Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2011

FDB:s FDB:s NYHETER 3/2011 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2011 FDB Lund/Skåne samarbetar och når fler Rapport 1 från lyckat dagläger i Vallentuna Mässaktuellt från Bok och bibliotek i Göteborg Teknik gör det lättare att läsa, med ögon och öron HELP Start hjälper elever att lära sig engelska. Pedagogiska tips för undervisningen

Ordföranden har ordet Foto: Stefan Knorn Jag är min egen Dolly Parton - en dokumentär om några unga kvinnliga musiker. Om musiken, smärtpunkter i livet och om detta att vara människa, att finna sin väg. -Man måste ta sig själv på allvar om man ska komma någonstans. Det har jag nog aldrig vågat, säger hon och ser rakt in i kameran. -Att bli förälder är ju ett misslyckande. Det blir det automatiskt, säger en annan. Hon syftar inte på föräldraskapet i sig, utan på det svåra i att vara den förälder man vill vara. Det går ju inte att göra om och göra rätt. Livet passerar i raketfart och uttrycket fånga dagen blir till ett snett litet leende i farten. Förebygga ungars fara-illa i skolan. Hon skriver det blixtsnabbt under styrelsemötet. Det bottnar i egna erfarenheter, där tigrinnan ibland tvingats ta över modersgestalten i en ständig kamp för barnens rätt till likvärdiga möjligheter i skolan. Det är en fulländad formulering, briljant i sin enkelhet. Men visst har det blivit bättre. Den tekniska utvecklingen går med stormsteg framåt, mobiltelefonen är ett litet krutpaket med massor av appar. Det finns läs- och surfplattor, talsyntes, DAISY-läsare och talande pennor. Både pedagoger och föräldrar vill mycket, men de tekniska framstegen är så snabba att vi inte riktigt hinner med. Vi behöver helt enkelt hjälp. Vi behöver också ett tydligare stöd i skollagen, så att varje elev verkligen får det stöd som behövs för att visa sin egentliga förmåga. Vi vill inte ha fler fara-illa-barn. Vi vill ge dem modet att våga ta sig själva på allvar, att finna sin väg. Det är sant, det går inte att göra om - men det går att bygga vidare. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på dyslexi@fdb.nu Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Medlemsavgift 2011 Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem: 25 kr/år Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Annika Bolmstedt, Södermanland. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Madeleine von Strauss, Stockholm FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 08-35 07 84 kvällstid lotta.person@bredband.net Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Stocken-Snabbtryck AB Omslagsfoto: Johannes Nordemar 2

I detta nr! 4 Lund/Skåne samverkar och når fler Under dyslexiveckan arrangerade FDB Lund/Skåne en föreläsning tillsammans med Dyslexisamverkan Skåne. Ett sätt att sprida kostnaderna och arbetsinsatsen samtidigt som arrangemanget når fler. 6 8 10 Elva barn hade skoj och byggde självkänsla på dagläger i Vallentuna. Ulrika Jonsson vid Skoldatateket i Södertälje: Alla kan nå sina mål. Befintlig teknik gör det möjligt. Smarta pennor, språkkurs på kul och spaning efter DAISY-format på läromedel i främmande språk. Malin Holmberg har utvecklat läromedlet HELP Start. Hon delar med sig av pedagogiska tankar och tips. Hej medlem! På vår hemsida finns nu en medlemssida och ett forum för lokalavdelningar under inloggning. Där hittar du som medlem bland annat föreningsinformation. Sidorna är under uppbyggnad. Kom gärna med tips om vad de ska innehålla. Skicka din e-post till kansliet så får du inloggningsuppgifterna. Styrelsen för FDB Riks Den 3 oktober höll Mount Dyslexi, tre före detta gymnasister med dyslexi, en föreläsning på Malmö folkhögskola. En av arrangörerna var FDB Lund/Skåne. Föreläsningen vände sig till såväl föräldrar som elever och lärare och handlade om hur skolgången med