Vägen till entreprenörskap!

Relevanta dokument
1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Vägen till entreprenörskap!

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Från politisk vision till konkret skolsatsning

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Bedömningsunderlag förskola

Munkfors kommun Skolplan

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Skolplan för Karlshamns kommun

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Entreprenörskap i skolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten.

Systematiskt kvalitetsarbete

Individuella utvecklingsplaner IUP

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Den individuella utvecklingsplanen

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Bakgrund och förutsättningar

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Barn- och utbildningsplan

Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Bakgrund och förutsättningar

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Trelleborgs kommun

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Verksamhetsplan för Årikets förskola

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Verksamhetsplan Arbetsåren

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Förskola, före skola - lärande och bärande

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Den individuella utvecklingsplanen

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Beslut för grundsärskola

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Transkript:

Vägen till entreprenörskap!

Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, Skola 2011 betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling. Gymnasiereformen Gy 2011 lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan. Entreprenörskap föreslås bli ett nytt ämne, som ska vara obligatoriskt inom vissa program Ett flertal examens mål betonar att eleverna ska få möjlighet att utveckla entreprenöriella förmågor.

www.soderhamn.se/drivkraft

Kontext

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

We need change! Obama

Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till livet.det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen. Eleverna skall från förskolan och genom alla skolstadier vara entreprenör i sitt eget lärande och i sitt eget liv.

Från vision 2012 till konkret satsning 2006

Mål Barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor skall vid projektets slut möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt.

..från förskola till eftergymnasial utbildning

Konsten att mötas Bild från Skolverkets hemsida

Definition Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individen, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nutek

Från inre till yttre entreprenörskap

Utveckla kompetenser för: - självkunskap/tillit - personligt ledarskap - lärande - förändringar

Syfte Att barn och elever ska uppmuntras till att utvecklas till entreprenöriella individer innebär inte alla ska bli företagare. Entreprenöriellt tänkande och nya lösningar behövs överallt både för att vi själva och samhället ska kunna utvecklas.

Styrgrupp Politiker Kommunalråd, skolnämnd Tjänstemän Barn och utbildning, Lärande och arbete, Näringslivsenheten företagarna Söderhamn Region Gävleborg Forsknings och Utvecklingscentrum Söderhamn

Färdriktning samsyn samverkan tydlig och synlig ledning legitimitet hålla i och hålla ut!

Framgångskriterier Skolplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Lönekriterium Utbildningssatsningar Arenor Stipendier 2006-2008 Följeforskning

Så blir entreprenörskap i skolan mer är en visionär idé. Det är dock viktigt att dessa projekt/utbildningssatsningar, för att få ett bestående resultat, har ett stöd hos kommunernas samtliga ledningsnivåer, på såväl politisk nivå som förvaltnings- och skolnivå, att entreprenörskap finns tydligt inskrivet i kommunala skolplaner och att arbetet följ upp inom ramen för det ordinarie kvalitetsarbetet. Doktorand Carina Holmgren

Initiering Varför Vad

ANALYS varför FÖRSTÅELSE vad Initiering top - down MÅL Kick-off party Utmaningar Omvärldsspaning Inspiration Information

Varför Vad ska barn och unga förberedas för?

Vilka kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden idag? Specifika kunskaper Generella egenskaper och kompetenser Personliga kvaliteter egenskaper och attityder

Vad är entreprenörskap i skolan? entreprenöriellt förhållningssätt/lärande arbetslivs/omvärldslärande entreprenörskapsträning

Entreprenörskap i forskning Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Övergripande syfte blir då att utveckla kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Vilken grundsyn har jag? Vilken grundsyn finns i styrdokumenten? Människosyn Kunskapssyn Lärande syn Hur ser vi på varandra? Hur ser vi på kunskap? Hur ser vi på lärande? //..Det rika barnet - med både kraft och resurser..// // en av individen själv uppbyggd, meningsfull tankevärld.// //..anordnande av en inlärningsmiljö med varierat utbud av resurser //

Läraryrkets mest centrala fråga Lärarnas förståelse av hur eleven fungerar och insikten om vad som krävs för att elever ska utvecklas till kunniga människor som är till glädje för sig själv och andra kommer enligt vår åsikt att fortsätta vara läraryrkets mest centrala fråga Lärare av i morgon (Carlgren & Marton 2000).

Vilka generella kompetenser ska tränas i lärandet? självtillit kreativitet nyfikenhet samarbetsförmåga initiativkraft riskvilja ansvar förmåga till problemlösning/idéutveckling

Gemensamt språk //..alla talar om kreativitet och hur viktigt det är men vad det specifikt innebär, hur man ska arbeta framgår inte..// Eva Leffler: Kampen om den företagsamma eleven.

Vem ska vara stjärna i lärandet? Barn och ungdomar och vuxna ska vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet då bibehålls lusten att lära!

Lärarroll Undervisa Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Läroplanernas frirum Lokalt tolkar lärare och elever målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att coacha eleverna göra val LPO 94

Utmaning för lärandet - hitta balans Fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern motivation) Fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation)

Söderhamns barn och ungdomar får i lärandet: utveckla initiativ och idéer, odla drömmar och fantasi medvetet göra egna val samt tar ansvar för egna val allt högre grad av delaktighet och reellt inflytande träna sin reflektions- och analys förmåga vara medskapare i sitt lärande och företagare för sitt eget liv träna samverkan Konkretisering av Söderhamns mål

Utmaning! på riktigt vara viktigt ge resultat 35

Följeforskning Har just börjat fundera Har tänkt lite, vill pröva Har kommit längre Har börjat se det entreprenöriella lärandet som ett sammanhang Behöver tid, enskilt och i grupp, för reflektion och samtal Behöver idéer och inspiration Behöver material, verbalisering, konfliktlösningar (föräldrar, andra pedagoger Behöver organisatoriska förändringar På väg mot entreprenöriellt lärande Lotta Svensson

Pedagogisk ledare/rektor: Undervisa /informera Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Följeforskning Fungerande arbetslag med tid för skolutveckling i den dagliga driften Skolledare med tid för skol - utveckling och inte endast dagliga drift Organisation och ram faktorer som stödjer den nya skolkulturen

Implementering HUR kan ledare/lärare stöttas till att utveckla idéer och tro på sig själva?

