Delårsrapport 2013. Nybro kommun

Delårsrapport 2013 Nybro kommun

Nybro kommun, Delårsrapport 2013 2(70)

Förvaltningsberättelse Vision Vision 2030 - "med sikte på 25 000" All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen Genomförda organisationsförändringar kräver ökad fokus på kvalitet i telefonkontakterna med medborgarna. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Kvaliteten i de kommunala livsmedelsanläggningarna kan förbättras ytterligare. Omsorgsnämnden Äldreomsorgens anpassningsförmåga till behovsförändringar behöver öka ytterligare. Omsorgens rättssäkerhet är god, men kräver utökad uppföljning och utvärdering av statistik. Individ- och familjenämnden Behöver öka ansträngningarna att teckna avtal och externa överenskommelser. Lärande- och kulturnämnden På vissa verksamhetsavsnitt är måluppfyllelsen för låg (åk 3, grundskolan). Behöver särskilt följa upp och utvärdera projektet PRIO. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till Minst 41 % 28 % Resultatet kan knappast ses som godkänt. Vi ser i första hand två anledningar och hinder för en positiv utveckling: Minst 82 % 90 % Resultatet får anses klart godkänt. 1. Vi skulle behöva en fastare form av medborgar-/kundservice nära knutet till växeln. När växeltelefonisten får motfrågor eller har synpunkter eller frågor kring för henne okända verksamheter tar det ibland för lång tid att söka svaren i vår nya FAQ. Kön till växeln får ej växa för länge. Om man däremot i dessa lägen kan lämna över till "Medborgarservice" för besvarande kan man klara direkta svar snabbare. 2. Den andra anledningen är att det finns relativt mycket av telefontid, stängda telefoner under raster och andra mer eller mindre tillfälliga stängningar. Detta innebär att den som ringer inte kan få tag i någon handläggare. Resultatet visar att kommunens bemötande är trevligt och hjälpsamt samt att man verkligen försöker reda ut aktuell fråga när vi har en medborgare på tråden. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 3(70)

Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar kommunen? 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period? 19. Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 22. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen? 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS gruppoch serviceboende? 27. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Högst 14 12 Det arbetas kontinuerligt med att förbättra kontinuiteten genom t ex schemaläggning, mindre personalgrupper, ett fåtal olika vikarier kommer till den enskilde. Minst 87,7 % 90,3 % Resultatet visar att vi förhoppningsvis lyckats bryta en negativ trend när det gäller andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Madesjöskolan är den skola som i år individuellt uppvisar bäst resultat. Minst 78 % 81 % Andelen som fullföljer gymnasieutbildningen är och har varit god under fler år. Minst 70 64 När det gäller aktiviteter har vi idag inga på helgerna. Frågor om vad den enskilde vill utöver de beslutade insatserna görs alltför sällan. Det är kopplat till vår ekonomiska situation. Det sker heller inget aktivt erbjudande om sammanboende för maka/make, men när situation uppstår löser vi det så att de får bo tillsammans. Minst 83 % 89 % Nybro kommun når i dessa avseenden inte upp till 100 % vad gäller fritidsaktiviteter med personalstöd efter klockan 21.00 en dag per månad och dels när det gäller möjligheten till individuellt anpassad aktivitet en gång per dag. Detta är bara möjligt till 60 % och beror på otillräcklig bemanning. Personal kan inte avvaras vid bostad med särskild service i den utsträckning som skulle krävas för att fullt ut klara detta. Nybro kommun kan heller inte fullt ut erbjuda möjlighet att bli sambo. Minst 69 % 55 % Idag har vi inte någon dagverksamhet för dementa, men vi arbetar för att starta det då behovet finns. När det gäller matlagning och följa med och handla kan vi inte erbjuda det på grund av att vi inte har de insatserna idag. Vi har promenader, men de är planerade och sker inte spontant. Vi erbjuder tvätt antingen genom tvättservice eller om omsorgstagaren kan delta tillsammans med personal. Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Målet är till delvis uppnått Kommunstyrelsen Åtgärder behövs i första hand inom ramen för de politiska partiernas arbete. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Konsekvensbeskrivningarna för detaljplaner uppfyller lagkraven, men kommunens egna ambitioner är högre och därför behövs ytterligare insatser. Lärande- och kulturnämnden Eleverna kan inte i tillräcklig utsträckning påverka den dagliga verksamheten. Här behöver nya åtgärder sättas in. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Minst 72 % 80 % Måttet visar hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Även om det är en förhållandevis stor andel som får sådant svar inom två arbetsdagar finns förbättringspotential. Nybro kommun har en tjänstegaranti som anger att "Vid muntlig, e-post eller annan skriftlig förfrågan ska du snarast eller senast inom fem arbetsdagar erhållit kontakt med eller svar från ansvarig tjänsteman". Förtydliganden kan behöva göras i tjänstegarantierna om att enkla frågor ska besvaras omgående eller senast inom två arbetsdagar. Ett utvecklat medborgarkontor som ansvarar för Nybro kommun, Delårsrapport 2013 4(70)

Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar kommunens officiella brevlåda kan vara ett sätt påskynda handläggningen av frågor som ställs till kommunen. Detta kräver dock utökade resurser. Tillskapandet och aktiv användning av tillgänglig FAQ är också ett sätt för att kunna ge snabbare svar på framförallt enkla frågor. 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 16. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Minst 74 % 83 % Resultatet måste uppfattas som väl godkänt. Av cirka 200 frågor som ska kunna besvaras inom en viss tidsrymd, klarar Nybro detta bättre än snittkommunen. Detta trots att vår hemsida har ett antal år på nacken och är svårarbetad idag jämfört med modernare versioner. Tanken är att göra ett tekniskt hemsidebyte under 2014, men som noterats, informationen har rätt kvalité. Kristian Minst 49 % 53 % KKIK 15 redovisar hur väl kommunens medborgare anser sig ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling? KKIK under 2012 visar att 53 % tycker detta, vilket är ett högre tal än medelvärdet för medverkande 158 kommuner. Resultatet är oförändrat mot 2011 års undersökning. Minst 40 41 Det värde som rapporteras under rubrik "Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet?" kommer från SCB:s medborgarundersökning. De frågor som ligger till grund för enkäten handlar om: Kontakt Information Påverkan Förtroende Under våren och sommaren 2013 har kommunen medverkat i olika arrangemang på torget och där givit möjligheter till kommuninvånarna att framföra synpunkter och önskemål. Påverkansmöjligheter har också funnits att framföra synpunkter på framtidens Nybro genom det arbete som bedrivits för framtagande av FÖP för Nybro stad. Möjligheter finns också för kommuninvånare att via medborgarförslag och synpunktshantering framföra synpunkter. Förbättringsområden planeras för att intresserade ska kunna få kontakt med de politiska partierna via kommunens hemsida. Under andra halvåret planeras även översyn att göras av kommunens tjänstegarantier för att på så sätt ge utfästelse om snabbare service. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Målet är delvis uppnått Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Ytterligare åtgärder behöver sättas in för att påverka medborgarnas syn på Nybro som en attraktiv kommun och därmed förbättra resultatet i NRI (Nöjd_Region-Index). Omsorgsnämnden Ytterligare åtgärder behövs för att planera och genomföra träffar med brukarorganisationer. Lärande- och kulturnämnden Ytterligare åtgärder behövs för att korta den reella väntetiden till plats i förskolan. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? Minst 72 % 36 % Bedömningen är att förmågan att planera tillgång till förskoleplatser i förhållande till behov är låg. Viktigt är att det inte är fyramånadersregeln som efterfrågas utan den reella väntetiden innan kommunen kan erbjuda plats i förskola. Skulle mätningen gällt fyramånadersregeln hade vi Ht 2012 uppfyllt det måttet. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 5(70)

Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 7. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Högst 22 dagar Högst 52 dagar Max 16 dagar 19 dagar Bedömningen är att vi fortfarande har något för lång väntetid för de som vill ha plats för sitt barn inom verksamheten utifrån önskat placeringsdatum. Felaktigheter upptäcktes efter det att inrapporteringen gjorts. Detta är nu korrigerat och rätt siffra visas. Vid inrapporteringstillfället hade inte de barn som fått plats på önskat datum "nollmarkerats", vilket gjorde att rapporteringen in till KKIK blev felaktig. Inrapporterad siffra var 30 dagar och efter korrigering nu 19 dagar. 53 dagar Väntetiden minskar i snabb takt. Värde 53 dagar gäller inte hela 2012. Vid mätning av hela 2012 kan konstateras att väntetiden ytterligare minskat. Antal dagar för hela 2012 är 45. 10 dagar Det är tiden från beslut till erbjudande som minskar. Utredningstiden är som den varit och behöver vara. 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 38. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? 39. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 40. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? Minst 61 59 Det finns flera trygghetsundersökningar som genomförs, bland annat Öppna jämförelser via MSB och SKL samt Trygghetsundersökning via Polismyndigheten i Kalmar län och generellt ligger vi bra till. För att ytterligare stärka vår ställning kommer vi att underteckna ett samverkansavtal med polisen i augusti 2013. Avtalets inriktning är insatser mot tobak, alkohol, narkotika och dopning i allmänhet och i synnerhet mot ungdomar. Även trygghetsvandringar för att identifiera platser, där man i allmänhet kan känna otrygghet, kommer att genomföras. Dessa åtgärder hoppas vi kommer att leda oss närmare målet för aktiviteten. Minst 44 % 62 % Kommunen har 53 stycken miljöklassade personbilar samt två stycken lätta lastbilar och två stycken tunga lastbilar. Minst 14 % 5 % År 2012 låg andelen inköpta ekologiska livsmedel på 5,78 %. Det var främst MSC-märkt fisk, ekologiskt kaffe och konserver. Då vi nu genomför en ny upphandling på det koloniala, där vi frågar efter mer ekologiskt och redan nu under 2013 köper ekologiska ägg, gör att vi förväntar oss en höjning under 2013-2014. Minst 60 58 Ytterligare insatser behöver planeras då måluppfyllelsen inte ökar. Även andra undersökningar visar bland annat att andelen medborgare som kan rekommendera Nybro som bostadsbo är jämförelsevis lågt. Vi behöver bli bättre på att ta vara på de medborgare som redan bor i kommunen. Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen Ytterligare insatser behövs för att möjliggöra nyetableringar. Omsorgsnämnden Samverkansavtal och avtal behöver uppdateras. Lärande- och kulturnämnden Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande behöver utvecklas ytterligare. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 6(70)

Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 34. Antal nya företag som har startats per 1 000 invånare i kommunen? Minst 5,5 3,7 Vi är på väg åt rätt håll och jobbar med många olika insatser för att uppnå målvärdet. Målvärdet är för högt uppsatt för året, men ett rimligt mål över tiden. Att verka för entreprenörskap i skolan är en viktig del för att uppnå målet och att vi har ett gott företagsklimat i kommunen. Vi ser också att det är viktigt att engagera oss i de företag som startar och följa företagen och visa på olika affärsutvecklingsmöjligheter, så att fler tillväxtföretag skapas. 35. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Målet är inte uppnått Nettokostnadsandelen överstiger 99 procent (målvärde), kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av skatter och utjämning. Självfinansieringsgraden som ska vara 100 procent mäts över perioden, dvs. 2013-2015, men för det enskilda delåret är det svårt att avgöra om målet uppnås eller ej. Det är flera investeringar som kommer igång senare under året, så utfall kontra budget i delåret är lågt. Betydande underskott i verksamheterna (omsorgsnämnden och invid- och familjenämnden) gör att vi inte når ett positivt resultat. Berörda nämnder måste hörsamma kommunstyrelsens beslut (juni och augusti) om följsamhet mot budget och planera för åtgärder på kort och lång sikt. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag. Högst 99 % 101 % Resultatet på halvåret blev -5 100 000 kr och nettokostnadsandelen 101 %. Målet är ej uppnått. Soliditet. Minst 36 % 39 % Soliditeten uppgår till 39 %, vilket är bättre än motsvarande period 2012, men inte bokslut 2012 då soliditeten var 40 %. Nettokostnadsutveckling i förhållande till skatte- och statsbidragsutvecklingen. Högst 0 % -0,3 % Nettokostnaderna har ökat med 0,4 %, samtidigt som skatter och statsbidrag minskat med 0,3 %. Detta innebär att trots att kostnadsnivåerna är låga räcker inte skatte- och statsbidragsintäkterna till för att täcka ökningen. Riktpunkt för utfall för investeringsredovisningen i förhållande till beslutad budget. Högst 58,3 % 24 % Förbrukningen ligger på 24 % mot riktvärdet 58 %. En del större projekt kommer igång senare i år. Riktpunkt för utfall i relation till budget. Högst 50 % 50 % Förbrukningen densamma som riktpunkten i juni 2013. Frisknärvaro. Minst 100 % 94,8 % Mäts i augusti 2013. Antal anställda årsarbetare per 1 000 invånare. Personalomsättning under viss period. (Nytt) Riktpunkt för utfall i relation till budget. Högst 80 79,8 Avser tillsvidareanställda årsarbetare enligt AB. Mättidpunkt 15 oktober 2012. Högst 6 3,1 Högst 50 % 50 % Förbrukningen totalt på nämnderna per den 30 juni uppgick till 50 %, det vill säga detsamma som den linjära riktpunkten. Vissa nämnder har dock inte en så linjär förbrukning och borde totalt därför ligga något lägre. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 7(70)