enkla medel kan förbättras för elever med dyslexi. Kvällen var ett samarbete mellan flera olika föreningar och förbund inom ramen för Dyslexisamverkan Skåne. Tolv föreningar ingår och vi samarbetar kring många större arrangemang. Det berättar Malin Bengtsson, ordförande i FDB:s lokalförening. Malmö folkhögskola bidrar till exempel med gratis lokaler. Når fler till lägre kostnad Genom att samarbeta når de enskilda föreningarna fler intresserade och får ut mer av satsade pengar, bland annat när det gäller marknadsföring. Idag prioriterar vi denna samverkan före rena föreningsarrangemang, fortsätter Malin, för vi ser att det ger så mycket. I våras arrangerade vi till exempel en gemensam föreläsning kring undervisningen i engelska för barn med dyslexi. Det kom mer än 100 personer. Den totala kostnaden för oss som enskild lokalförening blev 3 Foto:privat Malin Bengtsson ser bara fördelar med samverkan. Fler delar på arbetet och på marknadsföringen, vilket gör att vi når fler. därmed lägre än om vi hade stått som ensam arrangör. Besök på bibliotek och BVC Under dyslexiveckan och hösten kommer lokalföreningen satsa på en informationskampanj och dela ut material i olika kommuner, på bland annat bibliotek och barnavårdscentraler. Den 18-19 oktober medverkar lokalavdelningen med Dyslexisamverkan Skåne på mässan Förskolan i fokus på Stadiummässan i Malmö. läs mer www.dyslexisamverkanskane.se www.mountdyslexiuf.se

Tillsamm Att få reda på att man inte är ensam med sina problem är viktigt för barn med läs- och skrivsvårigheter. I somras arrangerades därför ett dagläger i Vallentuna. Text och foto: Johannes Nordemar Hon känner en annan trygghet i dyslexin nu, säger Malin Modée, mamma till Lina som varit på dagläger för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det var också ett av målen med lägret, som arrangerades av FDB Vallentuna och Studieförbundet Vuxenskolan i Vallentuna tillsammans med Gro Granqvist, Louise Lindqvist och Anders Åkerlund. Två dagar gjorde skillnad Totalt var det elva barn i åldern 9-13 år som deltog på tvådagarslägret, barn som på ett eller annat sätt har läs- och skrivsvårigheter. Och trots att lägret bara varade i två dagar gjorde det skillnad. Man såg verkligen hur barnen växte under två dagar. De började till exempel att prata mycket mer om hur de tycker att skolan är, säger Gro. Men det viktigaste under lägret har inte varit att få deltagarna att prata utan snarare att de skulle få ha roligt. Det absolut viktigaste har varit att stärka självkänslan och acceptansen för dyslexin. Vi ville att de skulle förstå att de inte är ensamma, menar Louise. Mycket lek och gemenskap Därför har mycket handlat om lek och gemenskap. Eftersom alla deltagare på lägret hade liknande problem kunde de slappna av på ett helt annat sätt än i skolan. Carl Holmström är ett av barnen som deltagit och för honom har det 4 redan lett till positiva förändringar i skolan. Hans mamma Marianne berättar att Carl efter lägret frågade henne om det bara var han och den kompis han hade med sig på lägret som hade dyslexi, i hans skola. Mamma fick idé om träffar Eftersom Marianne antog att det fanns fler med läs- och skrivsvårigheter på skolan tog hon upp det med specialpedagogen och nu ska faktiskt alla dessa barn träffas, så att de kan känna samhörighet. Något som både föräldrar och barn nämner som positivt med lägret är just ledarna. Eftersom de är relativt unga har de skoltiden i färskt minne och de har alla kämpat sig igenom skolan med läs- och

