Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial

Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial Projektledare Stockholms Stad Muriel Beser Hugosson Ann Sjöberg Camilla Byström Referensgrupp för hela utvärderingen Representanter för Miljöavgiftskansliet, Trafikkontoret i Stockholms Stad, Vägverket Region Stockholm, Vägverket Konsult, Miljöförvaltningen i Stockholms Stad, Länsstyrelsen i Stockholms län, SL, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds Tekniska Högskola, Naturskyddsföreningen, SIKA, Göteborgs Universitet, Branschorganisationen Företagarna, Idrottshögskolan, Regionplane- och trafikkontoret, Näringslivskontoret i Stockholms Stad En representant från de konsultföretag som genomför projekten. 1

Sammanfattning av resultaten av Stockholmsförsöket - 31 mars 2005, 21 juni 2006 samt 16 augusti 2006. Detta projekt utmynnar i en rapport som sammanfattar resultaten från Stockholmsförsöket. Arbetet sker så att varje delprojekt som ingår i utvärderingsprogrammet skriver en självständig delrapport som beskriver metod, utförande, analys resultat och slutsatser. Ur dessa rapporter tas sammanfattningarna ut där de mest intressanta resultaten från respektive delrapport redovisas. Utöver detta kommer en analysgrupp, bestående av experter inom trafik- och ekonomiområdet, läsa alla rapporter och sammanställa resultatet av försöket i ett sammanfattande analyskapitel. Varje delrapports sammanfattning och expertgruppens analyskapitlet kommer att publiceras som en rapport som beskriver de viktigaste resultaten av Stockholmsförsöket. Varje delprojekt, som ingår i utvärderingsprogrammet, publicerar en fristående rapport. I analysgruppen ingår Staffan Algers (KTH/Transek), Karin Brundell-Freij (LTH), Jonas Eliasson (Transek), Cecilia Henriksson (Inregia), Lars Hultkrantz (Örebro Universitet), Lena Nerhagen (VTI), Christer Ljungberg (Trivector) och Lena Smidfelt-Rosqvist (Trivector). Rapportpublicering: 31 mars 2005, 21 juni 2006 och 16 augusti. 2

RESVANEUNDERSÖKNING STOCKHOLMS LÄN... 4 RESVANEUNDERSÖKNING MÄLARDALEN... 5 BILTRAFIKMÄTNINGAR... 6 FORDONSPARKENS SAMMANSÄTTNING OCH BELÄGGNINGSGRAD I FORDON... 6 GPS-LOGGNING AV RESTIDER OCH HASTIGHETER... 7 KÖMÄTNINGAR... 8 KOLLEKTIVTRAFIK... 9 CYKEL- OCH GÅNGTRAFIK... 11 NÄRINGSLIVSEFFEKTER... 13 STÖRRE ARBETSPLATSER... 13 HANDEL & BESÖKSINTENSIV VERKSAMHET... 13 TAXI/BUD/FÄRDTJÄNST... 13 HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR... 14 DISTRIBUTIONSTRAFIK OCH RENHÅLLNINGSTRANSPORTER... 15 ÖVERSIKTLIG KONJUNKTUR I STOCKHOLM... 16 REGIONALEKONOMISKA EFFEKTER... 18 SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER... 19 TRAFIKSÄKERHET... 19 IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN... 20 EFFEKTER PÅ MILJÖ OCH HÄLSA... 20 VÄGTRAFIKENS AVGASEMISSIONER... 21 BULLER... 22 STADSLIV... 22 STADSMILJÖ... 24 FÖRETAGARES ATTITYDER... 25 ATTITYDER OCH KUNSKAPER HOS MEDBORGARE I STOCKHOLMS LÄN... 25 HÄNDELSER SOM PÅVERKAR UTVÄRDERINGEN... 26 DATALAGRING... 27 3

Resvaneundersökning Stockholms län Rapport: Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Metod Resvaneundersökningen genomförs som en panelundersökning, samma personer kommer att svara på enkäten vid 2 olika tillfällen, med ett omfattande obundet slumpmässigt urval bland boende 12-84 år i Stockholms län. Urvalet i första RVU (RVU2004) är beräknat efter förväntade svarsfrekvenser i de båda resvaneundersökningarna och består av 77 000 utskick. Under våren 2004 utarbetade Trivector på uppdrag av MAK ett förslag till metod, frågeformulär och urval, i samråd med en referensgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Trafikkontoret (tidigare Gatu- och fastighetskontoret) i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms Län, SL samt KTH. Trivector har haft uppdraget att sammanställa deras önskemål och synpunkter till gemensamt förslag på frågeformulär och metod. Föremätningen har genomförts under hösten 2004 och eftermätningen kommer att göras i mars 2006. Undersökningen genomförs av Utrednings- och statistikkontoret (USK) Stockholms stad med Sifo som underkonsult. Ändringar jmf plan För att undersöka eventuella effekter av den utökade kollektivtrafiksatsningen som inleddes 22 augusti, ett halvår före trängselskatterna infördes, genomfördes ytterligare en RVUomgång med resenärer som dagligen pendlar in mot Stockholm centrum. Undersökningen gjordes av Utrednings- och statistikkontoret (USK) Stockholms stad med SCB som underkonsult. RVU 2005 består av 10 000 utskick och kommer också, precis som RVU 2004, att upprepas i mars 2006. Det görs även bortfallsundersökningar i samband med intervjuomgångarna. Typ av RVU Mätperiod Rapportleverans Projektledare RVU-04_SIFO 77 000 utskick Kontrollgrupp RVU-04/05_USK 1000 utskick RVU-05_SCB 10 000 utskick RVU-06_SIFO 36 000 utskick RVU-06_SCB 5000 utskick 2004-09-20 till 2004-10-03 2005-10-17 Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) 2005-10-03 till 2005-10-30 2006-03-10 Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) 2005-10-03 till 2005-10-30 2006-03-10 Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) 2006-03-03 till 2006-03-18 2006-07-31 Ulla Ericson (USK) Annika Nilsson (Trivector) 2005-10-03 till 2005-10-30 2006-07-31 Ulla Ericson (USK) Annika Nilsson (Trivector) Ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. 4

