Barn- och elevhälsoplan

Stenkulans enhet - förskola och skola Reviderad 2013-11-05 Barn- och elevhälsoplan TRYGGHET-RESPEKT-ANSVAR 1

Innehåll Sidan Syfte och bakgrund 3 Barn- och elevhälsoteamets kompetensområden 5 - Rektor 5 - Förskolechef 6 - Skolsköterska, skolläkare 6 - Barnhälsovård 7 - Skolkurator, specialpedagog 7 - Psykolog 8 - Studie- och yrkesvägledare 9 Rutiner för det löpande elevhälsoarbetet 9 Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet 10-1. Att uppmärksamma 10 Kartläggning av elevers hälsa och kunskapsutveckling 11-2. Att upptäcka, anmäla,utreda 13-3. Att dokumentera 14-4. Att åtgärda 15-5. Att utvärdera 16 Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd på Stenkulans förskolor 17 Handlingsplan för barn- och elevhälsa - Stenkulan F-9 18 2

SYFTE OCH BAKGRUND Det mest betydelsefulla i verksamheten sker inom en salutogen organisation där kommunikation och relation mellan pedagog, barn och elev tillsammans skapar gynnsamma lärprocesser. Syfte med en övergripande BARN- OCH ELEVHÄLSOPLAN är att skapa en gemensam syn på vad barn-/elevhälsa är inom förskole- och grundskoleverksamheten för Stenkulans enhet. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Syftet är också att i samverkan med personal, barn, elever och föräldrar skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje barn/elev. En väl fungerande barn- och elevhälsa förutsätter att förskolan, skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar. Barn- och elevhälsa syftar till att främja hälsa hos alla barn/elever och ha fokus på barn/elever som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Den omfattar inte bara särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i förskola, skola och fritidshem för att undanröja hinder i varje individs lärande och utveckling. Barn- och elevhälsa prioriteras i verksamhetens styrdokument. I arbete med barn och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Skollagen "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål." (3 kap 3 ) Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap 8 ) (Rektors uppgifter är i denna paragraf delegerad till specialpedagog) 3

Skolans läroplan (Lgr11) En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Förskolans läroplan (Lpfö 98, reviderad) " Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så lång som möjligt." (Kap 1) "Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika sköl behöver stöd i sin utveckling." (Kap 2:2) Hälso- och sjukvårdslagen Skolläkare och skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder under de bestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvårdande arbete om utförande, dokumentation och kvalitetsarbete. Skolhälsopersonalen har självständigt ansvar för medicinskt inriktade insatser och skall samverka med annan skolpersonal. Den verksamhet som bedriv av psykologen i skolan utgör i vissa delar hälso- och sjukvården. Psykologen har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården. Den innebär bl.a. att när psykologen arbetar med arbetsuppgifter som räknas till hälso- och sjukvård ska hälso- och sjukvårdslagstiftningen förljas och patientjournal föras (enligt patientdatalagen). Barn- och elevhälsan ska finnas tillgänglig för barn, elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Utgångspunkten för barn- och elevhälsa ska vara att skolan är en plats för lärande och utveckling där all personal i samverkan med barn, elever och föräldrar skall skapa goda lärandemiljöer för varje barn/elev. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka. Relationer och samverkan i förskolan/skolan är centrala för förskolans/skolans möjligheter att uppfylla sina mål. Utgångspunkten är ett miljörelaterat synsätt, vilket innebär att andelen barn/elever i svårigheter är beroende av hur väl förskolan/skolan lyckas med att skapa en lärandemiljö. Diagnoser får aldrig vara en förutsättning för att ge särskilt stöd till barn/elever som behöver det. Det krävs en noggrann analys för att upprätta effektiva stödinsatser för barn/elever i svårigheter. Den psykosociala miljön har stor betydelse för barnens/elevernas trivsel och den påverkar därmed också hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet. Barn- och elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Fokus ska ligga på friskfaktorer och ett salutogent synsätt, enligt Aaron Antonovsys KASAM (Känsla Av SAMmanhang). 4

Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre delar: Begriplighet Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker och att något är värt att satsa på. "Det är viktigt att förstå att delbegreppen står i relation till varandra - de ska inte förstås som självständiga enheter." (Antonovsky) BARN- OCH ELEVHÄLSOTEAMETS (EHT) KOMPETENSOMRÅDEN Att förebygga svårigheter i förskolan och skolan genom att planera för och ge särskilt stöd är en fråga för hela enheten. Barn- och elevhälsan kan här bidra med sin kompetens och helhetssyn. Barn- och elevhälsans personal bör ingå som en självklar del i förskolans/skolans samverkan med andra institutioner och myndigheter. Framgångsfaktorer för barn- och elevhälsans arbete är: I barn- och elevhälsan ingår kompetenser inom det medicinska, psykologiska, psykosociala och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med förskole- och skolrelaterade problem. Barn- och elevhälsoteamet verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in som t.ex. BVC, BUP, SO, Centrala elevhälsan. Rektor Stenkulan är uppdelad i två enheter, f-3 och 4-9, med varsin rektor. Rektor har ansvar för elevhälsans verksamhet på respektive enhet. Rektor är ansvarig för skolans resursfördelning och har kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Enligt skollagen är rektor ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Att ge särskilt stöd till en elev för att nå målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar enligt lag för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. På Stenkulan är detta delegerat till specialpedagog. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. I vissa fall kan en utredning göras av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Rektor ansvarar alltid för att utredningen utförs. Rutiner finns för hur ett elevärende ska hanteras. (se Handlingsplan för barn- och elevhälsa) 5

Förskolechef Förskolechef är den som har ansvar för att de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Förskolechef är ansvarig för förskolans resursfördelning och ska ha en god kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Ett nära samarbete med vårdnadshavarna är centralt i förskolans arbete med särskilt stöd. Rutiner finns för hur ett ärende ska hanteras (se Handlingsplan Särskilt stöd i förskolan). Skolsköterska och skolläkare Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Skolhälsovården styrs av flera regelsystem. Dessa är: Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, Patientjournallagen, Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, Sekretesslagen och socialtjänstlagen samt Arbetsmiljölagen. Skolhälsovårdens mål och medel Skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bl.a. viktigt: att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd. att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna. att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. (SOSFS 1996:1). att tillse att skolhälsovårdens kunskap om elevernas hälsa tas till vara i det elevvårdande arbetet. ingår i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i medicinska frågor. (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, www.socialstyrelsen.se, 2004) 6

Barnhälsovård När det gäller barn inom förskolan vänder sig vårdnadshavare till BVC angående frågor som rör barnets hälsa. Skolkurator Skolkuratorns mål är att främja barns/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn, där barnets/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorns arbetssätt kallas psykosocialt behandlingsarbete. Utför psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper som t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning, krisstöd. Genom olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödjer barn/elever med svårigheter i skola och hem. Medverkar vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som den behandlande elevvården. Ingår i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i psykosociala frågor. Utvecklar arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Medverkar till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Ger handledning och konsultation till personal i psykosociala frågor. Har kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingår i närverk för skolkuratorer. Informerar elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, matematik-, läs- och skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska eller intellektuell funktionsnedsättning. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för förskolechef, rektorer och den pedagogiska personalen. I specialpedagogens uppgifter ingår att: Delta i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner. Utföra pedagogiska utredningar och göra analyser på individ-,grupp- och organisationsnivå. Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av handlingplan/åtgärdsprogram. 7

Utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Ge handledning och konsultation till personal. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring barn/elever. Delta vid behov vid elevhälsomöten / föräldrakontakter/nätverksträffar. Förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingå i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i pedagogiska frågor. Ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling. Psykolog Psykologens uppgift är att bistå skolan med psykologisk kompetens och psykologiska insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskaps- och hälsomålen. Psykologen arbetar förebyggande och hälsofrämjande genom att bidra med sin kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling i samverkan med andra yrkesgrupper. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor/förskolechef med skolrelaterade problem genom: Deltagande i barn och elevhälsoteam, där psykologens roll är att tillföra psykologisk kunskap som en del i ett helhetsperspektiv. Konsultation till förskolans/skolans personal. Information och fortbildning till skolans/förskolans personal, vårdnadshavare och/eller elever. Krisstöd och konfliktlösning. Psykologiska utredningar och bedömningar av skolbarns förutsättningar och behov. Hänvisning/remittering till annan utrednings- och/eller behandlingsinstans. Samverkan med vårdgrannar, t.ex. BUP, BHV, Habilitering och Socialtjänst, kring elevers situation. Rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor. Stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor. Medverkan i förskolans/skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete. 8