ans blir barnen starka skrivsvårigheter. Därför är det så naturligt för dem att prata om problemen och tipsa barnen om hur de ska hantera det svåra. Vi har lärt oss att man inte ska dölja att man har dyslexi. Då blir det bara jobbigt, säger Lina och ler sitt allra största leende. Hon har definitivt bättre självförtroende nu och känner sig tryggare i klassen, säger mamma Malin. Och på svenskalektionerna, lägger Lina till. Döljer man sin dyslexi kan det bli jobbigt, menar Lina Holmström. Mamma Malin håller med och bekräftar att Lina känner sig mycket mer trygg i klassen efter lägret. Vill ha återträffar Nu hoppas hon på att det blir många återträffar, något som Gro bekräftar. Vi kommer att ses en gång i månaden fram till december och planererar ytterligare ett läger till höstlovet, avrundar Gro. Carl Holmström är ett av barnen som deltagit på lägret. Mamma Marianne berättar att tack vare lägret ska specialpedagogen på Carls skola nu samla alla barn med läs- och skrivsvårigheter, så att de får träffas. 5

Foto: privat, med mobil Mitt jobb är att få fler barn att tycka att det är kul att läsa. Det säger Ulrika Jonsson vid Skoldatateket i Södertälje. All ny teknik gör detta så mycket enklare. Mycket handlar om att våga ta för sig. Möjligheternas tekn De senaste åren har det i en rasande fart spottats ut nya tekniska prylar på marknaden elektronik som är tänkt att förenkla människors liv. Idag går var och varannan svensk omkring med en telefon i fickan. En telefon som till exempel kan ta anteckningar, fotografera, filma och spela in ljud. Dagens pekskärmsmobiler är dessutom ständigt anslutna till världens största informationsdatabas Internet. Ska få fler att vilja läsa Ulrika Jonson arbetar som processledande skolutvecklare för specialpedagogik och IT i Södertälje. Hennes främsta uppdrag är att få fler barn att upptäcka läsningens tjusning. Hon menar att den nya tekniken, med läs- och surfplattor som klarar avancerade talsyntesprogram, pekskärmstelefoner och DAISYläsare revolutionerar lärandet för barn med läs- och skrivsvårigheter. Helst skulle hjälpmedlen finnas tillgängliga i klassrummen redan i förskolan, säger hon. Med en DAISY-läsare kan eleven lyssna på talböcker, anpassa läshastigheten, bläddra mellan sidor och lägga in bokmärken. Med ett talsyntesprogram på datorn eller en applikation i telefonen kan eleven få textdokument upplästa och samtidigt följa med i texten. Med vissa appar kan man med telefonen fota av en text som sedan läses upp via talsyntes. Läsningens olika ben För man behöver inte alltid läsa med ögonen. Ulrika menar att man behöver se läsningen utifrån tre perspektiv. Man kan läsa för upplevelsen, för att det är underbart att läsa. Det går lika bra att göra med öronen. Bara man hittar det som intresserar en, så att man motiveras att fortsätta. Det kan vara en faktatext om fotboll eller hästar, bara man förstår glädjen i att läsa. Du lär lika bra med öronen Även när det gäller läsning för att lära in fakta kan man med fördel använda DAISY-läsare 6 eller talsyntesprogram. Man tar in kunskap lika bra med öronen som med ögonen. Ulrika har också exempel på situationer där elever genom att använda talsyntesprogram plötsligt kunnat förstå lärarens instruktioner. Uppläst instruktion lättare Nyligen var hon i en klass med tioåringar. Läraren hade för vana att ge eleverna skriftliga uppdrag med syfte och mål. När Ulrika hade instruerat eleverna i att använda ett talsyntesprogram på datorerna var det som om proppen gick ur. När en av eleverna öppnade upp texten på datorn och fick den uppläst flög hans händer upp samtidigt som han utbrast: Nu förstår jag vad min lärare skrivit. Nu vet jag vad jag ska göra. De tekniska framstegen går ibland så snabbt att inte ens de mest ambitiösa predagoger hinner med. För eleverna är det däremot sällan tekniken som är hindret. Träna läsning är som att träna sport Det tredje sättet att läsa på handlar

