Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Från mångfald till enfald? En kvalitativ intervjustudie om hur polisstudenter resonerar kring mångfald C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2007 Lisen Håkansson

Sammanfattning Mångfald är ett frekvent använt begrepp i dagens samhälle men de allra flesta människor har ändå svårt och svara på vad termen innebär. Vad som ytterligare är problematiskt med mångfald är hur man inom olika organisationer ska arbeta med detta och vilka mål man bör ha med mångfaldsarbetet. Frågan har idag också kommit att bli central inom polisen. Poliskårens sammansättning är av stor betydelse för att den ska uppfattas legitim i folkets ögon och utvecklingen i samhället påverkar ständigt behovet av hur framtidens polis bör se ut. Polisen söker nu ett ökat antal kvinnor och personer med utländsk bakgrund till polisyrket för att möta detta behov. Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer undersöka hur polisstudenter resonerar kring mångfald. För att undersöka detta har jag genomfört tre intervjuer med polisstudenter som går andra terminen på polishögskolan i Sörentorp. Frågorna har bland annat berört mångfald inom poliskåren, antagningsprocessen, polisutbildningen och de olika ämnena inom den, samt egenskaper hos en polis. I studien utgår jag från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något relationellt vilket skapas i samspel med andra människor. Min teoretiska grund är hämtad från John Searles teori om institutionella fakta. Institutionella fakta är fakta som kräver att människor ständigt reflekterar över dem för att de ska kunna existera. Slutar människor till exempel tänka på mångfald och slutar se det som ett legitimt begrepp i samhället så kommer termen också upphöra att existera i sin nuvarande form. Resultatet visar att polisstudenterna huvudsakligen resonerade kring mångfald som ett begrepp skapat av etnicitet, kultur och personers bakgrund. Mera övergripande kopplingar till mångfald som polisstudenterna gav var motsatsen till diskriminering, utbyte av kunskaper, integrering, jämlikhet, och representation av olikheter. Enligt intervjudeltagarna i undersökningen fångas inte den bredd av kunskaper helt upp som studenterna på polishögskolan har med sig när de kommer in på utbildningen. Från mångfald till enfald handlar om just denna problematik. Polisstudenterna i studien framhöll dock att det rådde en skillnad inom de olika ämnena på utbildningen. Sämst på att ta till vara på kunskaperna som studenterna har svarade intervjudeltagarna var lärare inom de polisiära ämnena och bäst var lärare i de ämnena med högskoleanknytning, till exempel kriminologi och beteendevetenskap. Sökord: Polisstudenter, polisutbildningen, mångfald och etnicitet 0

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING... 1 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 1.3 PROBLEM... 2 1.4 DEFINITION AV BEGREPP... 3 1.5 DISPOSITION... 4 2. TEORI... 4 2.1 SOCIALKONSTRUKTIONISMEN... 4 2.2 JOHN R. SEARLE OCH DEN ALLMÄNNA TEORIN OM INSTITUTIONELLA FAKTA... 4 2.2.1 INSTITUTIONELLA OCH RÅA FAKTA... 4 2.2.1.1 KÄNNETECKEN FÖR DEN SOCIALA VERKLIGHETEN... 5 2.2.2 DISKUSSION OM KONSTRUKTIONEN AV MÅNGFALD... 7 3. TIDIGARE FORSKNING... 7 3.1 MÅNGFALD I ARBETSLIVET... 8 3.2 MÅNGFALDSARBETE INOM POLISORGANISATIONEN... 8 3.3 MÅNGFALD VID REKRYTERINGEN TILL POLISUTBILDNINGEN... 10 3.4 POLISKÅRENS SAMMANSÄTTNING... 10 3.5 ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING INOM POLISEN... 11 3.4 POLISEN... 13 3.4.1 POLISEN SOM ORGANISATION... 13 3.4.2 ANTAGNINGSPROCESSEN... 14 3.4.3 UTBILDNINGEN... 15 4. METOD... 16 4.1 INTERVJUER... 16 4.1.2 UTFÖRANDE... 17 4.1.3 MIN ROLL SOM INTERVJUARE... 17 4.1.4 TRANSKRIBERING... 18 4.2 FÖRFÖRSTÅELSE... 18 4.3 VALIDITET OCH RELIABILITET... 19 4.4 BESKRIVNING AV ANALYS OCH TEMAN... 20 5. RESULTAT OCH ANALYS... 21 5.1 TEMA: RESONEMANG KRING MÅNGFALD... 21 5.2 TEMA: EGENSKAPER HOS EN POLIS... 24 5.3 TEMA: MÅNGFALD INOM POLISKÅREN... 27 5.4 TEMA: FRÅN MÅNGFALD TILL ENFALD?... 31 6. SLUTSATS OCH DISKUSSION... 35 2

6.1 RESONEMANGET KRING MÅNGFALD OCH POLISEN... 35 6.2 KULTUR SAMT VI OCH DOM... 37 6.3 AVSLUTANDE REFLEKTIONER... 38 7. REFERENSER... 39 BILAGOR BILAGA 1 INTERVJUGUIDE BILAGA 2 BEHÖRIGHETSKRAV TILL POLISUTBILDNINGEN

1. Inledning 1.1 Bakgrund och Problemformulering Sedan 1990-talet har mångfaldsfrågan fått stor uppmärksamhet i Sverige, vilket bland annat beror på den fördubbling av människor med utländskbakgrund från elva till tjugotvå procent som skett under åren 1999-2002. Denna utveckling har gjort att Sverige blivit ett multikulturellt land där ökat krav på likabehandling har satt fokus på frågor som rör mångfald 1. Mångfald är inte minst inom polisen ett omdiskuterat ämne och därför intressant att undersöka vidare. I polisens övergripande handlingsplan för etnisk mångfald från 2001 kan man läsa: personal med annan etnisk bakgrund, med erfarenheter från andra kulturer och kunskaper i andra språk ökar vår kompetens, professionalism, och kreativitet. Med en sådan personalsammansättning ökar vi våra möjligheter att bedriva en effektiv verksamhet 2. De skriver vidare i samma rapport att polisen ska vara en garanti för att etnisk och kulturell mångfald främjas och att detta måste genomsyra hela polisens verksamhet 3. Polishögskolan (PHS) är hela polisväsendets kompetensutvecklingscentrum och är själva basen i utvecklandet av verksamheten 4. I Ds 1996:11 står det att kraven på framtidens polis påverkas av en rad olika faktorer som står utanför polisens inverkan, till exempel brottslighetens omfattning och karaktär samt andra strukturella förändringar i samhället. Vidare skrivs det i Ds 1996:11 att den ökande arbetslösheten, sociala utslagningen och invandringen som medlemskapet i EU bland annat medförde, har inneburit en väsentlig påverkan på polisens arbete och i allra högsta grad även den kompetens som nu behövs inom organisationen 5. Detta har gjort att man idag söker en ny sammansättning av poliskåren. På PHS finns idag omkring tusen studenter och medelåldern på studenterna är 26 år. År 2006 sökte 12 329 personer till polisutbildningen, 35 procent av dessa var kvinnor och 19,5 procent var av annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk. Totalt blev 1048 personer antagna där 40 procent av dessa var kvinnor och 16 procent av annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk 6. 1 Roth, A-K. 2004. sid 11. Där utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda, födda i Sverige med båda eller ena föräldern födda i utlandet. 2 Rikspolisstyrelsen, 2001, sid 1 3 Rikspolisstyrelsen, 2001, sid 2 4 Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 4 5 Ds 1996:11, sid 25 6 Rikspolisstyrelsen, 2006, sid 78-79. Det procentuella antal på antagna till polisutbildningen visar på att det är lika stor andel personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk, samt lika stor andel kvinnor som söker till utbildningen som också antas. 1

