Att vara agil och samtidigt arbeta efter ISO 9000 och ISO20000 går det? Stefan Lundkvist, Umeå Universitet



Relevanta dokument
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Guide: Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Förarbete, planering och förankring

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Hållbar organisations- utveckling

Personalhandbok Utveckling & Återkoppling

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS ) Parter

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Jämtlands Gymnasieförbund

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

Hållbarhetsarbete 2013/2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Vision och övergripande mål

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Denna riktlinje ska hållas tillgänglig för bankens kunder och allmänhet. FN:s Global Compact 10 grundprinciper, innebär att deltagande företag ska:

ARBETSPLAN 2014/2015

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om energikartläggning i stora företag

Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden?

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Lönebildning och lönesamtal

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Revisionstjänster -kravspecifikation och uppdragsbeskrivning

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Katrinebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Gemensamma SF certifieringskrav för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU)

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Socialdemokraterna i Mora

Förvaltningsplan NyA 2016

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

Systematiskt kvalitetsarbete

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

HMK. HMK-Geodesi Workshop. 17 juni 2013 GRUPPDISKUSSION GRUPP 3. HMK Geodesi, Workshop KTH en handbok i mät- och kartfrågor

Stadgar för Skärgårdskyrkan på Värmdö

Karpesjö Consulting 1

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Kodrapport Mattecentrum. Internt tillgänglig samarbetspartner

Studieplanering i organisationen

Stockholms universitets miljöledningssystem

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Implementering ny organisation riskanalys

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klicka här för att ändra format

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Agenda. Kort om Datacenter. Våra erfarenheter av 27001:2013. Summering

Att vara ledamot i en rådgivande delegation

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Miljödriven affärsutveckling

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Kvalitetsredovisning

Underlagsdokument till jävsregler

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Arbetsmiljöbokslut 2015

MAIVOR mobila arbetssätt i vård och omsorg

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola Regler och anvisningar

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

SOX & ISO 9000-serien

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hållbarhetspolicy. Norrenergi

Företaget skall marknadsföra produkter av högsta kvalité för park och trädgård. Vi skall väl svara upp mot kundens krav.

Personalpolitisk Handlingsplan

Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Kvalitetsredovisning 2007/2008

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Transkript:

Att vara agil och samtidigt arbeta efter ISO 9000 och ISO20000 går det? Stefan Lundkvist, Umeå Universitet

Synsätt Agila arbetssätt är baserade på att det oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet. ISO 9000 ska visa att en leverantör har förmåga att utforma och tillhandahålla produkter som svarar mot ställda krav. En ISO-certifiering upplevs enbart som ett verktyg för att uppdatera och hantera dokumentation.

Risker med vårt uppdrag Vi tappar det agila arbetssättet och anammar en traditionell vattenfallsmodell Individens kreativa kraft försvinner Certifieringen misslyckas och resurser har lagts ned förgäves...

Varför utsätta sig för risken? Motiv Konkurrensfördelar Yttre krav Eventuella vinster Attraktivare samarbetspartner Bättre kvalitet på våra leveranser Harmoniserat arbetssätt, vilket förenklar resursomfördelningen Tydligare rollbeskrivningar gör det enklare att skola in personal

Korta fakta om Ladokenheten Del av Umeå Universitet Utvecklar och förvaltar IT-lösningar för universitets- och högskolevärlden Ladok NyA Sysselsätter ca 120 personer Har använt DSDM i ca 10 år Kontinuerlig anpassning av modellen

Korta fakta om Ladoksystemet Hanterar 99% av högskolestudenterna i Sverige Stödjer samtliga processer i verksamheten från registrering till examination, såväl inom grund- som forskarutbildning Ca 3000 expertanvändare Gemensamt system i ca 20 år Kontinuerlig teknisk utveckling

Identifierade problemområden Dokumentation Historiskt har DSDM, och vi, prioriterat ned skapandet och uppdateringen av dok. Spårbarhet Revisorer begär verifikat och avtal Vi jobbar med mycket kommunikation och en tro på individen Engagemang Svårare att engagera kunder/användare eftersom spårbarhet tar tid Medarbetare känner sig mindre fria och kreativa

Identifierade problemområden Kultur och tradition Akademisk konsensus DSDM bidrar till dialogtraditionen Synen på kompetens och resurser ISO: för att säkerställa kvalitet ska de som genomför en aktivitet ha dokumenterad kunskap Vi arbetar mer individrelaterat och vill inte kategorisera medarbetare Vad är nödvändig detaljeringsgrad?

Reflektioner Metodmedvetenhet Erfarenheterna från DSDM RUP har varit väldigt nyttiga Balansera ständigt, i alla frågor och val som uppkommer, ad hoc kontra formalism Värdefullt att de som ska leda införandet har erfarenhet från agilt tänkande Dialog i organisationen mellan formella och informella individer

Reflektioner forts. Systemangreppssätt Ha förmågan att se vilka förändringar som kan ge varaktiga effekter Samsyn i ledningen kring målet Inte bara ledningens aktiva deltagande är nödvändigt Var tydliga med ambivalensen mellan de olika synsätten Var beredda på att mycket tid går till verktygsfrågor Det finns ingen silver bullet Var kritiska!

Planering och genomförande Formell start i augusti 2007 Mål att vara certifierade i december 2008 Kartläggning av nuläget under hösten Alla processer dokumenterade i januari Simulering av ett antal processer för att verifiera deras konsistens Dokumentrevision i februari Pilotkörning av valda delar under våren Förberedande revision under september Certifieringsrevision i början av december

Reviderad tidplan Tidplanen var tvungen att justeras innan sommaren Förändrad ledning av införandet Nytt val av verktygsstöd Certifieringsrevision i juni 2009

Avslutande tankar Tänk på att det inte certifieringen som är mallen och utgångspunkten, utan det agila tankesättet Ett agilt arbetssätt ställer högre krav på genomförandet av en ISO-certifiering Ställ dem!