En app är en typ av enklare datorprogram med en uppgift, en funktion. Dagens pekskärmsmobiler och surfplattor kan exempelvis köra appar som läser upp inskannad text med hjälp av talsyntes. ik finns redan just om lästräning och det är nödvändigt. Det kan vara tufft, svårt och svida, men det får inte glömmas bort. Precis som med musik eller sport så måste man träna för att bli bra. Hjälpmedel utvecklande för alla När det gäller hjälpmedel i klassen menar Ulrika Jonsson att även de elever som inte har problem med läsning och skrivning utvecklas av att använda dem. Det är nyttigt för alla att få höra den text man skrivit läsas upp. Men framför allt bidrar hjälpmedel till att inkludera även dem med lässvårigheter i gruppen. Något som stärker självkänslan, som enligt studier visat sig vara en så viktig del i lärandet. Vill se dator med talsyntes till alla Vore alla klassrum utrustade med datorer med talsyntesprogram skulle elever med svårigheter inte vara ensamma om att ha datorer. Ingen skulle heller behöva gå iväg till en speciallärare. På så sätt skulle skolmiljön inte peka ut enskilda elever. Många barn idag har egna pekskärms-mobiler med möjlighet att köra appar. Därför finns det goda möjligheter att komma igång med den nya tekniken även utanför skolan. Trots att själva mobilen är dyr menar Ulrika att de flesta appar är överkomliga i pris och fungerar förvånansvärt bra. Anteckningsapp avlastar minnet Förutom talsyntesappar finns det skannerappar som läser in text som fotas med telefonen. Och eftersom läs- och skrivsvårigheter ofta hänger ihop med ett hårt belastat arbetsminne kan även anteckningsappar vara en hjälp. Olika varianter gör att användaren kan skriva, fota och spela in ljudfiler i en och samma anteckning. Mental Note är en av mina favoriter. Då får man både det visuella (rör synen) och det auditiva (rör hörseln) stödet, säger Ulrika. Ulrika menar att pedagogerna behöver fundera på hur undervisningen 7 kan göras mer inkluderande. Mycket handlar då om att hitta dem som har problem tidigt. Våga fråga om man misstänker att det är något som inte stämmer. Fråga, och var beredd med svar Men då är det också viktigt att kunna ta hand om svaret. Och jobbet är inte gjort för att man satt in en åtgärd. Åtgärden måste följas upp med kortsiktiga mål och samtal. Det handlar om relationsbyggen med elever och föräldrar. Läs högt för ditt barn Ulrika uppmuntrar de föräldrar hon träffar att skaffa en DAISYläsare eller en läsplatta med ett talsyntesprogram och att läsa högt tillsammans med barnet. Kanske kan man se filmen först och sen läsa boken. Det gäller att komma över den där berömda tröskeln. Det är inget fel med att vara långsamläsare heller. Alla kan nå sina mål. Det omöjliga tar bara lite längre tid.

FDB:s Nyheter bevakar mässan 2011 Hur kommer det sig att saknas läromedel i spanska, franska och tyska i DAISY-format? Speciellt när elever idag får extra meritpoäng för språk både på grundskolan och gymnasieskolan. FDB:s utsända gav sig ut på mässgolvet för att försöka få ett svar på denna fråga. Varför saknas DAISY-böcker i C-språk? Den som vill läsa ytterligare språk förutom engelska har idag problem. Inga läromedel i exempelvis franska, tyska och spanska finns som DAISY. Varför är det så? FDB:s spaningspatrull beslutar sig för att undersöka frågan. Finns ingen efterfrågan Oskar Burman på Inläsningstjänst är tydlig i sitt svar: Det finns ingen lönsamhet i att ta fram läromedel på dessa språk i DAISY-format. Det finns helt enkelt ingen efterfrågan. Skolorna låter sig nöja med att de flesta läromedel finns på CD, som ofta medföljer boken. Men CD:n innehåller kanske 70 procent av läromedlet, vilket gör att en tredjedel av materialet faktiskt saknas. Skolan nöjd med 70 procent på CD Slutsatsen blir denna; Eleven får inte tillgång till hela kursen. Inte heller kan han enkelt orientera sig i boken eftersom en CD saknar DAISY-funktion och därmed fungerar som en vanlig ljudbok. Vi har läromedel i engelska i DAISY-format, fortsätter Oskar. Engelska är obligatoriskt på grundskolan precis som till exempel samhällskunskap. Hur kommer det sig då att efterfrågan på samhällskunskapsböcker i DAISYformat är så mycket större än på läromedel i engelska i DAISY? Behovet är ju sannolikt lika stort i båda ämnena. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, är granne med Inläsningstjänst på mässgolvet. Myndigheten 8 ger kommunerna råd och stöd i pedagogiska frågor, har ett eget förlag och ger produktionsstöd till visst material. Vi kan ta initiativ till inläsning om ingen annan gör det. Vi får dock inte konkurrera med någon annan aktör på marknaden. Det berättar Helena Björsdorff. Det som krävs är att en lärare skickar en begäran till oss om inläsning av ett läromedel. Då kan vi bereda frågan. Vår erfarenhet är också att skolan vaknar sent, fortsätter hon. Den borde agera redan i juletid inför de elever med läsoch skrivsvårigheter vilka ska börja studera ett visst ämne på Foto: Stefan Knorn höstterminen. Detta är alltså verkligheten för de elever med läs- och skrivsvårigheter vilka vill läsa ytterligare ett språk i grundskolan och gymnasiet. På högskolan får du all litteratur som DAISY Hur ser det då ut om eleven väljer att fortsätta på högskolan? FDB vänder sig till TPB, Tal- och punktskriftsbiblioteket, för att få svar på denna fråga. TPB tillhandahåller inlästa läromedel för högskolestudenter med dyslexi. Studenter med dyslexi har rätt att få all obligatorisk litteratur inläst i DAISY-format, inklusive språk. Det berättar Anna-Karin Hugo på TPB. Kostnaden bärs av Utbildningsdepartementet. På varje högskola finns också en ansvarig som samordnar stödet till dessa studenter.

FDB:s Nyheter bevakar FDB:s mässan NYHETER 3/2011 2011 Smart penna både antecknar och spelar in Svensk talteknologi presenterade en penna som både skriver och spelar in, Echo Smart Pen. Tänk dig att du sitter på en genomgång av ett nytt avsnitt i samhällskunskap. Du skriver ett ord, till exempel Berlin, samtidigt som din lärare berättar om stadens delning. När lektionen är över laddar du ner dina anteckningar på datorn, kanske enbart detta ord Berlin. När du pekar på ordet hör du vad läraren sade i anslutning till det. Pennan gör att du inte behöver lägga för mycket krut på att anteckna utan du kan istället koncentrera dig på vad läraren säger. Även lärare har nytta av pennan, förklarar Johnny Karlsson. Läraren kan till exempel lösa en ekvation och samtidigt förklara uträkningen. Sedan mejlar läraren ut en länk till ljudfilen som ligger på skolans server, och alla elever kan enkelt komma åt genomgången. Sofia Westman på Univerb säljer språkkurser för självstudier där du framförallt lyssnar och härmar och utökar ditt ordförråd. De viktigaste grammatiska momenten förklaras. Sofia är också medlem i FDB då hennes tolvåriga dotter har dyslexi. Dottern har fått bättre självförtroende i engelska sedan hon började lyssna till språkkursen hemma, kanske en tio femton minuter varje dag. Hon gör det på eget initiativ och tycker det är kul. Det blir en form av överinlärning som gör henne säkrare inte minst när hon ska prata engelska i klassen. Kursen Direkt finns på fem språk: engelska, franska, italienska, spanska och tyska. Kursmaterialet finns på CD och MP3-fil. www.univerb.se. 9 Spara det skrivna och det inspelade på datorn. Peka på ordet, eller på det du ritat, och lyssna till det inspelade. Informationen kan skickas som en länk i e-posten. Foton: Stefan Knorn Till pennan hör ett speciellt anteckningsblock och flera smarta funktioner som till exempel miniräknare. OCRfunktionen som gör om handskriven text till datortext kan köpas som tillbehör. Med hjälp av talsyntes kan du sedan lyssna till dina anteckningar. Se instruktionsfilm på www.svensktalteknologi.se Språkkurs på kul kan stärka självkänslan Sofia Westman, i röd skjorta, menar att dottern vågar mer i engelska sedan hon började lyssna till språkkursen, lite på kul.