Polisen ser gärna att fler kvinnor och personer med invandrarbakgrund söker sig till polisutbildningen 7. Vilket bland annat tydligt går att läsa på deras hemsida. Polisen arbetar för mångfald inom sin organisation och därför vore det intressant att undersöka hur polisstudenter resonerar kring mångfald eftersom det är de som är framtidens poliser. De har passerat genom nålsöga efter nålsöga från början till slutet genom alla antagningssteg som de sökanden går igenom för att komma in på utbildningen och därför är det en anledning att fråga just dessa personer om mångfald. Vad som också blir centralt att undersöka är om den kompetens som kommer in på polishögskolan också tas tillvara under utbildningen. Att säga att man vill ha mångfald och sedan ändå hålla fast vid de ideal som finns sedan gamla tider är en situation som inte gagnar någon 8. Mångfald ses i denna studie inte som något vilket existerar naturligt i vårt samhälle utan ses som ett socialt konstruerat fenomen. Detta synsätt att vissa fenomen i samhället är socialt konstruerade och påvisandet av detta kommer att utgöra grunden i min uppsats. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur polisstudenter resonerar kring mångfald. Frågeställningarna jag formulerat för att besvara detta syfte är: Vad anses vara mångfald? Vilka egenskaper bör en polis ha? Vad kan en ökad mångfald inom poliskåren tillföra? Tas mångfaldssträvandena som finns vid antagningen tillvara under utbildningen, och i sådana fall på vilket sätt görs detta? 1.3 Problem Från början var det tänkt att denna studie skulle bestå av enskilda intervjuer med poliser som arbetar vid rekryteringen till polishögskolan. Men jag stötte på problem med att få personer att ställa upp på intervjuer och när jag till slut genomförde en gruppintervju var det inte mycket information där att hämta. Poliserna hänvisade mest till sekretess eller att de inte hade några kommentarer. Jag valde därför att ändra inriktning på uppsatsen till att intervjua polisstudenter Problemet jag stötte på med de först utvalda intervjupersonerna kan kopplas till Andersson och hans etikdiskussion där han tar upp just denna problematik med att intervjua och 7 http://www.polisen.se/inter/nodeid=7197&pageversion=1.jsp. 20070402-20070524 8 Tidningen svensk polis på nätet. Nordman, E. 20070402-20070524 2

undersöka överklassen. Avvikande grupper och subkulturer som narkomaner, alkoholister, och mentalsjuka är välundersökta grupper i samhället. Däremot har samhällsvetenskapen till en viss del utestängts från viktiga sektorer i samhället som befolkas av makthavare 9, vilket jag anser att polisen kan räknas till. Jag möttes av en viss samarbetsvilja av de personer som jag kontaktade inom polisen, men det var ett samarbete som endast skulle ske på deras villkor och inte mina. 1.4 Definition av begrepp Här definieras de centrala begrepp som används i studien. Det som främst kom upp när jag sökte på ordet mångfald i olika sökfunktioner var biologisk mångfald. Det var förvånansvärt ovanligt att exempelvis etnisk mångfald kom upp, vilket kan belysa svårigheterna och oklarheterna kring ett annars så frekvent använt begrepp. När försök att definiera mångfald görs utgår man oftast från ord som olikheter, ett komplement till, eller en representation för. Mångfaldsbegreppet i den svenska lagstiftningen utgörs av kön, etnisk tillhörighet, religion, trosbekännelse, funktionshinder och sexuell läggning 10. I de allra flesta böcker beskrivs en person ha en utländsk bakgrund om den personen eller minst en den personens föräldrar är födda utomlands 11. Dock har begreppet kommit att förändras. Idag kan en person anses ha utländsk bakgrund om den personen själv invandrat eller om båda personens föräldrar är födda utomlands. Om man använder den första definitionen så har cirka 15 procent av befolkningen i Sverige idag utländsk bakgrund, medan om man ser till den andra definitionen så blir siffran ungefär hälften, eller 7.5 procent 12. Eftersom definitionen av utländsk bakgrund skiljer sig åt inom litteraturen som tas upp i denna studie kommer jag därför igenom uppsatsen att skriva ut hur begreppet ska ses i det aktuella sammanhanget. Etnisk tillhörighet innebär att en person tillhör en grupp av människor vilka har samma ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung 13. När jag i skriver om bred kompetens eller bred erfarenhet i uppsatsen syftar jag på ett stort omfång av olika kompetenser och erfarenheter. En person kan till exempel ha skaffat sig en bred arbetslivserfarenhet genom att både ha jobbat inom vården, vara utbildad pedagog samt gjort militärtjänsten. Den personen har då en bred kompetens från olika områden. 9 Andersson, S, 2004, sid 56-57 10 Roth, A-K, 2004, sid 11 11 Roth, A-K, 2004, sid 21 12 2, Polismyndigheten i Stockholms län, 2004, sid 54. 13 Roth, A_K, 2004, sid 21 3

1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en presentation av min teoretiska utgångspunkt socialkonstruktionismen samt J. Searles teori om institutionella fakta. I avsnittet efter följer en genomgång av tidigare forskning som bland annat inkluderar mångfald inom arbetslivet och inom polisen. För att läsaren ska få en bra grund och bli mer insatt i det berörda ämnet följer ett avsnitt där polisens roll i samhället, antagningsprocessen till polisutbildningen och själva polisutbildningen tas upp. Därefter kommer metodkapitlet vilket behandlar intervjuer som undersökningsmetod, utförande av mina intervjuer, validitet och reliabilitet, min förförståelse samt en genomgång av de teman som jag använder mig av i analysen. Sist kommer själva analys- och resultatdelen och uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. 2. Teori 2.1 Socialkonstruktionismen I denna undersökning använder jag mig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Inom detta perspektiv ses verkligheten som något vilket alltid är pågående och under förändring, detta betyder att verkligheten hela tiden skapas och återskapas i dagligt liv 14. Konstruktionismen ifrågasätter att det finns kategorier som har en existens oberoende av sociala aktörer. Istället ses dessa kategorier som något vilka bygger på aktörernas uppfattningar och handlingar 15. Mångfald är ett exempel på en sådan kategori. 2.2 John R. Searle och den allmänna teorin om institutionella fakta Min teoretiska grund är hämtad från John R Searles (1999) teori om institutionella fakta. Teorin om institutionella fakta ska främst ses som ett stöd för att visa hur olika begrepp, främst mångfald är socialt konstruerade och följaktligen inte existerar naturligt i vårt samhälle. Inledningsvis kommer jag att kort redogöra för begreppet institutionella fakta och för hur Searle använder det och sedan kommer jag att koncentrera mig på de kännetecken hos den sociala verkligheten som Searle identifierar. 2.2.1 Institutionella och råa fakta I sin teori talar Searle (1999) om en värld i vilken det finns vissa objektiva fakta som endast existerar i kraft av människors överenskommelse, det vill säga fakta som kräver mänskliga institutioner för sin existens. Dessa kallar han för institutionella fakta 16. Den enklaste formen av sociala fakta inkluderar kollektivt beteende och institutionella fakta kan sägas vara en 14 Lander, I, 2006, sid 23 15 Bryman, A, 2002, sid 30-31 16 Searle, J, 1999, sid 15 4

undergrupp till dessa sociala fakta. Med andra ord så krävs det att människor fortlöpande erkänner och accepterar en funktion eller status till ett fenomen för att det ska kunna fortsätta att existera. Eftersom dess fysikaliska eller kemiska egenskaper inte självt kan uppfylla denna funktion 17. Searle (1999) exemplifierar institutionella fakta med bland annat begreppet pengar. Pengar kräver mänskliga institutioner för sin existens eftersom pengar endast är pengar och endast fungerar som pengar så länge människor ser dessa pappersbitar med tryck på som pengar, och använder dem som pengar. Slutar människor att tänka och se pengar som betalningsföremål för varor och tjänster och slutar att använda pengar så kommer pengar följaktligen att sluta existera 18. Motsatsen till institutionella fakta är råa fakta, vilka enligt Searle är oberoende av människors åsikter. Ett exempel på dessa råa fakta är att avståndet mellan jorden och solen är 150 miljoner kilometer eller att det ligger snö och is nära toppen av Mount Everest 19. Råa fakta kräver visserligen institutionen av språk för att vi ska kunna tala om dem som fakta, men de existerar oberoende av språk eller annan institution 20. Skillnaden mellan råa och institutionella fakta är att råa fakta existerar oavsett om människor reflekterar över dem som fakta eller inte. Det kommer alltid att ligga snö och is nära toppen av Mount Everest oavsett om någon reflekterar över det faktum eller inte, medan funktionen pengar skulle sluta existera om detta betalningsmedel inte längre ansågs giltigt i vårt samhälle. Searle utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv men han anser att det finns en objektiv 21 verklighet som är oberoende av alla sociala konstruktioner. Han menar att det måste finnas något för konstruktionen att konstrueras av 22. Nedan följer de punkter som Searle identifierar som kännetecken för den sociala verkligheten. Jag kommer att börja med att kort sammanfatta hans punkter för att sedan tolka dessa genom att föra en diskussion kring konstruktionen av mångfald. 2.2.1.1 Kännetecken för den sociala verkligheten 1. Självreferentialiteten hos många sociala begrepp 17 Searle, J, 1999, sid 51 ff 18 Searle, J, 1999, sid 51 ff 19 Searle, J, 199, sid 15 20 Searle, J, 1999, sid 41-42 21 Enligt objektivismen har sociala företeelser och deras betydelse en existens som finns till oberoende av sociala aktörer. Sociala företeelser uppfattas i denna ståndpunkt som yttre fakta vilka ligger utanför vårt intellekt och ses som något som vi inte kan påverka. Bryman, S, 2002, sid 30. 22 Searle, J, 1999, sid 203 5

Sociala fakta skapas delvis av den attityd vi innehar emot det, till skillnad från ett naturligt begrepp som en molekyl. En molekyl kommer att fortsätta vara en molekyl oavsett om folk tänker på det eller inte. Men om vi igen tar exemplet pengar så är detta endast pengar för att folk tror att det är pengar och använder pengar som pengar, om människor inte gjorde detta skulle pengar upphöra att existera, men en molekyl skulle fortsätta vara en molekyl 23. 2. Användandet av performativa yttranden i skapandet av institutionella fakta Många institutionella fakta kan skapas genom en talakt, ett så kallat tillkännagivande. Ett exempel på detta är om en ordförande i slutet av ett möte yttrar: Härmed avslutar jag mötet. Detta yttrande skapar det sakförhållande som det representerar, det vill säga ett institutionellt faktum 24. 3. Råa faktas logiska företräde framför institutionella fakta Man kan säga att institutionella fakta existerar ovanpå råa fakta. Universitet, politiska val, och igen pengar skulle kunna ha nästan vilken form som helst. Så länge som exempelvis pengar kan fungera som pengar så spelar det ingen roll vad de är gjorda, vilken då kan vara exempelvis trä, metall eller papper 25. 4. Systematiska relationer mellan institutionella fakta Ett institutionellt faktum kan inte existera isolerat för sig självt, utan endast som en del av en uppsättning relationer till andra fakta. För att vi till exempel ska kunna ha äktenskap i vårt samhälle måste det finnas förpliktelser och löften 26. 4. Sociala handlingars företräde framför sociala föremål, och processers företräde framför produkter. Pengar är inte en storhet i samma bemärkelse som en molekyl. Sociala föremål skapas alltid av sociala handlingar och det faktiska föremålet, exempelvis pengar, är endast möjligheten för själva agerandet 27. 5. Den språkliga beståndsdelen i många institutionella fakta Endast ett språkliknande system för representation kan skapa sociala fakta. De språkliga formerna inte bara representerar fakta, utan de skapar dem delvis 28. Representation är produktionen av mening genom språket. Vi använder tecken, organiserade som språk för att 23 Searle, J, 1999, sid 45-47 24 Searle, J, 1999, sid 47-48 25 Searle, J, 1999, sid 48 26 Searle, J, 1999, sid 49-50 27 Searle, J, 1999, sid 50 28 Searle, J, 1999, sid 50 6