Studie- och yrkesvägledare Studievägledning är en professionell verksamhet med syfte att hjälpa människor välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studievägledning medverkar till att: ge eleven insikt om sina egna resurser och tillgångar. ge information för att fatta välgrundade egna beslut om studie- och yrkesval. ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. främja elevens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionshinder. RUTINER FÖR DET LÖPANDE BARN- OCH ELEVHÄLSOARBETET Helhetssyn på barn- och elevhälsa ska gälla, vilket innebär att all pedagogisk planering och resursfördelning ska ha barn/elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt. Barn- och elevhälsa är en stående punkt på dagordningen vid varje arbetslagskonferens. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar för barn/elever som är i behov av särskilt stöd i förskoleverksamheten/ skolarbetet. I elevhälsoteamet, EHT, ingår kompetenser inom det medicinska, psykosociala, psykologiska och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med skolrelaterade problem. De verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in som t.ex. BVC, BUP, SO. EHT träffas varje vecka. Vid detta möte görs en översyn av elevhälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. Ledamöter i elevhälsomöte, EHM: Rektor Företrädare från EHT Berörd mentor/ansvarspedagog Andra berörda, t ex skolpsykolog, BUP eller SO kallas vid behov. Detta bestäms oftast inför varje konferens med hänsyn till vilka i personalen som kan bidra med relevant information och nödvändig kunskap. EHT besöker regelbundet arbetslagen för att delta på punkten Elevvård. Då kan laget lyfta elevärenden som man vill fundera kring tillsammans med EHT. Omdömen skrivs i Unikum för varje elev i april-maj/november. För åk 1-3 görs detta endast på våren. Pedagogerna gör en analys över hur de undervisat och vilket resultat det gett för den enskilde eleven. Utifrån sammanställningen av måluppfyllelsen i Unikum träffar rektor och specialpedagog efter ett par veckor arbetslaget för att diskutera måluppfyllelsen för de elever som riskerar att inte nå målen. Fokus ligger på utvecklingen hos eleven i förhållande till kunskapsmålen, vilka stödåtgärder som görs och vad som kan förbättras. 9

I december och maj hålls betygskonferens för åk 6-9, då pedagogerna kan diskutera oklarheter i betygssättning med rektor, specialpedagog och kollegor. Analys av betygskatalogen görs av rektor och specialpedagog vid varje terminsslut. Under verksamhetsveckan i juni presenteras läsårets måluppfyllelse för alla arbetslag. Ämnesgrupperna arbetar under en av uppstartsdagarna fram ett förslag till hur lagen kan arbeta för att nå ännu högre måluppfyllese av kunskapsmålen. Regelbunden utvärdering av insatta åtgärder, både socialt och pedagogiskt, görs under terminen på arbetslagets träffar. Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås följs enhetens rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram. På Stenkulan har specialpedagog delegation på att ta emot anmälan, besluta om upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram samt besluta om och skriva på åtgärdsprogrammet. Endast då det förekommer åtgärder som anpassad studiegång, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp går rektor in och fattar beslut om dessa. (Se även "Rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram" på intranätet under Ledning och styrning - Stenkulan - Åtgärdsprogram) RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Som stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi i verksamheten olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis trygghetsgrupp, elevråd, elevskyddsombud, systematiskt arbetsmiljöarbete och likabehandlingsplan. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma Beteenden som vi skall uppmärksamma: Frånvaro hög frånvaro ströfrånvaro Störande uppträdande aggressiv ovårdat språk högljudd Trötthet Dålig koncentration Dra sig undan tyst, håglös ej med i gruppen Ont i magen, huvudet, andra ställen på kroppen 10