Lärarna, lärarna, lärarna

Down-up

Lärande Kompetensen ökar inte enbart genom att göra erfarenheter man måste arbeta med erfarenheterna. Genom reflektion kan gamla tankemönster brytas och nya lösningar och synsätt utvecklas.

Entreprenöriell förbättringsorganisation Drift Utveckling

Analysera uppdraget Helhetsförståelse Välja utvecklings område = lagets idé Drift & utveckling Våga hoppa våga göra! Litteratur & reflektion Mål Utvärdering / paper Ny kompetens Process

ARENOR MAGASIN HEMSIDA

Uppdrag från reproduktion till idéutveckling/nyskapande //..Det kan förhoppningsvis leda till att en mer snäv ämnesorientering byts ut mot en vidare helhetssyn där reproduktion och resultat har ersatts av nyskapande och processer. Om man ser pedagogiskt entreprenörskap på det sättet, så harmonierar det både med skolan i övrigt och med tanken på det livslånga lärandet det passar helt enkelt in i den existerande värdegrunden..// PH. Dr Bettina Backström - Widjeskog

Utmaning! få varje led i verksamheten att äga utvecklingsprocessen

Utmaning!..från förskolan till vuxenutbildning..

HUR kan lärare och elever stöttas till att utveckla idéer och tro på sig själva?

Lärare berättar om sin yrkes- och skolutveckling Eiwor Lyrén 7-9 Tina Burman 1-7

Uppgifter, material & lärmiljöer Entreprenörskap rskap som en pedagogik Entreprenöriellt riellt förhållningssätt /lärande Konkreta delmål l och och kriterier Dokumentation betyg & bedömning Temapedagogik Traditionell undervisning Nya organisations former Aktivitet Entreprenörskap rskap som en aktivitet Entreprenörskap & skolan Carina Holmgren

Process för elevers lärande och idéutveckling

Mål att uppnå Lpo 94/ kunskapskrav Lpo 11 Mål att sträva mot Lpo 94/ övergripande mål och riktlinjer Lpo 11 Fira! Arena Idé om innehåll, arbetsform, redovisningsform Utvärdera Dokumentera Sortera formulera Reflektera och analysera lärandet Coacha Genomföra Lärarlagets reflektion och planering

Utmaning! Medvetandegöra processen hos eleverna Varför skulle vi göra det här? Vem/vilka hade idéerna? Vad har vi bestämt? Vem/vilka bestämde hur vi skulle jobba? Hur skulle vi jobba? Etc.

Lärandekulturens mål är professionella elever som har kunskap om läroprocesser generellt och om de egna lärprocesserna kunskap om var källor finns och hur de kan användas kunskap om hur man lär tillsammans med andra kontroll över egen arbetstid och arbetsinsats kunskap om målen för lärandet och kriterier för resultat förmåga att relatera kunskapsinnehållet till verkligheten kunskaper om hur man kan framställa och redovisa resultaten av läroarbetet motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det självtillit och personlig trygghet för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande förmåga att utnyttja sin egen kreativitet Aha! Företagsamt lärande Johannison, Madsén och Wallentin

Entreprenöriellt förhållningssätt = demokratiutveckling i lärande och samspel

Entreprenörskap i utbildningssystem Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Övergripande syfte blir då att utveckla kompetenser och egenskaper för personligt ledarskap, självkunskap, lärande och för förändringar/idéutveckling Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Övergripande syfte blir då att utveckla kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället/omvärlden där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Arbetsplatsförlagt lärande Närområdets arbetsliv Rollekar Branschlådor Företagsbesök Otraditionella yrken/val Entreprenöriell idéverkstad Skolenhetens branschmässa Arbete med företag i närsamhället Testa ett yrke Platsmagazinet Förskola 1-5 år Grundskola år F-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Gymnasiet Temadagar Lärlingsutbildning APU Teknikcollege

Förskola 1-5 år Grundskola år F-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Gymnasiet Genus Samverkan skola - arbetsliv Intresse Begåvning Socioekonomiskbakgrund Kunskap om alternativen Självkännedom Kunskap om valprocessen

Entreprenörskap i utbildningssystem Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Övergripande syfte blir då att utveckla kompetenser och egenskaper för personligt ledarskap, självkunskap, lärande och för förändringar/idéutveckling Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Numera också entreprenörskapskurser inom Gy11. Övergripande syfte blir då att utveckla kunskaper om och kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Sommarlovs entreprenör Feriearbete Sommarlovs entreprenör

Staffangymnasiet Söderhamn årets UF skola 2010!

Med full fart in i framtiden vägen till entreprenörskap! VÄLKOMMEN till Söderhamn 27 april 2012. Nationell konferens om entreprenörskap i utbildningssystem från förskola till vuxenutbildning! Föreläsningar, utställningar, seminarier,workshops i fyra spår: - entreprenöriellt förhållningssätt/ lärande - arbetsplatsförlagt lärande och närsamhälls- / omvärldslärande - entreprenörskap - idé/teknikutveckling - demokratiutveckling Målgrupp: politiker, skolledare, lärare

www.soderhamn.se/drivkraft