kommunicera med varandra. Språk kan alltså använda tecken som i sin tur står för, eller symbolisera objekt, folk och händelsen i den riktiga världen 29. 2.2.2 Diskussion om konstruktionen av mångfald Med de ovanstående punkterna om den socialt konstruerade verkligheten som grund, tänkte jag här föra en diskussion om konstruktionen av mångfald. Mångfald existerar inte oberoende av människors upprätthållande eller reflekterande av det och jag ser därför mångfald som ett institutionellt faktum, enligt Searles resonemang. Vad vi definierar som mångfald och vad vi anser vara mångfald oavsett om det är etnisk bakgrund, kön, eller ålder så ses ju endast detta som mångfald eftersom vi talar om begreppet på detta sätt och med dessa termer. Låt mig ta ett extremt exempel för att visa på detta; säg att ett skifte i samhället skulle ske i hur man talar om mångfald och istället som idag kanske tala om etnisk bakgrund, kön, eller ålder så skulle mångfald istället komma att betyda att spela fotboll eller cricket. Skulle människor istället börja se detta som mångfald, tala om det som mångfald, och främst använda den bollsport man spelar som grund för mångfald då skulle även termen komma att betyda just detta. Mångfald kan alltså, för att koppla tillbaka till Searle ha vilken form som helst bara människor tänker på dessa egenskaper som utgörandet av mångfald. Därför är det extra intressant att titta på hur olika aktörer i samhället konstruerar detta begrepp, i detta fall polisstudenter. Mångfald kan inte heller existera isolerat i samhället. Med andra ord betyder detta att för att kunna tala om mångfald måste vi även kunna tala om exempelvis diskriminering, vilket kan sägas utgöra en viss motsats till mångfald 30. Om vi nu definierar mångfald som att ha olika etnisk bakgrund, kön, eller ålder så måste det även finnas möjlighet att räkna ut folks ålder, liksom det måste finnas olika etniska bakgrunder, som i sin tur förutsätter existensen av olika nationer med mera. Detta resonemang kan som ni ser fortsätta väldigt långt till så jag väljer att stanna här. Sammanfattningsvis kan man säga att Searles diskussion om institutionella fakta grundar sig i en syn om att det finns saker som existerar endast för att vi bestämt att de gör det 31. 3. Tidigare forskning I detta avsnitt inleder jag med att ta upp mångfald inom arbetslivet. Sedan följer en genomgång av litteratur inom området för mångfald inom polisen som organisation, 29 Hall, S, 1997, sid 28 30 Roth, A-K, 2004, sid 11 31 Searle, J, 1999, sid 15 7

rekryteringsprocessen och poliskåren. Litteraturen i detta avsnitt behandlar genomgående aspekter kring polisen ur ett mångfaldsperspektiv vilket knyter an till mitt syfte som är att undersöka hur polisstudenter resonerar kring mångfald. Litteraturgenomgången avslutas med en presentation av polisen som organisation, polisutbildningen och antagningsprocessen. 3.1 Mångfald i arbetslivet Många av kunskaperna om etnisk mångfald kommer ifrån USA där också de största ansträngningarna för mångfald inom arbetslivet har gjorts. Det finns dock bland de amerikanska företag som förespråkar mångfald en avsaknad av formulerade kriterier för vad som menas med etnisk mångfald. Rörelsen för ökad etnisk mångfald kan närmast liknas vid en slags managementfilosofi, där utgångspunkten är att använda mångfald för att göra företagen mer konkurrenskraftiga 32. I Olika som bär- om etnisk diskriminering och mångfald i arbetslivet tar Mats Wingborg upp ett flertal studier om mångfald inom arbetslivet från USA. En av dessa studier vilken utgick från mångfald av olika personlighetskaraktärer visade på att heterogena grupper var mer kreativa och kom på flera olika lösningar än homogena grupper. Wingborg behandlar i boken även en studie gjord av DuBois och Noe (1991). Resultaten från studien, vilken hade sin utgångspunkt i enkönade och könsblandade grupper, visade att flerkönade arbetsgrupperna fungerade mycket mer effektivt och att arbetsklimatet var mycket bättre än för de enkönade arbetsgrupperna. DuBois och Noe framhåller dock att mångfald som utgår från kön inte kan generaliseras till exempelvis etnisk mångfald 33. 3.2 Mångfaldsarbete inom polisorganisationen Minority representation in Police Organisations är ett EU-projekt som pågått under två års tid och inkluderat polismyndigheter i tre olika länder; Sverige, Holland och Grekland. Syftet med projektet har varit att undersöka orsaker till varför etniska minoriteter och homosexuella personer är underrepresenterade inom polisen. En del i denna undersökning har bestått i att granska mångfalden inom Polismyndigheten i Stockholms län, vilket skett i samarbete med bland Arbetslivsinstitutet, och det är denna del av projektet som kommer presenteras här 34. Granskningen av mångfald inom polismyndigheten i Stockholms län bestod av flera olika delmoment; en inventering och analys av policydokument och tidigare forskning på området, insamling av kvantitativa data, strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom 32 Wingborg, M, 1999, sid 95f 33 Wingborg, M, 1999, sid 98-99 34 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 6-7. 8