FDB:s Nyheter bevakar mässan 2011 HELP Start gör e Foton: Stefan Knorn Elever med läs- och skrivsvårigheter tycker ofta det är roligt med engelska i början. Problemen dyker upp när undervisningen börjar domineras av texter på engelska. Då uppstår ett glapp mellan muntliga och skriftliga färdigheter. Engelskans stavning snårig Finskan har ett mycket ljudenligt stavningssystem. något förenklat kan man säga att de stavar som det låter. I engelskan är det i princip tvärtom. Engelskan har ett synnerligen komplicerat skriftspråk med snårig stavning. En anledning är att engelskan under årens lopp påverkats mycket av andra språk. Ett ljud kan skrivas på alldeles för många sätt och en stavning kan läsas på alldeles för många sätt, säger Malin Holmberg och ler pillemariskt. Malin är mellanstadieläraren som utvecklat strategier för hur svenska lärare kan undervisa barn med läsoch skrivsvårigheter i engelska. Ändå lönt med engelska I detta läge kan man fråga sig om det är lönt för en elev med läs- och skrivsvårigheter att överhuvudtaget ge sig i kast med engelska. På denna fråga är Malins entydiga svar: JA! Det är absolut lönt att göra allmänna generella regler synliga. Sju av tio ord följer tämligen enkla regler, som t ex regeln att k-ljudet oftast stavas med bokstaven c i engelska. 10 Bland de elever som idag går ut grundskolan utan godkänt i engelska återfinns ofta elever med läs- och skrivsvårigheter. Det behöver inte vara så. Malin Holmberg vid Läs- och skrivforum i Kungälv, har utvecklat ett material i engelska för denna grupp. En framgångsfaktor enligt Malin är att hjälpa eleverna att tränga in i skriftspråket. Idag hoppar läromedlen över introduktionen till engelskans koppling mellan ljud och bokstäver. Lärare och läroboksförfattare har gjort tankevurpan att kan man läsa på svenska kan man automatiskt läsa på engelska också och så satsar man på intressanta texter istället. Måste ha knäckt koden Nu finns materialet HELP Start på marknaden, tack vare produktionsstöd från SPSM. Materialet vänder sig till elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett krav är att de har knäckt läskoden på svenska och de måste ha förmåga att resonera kring ljud och bokstäver.

FDB:s Nyheter bevakar FDB:s mässan NYHETER 3/2011 2011 ngelskan lättare Materialet är stegvis uppbyggt, förklarar Malin. Det har en tydlig lektionsplan och använder multisensoriska tekniker. Det hjälper eleven att formulera regler och se sammanhang i skriftspråket. Till materialet hör bland annat bild- och bokstavskort och övningar i böcker och datorprogram för överinlärning och automatisering. I arbetet har Malin inspirerats av läromedel och dyslexiundervisning i engelskspråkiga länder. En del funkar för alla elever Vissa delar i materialet kan användas generellt, till exempel bild- och bokstavskorten som kan användas för att identifiera språkljud, samt så klart datorprogrammen. Men hela klassen behöver inte drilla allt. Då kommer vissa elever att storkna! Malin Holmberg förespråkar mycket lärarledd, direkt, undervisning i början, och individuell undervisning för eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Belys det speciella i engelskan, diskutera detta med eleverna och drilla det. Det är oerhört viktigt att de är med på tåget från start. Annars ger de upp i sexan. Den individuella undervisningen skulle kunna läggas upp i sjok om tio veckor varje termin, 40 minuter om dagen, varje dag i veckan. Malin har liten förståelse för de skolor som säger sig sakna pengar till individuell undervisning och hänvisar till det, enligt henne, helt meningslösa tillvalet Språkval engelska. Ett ämne utan vare sig läroplan eller betygskriterier. Pengar i sjön. Har alternativ till gloslistor Istället för traditionella gloslistor i samband med ny text rekommenderar Malin att lärare introducerar ett nytt avsnitt med de nya orden för att skapa förförståelse