Resvaneundersökning Mälardalen Rapport: Resvaneundersökning Mälardalen 2005 Syftet är att kartlägga hur boende utanför Stockholms län arbetspendlar med bil in till Stockholms kommun för att se om och hur de kan tänkas påverkas av försöket med trängselskatt. Studien har (efter samråd i förstudien med representanter för myndigheter och trafikföretag i Mälardalsregionen maj 2004) avgränsats till sådana som före försöket pendlar med bil, för att kunna bedöma i vilken utsträckning byte av färdmedel till t ex regionaltåg kan ske med anledning av försöket. Arbetsinpendlingen till Stockholms län från andra län är ungefär tio gånger så hög som utpendlingen, ca 45 000 personer jämfört med ca 4000. Eftersom gruppen utpendlare är så liten så kan den uteslutas från Mälardals-RVUn. Av de 45 000 dagliga inpendlarna kommer knappt 50 procent med bil och knappt 50 procent med tåg. Resterande arbetspendlare använder sig av infartsparkeringsmöjligheter, åker buss etc. Biltrafikanterna är de arbetspendlare från Mälardalen som bedöms beröras mest av försöket med miljöavgifter. Huvudfrågan är om bilister kommer att ändra sina resvanor, och detta har betydelse också för framtida planering av regional tågtrafik t ex. Underlag från den nationella resvanedatabasen RES visar att drygt en tredjedel av Mälardalspendlarna har sina målpunkter inom zonen för miljöavgifter. Slutsatsen av förstudien är således att som delmängd biltrafikanter som berörs av avgifterna direkt eller indirekt utgör dessa en väldigt liten del av Stockholmstrafiken. Metod Undersökningen genomförs som en panel, dvs. det är samma personer som fyller i resedagbok under en veckas tid före samt under miljöavgiftsförsöket, hösten 2004 samt hösten 2005. Bruttoutskicket gick till 2000 adressater i syfte att få svar från 700 som var villiga att delta i undersökningen. Adressaterna var bosatta i 16 kommuner inom max 12 mil från Stockholm. Deras arbetsplats skulle ligga inom Stockholms kommun, med undantag för postnummer i Kista. Rekryteringen resulterade i att ca 150 personer anmälde sig och undersökningen genomfördes med dessa under vecka 47 och 48. Av dessa 150 har 115 svarat. Med tanke på att potentialen är ca 4000 personer bedöms det dock väldigt svårt och kostsamt att rekrytera så många som 700. Metodändring inför 2006 års enkäter För att erhålla ett så bra resultatunderlag som möjligt kommer metoden att ändras. Panelen innehåller för få observationer, endast 115 st. Istället för att följa upp panelens resmönster 2005 med en ny resedagbok 2006 kommer 2200 st Mälardalsbor som arbetspendlar till Stockholm att tillfrågas om sina resvanor under tiden för försöket med miljöavgifter jämfört med före. Undersökning Mätperiod Rapportleverans Projektledare Panel före Slutet av nov 04 Maj 2005 Kia Hultin (Transek) försöket 115 svar Pendlare under tiden för försöket 2100 utskick v12-v14 2006 2006-05-12 Kia Hultin (Transek) Ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. 5

Biltrafikmätningar Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter hösten 2004 Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter våren 2005 Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter hösten 2005 För att följa hur trafiksituationen förändras vid införandet av trängselskatt, genomförs ett omfattande mätprogram av biltrafiken. Trafikflöden, restider, hastigheter, fordonsandelar och kömätningar. Projekten genomförs av Trafikkontoret i Stockholms Stad (TK), Vägverket konsult, KTH, VTI och Sweco VBB. Mätningar genomförs både på stockholms stads och det nationella vägnätet. Under denna rubrik beskrivs de biltrafikmätningar som Trafikkontoret i Stockholms stad ansvarar för. Under rubrikerna GPS-loggning av restider och hastigheter, Frodonsparkens sammansättning och Kömätningar, beskrivs de projekt som Sweco VBB, Ångpanneföreningen respektive KTH har ansvar för. Metoder Trafikflöden Mätningar av trafikflöden genomförs på ca 230 mätpunkter. Dessa punkter består antingen av frästa slingor i vägen eller utlagda slangar över körbanan. Mätpunkterna är placerade för att följa trafikförändringen i hela länet, med högre koncentration närmare Stockholms innerstad. Antalet fordon som passerar registreras automatiskt, dygnet runt under en mätperiod av 3 veckor. Flödesmätningarna genomförs hösten 2004, våren 2005, hösten 2005 och våren 2006. Restider Restider mäts dels genom restidskameror, dels genom floating car körningar. Floating car, är en mätbil utrustad med mätinstrument som bl a mäter hastigheter och restider. Restidskameror finns på 96 länkar i Stockholms stad. I Stockholms innerstad finns det ett system av restidkameror installerat. Restidskameror kan genom registrering av fordon på utmärkta sträckor beräkna restider. Hastigheter Hastigheter mäts både som punkthastigheter med hjälp av slangar i marken och GPSutrustade bilar (om GPS-projektet står det mer om längre fram i det här dokumentet). Mätperiod Mätningar har genomförts under hösten 2004 (både före Södra länkens öppnande i oktober och efter öppnandet i november). Den andra mätningen genomfördes på våren 2005 i april och maj månad. Den tredje mätningen genomfördes i oktober och november 2005. Alla dessa mätningar räknas in som föremätningar. Mätningen under försöket kommer att genomföras i april och maj månad 2006. Projektledare på Trafikkontoret är Siamak Baradaran, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Fordonsparkens sammansättning och beläggningsgrad i fordon PM: Fordonsfördelning höst 2004 PM: Fordonsfördelning höst 2005 6

Fordonsparkens sammansättning utvärderas. Projektet ger information om hur andelen av olika fordonstyper ser ut. Främst är detta intressant för att följa hur andelen yrkestrafik/nyttotrafik gentemot andelen privattrafik förhåller sig under Stockholmsförsöket. Dessutom ges uppskattning av hur andelen miljöbilar (enligt den definition som gäller för befrielse från trängselskatt) förändras under försöket. För att följa hur beläggningsgraden förändras under försöket gör en beläggningsgradsmätning. Metod På alla infarter till Stockholms innerstad räknas och kategoriseras alla passerande fordon. Detta gör genom att personer ställs vid vägkanten och räknar antal fordon och markerar vilket fordonsslag fordonet tillhör. Utöver denna räkning på alla infarter skrivs passerande bilnummer upp, på 5 utvalda platser, för att mot bilregistret se andelen företagsbilar, privatbilar och miljöbilar. Mätperiod Den första mätningen gjordes i oktober 2005. Då räknades och registrerades fordonen på alla infarter under 1 dag, mellan kl 06.00 till kl 22.00. På hösten 2005 kompletterades räkningen med att på 5 platser räkna alla passerande fordonsslag mellan kl 06.00 och kl 10.00 en dag. Då registrerades bil, lastbil, taxi, buss, tåg, cykel och gång trafiken. Samtidigt registrerades nummerplåtar, för att kunna mäta bl a andelen miljöfordon. Under våren 2006 kommer en ny räkning av fordonen på alla infarter att göras, men dessutom kommer alla passerade fordonsslag att registreras på samma 5 platser under 1 dag. Precis som i föremätningen kommer nummerplåtsskrivning att genomföras för att kunna följa andelen företagsbilar, privatbilar och miljöbilar. Mätningarna analyseras av Transek. Projektledare på ÅF är Magnus Nordström, projektledare på Transek är Lotta Schmidt och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. GPS-loggning av restider och hastigheter Rapport: Rapport_GPS_förmätning_2005. Projektet syftar till att mäta restider och hastigheter för ett antal förare i samband med Stockholmsförsöket. Metod Huvudmomenten i projektet är följande: Ett femtiotal förare förses med GPS-baserad fordonsutrustning som kontinuerligt registrerar tid, plats och hastighet på minneskort. Minneskorten samlas in och insamlat data läses in i en databas. I databasen läggs mätpunkter in för mätning av hastighet och restider. Restiderna mäts mellan parvis utsatta punkter. Hastigheterna mäts lokalt i separata punkter. 7

