Variationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Variationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante"

Transkript

1 Variationsteori Adaptive expertise Föreläsning för LKK40A Göran Brante

2 Min avhandling Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll. Enklare: och skriv sedan Göran Brante i sökfunktionen.

3 INNEHÅLL Tre artiklar utgångspunkt: Lo & Marton om variationsteorin Lin, Schwartz & Bransford om Adaptive expertise Hopmann, White, Brante & Dewey Realistiska utgångspunkter för undervisning Ämnesdidaktik som ett problematiskt begrepp

4 TVÅ BEGREPP Universalism: allmängiltighet, för alla lika gällande i alla tider och under alla omständigheter Didaktik: intentionell och organiserad undervisning, undervisningens konst, en del av pedagogiken

5 BRASKLAPP Man kan aldrig ha för mycket kunskaper i det ämne man undervisar. Man ska alltid förkovra sig i sitt undervisningsämne, hela tiden och hela livet.

6 Didaktisk analys (Klafki) Vad representerar ämnet/innehållet? Vad är nyttan för framtiden? Är ämnet/innehållet meningsfullt för unga idag (I deras vardagsliv)? Vad känner de unga redan till i förhållande till ämnet/innehållet? Vad är nyttan för barnets framtid?

7 VARIATIONSTEORIN Ursprung: fenomenografisk forskning det är det innehåll man vill lära ut som är det väsentligaste att förhålla sig till.

8 VARIATIONSTEORIN Variationsteorin om lärande Det är nödvändigt att erfara (discern; upptäcka o/e förstå) de aspekter ett lärandeobjekt består av Aspekter som inte erfars kallas för kritiska aspekter Lärares arbete är att hjälpa de lärande att erfara ett lärandeobjekts (kritiska) aspekter Lo & Marton

9 Kanelbulle Kardemummabulle 9

10 VARIATIONSTEORIN Variation ska upplevas i samtidighet Kontrast Separation av värden (kryddning) Generalisering

11 Generalisering

12 VARIATIONSTEORIN Inom lärande och undervisning tänker vi ofta på HUR istället för VAD! Man lär variation, det innebär att man kan något som man inte känner till.

13

14 Vad betyder tsu, han och wong.

15

16 Vad betyder tsu, han och wong. Här är antal och objekt inte varierat, så betydelsen blir lätt.

17 Rött Färg är invariant (varierar inte), antal invariant. Föremål varierar! Så vad betyder tsu, han, wong

18 Föremål och färg är invariant. Så vad betyder tsu, han och wong här?

19 VARIATIONSTEORIN Undersök vad eleverna vet och inte vet om lärandeobjektet variera lärandeobjektets aspekter, särskilt de som eleverna inte känner till Det är lärarens ansvar att de lärande får möjlighet att lära sig det om ska läras.

20 VARIATIONSTEORIN Variationsteorin är universell Alla innehåll (bråk, demokrati, kryddkunskap) Alla ämnen (matte, samhällskunskap, hem och konsumentkunskap) Alla åldrar (förskolan, gymnasiet, lärarutbildningen) Alla kulturer (Kina, Storbritannien, Sverige) 20

21 ADAPTIVE EXPERTISE Rutin kontrast till anpassning Anpassning handlar om att våga möta det okända, att experimentera med sin verklighet, att se möjligheter

22 ADAPTIVE EXPERTISE Slump eller teknologi Tillåtande kultur eller risktagande Framför allt är det svårt att komma till rätta med de skador som följer av att skolan lägger så stor vikt vid prov och examina (Piaget, 1976, s. 14) förståelse i kontrast till prestation

23 ADAPTIVE EXPERTISE livslångt lärande the ability to verbalize the principles underlying one s skills, the ability to judge conventional and nonconventional versions of skills as appropriate

24 ADAPTIVE EXPERTISE the ability to modify or invent skills according to local constraints more prepared to learn from new situations avoid the overapplication of a previously efficient schema

25 ADAPTIVE EXPERTISE To walk ones talk

26 REALISTISK TEORI världen existerar oberoende av människan (ontologiskt postulat) det går att få kunskap om världen (epistemologiskt postulat) all kunskap är felbar (metodologiskt postulat)

27 REALISTISK TEORI Verkligheten är oberoende av oss. Det finns mer än vad vi känner till. Det finns osynliga orsaksfaktorer. Det finns outtalade strukturer i klassrum. Verkligheten innefattar olika nivåer som spelar roll. Kunskap har en delvis språklig natur.

28 SAMMANFATTNING Hopmann talar om ett samhällsmål och ett individuellt mål White talar om olika innehålls karaktär som får olika metodologiska betydelser Brante talar om hur strukturella nivåer påverkar situationer Klafki talar om hur vi ska problematisera vad vi gör i undervisningssituationen i förhållandet mellan mening och individ

29 SAMMANFATTNING VT talar om vikten av att fokusera det som ska läras i lärandesituationen Hatano talar om vilka relationer människan ska ha till undervisningssituationen Dewey talar om utveckling som en funktion av interaktion och kontinuitet Piaget talar om vad som händer i hjärnan när vi lär Vygotskij talar om att lärandet är en kollektiv och samhällelig process

30 DIDAKTIK Ett didaktiskt tänkande kan inte existera utan innehåll, men innehållet säger inget om undervisning (didaktik)! Ni ska bli lärare i fysik, inte fysiklärare

31 DEWEY you teach a child not a subject (Demokrati och utbildning, 1916)

32 Någon som orkar fråga om något? TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!

Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå. inför val och motivering av undervisningsupplägg

Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå. inför val och motivering av undervisningsupplägg Mellan aktionsnivå och (meta)teoretisk nivå inför val och motivering av undervisningsupplägg Didaktiska nivåer Praktiknära aktionsnivå inkluderat koppling till styrdokument Teoretisk nivå Metateoretisk

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGK40G, Lärande, utveckling och didaktik 2 för gymnasielärare, 7,5 högskolepoäng Learning, Development and Pedagogy 2 for Teachers in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner

Läs mer

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS

Läs mer

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent. Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST DISPOSITION Förskolans intentioner Lärande Learning study Att studera barns lärande i förskolan FÖRSKOLANS UPPDRAG Förskolan ska lägga

Läs mer

Forskning och matematikutveckling

Forskning och matematikutveckling Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till

Läs mer

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN. Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN. Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN, Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska ta till vara och stärka barnets intresse för att

Läs mer

Learning study ett utvecklingsprojekt

Learning study ett utvecklingsprojekt Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i

Läs mer

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss

Läs mer

Rikare resonemang om rättvisa

Rikare resonemang om rättvisa Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? /Malin Tväråna, CeHum, SU Problem Vad innebär det att kunna resonera om rättvisa i samhällskunskap? Vad i undervisningen

Läs mer

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer

Läs mer

Syftet med vår studie

Syftet med vår studie Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019 2 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET OM YRKET Som ämneslärare får du kombinera ditt ämnesintresse med att jobba med barn och ungdomar. Det är ett omväxlande, kreativt och självständigt

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och insikter i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Lärarfortbildning från IST

Lärarfortbildning från IST Lärarfortbildning från IST En utbildningsserie riktad mot kommuner och skolor Learn more. EN UTBILDNINGSSERIE RIKTAD MOT KOMMUNER OCH SKOLOR IST introducerar, tillsammans med meriterade lärarutbildare,

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019 2 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET OM YRKET Som ämneslärare får du kombinera ditt ämnesintresse med att jobba med barn och ungdomar. Det är ett omväxlande, kreativt och självständigt

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN01, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Dold och avsiktlig variation

Dold och avsiktlig variation Dold och avsiktlig variation - om hur innehållets behandling kan påverka elevers uppfattningar av representativ demokrati Anna-Karin Frisk Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Självständigt

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Efterspelet av learning study

Efterspelet av learning study Efterspelet av learning study -ett projekt i mängden eller ett helt nytt perspektiv för lärare? Anna Olsson LAU 370 Handledare: Clas Olander Examinator: Annika Bergviken Rensfeldt Rapportnummer: HT10-2611-009

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Bli lärare på tre terminer! Kompletterande lärarutbildning vid Uppsala universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm

Läs mer

Räcker kunskaperna i matematik?

Räcker kunskaperna i matematik? Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,

Läs mer

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Social science for Teachers in Primary School 1, 30 higher education credits Grundnivå / First cycle 1. Fastställande

Läs mer

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ämneskombinationer Ämneslärarprogrammet HT 2018 2 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Innehållsförteckning Inriktningar och innehåll... 3 Programansvariga institutioner... 4 Antagning och behörighet...

Läs mer

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 12 LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 2, The Teaching Profession and Education, 30 higher education credits

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Slutrapport i projektet Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier inom Future Learn

Slutrapport i projektet Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier inom Future Learn 1(5) 2013-05-27 Slutrapport i projektet Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier inom Future Learn Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala

Läs mer

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Learning Study som skolutvecklingsmodell Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium Ämnesdidaktiskt kollegium är ett möjligt svar på frågan: Hur kan möjligheter skapas så att svenska lärare hållbart, kollegialt, kontinuerligt, med ett vetenskapligt

Läs mer

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas

Läs mer

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng = Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles

Läs mer

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Rev. 2019-01-18 Diarienummer Blanketten fylls i på datorn Pedagogisk kartläggning Elevuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skolenhet Skolform Klass Årskurs Datum Den pedagogiska kartläggningen är

Läs mer

Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer

Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer Utdrag ur: Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I., Nytell, U & Svärdhagen, J. (2013) Learning study och forskningscirkeln som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer, i Johansson, O

Läs mer

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2015

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2015 Institutionen för didaktik och pedagogik Studiehandledning Montessoripedagogikens didaktiska teori 1 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F Vårterminen 2015 Besöksadress: Postadress: Fakturaadress: Frescativägen

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

En learning study i geometri

En learning study i geometri En learning study i geometri Hur elever i årskurs 2 kan lära sig förstå skillnaderna och likheterna mellan kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Annika Billing och Lotta Linton Institutionen för

Läs mer

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL 1 2008-12-13 Mikael Jensen 2 2009-01-23 Eva Nyberg 3 2010-08-27 Angelika Kullberg, 4 2010-11-26 Michael Walls 5 2011-02-04 Anders

Läs mer

Didaktisk modellering: att ta vara på och utveckla lärares kunnande

Didaktisk modellering: att ta vara på och utveckla lärares kunnande Didaktisk modellering: att ta vara på och utveckla lärares kunnande Per-Olof Wickman Lärarnas forskningskonferens, Tumba gymnasium, 30 oktober, 2018 Bakgrund Wickman, P.-O., Hamza, K. & Lundegård, I. (2018).

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

Vad vill läraren att vi ska lära oss?

Vad vill läraren att vi ska lära oss? Vad vill läraren att vi ska lära oss? en fallstudie om elevers uppfattningar om lärarens avsikter med en naturvetenskaplig laboration i årskurs 4-6 Jenny Berglund Grundlärare, årskurs 4-6 2017 Luleå tekniska

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Lärarutbildning - Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp

Lärarutbildning - Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Additional Programme for Teacher Education, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom

Läs mer

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 2 OM YRKET Som ämneslärare får du kombinera ditt ämnesintresse med att jobba med barn och ungdomar. Det är ett omväxlande, kreativt

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning

Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning forskning om undervisning och lärande nr 12 21 Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning J Fred & J Stjernlöf Artikeln beskriver resultaten från ett forsknings- och

Läs mer

Orientering Hitta lätt, så blir det rätt!

Orientering Hitta lätt, så blir det rätt! Orientering Hitta lätt, så blir det rätt! Kerstin Nilsson och Marie Aldener Presentation av pass Under passet får du veta hur eleverna kan orientera sig med hjälp av en karta, vad som kan vara kritiskt

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Historieundervisningens byggstenar : grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Historieundervisningens byggstenar : grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik PDF ladda ner Historieundervisningens byggstenar : grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Magnus Hermansson Adler. Historieundervisningens byggstenar är en grundläggande

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

Mer tillgänglig undervisning genom variation

Mer tillgänglig undervisning genom variation Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och skolans praktik Del 8: Variation i undervisning och lärande Mer tillgänglig undervisning genom variation Jari Linikko, Stockholms universitet I

Läs mer

Vad är det som gör skillnad?

Vad är det som gör skillnad? Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström

Läs mer

Att se det som inte syns om talföljder i årskurs 3 och 4

Att se det som inte syns om talföljder i årskurs 3 och 4 64 forskning om undervisning och lärande nr 10 Att se det som inte syns om talföljder i årskurs 3 och 4 L Erixson, K Frostfeldt Gustavsson, K Kerekes & B Lundberg Internationell forskning och undersökningar

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär

Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär Ann Ahlberg Varför ändras nybörjares nyfikenhet och lust att lära matematik till ointresse och bristande tillit till sin egen förmåga efter några

Läs mer

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,

Läs mer

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k Madeleine Löwing Kartläggningsmaterial i matema3k Utvärdering diagnos3k The teachers should use assessment to keep learning on track. An assessment: monitors

Läs mer

Variation en nyckel till lärande?

Variation en nyckel till lärande? EXAMENSARBETE Hösten 2013 Lärarutbildningen Variation en nyckel till lärande? En Learning study med fokus på förändringar i förskolebarns sätt att beskriva vad en skugga är. Författare Lina Hansson Handledare

Läs mer

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska erhålla grundläggande kunskaper om Reggio Emilias pedagogiska grundsyn och utveckla en kompetens att tillämpa delar av denna pedagogiska grundsyn

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap vad är viktigt för det som är viktigt?

Pedagogiskt ledarskap vad är viktigt för det som är viktigt? Pedagogiskt ledarskap vad är viktigt för det som är viktigt? Skolverket sep 2017 Lars.svedberg@kau.se Docent & Leg psyk Karlstads universitet En inbjudan att syna din förståelse av pedagogiskt ledarskap

Läs mer

Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet!

Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet! Syftet a r att empiriskt utforska lärare-elevrelationer i undervisning Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen Oslo 14-15 november 2017 Ann-Louise Ljungblad Universitetslektor,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Visions Conference Oslo Universitet Sven-Erik Hansén

Visions Conference Oslo Universitet Sven-Erik Hansén Visions Conference Oslo Universitet 18.5. 2011 Sven-Erik Hansén Exempel på applikationer och tolkningar av pedagogik Ny lärare första dagen i skolan Ny elev Matti skulle hämtas till skolan Rykte om sig

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

MIK i skolans styrdokument

MIK i skolans styrdokument MIK i skolans styrdokument MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika

Läs mer

Byt fokus! En learning study om undervisningens betydelse för lärande

Byt fokus! En learning study om undervisningens betydelse för lärande Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:10 s. 107-125. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Byt fokus! En learning study om undervisningens betydelse för lärande Lea Erixson, Karin Frostfeldt-G,

Läs mer

Inkluderande begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap

Inkluderande begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Inkluderande begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap med learning study som metod

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Historiska talsystem och taluppfattning

Historiska talsystem och taluppfattning Historiska talsystem och taluppfattning En studie om hur det egyptiska talsystemet kan användas till att stärka elevers taluppfattning KURS: Examensarbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet

Läs mer