för den text som ska komma. Diskutera orden, berätta att dessa dyker upp i nästa text och att du som elev behöver dem för att förstå, för att texten inte ska bli tråkig, menar hon. Spela memory med dem, para ihop dem. Reduceras glosinlärningen till rättstavningstest en gång i veckan blir inlärningen meningslös. Språkundervisning ska vara så multisensorisk som möjligt, ska involvera många sinnen. Det handlar om att se ordet, höra det, göra det med hjälp av tapping, skriva det, rita 11 HELP Start är ett komplett läromedel speciellt framtaget för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det fokuserar på bland annat fonologisk medvetenhet och inlärningen stimulerar många sinnen. bilder till det. Tapping är en form av ljudning med fingrarna för att bena ut svåra ljud. (Kan behöva tränas lite, reds.anm.) Först ljudar du varje ljud i ordet och låter samtidigt tummen möta de andra fingrarna i tur och ordning, ett möte för varje ljud, förklarar Malin. Sedan möter tummen alla fingrarna medan du säger hela ordet. Fonologiskt arbete gynnar alla Malin Holmberg är övertygad om att alla som lär sig engelska har nytta av fonologiskt grundarbete. -Precis som med träning i fonologisk medvetenhet på förskolan skulle nybörjare i engelska kunna arbeta med de engelska språkljuden innan de börjar läsa och skriva, avslutar hon.

RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STHLM BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. FDB:s Nyheter bevakar mässan 2011 Malin Holmberg tipsar: Anpassa undervisningen så här! Låt eleverna höra mycket engelska i skolan. Klassrumsspråket bör vara engelska. Läs högt för eleverna, använd otextade filmer och bandinspelningar. Och alla texter ska alltid finnas med ljudstöd. fungerar i både engelska och svenska och passar tävlingsinriktade bra då de kan illustrera sina resultat i till exempel stapeldiagram. Metoden beskrivs i Dyslexi från teori till praktik (Höien & Lundberg 1999) Träna mycket muntlig kommunikation. Identifiera luckorna i grammatiken, täpp till dem och överinlär. Låt eleverna öva både muntligt och på dator. Träna extra på de vanliga småorden, som pronomen, artiklar och prepositioner. De är ofta ljudstridigt stavade. I ordkunskap, samla orden tematiskt och träna dem. Begränsa antalet ord. Belys homofoner, ord som låter lika och stavas olika, t ex hear/here. Träna läsning på engelska, gärna med metoden Upprepad läsning med tio texter på samma nivå en utmärkt metod för individuell lästräning. Metoden kostar ingenting, förutom tid att hitta texter, tar fem minuter om dagen, kan göras ihop med assistent, ger alltid resultat, Ge eleven tid att visa vad han har förstått av läst/uppläst text. Detta moment tar tid, och måste kanske göras muntligt. Kompensera. Erbjud längre provtid, muntliga prov och DAISY-format på läromedel. Använd bilder att tala och skriva kring. Använd talsyntes och installera engelsk stavningskontroll. Erbjud Quicktionary, en översättningspenna som spar oerhört mycket tid. Leta roliga datorprogram på den engelskspråkiga marknaden. Läs boken Why children can t read. And what we can do about it. (Diane McGuiness, University of South Florida 1999) Fonologiskt grundarbete i engelska Fonologiskt grundarbete betyder att lyssna till, identifiera, analysera och laborera med ljuden i det engelska språkets ord. En del ljud är lika våra, andra helt nya och olika. Vanliga troublespots är: /v/ som i vet jämfört med/w/ som i wet, /j/ som i yet jämfört med /dj/ som i jet, korta vokalljud som i bed, bad, bug, big, log, främmande ljud som /th/ i this och the, /ch/ som i chip jämfört med /sh/ som i ship. Medvetandegör den alfabetiska koden, det att de talade ljuden i skrift representeras av bokstäver ibland med ett alternativ, ibland med flera. 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 Fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu