Utvecklingspsykologi

Relevanta dokument
Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Utvecklingspsykologi. Socioemotionell. Viktiga frågeställningar

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Fyra typer av utveckling:

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Om intellektuell funktionsnedsättning

Neuropsykiatri i förskolan

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Sociala berättelser och seriesamtal

Exekutiva Funktioner:

Om autism information för föräldrar

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Lärande, motivation, utveckling både i och utanför skolan.

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Kognitiv utveckling. 1. Sensomotoriskt stadium (0 2 år)

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utvecklingspsykologi

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Utvecklingspsykologi. Pär Nyström

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Psykologi Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Minnet - begrepp och principer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Gustaf Gredebäck. Professor i utvecklingspsykologi, Uppsala universitet

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Vad är det för skillnad?

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Grundkurs om NPF för skolan

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM

Anknytning i teori och praktik

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Mental träning. I teorin och i praktiken

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Variationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!

PSYD52, Psykologi: Kognitions- och neuropsykologi, 30 högskolepoäng Psychology: Cognitive- and Neuropsychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Transkript:

Utvecklingspsykologi Lärande och utveckling med inriktning mot förskolan, 10 hp Pär Nyström, forskare Uppsala barn- och babylab par.nystrom@psyk.uu.se

Exempel idag kommer från Uppsala Child- and Babylab Projekt Småsyskon, EASE hemvideo

1 barn, 5 dagar

2 barn, 6 månader

2 barn, 18 månader

2 barn, 30 månader

Varför utvecklingspsykologi? Tidiga insatser har större chans att lyckas än senare

Idag Kapitel 1, 2, 7, 8, 9, 10, 11, 12 Kap 1: Utveckling Kap 2: Teoretiska perspektiv Kap 3: Metoder -------------- PAUS -------------- Kap 7: Fysisk utveckling (0-2 år) Kap 8: Kognitiv utveckling (0-2 år) Kap 9: Socioemotionell utveckling (0-2 år) Kap 10: Fysisk utveckling (3-6 år) Kap 11: Kognitiv utveckling (3-6 år) Kap 12: Socioemotionell utveckling (3-6 år)

Kapitel 1: Aspekter av utveckling Fysisk utveckling alla former av kroppsliga förändringar både yttre och inre. Kroppsliga avvikelser, sjukdomar och yttre skador längd, vikt, inre organ, skelett, nervsystem och motorik. Kognitiv utveckling omfattar alla mentala processer som vi använder för att få information om vår omgivningen, för att få fram kunskaper ur minnet och för att bli medvetna om oss själv och andra tankar, språk, symboler, varseblivning, fantasi, medvetande och tolkning hur vi bearbetar information. Socioemotionell utveckling vår personlighetsutveckling inom ett samhälle hur vi utvecklas känslomässigt till unika individer och till sociala samhällsvarelser personlighet, identitet, roller, relationer och anknytning.

Kapitel 1: Viktiga frågeställningar Arv eller miljö? Gradvis eller språngvis utveckling? Är tidigare eller senare erfarenheter viktigast? Utvecklingen generell eller individuell?

Kapitel 1: Arv eller miljö? Felställd fråga? Epigenetik Mutationer Tvillingstudier (monozygotiska/dizygotiska)

Kapitel 1: Gradvis eller språngvis Gradvis: t.ex. myelinisering Språngvis: t.ex. Piaget Sensomotoriska stadiet 0-2år Preoperationella stadiet 2-7år Konkreta/ operationella stadiet 7-12 år Formella/ operationella stadiet Från 12- uppåt D.v.s. både och!

Kontinuerlig / diskontinuerlig Shrager, J., Siegler, R.S., (1998), SCADS: A Model of Children s Strategy Choices and Strategy Discoveries, Psychological Science, Vol 9 (5), 405-410

Generellt / individuellt 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Dagar

Generellt / individuellt 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Dagar

Kapitel 2: Teoretiska perspektiv Inlärningsperspektivet (Behaviorismen, Social inlärningsteori, Modern inlärningsteori) Psykodynamiska perspektivet (Psykoanalysen, Eriksons psykosociala teori, Objektrelationsteorin, Bowlbys anknytningsteori) Kognitiva perspektivet (Jean Piaget, Vygotskij) Interaktionistiska perspektivet, utvecklingsekologiska perspektivet, socialkonstruktionistiska perspektivet) Informationsprocessnings-perspektivet

Kapitel 2: Bowlbys anknytningsteori Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande / Ambivalent / Desorienterad typ Den socioemotionella kompetensen sätts ner vid otrygg anknytning Trygg anknytning kräver kontinuitet, värme / kärlek, responsivitet och sensitivitet Läs mer i boken!

Kapitel 2: Jean Piaget Sensomotoriska stadiet 0-2år Preoperationella stadiet 2-7år Konkreta/ operationella stadiet 7-12 år Formella/ operationella stadiet Från 12- uppåt

Sensomotorisk (0-2 år) Differentierar sig själv från föremål Börjar förstå att man kan påverka sin omgivning Börjar förstå att saker existerar även om man inte direkt ser dem

Pre-operationella stadiet (2-7 år) Inre representations och symboler (SPRÅK) Tänker perceptuellt (yttre form, färg, storlek) Egocentrism

Ny kunskap á la Piaget Scheman Assimilera Ackommodera

Ny kunskap á la Piaget Scheman Assimilera Ackommodera Klara, 5 år: Nu ska jag ha Norsk! Jag: Scones? Klara: ja, Skånsk, jag glömmer ju hela tiden! Jag: Scones, inte Skånsk

Konkret operationell (7-11 år) Kan lösa logiska problem Kan kombinera flera parametrar (t.ex. höjd OCH bredd i vattenexemplet) Kan omtolka verkligheten så det passar barnet Upptäcker att de kan vara bättre än vuxna

Formellt operationell (11+ år) Tänker vuxet Hanterar abstrakta tankeoperationer Tänkandet blir allt mer komplext allt eftersom vår kunskap ökar, men processerna är samma

VYGOTSKYS SOCIOKULTURELLA TEORI Kognition baseras på: Social interaktion Språk Den proximala utvecklingszonen

PIAGET vs VYGOTSKY Piaget Vygotsky En stadieteori och består av 4 stadier. Stadierna är Den kognitiva utvecklingen är kontinuerlig. invarianta Förekommer stora kulturella Kognitiv utveckling är skillnader i barns kognitiva utveckling. universell Den kognitiva utvecklingen är genetiskt bestämd och domän-generell Domän-specifik d.v.s. Olika kunskaper utvecklas vid olika tidpunkter. Fast Piaget betonade att barnen kunde gå igenom de 4 olika stadierna med Det sociala och kulturella har ett mycket stort inflytande på kognitioner och beteenden. olika hastigheter.

Kapitel 3: Metoder Nya metoder ger nya möjligheter att studera utveckling. Idag används Videoobservationer Enkäter EEG, fnirs, MRI, etc EMG, EDA, HRV, etc eye-tracking, pupillometry

Metoder

Det viktigaste Systematiska observationer Reliabilitet och validitet Replikerbarhet

PAUS!?!

Idag Kapitel 1, 2, 7, 8, 9, 10, 11, 12 Kap 1: Utveckling Kap 2: Teoretiska perspektiv Kap 3: Metoder -------------- PAUS -------------- Kap 7: Fysisk utveckling (0-2 år) Kap 8: Kognitiv utveckling (0-2 år) Kap 9: Socioemotionell utveckling (0-2 år) Kap 10: Fysisk utveckling (3-6 år) Kap 11: Kognitiv utveckling (3-6 år) Kap 12: Socioemotionell utveckling (3-6 år)

Fysisk utveckling 0-2 år Kroppen Sömn och vakenhet Motorisk utveckling Reflexer * Rörelser * Födan Undernäring Plötslig spädbarnsdöd

Krypning i labbet

Förändring i kroppsstorlek Snabbast under första året Ökar i längd med 50% Ökar i vikt trefaldigt Om de skulle fortsätta att växa i den takten så skulle barn vid 10 årsålder vara 3,5 m lång och väga 100 kg! Slår av på takten: ökar med i snitt 5-7 cm och 2,5 kg per år under mellanbarndomen Puberteten: ökar på takten; tonåringar ökar med i snitt 25 cm och 20 kg under tonåren; flickor tidigare tillväxt än pojkar

Kroppsproportioner Utveckling sker med start i huvud och övre kroppen och sedan nedåt mot resten av kroppen Utveckling sker med start inifrån kroppens centrum och rör sig utåt

Principer i fysisk utveckling Hierarkisk integration enkla färdigheter utvecklas var för sig och oberoende av varandra, sedan integreras de till mer komplexa färdigheter Självständighet hos kroppens olika system dessa utvecklas i olika takt Variation inom varje åldersgrupp är stor.

Neural utveckling

Neural utveckling

Individuella skillnader

Kap 8: Kognitiv utveckling (0-2 år) Barnets upplevelsevärld Syn Djupuppfattning Hörsel Lukt, smak, känsel Samordning av sinnen * Språklig utveckling Kommunikation (uppmärksamhet, minne, beslutsfattande, etc)

Piaget: Sensomotorisk (0-2 år) Differentierar sig själv från föremål Börjar förstå att man kan påverka sin omgivning Börjar förstå att saker existerar även om man inte direkt ser dem

Pre-reach vid 3 månader

Pincettgrepp vid 9 månader

Predicerar objektets bana

Kap 9: Socioemotionell utveckling Barns känslor Temperament Blyghet Känsloreglering Självmedvetande Individuella olikheter och brister i anknytningen Separation och främlingsrädsla Problem och störningar

Kap 10: Fysisk utveckling (3-6 år) Kroppens utveckling Hjärnans tillväxt Motorisk utveckling

Kap 11: Kognitiv utveckling (3-6 år) Preoperationellt tänkande Förskolebarns tankar kring döden Språklig utveckling "Theory of mind" uppfattningen om vad och hur andra tänker * Barns teckningar

Piaget: Pre-operationella stadiet Inre representations och symboler (SPRÅK) Tänker perceptuellt (yttre form, färg, storlek) Egocentrism ( kan inte ta andras perspektiv t ex. köper barnleksak till mamma i julklapp; nickar ja i telefonen)

Symboliskt tänkande Låtsaslek en barkbit blir en båt

Kap 12: Socioemotionell utveckling Självuppfattning Lek Könsidentitet och könsroll Teorier om könsroller Finns den "androgyna människan"? Barnuppfostran Syskonrelationer Sociala nätverk Barnomsorg utanför hemmet TV:s och de nya mediernas inverkan på barn Problem och störningar (t.ex. autism)

Autism

ADHD

Exekutiva kontrollfunktioner

EXEKUTIVA FUNKTIONER Målinriktat Beteende Impuls- Planering/ organisering Flexibilitet kontrol Inhibition Självreglering Uthållighet - känslor - motivation Arbetsminne - aktivitetsnivå

UTVECKLING AV EF Utvecklingen av exekutiva funktioner sammankopplas med mognad av frontalloben samt dess koppling till andra områden i hjärnan. Olika exekutiva förmågor har olika utvecklingsbanor. Först utvecklas förmågan till inhibition och sist verbalt flöde. Viktigt att ta hänsyn till individens ålder när man mäter olika EF funktioner

UTVECKLING AV EF Det finns en rad faktorer som bidrar t ex. inhibition och exekutiv kontroll Inhibition: Utvecklas successivt, ökar utrymme i arbetsminnet genom att hålla borta irrelevant stimuli.

UTVECKLING AV EF Det finns en rad faktorer som bidrar t ex. inhibition och exekutiv kontroll Inhibition: Utvecklas successivt, ökar utrymme i arbetsminnet genom att hålla borta irrelevant stimuli.

VIKTIGT Utveckling sker genom handlingar i omgivningen. Vissa förutsättningar är medfödda, andra tillkommer genom egen utveckling. Vi är motiverade att utvecklas, vilket gör att vi kan fortsätta försöka med olika handlingar även om vi misslyckas gång på gång. Flera system utvecklas parallellt och påverkar varandra.

VIKTIGT forts Ibland passerar vi milstolpar (stadier) som gör att vi får nya, kvalitativt annorlunda förmågor. Trots det kan vi falla tillbaka på gamla strategier i olika situationer. Vi utvecklas under hela vår livstid. Vår omgivning kommer att forma vår utveckling, men Vi kan själva påverka vår utveckling.

VIKTIG, det sista Utvecklingspsykologi är viktigt för att förstå individer Förskolepersonal blir intuitiva experter Den bästa av världar förenar teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet Var systematisk och organiserad för att kunna göra rätt slutledningar!

Tack för idag! Frågor? alt. par.nystrom@psyk.uu.se