Omvärldsanalys Enligt Statistiska Centralbyråns SCB-indikatorer från juni 2013 är konjunkturläget fortsatt svagt. De förhoppningar som fanns i början på året att konjunkturen skulle stärkas, infriades inte, utan första halvåret 2013 har varit svag. Visserligen ökade BNP mer än väntat under första kvartalet, men det var troligen en tillfällig förstärkning. Exporten går inte så bra och investeringarna minskar. Industrins kapacitetsutnyttjande har varit på en låg nivå och investeringarna inom både industrin och tjänstesektorn väntas minska i år. Hushållen har haft stora inkomstökningar, men konsumtionen har inte ökat nämnvärt. Däremot har sparande ökat. I maj 2013 ökade dock detaljhandeln inom sällanköpsvaruhandeln, vilket kan vara ett första tecken på att viljan att konsumera inom hushållen kommer att öka. Trots den globala konjunktursvacka som varit de senaste åren har Sverige klarat sig bra, även om den svenska ekonomin är svag just nu. BNP-tillväxten och arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än många andra länder. Arbetslösheten har förvisso stigit de senaste 2 åren, men beror till stor del på att arbetskraftsdeltagandet ökat och att sysselsättningsgraden varit oförändrad. Det är industrisektorn som drabbats hårdast genom sjunkande produktion och minskad sysselsättning. Däremot har tjänstesektorn klarat sig förhållandevis bra. Det är den exportberoende industrin som fått känna av lågkonjunkturen som drabbat andra länder hårdare än Sverige. SCB ser dock en ljusning även för utvecklingen i industrin. Återhämtningen har inte fullt kommit igång, men inför hösten ser det betydligt ljusare ut. Exportindustrins orderingång är på uppgång och det är framför allt investeringsvarubranschen och transportmedelsindustrin som går bra. Börserna har fallit under senaste tiden, vilket till stor del beror på att investerarna oroar sig för att centralbankerna ska börja strama åt finanspolitiken. Bland annat har chefen för den amerikanska centralbanken Fed meddelat att man ska börja minska köpen av obligationer. Visserligen pågår fortfarande stödköp, men man tror att en minskning kommer att ske senare i år för att helt upphöra under 2014. Oron beror också på osäkerheten kring världsmarknadsekonomin och då i första hand vad som händer i Kina. Det kinesiska finansiella systemet saknar brist på pengar och har ökande internbankräntor. Dock går den amerikanska ekonomin bättre och bättre och även Japans ekonomi har förbättrats mycket, tack vare expansiv politik. Däremot har flera tillväxtländers ekonomi försämrats och den globala ekonomin väntas bli sämre än väntat både i år och nästa år. I MakroNytt 2/2013 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver man att skatteunderlaget varit stabilt, trots den bräckliga konjunkturen. Den senaste skatteunderlagsprognosen ändrades enbart marginellt sedan den senaste prognosen i april 2013. Konjunkturen kommer fortsatt att vara svag, men stärks gradvis framöver. För svensk exportindustri, som exporterar två tredjedelar till EU och Norge, har det stor betydelse hur utvecklingen och efterfrågan i Europa blir. Förra året backade BNP-utvecklingen i Europa, vilket man tror att den även kommer att göra i år. Då är det svårt för svensk export att växa. Dock ser man att en vändning är på gång i Tyskland och i Storbritannien. EU-ländernas inköpschefsindex visar också en positiv trend, vilket gör att det troligt blir en svag återhämtning under hösten. Det finns trots detta en oro på den finansiella marknaden som inte har försvunnit. Även SKL gör bedömningen att återhämtningen i USA har kommit lite längre och där ser man ökad sysselsättning och en mer stabil bostadsmarknad. Dock håller statliga budgetåtstramningar tillbaka utvecklingen i år. Nästa år förväntas utvecklingen nå upp emot 3 procent. I Europa kommer också utvecklingen 2014 att bli mer positiv. Tillväxttalen kommer dock att bli ganska beskedliga, framför allt för de länder som fortfarande kämpar med statsfinansiella problem. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 8(70)

Det är den inhemska efterfrågan som håller den svenska konjunkturen uppe då exporten fortfarande är låg. Både produktionen inom byggnadsverksamheten och inom den privata tjänstesektorn har vuxit med 2-3 procent under de senaste 2 åren. Den offentliga sektorn har också bidragit positivt till utvecklingen. Hushållen har också blivit mer positiva och i juli 2013 nåddes i Konjunkturbarometern det högsta värdet på drygt 2 år rörande hushållens förväntningar om hur den svenska ekonomin ska utvecklas på 12 månaders sikt. Synen på den egna ekonomin har också förstärkts, vilket gör att det troligtvis blir ökade konsumtionsutgifter för hushållen framöver. Även investeringarna inom näringslivet kommer att öka och då främst inom byggnation och anläggningar. Byggnadsföretagens förhoppningar är mer optimistiska än tidigare. Sysselsättningen har trots den svaga ekonomin växt, om än i betydligt långsammare takt än förra året. Både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar har ökat, men vi har samtidigt en ökande arbetslöshet. Arbetskraften har således ökat snabbare än sysselsättningen. Den förbättring som sker i ekonomin i år är inte tillräckligt stark för att snabbt få fart på sysselsättningen och minska arbetslösheten. Den ligger kvar på drygt 8 procent under 2013. Dock kommer den att förbättras under 2014. En oväntat bra arbetsmarknad och ökade pensionsinkomster bidrog till en betydande real tillväxt av skatteunderlaget 2012. Däremot ger sysselsättningen i år ett mycket marginellt bidrag, men pensionsinkomsternas snabba utveckling ger ändå en relativt stark ökning av skatteunderlaget 2013. Nästa år kommer dock pensionsinkomsterna att verka återhållande på skatteunderlaget. Det är en gynnsam priseffekt, som kommer att påverka positivt i stället. Lönesumman under första halvåret i år blev lägre än väntat, varför prognosen för i år är nedjusterad. Från och med 2015 görs bedömningen att den svenska ekonomin tar betydligt bättre fart. Resursutnyttjandet kommer att normaliseras och arbetslösheten kommer att ta sig ned till 6,5 procent. Produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt och löner och priser stiger allt snabbare. Detta innebär att skatteunderlaget kommer att växa snabbt både realt och nominellt. En avgörande faktor är dock att den internationella konjunkturen återhämtar sig och att tillväxten ökar. Nybro kommun Under första halvåret 2013 har en hel del hänt i kommunen. Nybro är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis påverkas av den internationella konjunkturen och förändringar i regionen. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns i den egna kommunen utan i andra kommuner och även utan för länsgränserna. Ett problem är arbetslösheten och framför allt för de unga. Kommunen har aktivt arbetat med olika aktiviteter för att förbättra detta. Ett antal stora investeringar sker under året, däribland i Viktoriaområdet och i förskole- och skollokaler. En ny avfallsplan för perioden 2014 till 2020, som Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) har tagit fram fanns utställd under våren så att allmänheten fick möjlighet att yttra sig och komma med synpunkter. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 9(70)

Inom kommunens egen organisation har det skett en del förändringar, såsom att VA-verksamheten överförts till Nybro Energi AB, kultur-fritidsnämnden har upphört och tillhör nu andra förvaltningar, sammanslagning av teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och att LSS-verksamheten är överförd från omsorgsnämnden till individ- och familjenämnden. Projekt har och kommer att genomföras inom upphandlingsområdet i syfte att effektivisera, att höja kvalitet och att spara kostnader. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen och den 30 juni 2013 uppgick antalet invånare till 19 476, en minskning med tio personer sedan årsskiftet. Följande förändringar har skett: Födda +76 Avlidna -126 Inflyttade +484 Utflyttade -444 Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år 29 färre födda och 15 färre avlidna. Antalet inflyttade är 99 fler och utflyttade nio fler. Totalt antal invånare 30 juni 2012 var 19 548, en minskning på 72 personer. Varje förändring av folkmängden med 50 personer, per den 1 november, innebär cirka 2 000 000 kronor i högre eller lägre skatteintäkter. Ekonomiskt resultat God ekonomisk hushållning i Nybro kommun har kommunfullmäktige definierat som om kommunen ska ha ett ekonomiskt resultat som överstiger 0. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår att tillgängliga ekonomiska medel är en ram för möjlig verksamhet och att tilldelad ram ska hållas. Det så kallade balanskravet infördes från år 2000 och i stort, menas att eventuella ekonomiska underskott ska återställas inom 3 år. Nybro kommun har inga gamla underskott som ska återställas. I delårsrapporten redovisas ett negativ ekonomiskt resultat som uppgår till -5 100 000 kronor. I förhållande till motsvarande period 2012, ligger vi sämre till resultatmässigt. Då var resultatet positivt på 7 100 000 kronor för motsvarande period. Budgeterat resultat för helåret ligger på - 4 300 000 kronor för kommunen. En orsak till det negativa resultatet för perioden är underskott i kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. Ökade kostnader för konsulttjänster inom ekonomi och juridik, projekt inom inköpsverksamheten, avgifter som ej är debiterade m m är orsaker till underskotten. I prognosen för året har hänsyn tagits till ny beräkning av pensionsskulden, ny beräkning av RIPS-räntan, nya skatteprognoser, tilläggsbudget 2013, högre finansiella kostnader m m. Besked om premieåterbetalning av avtalsförsäkringar från Fora för åren 2005-2006 kom i september 2013 och finns nu med i prognosen, vilket innebär cirka 19 000 000 kronor för kommunen. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 10(70)

Kommunens bolag upprättar delårsrapporter per april och augusti. Vid den senaste rapporteringen per 30 april 2013 redovisade Nybro Bostads AB 600 000 kronor före bokslutsdispositioner. Nybro Elnät AB, Nybro Värmecentral AB och Nybro Energi AB redovisade 10 900 000 kronor och AB Nybro Brunn -1 100 000 kronor. Nybro Kommunbolag AB redovisar -500 000 kronor före bokslutsdispositioner. Totalt för koncernen 9 900 000 kronor per sista april 2013. Resultatutvärdering Resultatet per den sista juni 2013 uppgår till -5 100 000 kronor. Nämndernas resultat mot budget är -1 600 000 kronor och finansförvaltningen -3 500 000 kronor. Det budgeterade resultatet efter tilläggsbudget på 13 200 000 kronor är -4 300 000 kronor. I nedanstående tabell redovisas driftbudgeten för de olika nämnderna med aktuellt utfall (utdrag från den ekonomiska redovisningen) och avvikelser. Resultaträkningen och övriga ekonomirapporter finns under rubriken Ekonomiska rapporter. I nämndernas verksamhetsberättelser framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och till motsvarande period föregående år. I några fall avviker nämndernas redovisning mot nedanstående sammanställda driftredovisning, vilket beror på periodiseringar och aktuell tidpunkt för avstämningen. Driftredovisning I driftredovisningen redovisas budget helår, halvår intäkter och kostnader samt nettoutfall till och med perioden. Avvikelsen är gentemot halvårsbudgeten. Det kan finnas skillnader mellan ekonomiska uppgifter i nämndernas verksamhetsberättelser och den gemensamma driftredovisningen, som beror på periodiseringar och aktuell tidpunkt för avstämningen. Driftredovisning Nämnd Budget helår Budget halvår Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse Kommunstyrelse 73 408 36 704 7 153 45 698 38 545-1 841 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 73 514 36 757 78 815 117 832 39 017-2 260 Myndighetsnämnd 459 230-8 436 444-214 Omsorgsnämnd 214 950 107 475 11 822 120 478 108 656-1 181 Individ- och familjenämnd 178 169 89 085 29 460 115 598 86 138 2 947 Lärande- och kulturnämnd 353 679 176 840 22 339 197 858 175 519 1 321 Revisionen 952 476 0 476 476 0 Överförmyndarnämnd, Nybro 1 602 801 0 1 213 1 213-412 Gemensam Överförmyndarnämnd 0 0 3 112 3 072-40 40 Övrigt 0 0-28 -5 23-23 Summa 896 733 448 368 152 665 602 656 449 991-1 623 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 11(70)

Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 76 800 000 kronor inklusive tilläggsbudget från föregående år. Per den 30 juni 2013 har 14 000 000 kronor förbrukats, vilket motsvarar 18 procent. Större investeringar under året är Viktoriaområdet, förskole- och skollokaler och energieffektiviserande åtgärder. Placerade pensionsmedel Värdeutvecklingen under perioden januari till och med juni 2013 har varit positiv. Marknadsvärdet per den 30 juni 2013 uppgick till 79 100 000 kronor och vid årsskiftet uppgick det till 75 000 000 kronor. Det insatta kapitalet uppgår till 50 000 000 kronor. Likviditet Nyckeltal 2012-12-31 2012-06-30 2013-06-30 Budget 2013 Kassalikviditet (%) 110 76 104 55 Balanslikviditet (%) 127 95 122 56 Rörelsekapital (mnkr) 46,4-6,3 43,1-105 Kassalikviditeten avser omsättningstillgångarna (kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar) i förhållande till kortfristiga skulder. En kassalikviditet på 100 procent bör eftersträvas så att de likvida medlen räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Balanslikviditeten tar också hänsyn till förråd och exploatering. Kassalikviditeten är 104 procent och balanslikviditeten 122 procent, vilket är tillfredsställande. Även rörelsekapitalet är tillfredställande med 43 100 000 kronor. Ekonomisk kapacitet Nyckeltal 2012-12-31 2012-06-30 2013-06-30 Budget 2013 Verksamheternas nettokostnadsandel (%) Nettokostnadsandel inklusive finans (%) 98 100 101 99 98 101 101 99 Soliditet (%) 40 38 39 36 Soliditet inklusive pensionsskuld (%) -7-7 -8-7 Nettokostnadsandelen ger information om dels de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och kommunal utjämning. Om nyckeltalet överstiger 100 procent innebär det att kostnaderna överstiger intäkterna, vilket medför att det egna kapitalet minskar. Efter första halvåret 2013 uppgår nettokostnadsandelen till 101 procent. Soliditeten är ett mått på i vilken utsträckning kommunen äger de totala tillgångarna. Vid halvårsskiftet var soliditeten 39 procent. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis i hög utsträckning av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan t ex vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen behöver därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I ovanstående tabell redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under 1 år. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 12(70)

Känslighetsanalys, tkr 1 krona i utdebitering (skattehöjning) 33 000 1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 44 Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 % 4 000 Ökad lönekostnad 1 % inklusive (personalomkostnad) 7 400 10 nya årsarbetare inom omsorgen 3 800 1 % ökat försörjningsstöd 70 1 LVU-placering i 6 månader 740 1 LVM-placering i 6 månader 630 1 elev i grundskolan 90 1 barn i förskolan 100 Ekonomiska prognoser Delårsrapporten visar ett negativt resultat på -5 100 000 kronor och prognosen för helåret 5 200 000 kronor. De stora avvikelserna mot budget på nämndsnivå är omsorgsnämnden med -10 000 000 kronor och individ- och familjenämnden med -3 500 000 kronor. Förändring av RIPS-räntan innebär ökade kostnader på cirka 2 500 000 kronor och en ny pensionsprognos på 3 200 000 kronor. Ökade finansiella kostnader medför cirka 4 200 000 kronor. På den positiva sidan är prognoser på ökade skatteintäkter sedan budgeten togs i november 2012 på cirka 11 500 000 kronor (senaste prognos i augusti från SKL) och ökade exploateringsintäkter med 2 000 000 mot budgeterade 8 000 000 kronor. I september kom beslut om återbetalning av de så kallade AFA-pengarna från Fora för åren 2005-2006. För kommunens del innebär detta cirka 19 000 000 kronor. Skillnader i prognoserna på nämnderna beror på att nyare information medtagits i bedömningen här. Driftbudget, tkr/nämnd,styrelse Avvikelse mot budget helår Kommunstyrelse 0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 0 Myndighetsnämnd 0 Omsorgsnämnd -10 100 Individ- och familjenämnd -3 500 Lärande- och kulturnämnd 0 Revision 0 Överförmyndarnämnd, Nybros del 0 Summa nämnder och styrelse -13 600 Prognos ekonomiskt resultat 2013, tkr Budgeterat resultat 8 924 Beslut om tilläggsbudget -13 230 Nämndernas utfall gentemot budget -13 600 Finansförvaltning och övrigt gemensamt -6 749 Korrigering skatteintäkter 2012 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 13(70)

Prognos ekonomiskt resultat 2013, tkr Korrigering skatteintäkter 2013 11 519 Exploateringsverksamheten 2 000 Pensionsprognos, SPP -3 165 Premieåterbetalning avtalsförsäkringar FORA 19 456 Fastighetsavgift prognos 0 Prognostiserat ekonomiskt resultat 5 155 Personal Personalstruktur Antal anställda Antalet tillsvidareanställda var vid mättidpunkten i maj 1 759 personer, vilket är en mer än jämfört med motsvarande tidpunkt 2012. Antalet visstidsanställda var i maj 285 personer, en ökning med 27 personer jämfört med föregående år. I tabellerna nedan är antalet anställa omräknade till årsarbeten utifrån aktuella sysselsättningsgrader vid mättidpunkten i maj 2013. April 2013 övergick verksamheter från AB Nybro Brunn till lärande- och kulturförvaltningen samt kommunstyrelseförvaltningen. September 2012 omorganiserades verksamheter från omsorgsförvaltningen till individ- och familjeförvaltningen. Samtidigt skedde en verksamhetsövergång av VA-verksamheten från samhällsbyggnad till Nybro Elnät AB. Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning Tillsvidareanställda 2010 2011 2012 2013 Kommunstyrelseförvaltning 207,8 70,8 71,8 79,1 Samhällsbyggnad 68,3 162,6 172,8 189,4 Kultur-fritidsförvaltning 0 51,9 0 0 Lärande- och kulturförvaltning 535,1 516,2 541,9 547,8 Omsorgsförvaltning 704,6 724,9 713,8 457,6 Individ- och familjeförvaltning 59,9 67,4 67,4 327,9 Samhällsbyggnadsförvaltning 22,5 24,3 21,3 0 Total 1 598,2 1 618,1 1 589 1 601,8 Från och med maj 2012 organiseras kultur- och fritidspersonalen inom lärande- och kulturförvaltningen och anläggningspersonalen inom tekniska förvaltningen. Tekniska- och samhällsbyggnadsförvaltningen bildar juni 2012 samhällsbyggnad. 2010 organiserades bland annat städ- och måltidsservice samt personal inom kultur och fritid inom kommunstyrelseförvaltningen. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 14(70)