Parallellt med detta förs data även in i en annan databas, där varje loggpunkt matchas mot ett bakomliggande vägnät. Därigenom kan översiktanalyser göras över medelhastigheter på alla väglänkar med tillräckligt dataunderlag. Presentation av restider görs sedan i tabellform samt i GIS-miljö (på karta). Eftersom all kördata finns i databasen, kan punkter och sträckor för beräkning av hastigheter och restider ändras eller läggas in i efterhand. Därigenom möjliggörs ytterligare analyser i efterhand. Mätperiod Loggning sker kontinuerligt under perioden oktober 2005 1:a maj 2006. Följande sammanställningar av mätdata är planerade: Föremätning (okt + november). Redovisas i december. Go-Livemätning (föremätning jämförs med data från början av januari) Redovisas i slutet av januari. Mellanavstämning. Mätdata tom sista feb. Redovisas i mars Slutmätning (all relevant mätdata tom 1 maj) Redovisas 31 maj. Ansvarig för projektet på Sweco är Stefan Myhrberg, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Kömätningar En kö kan vara stillastående och röra på sig under kortare perioder, vilket är vanligt om flaskhalsen utgörs av en signalreglerad korsning nedströms (brutet flöde). Rörelserna sker då i köns framända pga av trafiken avvecklas under grön signalbild i flaskhalsen. Samtidigt kan kön växa i den bakre änden pga tillflöde av nya fordon. Köns position och antalet stillastående fordon varierar då i ett cykliskt mönster bestämt av trafiksignalens omloppstid. För en bilförare blir detta mönster tydligare ju mer fordonet närmar sig trafiksignalen. I en trafikanläggning med obrutet flöde som en motorväg yttrar sig köbildning som en trögflytande ström av fordon med korta inbördes avstånd med hastigheter mellan 0 70 km/h beroende på situationen. Köns utsträckning kan då inte mätas genom registrering av position och antalet stillastående fordon, utan beskrivs bättre av mått som fordonstäthet (fordon/km) i olika körfält. För både brutet och obrutet flöde gäller att köbildningen pga överbelastning (trafikefterfrågan > kapaciteten i flaskhalsen) påverkas av överbelastningens storlek och utsträckning i tiden. Den ackumulerade köbildning som uppstår i samband med överbelastning kan också kräva lång tid för avveckling om skillnaden mellan kapacitet och efterfrågan är positiv men liten. Enligt diskussionen ovan för såväl brutet som obrutet flöde är kölängd i form av antalet stillastående fordon inte en heltäckande indikator för köbildning pga överbelastning. Det är mera relevant att mäta fordonstätheten på hela den sträcka som berörs av den ackumulerade köbildningen. Mätsträckor Mätsträckorna begränsas till en rutt i varje kategori: 8

Infartsleder: E18 - Roslagsvägen Genomfartsleder: E4 Essingeleden mellan Kungens kurva och Eugeniatunneln Trafikleder inom zonen (Klara Strandsleden) Huvudgator: Sveavägen Mätplan Mätningarna genomförs under en vardag (t ex tisdag) under vald vecka i varje månad januari till april 2006. På infartslederna genomförs mätningen under högtrafiktid på morgonen (07.00 10.00), på trafikleder och gator innanför zonen under eftermiddagen (15.00 18.00). Resultat från varje mätning levereras inom tio dagar efter avslutad mätperiod. Resultaten omfattar följande variabler för varje mätsträcka och färdriktning: - Utsträckning av köbildning (start- och slutpunkt) under den aktuella mätperioden (medelvärde, maxvärde inkl tidpunkt härför) - Fordonstäthet (fordon/km, körfält) - Restid - Trafikflöde (genomsnitt per länk) Projektledare på KTH ät Karl-Lennart Bång, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Kollektivtrafik Rapport - SL-trafiken före försöket med trängselskattrapport Stockholmsförsökets effekter på kollektivtrafiken (kommande rapport Förändringar jämfört med våren 2005 analyseras med avseende på 1. Resandet - SL totalt; påstigande, antal resenärer, antal resor - Över snitten; fördelning trafikslag, infarter, dygnet, veckodagar - Innerstadsbussarna, Stom- respektive lokalbusslinjerna 2. Sålda färdbevis 3. Framkomligheten på infarter och i innerstaden - hastighet, körtid, krypkörtid - punktlighet, innerstaden samt de nya direktbusslinjerna - upplevd tidhållning 4. Trängseln - andel stående över infartssnitten - upplevd trängsel 5. Inställd trafik - per trafikslag samt för innerstadsbussarna 6. Upplevd kvalitet (inklusive klagomål) - andel nöjda länsinvånare respektive vaneresenärer - andel nöjda totalt, med trängselsituationen, tidhållning 9

- per trafikslag samt för innerstadsbussarna - nya linjerna jmf övriga linjer i samma avtalsområde - förändrat resbetende, reser mer eller mindre med SL nu - klagomål per trafikslag samt på innerstadens SL ansvarar självständigt för utvärderingen av kollektivitrafiken. Projektledare för utväderingen är Monica Casemyr, SL. 10

Parkeringsbeläggning Rapport: Mätning av beläggningsgrad på infartsparkeringar och P-hus i Stockholms län 2006 Utnyttjandet av parkeringar kan tjäna som ett mått på eventuella förändringar i resande och färdmedelsval till följd av införandet av miljöavgifter. Syftet är att undersöka om det finns tendenser till ett ökat utnyttjande av parkeringarna utanför avgiftssnittet, t ex på infartsparkeringar och eventuella minskningar på parkeringsanläggningarna innanför avgiftssnittet. En förändring av beläggningen kan tyda på att bilisterna bytt till andra färdmedel och/eller andra parkeringsvanor. I rapporten ingår SL:s och Stockholm Parkerings samtliga infartsparkeringar samt ett strategiskt urval av Stockholm Parkerings P-hus. Stockholm Parkering och SL har tidigare genom ÅF levererat mätdata för september och oktober 2004 avseende beläggning på infartsparkeringar och P-hus. Under 2006 räknar ÅF samtliga infartsparkeringar (SL & Stockholm Parkering) under veckodagarna tisdag torsdag t o m 11/5. Den statistik som levereras, omfattar förutom beläggningsgrad även förändringar i antalet parkeringsplatser för respektive anläggning. De uppgifter vi har för 2005 om antal parkeringsplatser, jämförs med motsvarande antal 2006. Eftersom utbyggnaden av infartsparkeringar ingår som en del i Stockholmsförsöket, och sker successivt under hela året 2005 (även något i 2006), måste hänsyn tas till det ändrade antalet infatsparkeringsplatser. För Stockholm Parkerings P-hus mäts/levereras statistiken rörande andelarna förhyrda parkeringar i början resp slutet på april samt i början på maj-06. Rapport publiceras den 21 juni 2006. Projektledare är Jan Hammarström på Trivector och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är David Drazdil. Cykel- och gångtrafik Publicerad rapport: Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter 2005 Kommande: Cykel- och gångtrafik i Stockholms län under försöket med miljöavgifter/trängselskatt 2006 Syftet med rapporterna är att studera om gående och cykling ökar till följd av införandet av miljöavgifter/trängselskatt. Både den rapport som gjordes innan försöket med miljöavgifter/trängselskatt startades och den som rör perioden under försöket bygger på ett flertal olika rapporter och undersökningar. Metod Utvärderingen om gång- och cykeltrafiken inför försöket med miljöavgifter/trängselskatt gjordes av Trivector och man använde sig av data från följande rapporter och undersökningar: Rapporter som beskriver föresituationen: - Cykelflöden över innerstadssnittet, Saltsjö-Mälarsnittet och citysnittet 2000-2004, från Trafikkontorets årliga mätningar. - Resvanor i Stockholms län 2004. Enkätundersökning med resedagbok, genomfördes av USK och Sifo på uppdrag av Miljöavgiftskansliet hösten 2004. Analysen gjordes av Trivector. 11

- Att cykla i Stockholms innerstad. Rapporten bygger på Gatu- och fastighetskontorets (numera Trafikkontoret) återkommande undersökning om cyklingen i Stockholm. Undersökningen är en intervjuundersökning med frågor som rör cyklisters upplevelser, resvanor och attityder och den genomförs av USK i maj/juni varje år. - Gångtrafiken i Stockhoms city 2003, gångtrafikräkning utförd av USK på uppdrag av City i samverkan september 2003. För perioden med miljöavgifter/trängselskatt kommer motsvarande cykel- och gångutvärdering att göras, även denna gång av Trivector. De rapporter och mätningar som används för att beskriva effekterna av Stockholmsförsöket och som jämförs med tidigare rapport (från före-situationen) är följande: - Intervjuundersökning med cyklister på fyra platser i Stockholm. Undersökningen är en uppföljning av en tidigare gjord undersökning (2003), den görs av USK på uppdrag av Miljöavgiftskansliet och genomförs i april 2006 (v.17). - Räkning av fordonsfördelning kommer att göras vid en rad platser. Räkningen utförs av ÅF och görs hösten 2004 och våren 2006. Under 2006 kommer räkningarna att genomföras i slutet av mars (v.12-14). - Cykelflödesmätningar, Trafikkontorets ordinarie cykelmätningar. Mätningarna genomförs under maj och juni. - Resvaneundersöknigen i Stockholms län som genomförs både före införandet av trängselskatter och under tiden trängselskatterna tas ut. Den färdiga utvärderingen publiceras i augusti 2006 men redan i juni kommer en första rapport. Denna första, mindre rapport bygger på två av de fyra undersökningar (de som hunnit bli klara). Projektledare på Trivector är Annika Nilsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Annika Lindgren. 12

Näringslivseffekter Större arbetsplatser Rapport: Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm 2005 Resvaneundersökning avseende arbets- och tjänsteresor samt inventering av in- och utleveranser till två stora arbetsplatser, en innanför och en utanför zonen. Undersökningen har i huvudsak genomförts med hjälp av en webbenkät som distribuerats till samtliga anställda. Undersökningen har avsett samtliga dagar under vecka 46 (8-14 november). Metod Innanför zonen: Folksams huvudkontor vid Skanstull. 1355 anställda, varav 863 har fyllt i sin resdagbok (svarsfrekvens 63,7 %). Utanför zonen: Postens Arkenkontor i Tomteboda. 1180 anställda. Endast 987 kunde nås via e-post, varav 527 har fyllt i sin resdagbok (svarsfrekvens 53,4 %). Bl.a. kartläggs färdmedelsvalet, resstartpunkt, restid och delresor. Undersökningen görs en gång före samt en gång under försöket. Projektledare på Trivector är Annika Nilsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Malin Säker. Handel & besöksintensiv verksamhet Rapport: Miljöavgifternas effekter på detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter 2005 Fyra delstudier ingår: konsumentundersökning, företagsundersökning, omvärlds- och nulägesanalys av detaljhandel samt analys av besöksnäringarna. I konsumentundersökningen har 1 000 personer telefonintervjuats med hjälp av TEMO under oktober och novemerber 2004. I företagarpanelen ingår 9 kedjeföretag inom handel samt cirka 15 köpcentrum innanför och utanför avgiftszonen. Företagspanelen används till att få fram snabb statistik samt ha möjlighet att ställa alternativa frågor till företagen. Omvärlds och nulägesanalysen av detaljhandeln består av flera delmoment där en tillbakablick över utvecklingen under 1990-talet ingår. Med hjälp av företagspanelen och månadsstatistik från SCB försöker vi i nulägesanalysen dra fram utvecklingen till dags dato. Analysen av besöksnäringarna baseras på officiell statistik kring de besöksintensiva näringarna. Antal gästnätter samt besöksmåls statistik till viktiga besöksmål i Stockholmsregionen. Eventuellt får vi också tillgång till statistik från en biografkedja. Tillgång till omsättningsstatistik finns också för restauranger och hotell. Projekt ledare på Handelns utredningsinstitut är Ulf Rämme och Michael Cronholm ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson och Ann Sjöberg Taxi/Bud/Färdtjänst Rapport: Utvärdering av miljöavgifternas effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst 2005 13

Projektet behandlar hur taxi, färdtjänst och budtransporter påverkas av trängselskatterna. Det intressanta är att se hur trängselskatten slår för olika näringar. Taxi och färdtjänst är befriade från att betala trängselskatt, medan budtransporterna inte är befriade. Metod Taxi Stockholm levererar dataunderlag för taxi och färdtjänst. Box Delivery AB och Lillebud levererar dataunderlag för budtransporter. Data levereras för motsvarande veckor som biltrafikmätningen görs dvs våren 2005 v och under våren 2006 v 11-13. De nyckeltal som levereras av Taxi Stockholm är: antal timmar totalt, antal timmar/körpass, andel rast/körpass, antal körningar/förare, andel betald körsträcka, andel betald körtid, antal km per bil, inkört belopp per timme, intäkt per total km, summa inkört belopp per bil, kreditandel av inkört belopp, belopp per körning exkl. färdtjänsttransporter, genomsnittligt belopp per färdtjänstkörning, belopp per körning totalt, andel körningar färdtjänst, andel belopp färdtjänst, belopp per budtransport i genomsnitt och belopp per bomkörning. Data som levereras av Box Delivery och Lillebud är: intäkter och kostnader per fordon för olika fordonstyper och transporterad volym/antal kollin. Företagsuppgifter som kommer att samlas in är för såväl taxi som bud är: omsättning, antal anställda och antal fordon. En enkätundersökning, i form av djupintervjuer, görs dessutom både bland företagsledningen och bland förarna för att kartlägga upplevelser, attityder och på vilket sätt Stockholmsförsöket har påverkat deras arbete. Jämförelser mellan före trängselskatten togs i bruk kommer att jämföras med dataunderlaget från mätningar under tiden med trängselavgifter. Rapport med beskrivningen av läget före trängselskatten tas i bruk redovisas februari 2005, resultatet för hur taxi, bud och färdtjänst påverkats av trängselskatten kommer att redovisas den 21 juni 2006. Projektledare på Transek är Stehn Svalgård och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Hantverksföretag och trafikskolor Rapport: Effekter av miljöavgifter - hantverksföretag och trafikskolor 2006 En fallstudie av ett antal utvalda hantverksföretag (11 st) och trafikskolor (11 st) både inom och utanför avgiftssnittet som undersöker vilka effekter miljöavgifter/trängselskatt har för deras verksamhet. Verksamheten mäts såväl före försöket (v 46 2004) som under försöksperioden (v 11 2006) och därefter sker en jämförelser mellan dessa perioder i en slutrapport som publiceras den 21 juni 2006. Undersökningen kartlägger genom körjournaler restider, reslängder, start- och målpunkter samt passager över avgiftssnittet. I de kompletterande intervjuerna med representanter för företagen och trafikskolorna kartläggs även ekonomiska företags- och branschfakta, framtidsplaner, typer av fordon med mera Projektledare är Jenny Widell på Sweco och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är David Drazdil. 14

Distributionstrafik och renhållningstransporter Rapport: Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005 Distributionstrafik För att kunna mäta hur distributionstrafiken påverkas av trängselskatten samlas körjournaler in från Schenker, Västberga Åkeri samt Leif Kreggerts Åkeri. Mätperiod före försöket är veckorna 3 och 4 2005. Metod Datainsamlingen sker genom att 1-2 personer åker med i deras bilar och antecknar uppgifter om körningen i 3 dagar. De uppgifter som samlas in är restider, rutter, uppehåll, transporterad vikt mm utifrån en given mall. Transporterna väljs så att följande rutter täcks: Kreggerts Åkeri och Västberga Åkeri: innerstaden. Från Schenkers Åkeri i Lunda in mot stan via Bergslagsvägen (275:an) och Tranebergsbron. Från Schenkers Åkeri i Lunda in mot stan via E4:an (via Akalla eller via E18 och Kymlingelänken eller via E18 förbi Hallonbergen). Från Schenkers Åkeri i Lunda vidare söderut i riktning mot Södertälje på E4/E20. Från Schenkers Åkeri i Lunda vidare österut i riktning förbi Årsta (via Södra länken). Från Schenkers Åkeri i Lunda väljs en bil som har sin trakt i Stockholm innerstad. I övrigt får Schenker bestämma vilka trakter som ska ingå. Det viktiga är att de ovan nämnda sträckorna mäts. Lunda E18 Kymlingelänken E18 E4 275 Stockholm innerstad E4/E20 Årsta Figur 1: Skiss över rutter som täcks in i insamlingen av data från Schenkers Åkeri AB. 15

De företagsuppgifter som samlas in är: omsättning, antal anställda, antal fordon, intäkt per fordon, kostnaden per fordon, antal uppdrag/fordon, kostnad för miljöavgifter, antal leveransställen per bil, antal levererade kollin (eller någon typ av vikt som kan vara mer relevant) per bil, restider och resavstånd. Utifrån uppgifter om restider och resavstånd kommer medelhastigheter att beräknas. Övergripande branschnyckeltal behöver också ingå för att ge en helhetsbild. Problemet är den stora eftersläpning som finns i tillgänglighet av data (för hösten 2004 kommer sådana data senare under våren 2005). Arbete pågår med att undersöka om branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag kan bidra. Renhållningstransporter När det gäller renhållningstransporter ingår RagnSells, affärsområdena Renhållning och Specialfall. Mätperiod i förestudien är vecka 4 2005. Metod Datan fås genom uttag ur databaser samt uppgifter från förare. Variabler som samlas in från Ragn Sells är: antal fordon som ingår i mätningen, intäkter per fordon och dag, kostnad per fordon och dag, transporterad volym per fordon och dag, tid per transporterad volym per fordon och dag, antal behållare per fordon och dag, tid per uppdrag per fordon och dag samt medelhastighet per fordon och dag. Företagsuppgifter som kommer samlas in är omsättning, antal anställda och antal fordon. En enkätundersökning, i form av djupintervjuer, görs dessutom både bland företagsledningen och bland förarna för att kartlägga upplevelser, attityder och på vilket sätt Stockholmsförsöket har påverkat deras arbete. Intervjuer genomförs både för distributionstrafik och renhållningstransporter Projektledare på Transek är Stehn Svalgård och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Översiktlig konjunktur i Stockholm Rapport: Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Ger en överblick för ett antal olika relevanta parametrar (sysselsättning etc) av den ekonomiska konjunkturen i Stockholmsregionen hösten 2004. Konjunkturläget i Stockholmsregionen beskrivs och jämförs med motsvarande data för riket som helhet. Analysen baseras bland annat på arbetsmarknadsdata från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (sysselsättning, arbetslöshet mm) och från Länsarbetsnämnden (arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vakanser mm). För att spegla företagens bedömningar av konjunkturläget används Konjunkturinstitutets s.k. konfidensindikator. Denna, som finns framtagen för olika branscher, utgörs av en sammanvägning av företagens aktuella bedömningar av orderstock och förväntad utveckling. Vidare används regional månadsstatistik för omsättning som kompletterande konjunkturindikator. I januari 2005 finns sådana uppgifter tillgängliga t.o.m. oktober 2004. Förslagsvis tas uppgifter fram för handelssektorerna (parti- respektive detaljhandel) samt total omsättning för hela näringslivet. 16