Nedstämdhet Kommunikation- och/eller språksvårigheter Stora inlärningssvårigheter Dålig kontakt med vuxna ingen kontakt alltför beroende går runt till alla vuxna Kamratproblem Avvikande beteende Kartläggning av barn/elevers trivsel, hälsa och kunskapsutveckling läsåret 2012/2013 Förskolans pedagoger genomför barnintervjuer, som dokumenteras tillsammans med barnet i Unikum, inför utvecklingssamtal. Skolans dokumentation i Unikum visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Trivselenkät genomförs en gång per termin, på förskolan en gång per läsår. Skolhälsovården följer Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Varje läsår görs, förutom de nationella proven i åk 3, 6 och 9,en kartläggning av elevers kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 9 genom ett fastställt screeningschema i svenska, matematik och engelska. F-klass Hälsouppgift från vårdnadshavare, hälsosamtal och undersökning av längd, vikt, syn och hörsel Sv: Bornholmsmodellens kartläggning i fonologisk medvetenhet Åk 1 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning A Läsettan (bokstavskontroll, avkodning) Ma: Intervju - grundläggande matematisk förståelse Förstå och använda tal (McIntosch) - test 1 Åk 2 Undersökning av syn, längd och vikt. 2002 och senare födda, vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Sv: DLS 2 (rättstavning) Vilken bild är rätt? (läsförståelse) Nya språket lyfter - Vt: avstämning B Ma: Förstå och använda tal - test 2 UiM, Utvärdering i matematik (PRIM-gruppen) ALP 1 (Analys av Läsförståelse i Problemlösning) Åk 3 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning C Ma: Förstå och använda tal - test 3 ALP 2 11

Nationella prov i svenska och matematik Åk 4 Hälsouppgift från vårdnadshavare och eleven, hälsosamtal samt undersökning av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Pubertetssamtal med flickor och pojkar var för sig, i samverkan med skolans lärare och utifrån skolans och elevers behov. Sv: DLS 4 (rättstavning 1, ordförståelse, läshastighet) Ma: ALP 3 Förstå och använda tal - test 4 Åk 5 2001 och tidigare födda, vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Pubertetssamtal med flickor och pojkar var för sig, i samverkan med skolans lärare och utifrån skolans och elevers behov. Sv: DLS 5 (rättstavning 2, läsförståelse) Nya språket lyfter - Vt: avstämning D Ma: ALP 4 Förstå och använda tal - test 5 Eng: Tidigare nationella prov Åk 6 Hälsouppgift från vårdnadshavare och eleven, hälsosamtal samt undersökning av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Vaccination mot livmoderhalscancer erbjuds flickor. Ma: Förstå och använda tal - Test 6 ALP 5 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM 6-9 - (Me and My English/ Getting Better All the Time. Chatting) Nationella prov i svenska, matematik och engelska Åk 7 Sv: DLS 7 (rättstavning, ordförståelse, läshastighet, läsförståelse) Ma: ALP 6 Förstå och använda tal - Test 7 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM 6-9 - (Getting to Know Each Other. Plan a Class Party. A Letter to My Teacher. A Letter to Kenya. Take a Message. What Are They Talking About. Conversation How to Get to Hastings. TV Programmes. Read and Write) Åk 8 Undersökning av syn, längd, vikt, rygg samt vid behov medicinsk yrkesorientering. Sv: LS II (läsförståelse) Pröva stavning Ma: ALP 7-8 Förstå och använda tal - Test 8 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM 6-9 - (A Call to California. Rise and Shine. London Info. Stormy Weather) Åk 9 Ma: Förstå och använda tal - Test 9 Eng: Tidigare nationella prov från Skolverkets hemsida. 12

