätt sm för kemiska prdukter skulle finnas krav på utfrmning ch innehåll i en varudeklaratin eller liknande. Då skulle dessa prblem sm berör både butiker, leverantör, kunder ch myndigheter kunna undvikas ch förutsättningarna för att uppfylla infrmatinskravet öka. I byggbranschen finns flera system ch verktyg för att bedöma varr med hänsyn till deras innehåll av önskade kemikalier. Några exempel är BASTA, Sunda Hus, Flksams byggmiljöguide, Kemikalienspektinens PRIO-databas ch Varuguiden. Det är psitivt att frågan m kemikalier i byggvarr har uppmärksammats sm ett prblem. Dck brde det vara en fördel för branschen att ha ett gemensamt bedömningssystem ch förenklade sätt att få fram infrmatin m varrna. Detta skulle underlätta för butikerna att kunna uppfylla infrmatinskravet. Kunskaper m Reach, kandidatförteckningen ch infrmatinskravet Vanligen förhåller det sig så att kunskapen m kemikalier i varr, Reach, kandidatförteckningen ch infrmatinskravet främst finns centralt, det vill säga på butikens huvudkntr eller på inköpsrganisatinen. Ofta, dck inte alltid, förs inte den kunskap ch de rutiner sm tas fram centralt vidare till butikerna. Även hs de butiker sm inte ingår i någn kedja är kunskaperna varierande. Vi kunde alltså inte se någt mönster, utan kunskapsnivåerna verkar vara berende av butikens strlek, tillhörighet till kedja eller inköpsrganisatin ch m det finns lkal miljösamrdnare. Nivån på kunskaperna berr till str del på vilket persnligt engagemang sm finns. Att kunskaperna fastnar centralt kan ha lika rsaker. Butikerna har andra pririteringar, de förutsätter att de får den infrmatin sm behövs ch söker inte självmant upp infrmatinen. I butikerna är man, åtminstne m man ingår i en kedja eller är ansluten till en inköpsrganisatin, inte invlverad i att upprätta avtal med leverantörer. Man litar på att leverantörerna uppfyller 8
gällande lagstiftning. Ansvaret läggs fta över dels från butik till huvudkntr eller inköpsrganisatin, dels vidare från dessa till leverantörer. Butikerna litar alltså på att huvudkntr ch inköpsrganisatin tar ansvar, ch dessa litar i sin tur på att leverantörerna tar ansvar. Denna tillit utgör en fara, då den fta resulterar i att de krav sm ställs inte följs upp ch kntrlleras. I några fall fanns ingen kunskap m kandidatförteckningen varken i butiken eller centralt i rganisatinen. En sannlik rsak till detta är att frågan m kemikalier i varr frtfarande är känd eftersm lagstiftningen är relativt ny. En annan rsak kan vara att man inte uppfattar att man är berörd av lagstiftningen. Det verkar ckså sm att branschrganisatiner inte varit aktiva när det gäller att föra ut kunskaper m exempelvis uppdateringar i lagstiftningen. Avsaknad av en bra infrmatinskanal kan alltså vara en anledning till kunskapsbrist. Här skulle branschrganisatiner kunna fylla en viktig funktin genm att regelbundet infrmera ch uppdatera sina medlemmar m miljöfrågr ch kemikalielagstiftning. Även myndigheter skulle med fördel kunna utveckla dialgen med branschrganisatiner. Rutiner för att uppfylla infrmatinskravet Alla butiker har någt slags rutin för att hantera frågr från kunder, men det är vanligt att de har en specifik rutin för kemikaliefrågr. I ch med att rutiner alltid finns för hantering av kundfrågr kan man säga att rutinerna i samtliga fall är acceptabla för att uppfylla infrmatinskravet. Kunskapsnivån när det gäller lagstiftningen varierar dck. Man kan så att säga uppfylla infrmatinskravet utan att veta m det. Det finns i dagsläget ingen vägledning för kmmunerna kring rutiner för att uppfylla infrmatinskravet. En sådan vägledning skulle vara värdefull för varutillsynen framöver. Våra besök har bidragit till ökad kunskap m kemikalielagstiftningen hs såväl butiker sm huvudkntr ch leverantörer. Detta trr vi ökar förutsättningarna för ett mer medvetet arbete med kemikaliefrågr. Även m butiken inte alltid ansvarar för avtal ch inköp kan man ha ett bra kemikaliearbete genm att ta reda på vilka krav sm ställs vid inköp ch vilka avtal sm skrivs. Man kan ckså driva frågr m att kraven ch avtalen följs upp med analyser. För att rutinerna ska vara ändamålsenliga är det viktigt att de rutiner sm utarbetas centralt ckså förankras i butikerna. Intresse från kunder för kemikalier i byggvarr Inte någn av de besökta butikerna upplever att det finns ett strt intresse från knsumenter eller mindre byggföretag när det gäller kemikalier i varr. Tänkbara förklaringar till detta kan vara att branschen är priskänslig, att kunderna är intresserade ch att butikerna inte har tillräckliga kunskaper m kemikalier i varr. Byggvarr har heller inte fått det massmediala intresse sm till exempel skr ch textilier fått, vilket gör att kunderna inte är medvetna m prblemen. Stra byggföretag sm till exempel är anlitade av kmmuner ch sm är invlverade i miljöprjekt ställer ftare miljökrav på varr. Generellt verkar de butiker sm enbart säljer till yrkesmässiga kunder ha mer uttalade krav på sina leverantörer vid inköp än de butiker sm säljer till privatpersner. Flera butiker sm säljer till yrkesverksamma kunder har rutiner ch avtal sm styr vilken infrmatin leverantörerna måste lämna. Butikerna kan exempelvis ha en medveten prfil att följa kraven i BASTA eftersm många av kunderna bygger inm ramen för ffentlig upphandling. De kan ckså ha egna listr på ämnen sm inte får finnas i varrna. Analyser av varuleveranser eller stickprvskntrller görs nästan aldrig. Någn uppföljning av de krav sm ställs sker alltså inte. Här finns en str förbättringsptential. 9
Vad har blivit bättre efter våra besök? Prjektets effektmål var att öka kunskapen i byggvaruhandeln m kemikalier sm används i byggvarr. De knkreta resultaten från våra besök har varit att butikerna fått ökade kunskaper m miljöförvaltningen, kemikalielagstiftningen ch m miljöfrågr i allmänhet. De har ckså fått ökade kunskaper m hur de kan jbba för att uppfylla infrmatinskravet. Ett knkret exempel på resultat från vårt besök är att en butik lyfte frågan m kandidatförteckningen till sitt huvudkntr så att den ingår sm krav i avtal framöver. Ett annat företag började undersöka möjligheterna att systematisera arbetet med att hålla sig uppdaterade m kandidatförteckningen. I ch med att vi valt ut två varr per butik ch ställt frågr m deras kemikalieinnehåll, har butikerna fått testa sina rutiner ch kunnat förbättra eventuella brister. Våra besök ch frågrna m de utvalda varrna har ckså gjrt att frågrna har uppmärksammats hs huvudkntr ch leverantörer. Att kmbinera inspektinerna med att välja ut en eller flera varr ch ställa frågr kring dessa har således varit ett bra sätt att arbeta. Eftersm kemikalielagstiftningen fta upplevs sm svår ch kmplex trr vi att det är viktigt att få praktisk erfarenhet av att ta fram infrmatin ch på så sätt få förståelse för vilken nivå våra krav ligger på. I detta tillsynsprjekt har flera mråden upptäckts där förbättringar behövs, exempelvis dkumentatin av innehåll i varr ch avsaknad av uppföljning av krav på leverantörer. Dessa frågr ska lyftas till Kemikalieinspektinen ch branschrganisatiner så att våra erfarenheter bidrar till fler förbättringar. Vi bedömer ckså att det är viktigt att vi frtsätter vårt arbete med tillsyn på byggvarr för att butikerna ska få ökade kunskaper, ch att effekten även framgent spiller över på huvudkntr ch leverantörer så att ökade krav kan ställas med syfte att få brt önskade kemikalier i varrna. Den strstadsgemensamma tillsynen har flera fördelar. Det ger ett större underlag än vad sm annars är möjligt ch ett större genmslag. Det har ckså administrativa fördelar i ch med att planerings- ch uppföljningsarbetet blir mer effektivt ch det är alla tre kmmuners förhppning att samarbetet frtsätter med fler tillsynsprjekt. Det är kanske ännu viktigare att samverka inm nya mråden eftersm det finns ett strt behv av att utbyta erfarenheter samt diskutera ch utveckla arbetssätten. Uppföljning ch vidare arbete Detta prjekt kmmer att få en frtsättning under 2011 i frm av tillsynsbesök hs glvbutiker. Glv är en byggvara sm innebär str expnering framför allt för barn. Exempelvis plastglv av PVC innehåller mycket mjukgörare ch är därför en intressant varugrupp att undersöka. Nästan ingen av de besökta butikerna säljer plastglv, varför vi har valt att i nästa steg besöka glvbutiker ch eventuellt i ett senare skede även entreprenörer sm har försäljning av glv. Under hösten 2010 fick Kemikalieinspektinen ett regeringsuppdrag att göra en handlingsplan för en giftfri vardag. Handlingsplanen har just publicerats, ch innebär bland annat att arbetet med att inspektera ch kntrllera varr ska utökas ch infrmatinen till knsumenter ska bli bättre så att det går att göra medvetna val i vardagen. Eftersm varutillsynsmrådet kmmer att växa ch kmmunerna enligt den nya tillsynsförrdningen är frtsatt ansvariga för varutillsynen i detaljhandeln, är det viktigt att vi kntinuerligt skaffar ss tillsynsvana, att vi frtsätter att samverka med andra kmmuner ch att vi får vägledning från framför allt Kemikalieinspektinen. Vi behöver någt slags knsensus kring vilka kravnivåer sm är rimliga, vilka rutiner kring infrmatinskravet sm ska finnas, m ch hur rutinerna ska vara dkumenterade ch vilken typ av material sm ska ligga till grund för infrmatinen till kunder m ämnen på kandidatförteckningen. Det behövs ckså vägledning kring eventuella sanktiner kpplade till infrmatinskravet. 10
Slutligen vill vi lyfta frågan m tillsyn av leverantörer av byggvarr. Vi bedömer att sådan tillsyn skulle behövas, bland annat för att kntrllera hur leverantörerna uppfyller infrmatinskravet. Vi planerar att diskutera dessa frågr med Kemikalieinspektinen. 11
Bilagr Bilaga 1 Brev till butikerna inför besök Tillsynsbesök i byggvaruhandeln Kmmunernas miljönämnder är tillsammans med Kemikalieinspektinen perativ tillsynsmyndighet över varr sm finns i ert srtiment. Några exempel på sådana varr är glvch takbeläggningsmaterial, kablar ch islering. Ni sm säljer varrna skall enligt miljöbalken ha kunskap m dem ch veta att de inte innehåller farliga ämnen sm kan skada människrs hälsa eller miljön. Sm verksamhetsutövare måste ni ckså ha egenkntrll, vilket är ett verktyg för att skapa rutiner ch se till så att verksamheten lever upp till miljöbalkens krav. Under hösten 2010 kmmer Miljöförvaltningarna i Stckhlm, Götebrg ch Malmö att genmföra ett gemensamt tillsynsprjekt av byggvaruhandeln. Avsikten med inspektinerna är att kntrllera hur butikernas egenkntrll fungerar, det vill säga vilka kemikaliekrav sm