I beskrivningen av det ekonomiska läget i regionen skall även ingå data över bostadsbyggandet och indikatorer över pris- och hyresutvecklingen för bostäder och kontorslokaler. Uppgifter över prisutvecklingen för varor och tjänster saknas på regional nivå. Om det bedöms viktigt att ta med en prisvariabel kan eventuellt en nationell prisindex utnyttjas. 17

Regionalekonomiska effekter Syftet med detta uppdrag är att kartlägga och analysera effekter för regional ekonomi i Stockholms län av Stockholmsförsöket. Utvärderingen ska undersöka effekter av själva Stockholmsförsöket samt effekter av en eventuell permanentning av försöket.. Den regionalekonomiska analysen består av tre delprojekt. De olika delprojekten representerar olika delundersökningar och till viss del olika tidshorisoner på effekterna. Delprojekt ett avser beräkna ev förändring i lokalisering i arbetsplatser och bostäder till följd av Stockholmsförsöket. Detta är effekter som sker på längre sikt. Beräkningarna görs med hjälp av modell (IMREL och T/RIM). Det är inte möjligt att hinna iakttaga ett faktiskt flyttmönster under våren. Slutsatserna kommer delvis att vara modellbaserade/teoretiskt baserade. Projektledare är Svante Berglund och Helen Bratt hos Inregia. Delprojekt två studerar Stockholmsförsökets effekter på olika områdens attraktivitet. Hedonisk prissättningstekning tillämpas på databas för bostadsrättsmarkand och lokalhyresmarknaden. Syftet är att identifiera tre områdestyper: områden där priset verkar signifikant öka, minska eller inte påverkas. Ansatsen är att utröna effekter från Stockholsförsöket och en eventuell permanentning. Slutsatserna kommer att delvis vara modellbaserade/teoretiskt baserade. Projektledare är Christer Anderstig hos Inregia. Delprojekt tre avser studera Stockholmsförsökets effekter på ekonomin i regionen som helhet uttryckt som kostnads- och prisnivån, hushållens köpkraft, konsumtion och investeringar i regionen, bruttoregionalprodukten? I och med att officiell statiskt inte kan tillgås för dessa faktorer under våren beräknar projektet effekterna utifrån andra delstudier och annan tillgänglig data. Projektledare är Lennart Fridén hos Inregia. Inregias vetenskaplige rådgivare i projektet är Lars-Göran Mattsson på KTH Rapporten publiceras den 21 juni 2006. Arbetet följs av en referensgrupp bestående av Lars Jagren på Sveriges Byggindustrier, Mats Wilhelmsson på KTH, Lars Lundqvist på KTH, och Tuija Meisaari-Polsa på regionplane- och trafikkontoret. Ansvarig från Miljöavgiftskansliet är Ann Ponton Klevstedt (Stockholms Stad) 18

Samhällsekonomiska effekter Syftet med detta uppdrag är att undersöka de samhällsekonomiska effekterna av Stockholmsförsöket. Detta sker genom att en samhällsekonomisk analys/kalkyl. I en samhällsekonomisk analys av effekterna av försök med miljöavgifter skall eventuella uppoffringar/ kostnader som försöket medför vägas mot de eventuella nyttor/vinster som kan uppstå genom förkortad restid, förbättrad miljö mm. Slutgligen görs en analys av hur nyttorna och uppoffringarna/kostnaderna fördelas bland olika befolkningsgrupper. Beräkningen i den samhällsekonomiska kalkylen är delvis modellbaserat. Beräkningen använder sig av material från flera andra undersökningar som tex biltrafikundersökningen, resvaneundersökningen samt data från Vägverket mfl. Projektledare är Jonas Eliasson hos Transek och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Ann Sjöberg. Trafiksäkerhet Rapport: Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken 2005 Införandet av miljöavgifter i Stockholm väntas leda till ett förändrat resande och därmed även en förändrad trafikmiljö. Fler kollektivtrafikresenärer, cyklister och gående samt ett minskat antal bilister i innerstaden kommer att påverka olycksutvecklingen. Men minskad trängsel kan även att påverka hastighetsnivåerna i trafiken, särskilt vid rusningstrafik. Syftet med denna studie är att redovisa och analysera nuvarande trafiksäkerhetssituation i Stockholms län. Detta sker för att man efter införandet av miljöavgifter i Stockholmstrafiken ska kunna studera om och i så fall hur trafiksäkerheten förändras. Nuläget beskrivs dels inom respektive utanför miljöavgiftszonen, dels uppdelat på trafikantkatagorierna fotgängare, cyklister och bilister. En särskild studie av upphinnandeolyckor görs. Tiden på dygnet och i veckan då miljöavgift kommer att tas ut jämförs med tiden då ingen avgift tas ut. Följande indikatorer används för att beskriva trafiksäkerhetsläget: Antal polisrapporterade dödsfall och personskador i vägtrafiken (registrerat antal) Antal invalidiserande whiplashskador (skattat antal) Vid efterstudien kommer följande indikatorer användas för att beskriva hur trafiksäkerheten har förändrats: Risk för dödsolyckor (skattad risk) Risk för personskadeolyckor Metod Den olycksdata som används för analysen består av alla polisrapporterade personskadeolyckor från STRADA. Ett system för samkörning av polisrapporterade olyckor och sjukhusrapporterade olyckor är under uppbyggnad men i Stockholms län fungerar inte sjukhusens rapportering till STRADA på ett tillförlitligt sätt och därför kan inte dessa data användas i analysen. För år 2004 är data endast preliminär eftersom alla olyckor inte hade blivit registrerade då insamlingen skedde. Som ett komplement till de polisrapporterade skadefallen redovisas även de trafikolyckor som Vägassistans har registrerat. 19