Nationella prov i svenska, matematik, engelska och NO När klasscreening i ett ämne är gjord presenteras resultatet av ämneslärare och/eller specialpedagog för alla i laget. Gemensamt görs en analys av vilka åtgärder som behövs på grupp- och individnivå för att alla ska nå målen utifrån följande frågor: - Vilka åtgärder på grupp- och individnivå behövs för att alla ska nå målen? - Hur ser resultatet ut mellan pojkar och flickor? - Behöver det ske en omfördelning av resurser under en längre tid eller en kort intensiv period? Datum för utvärdering av insatta åtgärder fastställs. 2. Upptäcka/anmäla Särskild tidsplan avseende utvecklingssamtal och klasskonferens finns. Om det enligt 8 i skollagens 3 kap. framkommer att en elev riskerar att ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller av annan anledning är i behov av stöd skall detta anmälas. Att kryssa i rutan för att Insats krävs i IUP:n är en anmälan. Anmälan vid annat tillfälle sker i första steget till elevens mentor som därefter anmäler till specialpedagog på avsedd anmälningsblankett. 3. Att utreda Förskolan Om arbetslag och förskolechef bedömer att ett barn på förskolan är i behov av särskilt stöd tas kontakt med vårdnadshavare och en handlingsplan upprättas på organisations- grupp- och individnivå. Skolan Organisationsnivå: På våren görs i skolan en analys av de stödinsatser som gjorts under läsåret vid en arbetslagsträff. Utifrån denna analys görs en bedömning av mentorer, arbetslag och specialpedagog inför kommande läsårs behov. En sammanställning görs av specialpedagog och presenteras för rektorer och EHT. Under verksamhetsveckan i juni kompletteras läsårets måluppfyllelse av kunskapsmålen (se sid.9) med övriga resultat och enkäter som kartlägger barnens/elevernas trivsel och trygghet. På så sätt får vi en helhetsbild av elevernas kunskaper och mående. En analys görs för att se samband mellan kartläggningen och de stödinsatser som gjorts för att sedan kunna arbeta fram nya mål för verksamheten. Överlämningsmöten sker mellan förskola/skola, åk3/åk 4, åk6/åk7 och åk 9/ gymnasiet samt vid lärarbyten enligt enhetens handlingsplan. Gruppnivå: Resursfördelningen presenteras för organisationsgruppen och arbetslagen. En diskussion förs i arbetslaget och i samråd med ledning och specialpedagog för att skapa en gemensam syn på arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd. Fördelade resurser används så att de gagnar dessa barn/elever på bästa sätt. 13

Individnivå: Som underlag för att besluta huruvida åtgärdsprogram ska upprättas behövs en utredning. Specialpedagog avgör vilka som ska vara med i utredningen samt om det är uppenbart obehövligt att samråda med elevhälsan. Mentor och arbetslaget utreder och dokumenterar utifrån frågorna i "Stödfrågor vid utredning särskilt stöd". Obligatoriskt är att inhämta elevens och vårdnadshavares synpunkter samt redovisning av resultat från screening och nationella prov. Då utredningen är klar överlämnas materialet till specialpedagog som kompletterar med eventuell fördjupad pedagogisk utredning samt övriga uppgifter från t.ex kurator, skolpsykolog, skolsköterska. Utifrån utredningen, som kan vara liten eller mer omfattande, fattas beslut om att upprätta eller ej upprätta åtgärdsprogram. Om det beslutas att ej upprätta åtgärdsprogram skickas detta hem med besvärshänvisning. Om det beslutas att upprätta åtgärdsprogram skickas inte detta hem separat utan sparas på enheten. Syftet med en allsidig elevutredning på basnivån är främst att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter - när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven. Remissen undertecknas av rektor eller av rektor delegerad i elevhälsoteamet. En vårdnadshavare kan för sitt barn söka hjälp på specialistnivån utan att skolan blivit involverad. 4. Att dokumentera Både IUP-mål och eventuella åtgärdsprogram (skolan)/handlingsplaner (förskolan) ska ligga som underlag för arbetslagets dokumenterade planering. IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen IUP upprättas på vårterminen för åk 1-5 tillsammans med elev och vårdnadshavare. IUP skrivs i en positiv utvecklingsanda som visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Vid behov upprättas åtgärdsprogram i samarbete med elev och vårdnadshavare. IUP är utgångspunkten för åtgärdsprogrammet. Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om varje elevs utveckling, utgör underlag för lärarens och arbetslagets planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av utveckling som finns på såväl grupp-, ämnes- som skolnivå. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans ständigt pågående kvalitetsarbete. Åtgärdsprogram Relaterade dokument: Anmälan - om att en elev riskerar att ej nå kunskapskraven eller har andra svårigheter i sin skolsituation Utredning särskilt stöd Stödfrågor vid utredning särskilt stöd Beslut om upprättande/ej upprättande av åtgärdsprogram Åtgärdsprogram med besvärshänvisning 14

Stöd vid upprättande av åtgärdsprogram Utvärdering av åtgärdsprogram. Anmälan, utredning, beslut, åtgärdsprogram och utvärdering arkiveras. Minnesanteckningar om elevvårdsfrågor från AL-möten dokumenteras och förvaras hos arbetslaget. EHM-protokoll EHT-minnesanteckningar Trygghetsgruppens (THG) dokumentation 4. Att åtgärda Uppdraget att upprätta åtgärdsprogram går till mentor och som stöd finns specialpedagog samt informationsdokumentet "Stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram". Elev och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Mentor kallar till ett möte där detta görs. Deras deltagande dokumenteras under rubriken "Delaktiga i åtgärdsprogrammet". Särskild vikt läggs vid att inhämta elevens synpunkter, på mötet eller i ett annat sammanhang. På mötet är fortfarande åtgärdsprogrammet ett förslag och ska inte skrivas under av vårdnadshavare. Mentor skickar förslaget på åtgärdsprogram till specialpedagog och man går igenom eventuella förändringar innan åtgärdsprogrammet beslutas. Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogrammet, i det reviderade dokument som innehåller plats för underskrift samt besvärshänvisning. Ingen annan skriver under åtgärdsprogrammet. Mentor skickar hem detta. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det ska anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas upp och utvärderas. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela lärmiljö, som anpassas efter målen i åtgärdsprogrammet. Fördelade resurser till arbetslagen används så att de gagnar elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt. Möjlighet finns till flexibilitet för grupp- eller individuellt stöd. Eleven kan få undervisning i mindre grupp under kortare eller längre tid under del av skoldagen. Pedagoger har möjlighet till att kontinuerligt eller intensivt under kort tid undervisa elever individuellt. Tillgång finns till elevhälsopedagog och coach under kortare perioder. I yngreåren erbjuds tidig intensiv läsning, TIL, Bravkod (Bra avkodning) och Counting Recovery. Äldreåren har periodvis läsprojekt för att öka läsflyt och läsförståelse. Det finns även möjlighet till spetsmatte. Arbetslagen har läsecirklar av litteratur med inriktning på elever i behov av särskilt stöd, handledning ges av specialpedagog, konsultation av skolpsykolog eller kurator. Exempel på stöd till elever i behov av särskilt stöd: mellanmål och studiestöd, anpassning av läromedel, möjlighet till muntliga prov, förlängd tid vid prov, anpassning vid bedömning av elev med funktionshinder, resursperson, elevassistent, individuell studieplan för särskoleintegrerad elev, anpassad studiegång, flexibel liten grupp, fysiska hjälpmedel till elev med funktionshinder, anteckningar från whiteboard och Power Point, Svenska som andraspråk, regelbunden avstämningstid med mentor, tät kontakt med 15

vårdnadshavare, egen dator, pedagogiska datorprogram på alla elevdatorer, kompensatoriska hjälpmedel (inspelade läromedel, DAISY, light-böcker, AlphaSmart, Verktyg i datorn - t.ex. talsyntes, stavningskontroll på svenska och engelska, Symwriter, Rosetta Stone), samtalskontakt med kurator eller skolpsykolog. 5. Att utvärdera Den angivna arbetsprocessen kring åtgärdsprogram, skall kontinuerligt dokumenteras och utvärderas. Riktlinjen är att åtgärdsprogram följs upp och utvärderas efter 3-6 veckor. En utvärdering görs av de kortsiktiga målen. Effekt av insatta åtgärder analyseras och eventuella ändringar görs i följande åtgärdsprogram. Genom att på det här sättet studera orsaken till att eleven gör framsteg, kan ny kunskap fås om eleven. Insatserna ska leda till en förbättrad skolsituation och därigenom en bättre livssituation. Under utvärderingsveckan i juni kompletteras läsårets måluppfyllelse av kunskapsmålen med övriga resultat och enkäter som kartlägger elevernas trivsel och trygghet. På så sätt får vi en helhetsbild av elevernas kunskaper och mående. En analys görs för att se samband mellan kartläggningar och de stödinsatser som gjorts för att sedan kunna arbeta fram nya mål. Vi har alla ansvar för att utveckla kvalitén i enlighet med måldokumenten. Hela verksamhetens utveckling beskrivs i Kvalitetsrapporten som görs vid slutet av varje skolår. Till grund för kvalitetsredovisningen ligger skolans och arbetslagets kvalitetsarbete och analyser. Resutat av screening och diagnoser skapar underlag för utformandet av undervisningen på organisations-, grupp- och individnivå. I ett förebyggande syfte görs enkäter angående trivsel på skolan. Resultat av de nationella proven analyseras och åtgärder vidtas för att våra elever ska uppnå de nationella målen. Övergripande diskussioner förs på organisationsnivå för att skapa en medvetenhet om alla elevers behov och i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Därefter görs reflektioner kring stödåtgärder såsom t.ex. resursfördelning, kompetens på skolan, fortbildningsbehov och skolklimat. 16

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD - Stenkulans förskolor 1. Behovet uppmärksammas på förskolan. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska få den omsorg och det stöd som deras behov kräver. Arbetslaget diskuterar pedagogiska strategier. 2. I de fall som de pedagogiska strategierna inte haft önskad effekt ska föräldrarna kontaktas. Läroplanen betonar betydelsen av att personalen har föräldrarnas förtroende när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Särskilda stödinsatser kräver alltid vårdnadshavarnas medgivande. 3. Kontakt tas med enhetens ansvarige specialpedagog och förskolechef. Vid behov kontaktas även övriga resurser, som t.ex. talpedagog eller psykolog. 4. Handlingsplan ska utarbetas i samarbete med specialpedagog samt: föregås av enkel eller omfattande kartläggning/utredning följas upp och utvärderas kontinuerlig i arbetslaget förvaras i arbetslaget samt arkiveras hos rektor Åtgärderna i handlingsplanen ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska beaktas på organisations-, grupp- och individnivå. Åtgärderna ska syfta till att utveckla arbetslagets metoder och strategier för att arbetet med hela barngruppen ska passa för det barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Det skall anges vilka barnets behov är och hur behoven skall tillgodoses. Stödåtgärderna i handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas samt revideras vid behov. Rutiner finns för övergång mellan förskola och förskoleklass finns i särskild handlingsplan. Om dess rutiner inte räcker till: Överlämningsmöte anordnas med föräldrar, förskolans och förskoleklassens/skolans pedagoger samt eventuellt ansvarig rektor. 17

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA - Stenkulan F-9 Syfte: Mål: Arbetsgång: Att få en väl fungerande elevhälsa med en tydlig arbetsgång, där alla elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas Att alla elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver Elevhälsosärenden tas upp på olika nivåer enligt följande schema AL(arbetslags)-KONFERENS Elevhälsa är en stående punkt på dagordningen vid varje AL-konferens. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Arbetslaget har en gemensam helhetssyn på barn/elever i behov av särskilt stöd och ansvarar för att ett åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Vid behov av stöd anmäls ärendet till EHT. EHT - elevhälsoteam EHT består av rektor, skolpsykolog, specialpedagog, kurator och skolsköterska. EHT träffas regelbundet varje vecka. Vid detta möte görs en översyn av hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. EHT kan kalla berörd personal för samtal angående aktuellt ärende. Här tas beslut att kalla till EHM. Här diskuteras om handledning behövs eller om man ska gå vidare till Centrala elevhälsan, BUP, SO. EHT återkopplar till arbetslaget. EHM - elevhälsomöte Till elevhälsomöte kallas när särskilda åtgärder behöver sättas in eller följas upp för elev. Vårdnadshavare, ev elev, berörd pedagog, rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog eller kurator kan delta i EHM. Externa samarbetspartners, t ex BUP, SO, kallas vid behov. Områdesresurser Inom skolområdet finns tillgång till psykolog samt elevhälsopedagoger. Enheten för Elevhälsa och utveckling I Centralal elevhälsan finns tillgång till specialpedagog med inriktning tal, språk och hörsel, specialpedagog inriktning förskola och föräldrastöd, coacher, samt fältsekreterare. 18