Förvaltning Visstidsanställda, månadsavlönade 2010 2011 2012 2013 Kommunstyrelseförvaltning 22,2 2,5 5,2 7,7 Samhällsbyggnad 1,0 18,2 15,9 19,8 Kultur-fritidsförvaltning 0 4,4 0 0 Lärande- och kulturförvaltning 51,2 61,0 62,2 70,8 Omsorgsförvaltning 32,5 42,8 66,6 45,2 Individ- och familjeförvaltning 6,0 8,0 8,1 33,5 Samhällsbyggnadsförvaltning 3,5 4,5 5,5 0 Total 113,9 141,4 163,5 177 Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal, såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (anhörigvårdare m m) och RiB (deltidsanställda brandmän) är inte medräknade. Anställningsstrukturen påverkas även av mättidpunkten då det under sommaren alltid är en lägre andel långtidsvikarier, medan det anställs cirka 350 timavlönade semestervikarier varje sommar. Timavlönade visstidsanställda Förutom ovanstående månadsavlönad personal är ett stort antal timvikarier i arbete. Under första halvåret 2013 rapporterades 82 541 arbetade timmar, vilket omräknat motsvarar 83,4 årsarbeten på helår - en ökning med cirka fem årsarbeten jämfört med 2012. Störst andel anställs inom omsorgsförvaltningen, cirka 40 årsarbeten, medan lärande- och kulturförvaltningens andel motsvarar cirka 23 årsarbeten och individ- och familjeförvaltningen cirka 15 årsarbeten. Mertid, övertid Fyllnadstiden, det vill säga den mertid som utförs av deltidsanställda, motsvarar omräknat till helår cirka tio årsarbeten, vilket är ungefär lika jämfört med föregående år. Dessutom har övertid rapporterats motsvarande 6,1 årsarbeten, jämfört med 4,8 för samma period 2012. Ökningen hänförs främst till omsorgsförvaltningen, individ- och familjeförvaltningen samt samhällsbyggnad (2011 6,2 årsarbetare). Sjukfrånvaro Sammanfattning Sjukfrånvaron fortsätter att öka något, 5,2 procent av arbetstiden bortföll på grund av sjukfrånvaro under första halvåret, jämfört med 5,1 procent för 2012. Sjukfrånvaro första halvåret respektive år 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7,8 % 7,9 % 8,0 % 7,7 % 7,1 % 7,6 % 6,1 % 4,8 % 4,5 % 4,9 % 5,1 % 5,2 % Det är nu den kortare sjukfrånvaron, mindre än tre månader, som ökat jämfört med första halvåret 2012. Den längre sjukfrånvaron minskar jämfört med föregående år. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 15(70)

Hälsonyckeltal Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av "tillgänglig ordinarie arbetstid" Kön Åldersgrupp 2011 2012 2013 Kvinnor Totalt 5,8 6,2 6,4 29 år och yngre 5,9 7,2 7,1 30-49 år 5,6 5,6 5,9 50 år och äldre 6,1 6,7 6,8 Män Totalt 4,2 4,1 3,7 29 år och yngre 3,0 2,2 2,3 30-49 år 3,6 3,2 3,5 50 år och äldre 5,1 5,3 4,1 Total 5,5 5,76 5,82 Högst sjukandel, 7,1 procent, återfinns inom gruppen kvinnor 29 år och yngre (9,6 procent för omsorgsförvaltningen). Fortsatt hög andel även inom gruppen kvinnor 50 år och äldre (6,8 procent) inom samtliga förvaltningar. Sett till kommunen som helhet är sjukandelen ganska jämt fördelad mellan åldersgrupperna -6,2 procent för 50 år och äldre, 5,4 procent för 30-49 år, och 6,0 procent för de som är 29 år och yngre. Nybro kommun, Delårsrapport 2013 16(70)

Ekonomiska rapporter Resultaträkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2013-06-30 2012-06-30 2012-12-31 Verksamhetens intäkter 1 94 584 102 096 229 007 Verksamhetens kostnader 2-559 323-539 732-1 099 401 Av- och nedskrivningar 3-20 501-25 219-47 429 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -485 240-462 855-917 823 Skatteintäkter 4 356 641 345 257 699 516 Generella statsbidrag 5 125 150 116 902 240 916 Finansiella intäkter 6 3 635 4 297 4 920 Finansiella kostnader 7-5 296-6 463-13 117 Jämförelsepost, RIPS 0 0 0 Extraordinära intäkter 0 10 000 0 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO -5 110 7 138 14 412 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL -5 110 7 138 14 412 Balansräkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2013-06-30 2012-06-30 2012-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 8 710 412 869 495 713 864 Maskiner och inventarier 9 57 057 60 477 58 635 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, reversfordringar 10 26 037 21 194 22 147 Summa anläggningstillgångar 793 506 951 166 794 646 Omsättningstillgångar Förråd 11 34 389 25 944 32 763 Fordringar 12 100 851 76 138 93 443 Placerade pensionsmedel 13 77 184 72 154 71 652 Likvida medel 14 24 990-48 354 39 210 Summa omsättningstillgångar 237 414 125 882 237 068 Summa tillgångar 1 030 920 1 077 048 1 031 714 Eget kapital Ingående balans 15 410 600 402 787 402 788 Justerat för resultatregleringsfonder 192 0-6 600 Året resultat -5 110 7 138 14 412 Summa eget kapital 405 682 409 925 410 600 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 17(70)

Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2013-06-30 2012-06-30 2012-12-31 Avsättningar Avsättningar för pensioner 16 29 431 29 197 29 431 Summa avsättningar 29 431 29 197 29 431 Skulder Långfristiga skulder 17 401 521 505 762 405 226 Kortfristiga skulder 18 194 286 132 164 186 457 Summa skulder 595 807 637 926 591 683 Summa skulder och eget kapital 1 030 920 1 077 048 1 031 714 Pensionsförpliktelser 389 550 389 724 389 550 Löneskatt på pensionsförpliktelser 94 505 94 547 94 505 Ansvars- och borgensförbindelser 19 794 391 684 673 794 391 Operationell leasing, framtida förfallobelopp 40 154 49 967 40 154 Kassaflödesanalys Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2013-06-30 2012-06-30 2012-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -5 110 7 138 14 412 Justering för av- och nedskrivningar 20 501 25 219 47 429 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 192 6 961-2 267 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 20 15 583 39 318 59 574 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd -1 626-9 001-15 820 Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar -12 940 15 836-967 Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga skulder 7 829-74 296-20 002 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 846-28 143 22 785 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -15 471-24 597-47 364 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 933 161 204 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -3 890-979 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 308 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19 361-24 643 114 148 Finansieringsverksamheten Amortering av låneskuld -3 705-3 738-103 653 Nyupplåning 0 0 0 Amortering av lånefordringar 0 0-2 240 Nyutlåning 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 18(70)

Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2013-06-30 2012-06-30 2012-12-31 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 705-3 738-105 893 Summa kassaflöde -14 220-56 524 31 040 Likvida medel vid årets början 39 210 8 170 8 170 Likvida medel vid årets slut 24 990-48 354 39 210 Nothänvisningar Not 1 Verksamhetens intäkter 2013-06-30 2012-06-30 enligt driftredovisningen 152 665 174 887 interna poster -60 569-74 759 övriga gemensamma intäkter 2 488 1 968 avsatt till resultatregleringsfonder 0 0 Summa verksamhetens intäkter 94 584 102 096 Not 2 Verksamhetens kostnader 2013-06-30 2012-06-30 enligt driftsredovisningen 602 656 603 584 kapitalkostnader 0-6 960 övriga interna poster -60 569-74 759 pensionskostnader 11 286 12 629 justering 0 0 övriga gemensamma kostnader 5 950 5 238 Summa verksamhetens kostnader 559 323 539 732 Not 3 Avskrivningar 2013-06-30 2012-06-30 avskrivningar fastigheter och anläggningar 14 853 19 090 nedskrivningar fastigheter och anläggningar 0 0 maskiner och inventarier 5 649 6 129 Summa avskrivningar 20 502 25 219 Not 4 Skatteintäkter 2013-06-30 2012-06-30 preliminära månatliga skatteinbetalningar 357 108 343 628 prognos för året -1 156 0 mellankommunal utjämning 689 1 629 Summa skatteintäkter 356 641 345 257 Not 5 Generella statsbidrag 2013-06-30 2012-06-30 skatteutjämningsbidrag m m 0 0 LSS-bidrag 11 824 8 151 inkomstutjämning 108 843 104 699 kostnadsutjämningsavgift -13 537-13 930 regleringsavgifter 4 438 4 833 kommunal fastighetsavgift 13 582 13 149 konjunkturstöd 0 0 Summa generella statsbidrag 125 150 116 902 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 19(70)

Not 6 Finansiella intäkter 2013-06-30 2012-06-30 räntor på rörliga & utlånade medel 756 625 avkastning från egna bolag 0 0 utdelning på aktier o andelar 1 709 2 817 valutakursvinster 0 0 övriga finansiella intäkter 1 170 855 Summa finansiella intäkter 3 635 4 297 Not 7 Finansiella kostnader 2013-06-30 2012-06-30 räntor på anläggningslån 5 167 6 327 övriga kostnadsräntor 0 4 övriga finansiella kostnader 129 132 Summa finansiella kostnader 5 296 6 463 Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar 2013-06-30 2012-06-30 ingående anskaffningsvärde 0 8 958 årets investering 11 401 16 420 utgående värde 11 401 25 378 markreserv ingående anskaffningsvärde 66 716 71 047 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 66 716 71 047 ib ackumulerade avskrivningar -22 235-22 461 årets avskrivningar 0-579 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -22 235-23 040 utgående värde 44 481 48 007 Verksamhetsfastigheter ingående anskaffningsvärde 838 938 836 151 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 838 938 836 151 Ib ackumulerade avskrivningar -334 401-308 801 årets avskrivningar -11 618-11 760 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -346 019-320 561 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 20(70)

Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar 2013-06-30 2012-06-30 utgående värde 492 919 515 590 fastigheter för affärsverksamhet ingående anskaffningsvärde 34 185 321 566 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 34 185 321 566 ib ackumulerade avskrivningar -11 683-169 477 årets avskrivningar -576-3 924 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -12 259-173 401 utgående värde 21 926 148 165 publika fastigheter ingående anskaffningsvärde 251 944 242 390 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 251 944 242 390 ib ackumulerade avskrivningar -131 578-126 999 årets avskrivningar -2 659-2 821 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -134 237-129 820 utgående värde 117 707 112 570 exploateringsmark ingående anskaffningsvärde 21 978 19 784 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 21 978 19 784 ib ackumulerade avskrivningar 0 0 årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar 0 0 utgående värde 21 978 19 784 summa mark, fastigheter o anläggningar ingående anskaffningsvärde 1 213 761 1 499 896 årets investering 11 401 16 420 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 21(70)

Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar 2013-06-30 2012-06-30 ub ackumulerade anskaffningsvärden 1 225 162 1 516 316 ib ackumulerade avskrivningar -499 897-627 738 årets avskrivningar -14 853-19 084 återförda avskrivningar 0 ub ackumulerade avskrivningar -514 750-646 822 utgående värde 710 412 869 494 Not 9 Maskiner och inventarier pågående investeringar 2013-06-30 2012-06-30 ingående anskaffningsvärde 0 0 årets investering 4 070 8 177 utgående värde 4 070 8 177 maskiner ingående anskaffningsvärde 20 640 22 127 årets investering 0 0 årets försäljning 0-927 ub ackumulerade anskaffningsvärden 20 640 21 200 ib ackumulerade avskrivningar -11 660-11 446 årets avskrivningar -716-765 återförda avskrivningar 0 927 ub ackumulerade avskrivningar -12 376-11 284 utgående värde 8 264 9 916 inventarier ingående anskaffningsvärde 128 892 115 675 årets investering 0 0 årets försäljning 0-6 årets nedskrivning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 128 892 115 669 ib ackumulerade avskrivningar -88 632-80 133 årets avskrivningar -4 404-4 842 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -93 036-84 975 utgående värde 35 856 30 694 transportmedel ingående anskaffningsvärde 17 594 17 594 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 17 594 17 594 ib ackumulerade avskrivningar -11 337-8 420 årets avskrivningar -529-522 återförda avskrivningar 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 22(70)

Not 9 Maskiner och inventarier pågående investeringar 2013-06-30 2012-06-30 ub ackumulerade avskrivningar -11 866-8 942 utgående värde 5 728 8 652 konstverk o samlingar ingående anskaffningsvärde 3 138 3 037 årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 3 138 3 037 utgående värde 3 138 3 037 summa maskiner och inventarier ingående anskaffningsvärde 170 264 158 433 årets investering 4 070 8 177 årets försäljning 0-933 årets nedskrivning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 174 334 165 677 ib ackumulerade avskrivningar -111 629-99 999 årets avskrivningar -5 649-6 129 återförda avskrivningar 0 927 ub ackumulerade avskrivningar -117 278-105 201 utgående värde 57 056 60 476 Not 10 Finansiella tillgångar 2013-06-30 2012-06-30 aktier och andelar i dotterföretag 100 100 övriga aktier och andelar 1 035 2 322 bostadsrätter 16 16 andelar Glasrikets skatter 3 000 3 000 fordringar 18 286 12 156 utlämnade lån 3 600 3 600 Summa aktier, andelar reversfordringar 26 037 21 194 Not 11 Förråd 2013-06-30 2012-06-30 exploateringsfastigheter 33 108 24 282 kontorsmaterielförråd 0 0 tekniskt förråd 1 281 1 662 Summa förråd 34 389 25 944 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 23(70)

Not 12 Fordringar 2013-06-30 2012-06-30 förutbetalda driftskostnader 9 872 1 435 förutbetalda skatter 0 0 upplupna driftsintäkter 10 116 21 800 upplupna ränteintäkter 307 404 upplupna skatteintäkter 20 648 22 262 periodiseringar 34 874 3 657 statsbidragsfordringar 0 4 164 fordringar på koncernbolag 1 089 64 mervärdesskatt och kommunmoms 5 395 8 951 fakturafordringar 13 025 11 245 övriga avräkningar 5 525 2 156 Summa interimsfordringar 100 851 76 138 Not 13 Placeringar av pensionsmedel via KLP 2013-06-30 2012-06-30 aktier och andelar 1) 39 877 38 750 räntebärande värdepapper 2) 37 307 33 404 nedskrivning kortfristiga placeringar 0 0 Summa placerade pensionsmedel 77 184 72 154 Not 14 Likvida medel 2013-06-30 2012-06-30 kassa 36 45 likvida medel KLP 1 668 527 postgiro 766 892 bank 22 520-49 818 Summa likvida medel 24 990-48 354 Not 15 Eget kapital 2013-06-30 2012-06-30 Ingående eget kapital 410 600 402 787 årets resultatreglering 192 0 årets resultat -5 110 7 138 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 24(70)

Not 15 Eget kapital 2013-06-30 2012-06-30 Utgående eget kapital 405 682 409 925 varav skaderegleringsfond 2 241 2 078 resultatreglering vinterväghållning kommunala gator / vägar 0 0 resultatreglering vinterväghållning enskilda vägar 0 0 resultatreglering vatten o avlopp 0 0 resultatreglering renhållning 0 0 resultatreglering Kommunstyrelsen -2 057 0 resultatreglering Tekniska nämnden 6 134 3 924 resultatreglering Samhällsbyggnadsnämnden 0 249 resultatreglering Kultur och Fritidsnämnden 0 1 793 resultatreglering Omsorgsnämnden 2 966 0 resultatreglering Individ och Familjenämnden 968 3 332 resultatreglering Barn och Utbildningsnämnden 1 081 0 resultatreglering Revisionen 0 0 resultatreglering Överförmyndarnämnden -242 0 Not 16 Avsättningar för pensioner 2013-06-30 2012-06-30 garanti- och visstidspensioner 23 685 23 497 beräknad löneskatt 5 746 5 700 Summa avsättningar för pensioner 29 431 29 197 Antal pensionsavtal med visstidsförordnande 0 Not 17 Långfristiga skulder 2013-06-30 2012-06-30 långfristiga lån i svenska kronor 401 521 483 393 resultat-/investeringsfond VA, kvarvarande 0 2 275 finansiering investeringar VA 2008, upplöses under 33 år 0 3 598 finansiering investeringar VA 2009, upplöses under 33 år 0 7 522 finansiering investeringar VA 2011, upplöses under 33 år 0 8 975 Summa långfristiga skulder 401 521 505 763 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 25(70)

Not 18 Kortfristiga skulder 2013-06-30 2012-06-30 upplupna driftskostnader 9 721 8 040 upplupna räntekostnader 1 179 1 123 upplupna semesterlöner m m 49 422 48 208 upplupna sociala avgifter 0 0 upplupna skatter 0 0 förutbetalda driftsintäkter 31 178 1 208 förutbetalda hyror 0 0 förutbetalda skatteintäkter 2 610 0 mervärdesskatt 607 753 källskatt 13 309 12 516 kortfristig del av långfristig skuld 8 960 9 077 leverantörsskulder 35 388 12 415 kortfristig pensionsskuld 11 900 övriga kortfristiga skulder 41 912 26 924 Summa kortfristiga skulder 194 286 132 164 Not 19 Ansvars- och borgensförbindelser 2013-06-30 2012-06-30 kommunala företag 787 667 679 685 borgen och förlustansvar avseende egnahem och småhus 3 859 4 287 övrig borgen och förpliktelser 2 865 700 Summa ansvars- och borgensförbindelser 794 391 684 672 Not 20 Justerat resultat 2013-06-30 2012-06-30 resultat efter skatteintäkter o finansnetto -5 110 7 138 ändrad redovisning resultatregleringsfonder 192 0 av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar 20 501 25 219 avsättning pensioner 0 0 försäljningar och andra justeringar 0 6 961 Summa justerat resultat 15 583 39 318 Exploateringsredovisning Budget helår Delårsutfall Prognos helår Kostnad, tkr 5 800 490 5 800 Intäkt, tkr 8 200 1 468 8 200 Netto, tkr 2 400 978 2 400 Nybro kommun, Delårsrapport 2013 26(70)