myndigheten, en enkätundersökning vilken skickades ut till ett urval av anställda inom polisen, och slutligen fokusgruppsintervjuer med minoritets- samt majoritetsgrupper inom organisationen 35. Resultaten av mångfaldsgranskningen visade att det finns ett visst engagemang för mångfaldsfrågor inom ledningen för Polismyndigheten i Stockholms län 36. Resultaten visade också att det verkar finnas goda förutsättningar för mångfalds- och diskrimineringsåtgärder, även om ett inte helt försumbart antal anställda är negativt inställda till denna typ av arbete 37. Analysen av antagningen till polisutbildningen visade att sökande med utländsk bakgrund inte har svårare att klara antagningskraven till polisutbildningen än andra grupper. Dock skiljs det i analysen av rekryteringsdatan inte på personer med bakgrund i nordiska länder och personer med annan utländsk bakgrund, vilken kan vara problematiskt 38. Personer som kommer från något av de nordiska länderna stöter inte på samma typ av problem när de invandrar till Sverige som en person med ursprung från ett afrikanskt land gör. Resultaten av enkätundersökningen visade att de flesta anställda tycker att människor inom polisorganisationen behandlas lika men, att det finns dem som fortfarande anser att organisationen präglas av ojämlikhet, främlingsfientlighet och homofobi 39. Graden av mångfald inom Polismyndigheten i Stockholms län var sammanfattningsvis svår att bedöma. Slutsatsen av projektet var dock att om målet för Stockholmspolisen är att spegla befolkningssammansättningen i länet behöver den öka sin mångfald 40. Från projektet listas avslutningsvis ett antal argument för mångfald inom polisen upp 41 : 1. En blandad personalstyrka som speglar befolkningsunderlaget ökar polisens igenkännbarhet och trovärdighet bland allmänheten. 2. Tillgången till olika slags erfarenheter och kompetenser inom den egna organisationen gör i slutändan att polisarbetet blir mer effektivt. 3. En rättvis och neutral urvalsprocess leder till en ökad sökandekrets ur vilken personal kan rekryteras, vilken är en viktig aspekt då arbetskraften i samhället i framtiden förväntas minskas. En neutral urvalsprocess gör även att rekryteringen till polisutbildningen baseras på kompetens och lämplighet vilket också gör att den genomsnittliga kompetensen nivån inom organisationen höjs. 35 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 19 36 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 20 37 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 20 38 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 20-21 39 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 21 40 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 21-22 41 Punkterna återfinns i; Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 a, sid 22-23. 9

4. Slutligen, mångfald och frånvaron av diskriminering i arbetslivet gynnar samhället i stort, då det leder till minskad segregering och bättre relationer mellan de olika grupperna i samhället. 3.3 Mångfald vid rekryteringen till polisutbildningen Erik Borglund (2001) som själv är utbildad polis har i en studie skrivit om polisrekryteringen och tittat på hur rekryteringsgruppen aktivt arbetar med mångfaldsfrågor. Undersökningen har utförts genom att intervjua personer vilka arbetar med rekryteringsprocessen samt personer som innehar ledande befattningar inom polisrekryteringen. Intervjuerna har kompletterats med datainsamling om mångfaldsarbete vid polisrekryteringen 42. Hans resultat visade att det inte finns några procentuella krav på polisrekryteringen över hur många personer med utländsk bakgrund 43 som ska rekryteras. Däremot bör polisrekryteringen arbeta aktivt för att personer med utländsk bakgrund ska antas till polisutbildningen. Borglund skriver att vid en eventuell situation där meriterna mellan två sökanden avgörs som lika, ska minoriteter väljas. 44 Borglund kunde inte finna att personer med utländsk bakgrund missgynnades på något sätt i rekryteringsprocessens utformning. Han kunde däremot identifiera vissa styrande faktorer som på lång sikt kunde påverka mångfaldsarbetet negativt. Dessa styrande faktorer var; att mångfaldsarbetet inte är något som det arbetas tillräckligt aktivt med inom polisen, att vissa polismyndigheter inte avvarar personal till rekryteringsarbetet vilket är missgynnande då det borde ligga i allas intresse att ha den bästa personalen vi rekryteringen, och till slut att rekryteringsgruppen som arbetar vid antagningen till polisutbildningen inte får någon utbildning i kulturell och etnisk förståelse 45. 3.4 Poliskårens sammansättning I Ds 1996:11 behandlas olika aspekter rörande rekryteringen och antagningen till polisen. I skrivelsen framhålls poliskårens sammansättning som viktig och central för att människor ska uppfatta den som legitim. En poliskår som består av endast vita män gör att den förlorar sin legitimitet bland allmänheten 46. Därför är det önskvärt att poliskårens sammansättning består av personer med olika bakgrund som exempelvis etniska förhållanden, kön och ålder 47. 42 Borglund, E, 2001, sid 8 43 Utländsk bakgrund avser här att vara född utomlands eller att ha minst en förälder som är född utomlands. 44 Borglund, E, 2001, sid 12 f 45 Borglund, E, 2001, sid 16f 46 Polismyndigheten i Stockholms län, 2004 b sid 6 47 Ds 1996:11, sid 55 10

Mångfald är något som måste beaktas i alla de olika delarna av rekryteringsarbetet från marknadsföring av polisyrket till studiefinansiering. Kvinnor och personer med invandrarbakgrund är idag underrepresenterade inom poliskåren och det finns därför anledning att vidta åtgärder mot detta. Kvotering är trots denna situation inte något önskvärt, eftersom det är viktigt att polisen inte fastnar i något procentuellt tänkande. Istället ska rekryteringen främst se till att individer som antas till polisyrket, antas för deras lämplighet 48. I Ds 1996:11 skriver man att personer med invandrarbakgrund skulle kunna tillföra bredare kunskaper om invandrarproblematik samt andra livsförhållanden till polisorganisationen. En ytterligare positiv effekt är språkkunskaperna inom polisen vilka då skulle öka. När fler personer med invandrarbakgrund rekryteras till polisen tillkommer också fler språkliga bakgrunder 49. Önskvärt är också att åldern på de personer vilka arbetar inom polisen är varierad. En bred uppsättning av åldrar inom poliskåren anser man ge en bra blandning av erfarenheter, både utbildnings- och arbetsmässigt 50. Polisyrket ses av många människor som ett manligt yrke och bilden som massmedia målar upp av polisen återger också en hård och tuff bild av yrket. Informationsbladen som finns att tillgå om polisen visar till mestadels upp polishelikoptrar och polisbilar vilket ger en bild av yrket som manligt. I Ds 1996:11 kommer man fram till att denna bild måste förändras. Polisorganisationen bör framtona andra aspekter som de arbetar med vilka har hamnat lite i skymundan, som exempelvis förmågan att leva sig in i och kunna förstå andra människors levnadsförhållanden 51. 3.5 Åtgärder mot diskriminering inom polisen Holdaway skriver om hur underrepresentationen av etniska minoriteter på 90-talet, inom den engelska polisstyrkan, höjde både oroliga röster och bidrog till nya initiativ inom området för polisrekryteringen i landet. Hans bok Recruiting a Multiracial Police Force handlar om ett 18 månader långt forskningsprojekt i samarbete med The Home Office, departementet för lagar och polisväsendet i England. Studien behandlar aspekter kring polisens initiativ angående rekrytering av etniska minoriteter 52 till polisen, hur arbetet med detta ser ut, samt analyser av deras mål och resultat av dessa åtgärder. Holdaway presenterar ett antal bestämmelser, forskningsresultat och övervakningsåtgärder angående diskriminering som han anser polisen kan använda sig av i deras lokala omgivning, som hjälp och stöd i sitt arbete. 48 Ds 1996:11, sid 55 49 Ds 1996:11, sid 62 50 Ds 1996:11, sid 58-59 51 Ds 1996:11, sid 60 52 Etniska minoriteter används i studien för att beskriva människor med afro-karibisk eller asiatiskt ursprung 11

Forskningsresultaten som Holdaway introducerar kan kopplas till den svenska polisens arbete mot diskriminering, exempelvis EU projektet Minority representation in Police Organisations, och vad man vill uppnå med mångfaldsarbetet inom den svenska poliskåren Målet med lika möjligheter inom ramen för rekrytering till polisen är att motverka diskriminering och ge en rättvis behandling till anställda. Holdaway skriver att om polisen ser till att få de bästa aspiranterna, från den största möjliga bredd av sökanden, och samtidigt tar till vara på den bredd av kompetens som finns inom organisationen kan polisen stärka både sin professionalism och image 53. Ingen är immun mot rädslan och effekterna av diskriminering men vissa grupper är mer i riskzonen för att bli utsatta än andra 54. Vissa åtgärder som vid en första anblick anses vara diskriminerande kan dock vara fullkomligt lagliga. Ett exempel är språkkrav vid vissa typer av arbeten 55, som kan kopplas till svenskprovet vid antagningen till polisutbildningen. Direkt diskriminering avser att särbehandla en person negativt på grund av dennes exempelvis kön eller ras 56. Indirekt diskriminering avser att en person inte får missgynnas genom att exempelvis en bestämmelse som i regel missgynnar flera personer med exempelvis det könet, eller med den etniska tillhörigheten tillämpas. Undantaget är när en bestämmelse exempelvis kan motiveras med att den avser ett berättigat mål. Men precis som med direkt diskriminering krävs inget direkt uppsåt för att det ska anses olagligt 57. Holdaway menar att det inte bara räcker med att påtvinga bestämmelser om lika behandling och diskriminering. Personer i chefsposition inom polisen måste också se till att exempelvis diskriminering inte förekommer omedvetet inom organisationen 58. Polisen som organisation måste visa på en förståelse för hur det känns att bli diskriminerad och vad förlusten för organisationen blir. Målen bör därför vara att försäkra att polisen använder alla de förmågor som finns inom organisationen och på det mest effektiva sätt, samt att visa att all personal och samtliga delar av organisationen är emot diskriminering på alla sätt i sitt arbete. Holdaway skriver avslutningsvis att det är viktigt att chefer inom polisen frågar sig; Har information gått ut till de anställda inom organisationen om vad som gäller angående bestämmelserna mot diskriminering? 53 Holdaway, 1991, sid 189 54 Holdaway, 1991, sid 190 55 Roth, A-K, 2004, sid 102 56 Holdaway, 1991, sid 190 57 Roth, A-K, 2004, sid 100. Direkt uppsåt här avser att det inte behöver finnas ett särskilt motiv med en viss åtgärd för att den ska anses som diskriminerande. 58 Holdaway, 1991, sid 191 12

Har alla delar inom organisationen, som exempelvis träning och befordringsprocesser kontrollerats så att de inte är diskriminerande? Ges rätt träning ges till personer inom organisationen, exempelvis rekryteringen, så polisen i största möjliga mån motverkar diskriminering 59? 3.4 Polisen Under följande punkter kommer jag att gå igenom polisen som organisation, antagningsprocessen till polishögskolan, och kort om själva polisutbildningen. 3.4.1 Polisen som organisation Polisen uppdrag är att ta hand om individens rättssäkerhet och rättstrygghet, förebygga och förhindra brott, identifiera dem som begår brott samt lagföra dessa personer 60. Polisen lyder under Justitiedepartementet och är en av de största statliga verksamheterna i Sverige med drygt 23 000 anställda, varav ca 17000 är poliser 61. Polisen består av den centrala Rikspolisstyrelsen, säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen 62, Statens kriminaltekniska laboratorium 63 samt 21 polismyndigheter som motsvarar länsindelningen geografiskt sätt 64. Rikspolisstyrelsen (RPS) huvuduppgifter är att utöva tillsyn över polisen och besluta över hur de medel som statsmakterna tilldelar polisen skall fördelas mellan de olika polismyndigheterna. RPS har även samordningsansvar för gränskontroll och internationellt polisarbete. En ytterliggare viktig verksamhet för RPS rör teknik- och metodutveckling inom polisen samt ansvar för polisutbildningen 65. 59 Punkterna återfinns i Holdaway, 1991, sid 192-193 60 Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 4 61 http://www.polisen.se/inter/nodeid=5652&pageversion=1.jsp. 20070402 20070524 62 Säkerhetspolisen (Säpo) verkar under stort sekretesskydd även om organisationen blivit mer öppen under de senaste åren och har bland annat hand om kontraspionage, terroristbekämpning samt säkerhetsskydd. Rikskriminalpolisen (RKP) huvudsakliga område är det internationella samarbetet och kampen mot den grova organiserade brottsligheten. RKP är en viktig länk mellan det polisiära arbetet på lokal, nationell och internationell nivå. Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 3f 63 Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) är de som utför laboratorieundersökningar av spår från olika brottsplatser och olika typer av brott. SKL ligger i Linköping och har ca 260 anställda. Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 3f. 64 De 21 polismyndigheterna som finns ute i landet avgör själva hur den egna polisverksamheten ska vara organiserad. Men generellt brukar organisationen vara uppbyggd på följande sätt; med en polisledning där polislänsmästaren ansvarar för att myndighetens arbete bedrivs effektivt och enligt gällande lagar och regler, en stab som ansvarar för administrativa funktioner, en länskriminalavdelning bestående av bland annat en narkotikarotel och en utredningsrotel, samt en ordningsavdelning som kan vara uppdelad på olika polisområden eller mindre närpolisområden. Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 3f 65 http://www.polisen.se/inter/nodeid=5652&pageversion=1.jsp. 20070402-20070524 13

3.4.2 Antagningsprocessen Urvalsprocessen till polishögskolan tar cirka sju månader och syftet med rekryteringsarbetet är att få fram de personliga egenskaper som visar om du är lämplig för polisyrket 66. Polisyrket är mycket populärt och endast mellan fem och tio procent av dem som söker till polishögskolan kan erbjudas en plats 67. De egenskaper polisen helst ser hos personer som söker till polisutbildningen är vidsynthet, tolerans, och medmänsklighet. Polisen vill också att den sökanden är ärlig, harmonisk och serviceinriktad 68. Rekryteringen till polishögskolan sköts av polisrekryteringen vilken tillhör RPS 69. Polisrekryteringen ansvarar för all handläggning och uttagning av de sökanden 70. Vid rekryteringen tjänstgör nio personer och majoriteten av dessa är poliser inkommenderade från olika polismyndigheter runt om i landet. Som polis är du inkommenderad vid rekryteringsgruppen under ett år, vilket betyder att du hinner vara med under två rekryteringsomgångar 71. Varje år genomgår rekryteringsgruppen en utbildning under två dagar. Dock bedrivs ingen egentlig utbildning i interkulturell förståelse 72. Det första som sker i uttagningsprocessen är att antagningsenheten undersöker om den sökanden uppfyller de grundläggande ansökningskraven och har grundläggande behörighet 73. Den största bortgallringen av sökanden sker här men även sökanden som uppfyller grundläggande behörighet fast som exempelvis anses olämpliga på grund av ålder sållas också ut 74. Det andra steget som sker är att sökanden som uppfyller behörighetskraven blir kallade på ett inledande samtal samt skriver ett svenskprov. Båda delarna genomförs av den lokala rekryteringsansvariga via respektive polismyndighet. Bland de studenter som blir godkända på svenskprovet görs ytterligare ett urval grundat på intervjun och ansökningshandlingarna. De som rekommenderas att gå vidare kallas till ytterligare testning. Testerna sker under två vardagar 75 på Pliktverket 76 och består av fystester som exempelvis löpning, psykologiska 66 http://www.polisen.se/inter/nodeid=7901&pageversion=1.jsp. 20070402-20070524 67 Rikspolisstyrelsen, 2004, sid 27 68 Ds 1996:11, sid 16 69 Borglund, E, 2001, sid 9 70 Borglund, E, 2001, sid 9 71 Borglund, E, 2001, sid 11 Antagning till polishögskolan sker en gång på våren och en gång på hösten. 72 Borglund, E, 2001, sid 11 73 Se bilaga 2 för behörighetskraven till polishögskolan. 74 Ds 1996:11, sid 178. En sökande kan exempelvis anses vara för gammal. 75 Borglund, E, 2001, sid 10 76 Pliktverket ansvarar för mönstring, antagningsprövning, inskrivning och redovisning av totalförsvarspliktiga. http://www.pliktverket.se/sv/om_pliktverket/ Pliktverkets huvudkontor ligger i Karlstad. Men regionkontor finns även i Stockholm, Göteborg och Kristianstad. http://www.pliktverket.se/sv/om_pliktverket/organisation. 14

tester, samtal med en psykolog, uppsatsskrivning samt en läkarundersökning. Blir den sökanden godkänd på testerna genomförs även ett individuellt samtal 77. Det individuella samtalet är den sista delen i antagningsprocessen. Samtalet är en semistrukturerad intervju och intervjuarna har under samtalet 10 frågor som de vill ha bevarade. På vilket sätt detta ska göras finns det dock inga klara direktiv för. Intervjuarna får, förutom kön och namn, ingen ytterligare information om de sökanden innan samtalet vilket gör att intervjun blir förutsättningslös 78. Intervjuerna genomförs alltid av en man och en kvinna, varav en av dessa bör vara i ledande befattning 79. Efter det individuella samtalet bedöms de sökanden utmed en skala som ser ut enligt följande: fyller inte fordringarna för lämplig vid ansökningstillfället, lämplig, väl lämplig, mycket lämplig, och synnerligen lämplig 80. Det sista som sker i antagningsprocessen är att antagningsnämnden 81 efter föredragning från Polisrekryteringssektionen beslutar om vilka som ska erbjudas plats på polisutbildningen. 82. 3.4.3 Utbildningen Polisutbildningen finns vid Polishögskolan i Sörentorp utanför Stockholm och som uppdragsutbildning vid universiteten i Umeå samt Växjö. Grundutbildningen består av två års heltidsstudier och efter det följer sex månaders praktikutbildning vid en polismyndighet. Det finns även möjlighet att läsa delar av utbildningen på distans. Efter examen från grundutbildningen och fullgjord praktik kan den polisstuderanden söka en tillsvidare anställning som polis vid en polismyndighet. 83. Polisprogrammet utgörs av total 80 poängs studier men dessa poäng får inte tillgodoräknas i övriga högskoleexamen 84. Nedan följer ett exempel på kursupplägget för den andra terminen på polishögskolan i Sörentorp (Polisiärt arbete A, 20 poäng) 85 : 1. Utredningar I och förmögenhetsbrott, 6 poäng 2. Tvångsmedel och narkotikabrott, 6 poäng 3. Brottsförebyggande arbete. Rasism och diskriminering, 7 poäng 4. Trafik, 1 poäng 77 Borglund, E, 2001, sid 10 78 Tonring, U, 2003, sid 29 79 Borglund, E, 2001, sid 10 80 Ds 1996:11, sid 181-183 81 Antagningsnämnden består av rikspolischefen, rektorn för polishögskolan samt chefen för personalbyrån 82 http://www.polisen.se/inter/nodeid=7901&pageversion=1.jsp. 20070402-20070524 83 Studiehandbok för polisprogrammet läsåret 2006/07, sid 3-4 84 Borglund, E, 2001, sid 11 85 Studiehandbok för polisprogrammet läsåret 2006/07, sid 4 15

4. Metod 4.1 Intervjuer Eftersom mitt syfte är att undersöka hur polisstudenter resonerar kring mångfald är intervjuer det mest fördelaktiga metodvalet. Enligt Kvale är syftet med den kvalitativa forskningsintervjun att försöka förstå världen ur den intervjuades perspektiv 86. Viktigt vid kvalitativa intervjuer är att forskaren inte bara ser till själva intervjun, utan även beaktar intervjuns karaktär och på vilket sätt frågorna ställdes. Det vill säga kontexten för intervjun 87. Strukturen på en intervju bestäms av frågornas utformning och följd 88. I denna studie använder jag mig av en semistrukturerad intervjuform vilken ligger mitt emellan den strukturerade och den ostrukturerade intervjun. Den semistrukturerade intervjun ger intervjudeltagarna en större frihet att svara utifrån sina egna termer vilket den standardiserade intervjun inte tillåter 89. Nackdelarna med intervjuer är anonymitetsaspekten och att intervjuarens närvaro kan påverka intervjudeltagaren. Personen som intervjuas kan bli nervös och känna sig osäker vilket kan inverka på dennes svar 90. När jag kontaktade intervjudeltagarna för första gången fick de alltid information om anonymitet och syftet med uppsatsen. På detta sätt försökte jag motverka att anonymitetsaspekten skulle påverka intervjuerna allt för mycket negativt. Denna information upprepades vid början av intervjuerna för att intervjudeltagarna skulle få ytterligare en chans att ställa frågor. Inom det socialkonstruktionistiska perspektivet ses kunskap som något relationellt där kunskap skapas i interaktionen mellan människor 91. Detta perspektiv kan belysas med min användning av ordet intervjudeltagare. De intervjuade ses i studien inte bara som personer vilka jag hämtar information ifrån. Istället ser jag de intervjuade som lika delaktiga i kunskapsproduktionen som jag. Det betyder som sagt inte att intervjudeltagarna själva har känt sig delaktiga på detta sätt utan resonemanget ska endast ses ur en vetenskapsteoretisk synvinkel 92. 86 Kvale, S, 1997, sid 9, 32 mfl 87 May, T, 2001, sid 150f 88 Frankfort-Nachmias, C & Nachmias D, 1996. sid 232 89 May, T, 2001, sid 150f 90 Frankfort-Nachmias, C & Nachmias D, 1996. sid 233 91 Lander, I, 2006, sid 24 92 Skrinjar, M, 2005, sid 4-5 16

4.1.2 Utförande I denna studie har jag genomfört tre intervjuer med polisstuderanden på andra terminen vid polishögskolan i Sörentorp. Intervjudeltagarna bestod av två män och en kvinna som var mellan 20 och 35 år. Jag kom i kontakt med mina intervjudeltagare via en vän till mig som också studerar på skolan. Detta gjorde att jag själv inte hade någon inverkan på vilka intervjupersoner som valdes ut, utan jag förlitade mig således på min bekant. Det kan hända att personerna som min kontakt valde ut var människor som denne ansåg var bra individer med rätt åsikter. En av de utvalda polisstudenterna hade jag intervjuat vid ett tidigare tillfälle under metodkursen denna termin. Denna intervju kommer dock inte att inkluderas i analysen eftersom den inte gällde samma frågor som de andra intervjuerna i studien. Som sagt hade jag inledningsvis ett annat syfte med min C-uppsats. Det var från början tänkt att jag skulle genomföra intervjuer med poliser vid rekryteringsgruppen. Men när jag stötte på problem med att få intervjuer och endast fick en misslyckad gruppintervju bestämde jag mig för att byta inriktning till att intervjua polisstudenter. Först såg jag gruppintervjun med poliserna som misslyckad men har trots det valt att inkluderade den i uppsatsen eftersom intervjun fortfarande är en del av min forskningsprocess och kunskapsproduktion. Gruppintervjun kommer dock inte ges lika mycket utrymme som intervjuerna med polisstudenterna 93. Intervjuerna med polisstudenterna hölls alla tre i grupprum på polishögskolans område och var cirka en timme långa. Intervjuplatsen valdes för enkelhetens skull. På detta sätt behövde intervjudeltagarna inte ta sig någonstans utan kunde träffa mig i samband med lunch eller håltimme. Vid intervjuerna använde jag mig av en intervjuguide 94. Denna guide fungerade som min utgångspunkt men jag anpassade mig under intervjuerna efter intervjudeltagarna. Detta gjordes för att uppnå en bra dialog med mina intervjudeltagare. Frågorna i intervjuguiden ställdes inte i någon bestämd ordning och den ska endast ses som en översikt kring vilka ämnen jag rörde mig vid under intervjuerna. 4.1.3 Min roll som intervjuare Jag som forskare är alltid en del av verkligheten som återges. Det vill säga den kunskap som jag producerar är ett resultat av den position jag befinner mig i, i relation till det jag 93 Vid intervjun deltog två personer och den tog cirka 45 minuter. Vid denna intervju användes inte bandspelare eftersom jag inte fick tillåtelse till detta. 94 Se bilaga 1. Jag har försökt att dela upp frågorna i intervjuguiden efter mina teman som återfinns i analysen för att göra den mer överskådlig. Men frågorna under intervjuerna ställdes som sagt inte i denna ordning. 17

studerar 95. Om jag ställer en fråga till mina intervjudeltagare om vad de tänker på när det hör ordet mångfald, beror svaret jag får på vem jag är och i vilket sammanhang frågan ställdes. Faktorer som också kan påverka svaret är om frågan behandlar ett politiskt laddat ämne vilket mångfald kan sägas vara 96. Som ung tjej och kriminologistuderande fick jag förmodligen helt andra svar från intervjudeltagarna än om en manlig polis hade utfört intervjuerna. Ett möjligt tecken på min inverkan på intervjudeltagarnas svar kan ses i det frekventa användandet av ämnet kriminologi. Intervjudeltagarna använde ofta ämnet som exempel och alltid i positiva ordalag. Frågan är om de skulle ha gjort detta om jag studerade ett annat ämne. Men eftersom jag var i ungefär samma ålder som polisstudenterna i studien ansåg jag att det skapade en god dialog mellan mig och dem under intervjuerna. Det är alltid viktigt att alltid se till min roll som intervjuare speciellt vid analysen av mitt insamlade material. 4.1.4 Transkribering De tre intervjuerna med polisstudenterna spelades in på band och transkriberades för att underlätta tolkning och analys. I en intervjuundersökning är intervjudeltagarnas svar källorna och svaren finns både inspelade på band och efter transkriberingen utskrivna på papper 97. Som forskare bör du komma ihåg att den utskrivna intervjun är en konstruktion, en muntlig kommunikationsform som överförts till en skriftlig kommunikationsform 98. Därför är det viktigt är att inte källornas ursprungliga form ändras utan intervjuerna får endast redigeras språkligt. 99. Jag valde att transkribera intervjuerna så exakt som möjligt även då det är väldigt tidskrävande. 4.2 Förförståelse När jag tänker på mångfald tänker jag på människor med utländsk bakgrund. Jag tänker inte på mångfald rörande kön eller personligheter. Det är någonting som jag under studiens gång blivit uppmärksammad på. Jag bestämde mig för att undersöka hur polisstudenter resonerade kring mångfald med en förutfattad mening om att det är en ökad mångfald på väg in på polisutbildningen. Detta främst med tanke på den reklam som polisen har gjort för polisutbildningen vilken speciellt riktat sig mot kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Denna förförståelse kan ha 95 Lander, I, 2006, sid 24 96 Lander, I, 2006, sid 24 97 Bjurwill, C, 2001, sid 35 98 Kvale, S, 1997, sid 149 99 Bjurwill, C, 2001, sid 35 18