Medelreshastigheter har inventerats med hjälp av punkthastigheter och trafikmängder har registrerats genom mätprogrammet för biltrafik. Utifrån dessa data kan en skattning ske av skaderisker och olycksrisker. En sådan analys är dock mest relevant i samband med en efterstudie, vilket är det främsta skälet till att någon sådan analys inte har skett i samband med denna nulägesbeskrivning. Information om antalet whiplashskadade i trafiken har erhållits från försäkringsbolaget Folksam. Olycksdata har bearbetats i ArcView. Eftersom platsbestämningen i de polisrapporterade olyckorna endast är tvådimensionell kan vissa olyckor i analysen räknas tillhöra en väg som de egentligen inte har skett på, om två vägar korsar varandra eller löper längs varandra i olika plan. Detta faktum har dock inte nämnvärt påverkar resultatet av analysen. Projketledare på Trivector Traffic är Johan Lindberg, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Ann Sjöberg. Idrottsverksamhet för barn Rapport: Effekter av miljöavgifter idrottsverksamhet för barn och ungdomar 2005 Totalt kommer ca fem idrottsföreningar/klubbar att ingå i urvalet. Tre föreningar/klubbar kommer att ha sin ordinarie träningsverksamhet innanför zonen medan två har sin verksamhet utanför zonen. Olika typer av föreningar väljs utifrån information som framkommit i förstudien, förslagsvis kommer en ridskola, en friidrottsklubb, en ishockeyklubb och två fotbollsklubbar ingå i urvalet. Urvalet görs från antal idrottsutövande ungdomar/sport (=idrottens relativa storlek) samt andelen flickor/pojkar per idrott. Lagen väljs utifrån ålder och kön. Åldersindelningen görs för att barn upp till tolv år antas ha sällskap av föräldrarna i större omfattning jämfört med äldre barn. Därmed antas de yngre barnens föräldrars resmönster påverkas av barnens aktiviteter i större grad än de äldre barnens föräldrars resmönster. Projektledare på Sweco VBB är Jenny Widell, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Malin Säker. Effekter på miljö och hälsa Rapport: Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter 2005 SLB-analys offererar utsläpps- och haltberäkningar för försöket med miljöavgifter i Stockholm. Beräkningarna görs med hjälp av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabaser. Beräkningar för vägtrafikens utsläpp görs för summa kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2), avgaspartiklar, PM10, summa kolväten (VOC), bensen. Vägtrafikens utsläpp av NOX, CO, CO2, avgaspartiklar och VOC är i emissionsdatabaserna beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell. Emissionsfaktorer för PM10 omfattar både avgaspartiklar och slitagepartiklar från bl a 20

däck, bromsar och vägbana. Dessa är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar i centrala Stockholm. Steg 1 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen utan miljöavgifter. Trafikmätningar kommer att utföras av Trafikkontoret under våren 2005. Resultat därav med avseende på trafikmängd, hastighet, andel tung trafik m m kommer göra underlag för en emissionsdatabas. Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad gäller utifrån förhållandena år 2006 enligt EVA-modellen. En förerapport kommer att presenteras i december 2005. Steg 2 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen med miljöavgifter. Uppföljande trafikmätningar kommer att utföras under miljöavgiftsförsöket, våren 2006. Resultat därav med avseende på trafikmängd, hastighet, andel tung trafik m m kommer göra underlag för en emissionsdatabas. Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad gäller utifrån förhållandena år 2006. Steg 3 omfattar haltberäkningar för emissionsdatabaserna, med respektive utan miljöavgifter. Beräkningar görs för kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10. Beräkningarna jämförs med resultatet av de luftkvalitetsmätningar som görs av NO2 och PM10 före och under försöket (se mätprogram). Jämförelse görs också med nationella miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna baseras på EG-direktiv och ska enligt nationella lagstiftningen klaras efter den 1 januari 2006 för NO2, och 1 januari 2005 för PM10. Beräkningar för Steg 2 och Steg 3 kan preliminärt levereras 3-4 månader efter relevant trafikdata kan erhållas. Som senast sker detta i mitten av juni 2006. Vid spridningsberäkningarna används samtliga utsläppskällor i Stockholms- och Uppsala län. Intransport av luftföroreningar från källor utanför detta område beskrivs med hjälp av mätningar i länens ytterområden. Beräkningarna visar också hur befolkningens exponering av luftföroreningar i Stockholms centrala delar påverkas. Utifrån resultat kan dessutom skattning göras av effekterna på dödligheten av de förändrade haltnivåerna vid ett införande av miljöavgifter. Detta görs genom att jämföra med tidigare gjorda hälsokonsekvensstudier. Projektledare på Miljöförvaltningen/SLB-analys är Lars Burman och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. Vägtrafikens avgasemissioner Emissionsberäkningar utförs av VTI för att kunna kartlägga hur mycket biltrafiken bidrar till försämrad luftkvalitet. Utvärderingen avser modellberäkningar av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner och bränsleförbrukning. Baserat på trafikmätningar i april 2005 och april 2006 uppskattas avgasemissioner och bränsleförbrukning före och under försöket, och utifrån detta görs en uppskattning av försökets effekter. Samtliga emissionsberäkningar görs med den s.k. ARTEMIS-modellen. Resultatet presenteras i en skriftlig rapport till Miljöavgiftskansliet senast 2006-05-31. Projektet leds på VTI av Arne Carlsson, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. 21