ställs vid inköp av varr ch hur ni kan kntrllera att varrna inte innehåller några förbjudna eller begränsade ämnen. Vi kmmer ckså att gå igenm vilka rutiner ni har för att uppfylla kravet på knsumentinfrmatin, vilket är aktuellt m era varr innehåller ämnen på kandidatlistan. Miljöförvaltningen har för avsikt att kntakta er per telefn inm de närmaste veckrna för att bka en tid för besök. Då kmmer vi ckså att skicka ett frågefrmulär med frågr m hur företaget arbetar med frågr sm rör kemikalier i varr. Det är önskvärt att butikschef samt den eller de persner sm är ansvariga för inköp ch kemikaliefrågr kan delta på plats under vårt tillsynsbesök. För vår tillsyn debiteras en avgift enligt beslut från kmmunfullmäktige, se bilaga m tillsyn ch avgift. Kntakta mig gärna m ni har några frågr. Vänliga hälsningar Miljöinspektör 12
Utvalda varr per butik Bilaga 2 Malmö Butik Vara 1 Vara 2 Beijer Flexrör 16 mm, Gelia Cellplast (vit) Thermisl Wdy Bygghandel SK-W/DUK Tricm (PG) (tätskiktsduk), Ardex, Krrugerat plasttak, Suntuf färgat, lev. Glasfiber ch Plastprdukter AB, tillv. Palram Industries LTD Bauhaus PVC list, art.nr 5709847010207, Prim Optimera Jackpr 80 (expanderad cellplast), Jackn AB K-Rauta PVC fönster, Schauc Laminatglv EM 3134, Egger Götebrg Butik Vara 1 Vara 2 Fanerglv valnöt, art.nr. 7331041302086, Glvabia Parkett, 14 mm lackad, Salsa, Tarkett Derme Byggvarr Takpapp Byggflie fuktspärr. & träteknik Elf Hanssn Bygg- Grss AB ByggElit behandlade spånskivr. Kallasfalt, takpapp från Trellebrg Building Systems. Överskttsblaget Best Tls verktyg - Clas Ohlsn Ccraft verktyg - Beijer Byggmaterial Kährs tuplex, Isla platn system, fuktspärr i källarglv. Högsb fuktspärr/stegdämpning för glv. Partille Trä Tesa mll tätningslist 6m classic e-prfile small. Illbruck illmd tri, svällande fönstertätning mellan karm ch vägg. Törners Byggvarr Bastuflie, Triplast. Ergtech skyddshandske, Sfttuch. Angered Byggvarr Takpapp, underlagspapp, Katepal Tarkett ak brav prtec laquer. YAP2200 (KK) Hrnbach Selitac parquet laminate underlay 2,2 mm. Rörislering, Nrmaeasy XT 35-13 MM. Stckhlm Butik Vara 1 Vara 2 Bygghuset Ventil tilluftsdn TP100 plast, artnr 453011. Leverantör Fresh. Takavvattning (utkastare) vit, artikelnr 001912. Leverantör: Lindab. Ekesiöö Böj HT-PP avlppsrör, leverantör Lackat parkettglv från Berg & Berg. PipeLife. Byggmax Plasttak i PVC. Artikelnr 21125. Leverantör: GGM. Eltejp i vinyl. Artikelnr 29676. Leverantör: BECC. K-Rauta PVC-ledning 10 m. Leverantör: Gelia. Grssist: JOEL. Artikelnr 729191. Plasttak mini-ess 70/18. GOP Essln. Leverantör: Glasfiber & Plastprdukter. Beijer Byggmaterial Hässelby Enskede Trä ch Bygg Bauhaus Prelaq Nva takavvattning / hängrännr. Tillverkare: SSAB. Leverantör Plannja. Halle Dur, plasttak av glasfiber ch armerad plyester, leverantör Halleplast AB. XPS-plast Plyfam Rfbard extra 50 mm. Tillverkare: Knauf Insulatin. Innehöll ett ämne på kandidatlistan (HBCDD). Åldersbeständig byggflie RAW (Beijers egen prdukt). Tillverkare: Draken Lamellskiktat parkettglv 14 mm lackbehandlat, leverantör BOEN AS. PVC-glv från Gerflr på rulle (flera srter). Bygma Takpapp Flexilight, leverantör Icpal. Vp-rör av PVC, 16 eller 20 mm, leverantör Gelia. Tillverkare PipeLife. XL-Bygg Färinge Byggflie (Luft- ch ångspärr). Tillverkare: T-emballage. Artikelnr 004696476. Tätskikt maxit Z-line fil, rulle 1x30 m. Artikelnr 822703030. Södermalms Trä Markskiva från Parc. GRS 30 70 mm, artikelnr 8517673. Brandskyddsskiva från Knauf Dangips GmbH. 13