Buller En mycket väsentlig miljöfaktor är buller och vägtrafiken är det enskilt största problemet när det gäller buller. Det uppskattas av 150 000 av stadens 760 000 invånare är störda av vägtrafikbuller. Staden avser att utvärdera om de förändringar av trafiken som försöket med miljöavgifter medför också medför förändringar i trafikbullersituationen. Befintliga modeller/kartor kan användas. Planerad utvärdering De ovan redovisade bullerkartläggningarna är baserade på de vid respektive tillfälle bästa tillgängliga trafiksiffrorna. I samband med stockholmsförsöket kommer noggranna mätningar av trafikflödena att göras. Dessa mätningar kommer huvudsakligen att göras i mars-april 2005, före försöket, och under samma period 2006, under försöket. Mätningar kommer att ske i ett stort antal punkter, cirka 200. Dessutom kommer mätningarna att vara underlag till trafikflödessimuleringar vilket innebär att det kommer att vara möjligt att jämföra trafikflödet före och under försöket vid i princip alla vägsträckor som påverkas. Ljudnivån kommer att beräknas för trafikflödet före respektive under försöket. Då får man fram den skillnad i ljudnivå som eventuellt har uppkommit. Beräkningar kommer att göras för de delsträckor där en tillräckligt stor förändring har uppkommit, oavsett om förändringen är positiv eller negativ. Resultatet kommer att redovisas som en tabell där förändringar i ljudnivå redovisas för respektive väg eller delsträcka av väg. Observera att de trafikflöden som avser före försöket inte nödvändigtvis är desamma som de som ingår i de övergripande kartläggningar Miljöförvaltningen tidigare har låtit göra. De kartläggningarna är baserade på de bästa tillgängliga trafiksiffrorna vid tidpunkten för respektive kartläggning, inte på så omfattande och färska trafikräkningar som görs i samband med försöket. Kartläggningarna är värdefulla som en illustration av var problemen finns och hur stora de är. Jämförelsen mellan före och under försöket måste dock göras med trafikräkningar som är så lika varandra som möjligt. Tidplan De beräkningar som ska göras av förändringar i ljudemissionen kommer att göras när siffrorna för trafikflödet under försöket finns tillgängliga. Eftersom mätningarna görs under mars april 2006 kan bullerberäkningarna utföras därefter. När konsultfirman fått alla uppgifter behöver de en, allra högst två, veckor innan resultatet kan levereras. Projektledare på Miljöförvaltningen är Jörgen Bengtsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. Stadsliv Rapport: Stadsrum och stadsliv i Stockholms innerstad 2005 Kommande rapport: Effekter av Stockholmsförsöket på Stockholms stadsrum och stadsliv Syftet med projektet är att fånga effekter på stadsmiljön. Stadsrumsundersökningen innefattar registreringar för att se hur stadsmiljön är anpassad för de gående. Stadslivsundersökningen innefattar registreringar av antalet gående samt antal och karaktär på uppehållsaktiviteter i delar av staden. 22

En stadsrums- och stadslivsanalys genomfördes 1990, undersökningsområdet har dock utökats till senare studie.. Mätperioder 2005: tisdag v. 8 samt i juli v.29 Mätperioder 2006: tisdag v 8, huvudundersökningen i mitten av juni (en vardag och en lördag), en kontrollundersökning en vardag i juli (v.29) Projektet projektleds av Mats Pemer på stadens stadsbyggnadskontor och utförs av den danska företaget Gehl Architects. Gehl Architects har stor internationell erfarenhet av stadsliv-s och stadsrumsanalyser. Rapport levereras till SBK/MAK den 11 augusti 2006. 23

Stadsmiljö Rapport: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 Ett av målen med försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken är att de som vistas i innerstaden ska uppleva en förbättring av miljön i gaturummet. Denna panelstudie syftar till att utreda hur försöket med miljöavgifter inverkar på upplevelsen av stadsmiljön i gaturummet. Undersökning Mätperiod Rapportleverans Projektledare Panel före försöket Maj-juni 2005 November 2005 Lotta Schmidt (Transek) 2000 utskick 960 svar Panel under tiden för försöket 960 utskick V14-v17 2006 2006-05-31 Lotta Schmidt (Transek) 24

Företagares attityder Rapport: Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005 Projektet syftar till att undersöka företagares attityder till trängseln i Stockholms trafiksystem, trängselavgifter i allmänhet och miljöavgiftsförsöket i synnerhet, samt företagens egna bedömningar av effekterna av miljöavgifter på den egna verksamheten. Undersökningen genomförs vid två tillfällen. Första undersökningstillfället är innan försöket med miljöavgifter och det andra sker då försöket pågår. Målgrupp är ca 200 företagare inom Stockholms län och undersökningen genomförs som en panel, dvs det är samma personer som tillfrågas vid båda tillfällena. Projektet startar i januari 2005 och slutrapporteras den 30/4 2006. Föreslagen tidplan är att mätning sker våren 2005 och 2006 och att delrapportering sker i april 2005 och slutrapportering i april 2006. Attityder och kunskaper hos medborgare i Stockholms län Rapport: Kunskapen om attityder till Stockholmsförsöket hösten 2005 Mätning av kunskaper om och attityder till försöket med miljöavgifter. Telefonintervjuer med 1600 svarande i åldern 18-74 år i Stockholms län, uppdelade på 8 geografiska områden med 200 svarande från varje område. Mätperiod 18/11-5/12 2004. Enkäten omfattade 37 frågor, inkl. 7 bakgrundsfrågor. Frågorna behandlade resvanor, kunskaper, attityder, acceptans och intentioner. Resultaten finns på www.stockholm.se/miljoavgifter (under Kansliets rapporter). Ny mätning sker i november-december 2005 25

Händelser som påverkar utvärderingen Rapport: Händelser som påverkar utvärderingen av trängselavgiftsförsöket 2005 Det kan vara händelser som förändrar resbehovet eller resutbudet, förändrar konkurrensen mellan trafikslagen eller förutsättningarna för resandet i sig. Planerade händelser Planerade händelser är strukturerade efter händelser inom vägtrafiken, inom kollektivtrafiken, inom gång- och cykeltrafiken, inom parkeringspolitiken, inom bostadsbyggandet/nyetableringsområdet samt övrigt. Här ges några exempel på idag kända händelser. Vägtrafik Södra länkens öppnande, andra nya vägar Större reparationer, t ex av Söderledstunneln och på centralbron Större trafikolyckor och andra störningar av trafiken pga stadsbesök, idrottsevenemang eller dyl. Kollektivtrafik Provisorisk tågbro parallellt med centralbron Förändrat utbud: linjer, antal fordon i drift, ändrade taxor Större störningar i trafiken Parkering Höjda parkeringsavgifter i innerstaden Ändrat utbud av p-platser Temporärt ändrat utbud av p-platser på grund av ombyggnader eller dylikt Gång- och cykeltrafik Nya gång- och cykelvägar Kampanjer Bostadsbyggande/nyetablering Nya bostadsområden/verksamheter Oplanerade händelser Oplanerade händelser är svåra att förutse, men det kan till exempel handla om en strejk, oväder, elavbrott eller liknande. Tidpunkt för händelsen, dess varaktighet och utbredning är viktig information för att i efterföljande analyser kunna förklara utslag i mätningarna. Väder Olika detaljeringsgrad krävs för olika mätprogram, för gång och cykel krävs uppgift om regn och blåst/snö vid mätning. Även onormalt vackert väder kan behöva registreras. Ekonomiska faktorer Ekonomiska utvecklingen: högkonjunktur/lågkonjunktur, ränteläge, arbetslöshet mm Marknadspriset för drivmedel Höjning av avgifter inom transportsektorn Övrigt Strejk, elavbrott och liknande 26