Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: onsdagen den 7 oktober 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: onsdagen den 7 oktober 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsbokslut 2015 för Alingsås kommun B/ Alingsås 400-års jubileéum 2019 C/ Tillväxtprogram 2016-2015 D/ E-strategi E/ Upplägg för budgetberedningen 14-16 oktober, dialog Ärendelista Val av justerare 1. Delårsbokslut 2015 Alingsås kommun. (handlingar senare) 2. Alingsås 400-års jubileéum 2019, planeringsuppdrag. 3. Tillväxtprogram 2016-2025. (handlingar senare) 4. Intressedeklaration för området A+ och utmed E20. Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: 616130 anci.eyoum@alingsas.se

Ärende 1 Delårsbokslut 2015 Alingsås kommun

Delårsbokslut 2015 Barn- och ungdomsnämnden unundomsnämnden 2015

Delårsbokslut 2015 Ansvarsenhet 6 Barn och ungdomsnämnden Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Verksamheten har löpt på till och med augusti månad och planerade aktiviteter för perioden är till största del genomförda enligt plan. Enligt preliminära uppgifter hämtade ur kommunens elevadministrativa system 2015-06- 08 har andelen behöriga elever till gymnasiet ökat till 93,9% jämfört med 93,2 % 2014. Dvs att det är 6,1% elever som är utan behörighet jämfört med 6,8% 2014. Detta är uppgifter som rör de kommunala grundskolornas elever, där både kommunala och inresande elever från andra kommuner finns med i underlaget och där de elever som går vid kommunens fristående skolor och de elever som är utresande inte ingår. Behörighet kan ha förändrats efter genomförd sommarskola. SCBs betygsstatistik för läsåret 2014/2015 grundskola betyg presenteras i slutet av september för alla elever som tillhör hemkommunen. Under mars-april har Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn på St Mellby skola och alla kommunens grundsärskolor på Ängaboskolan, Noltorpsskolan, Nolhagaskolan och Östlyckeskolan och på huvudmannanivå förskola, förskoleklass och grundskola, fritidshem och grundsärskola. Det är totalt 9 st tillsynsbeslut, varav Alingsås kommun ska vidta åtgärder i 7 st av besluten. Dessa åtgärder ska vidtas före 1 oktober och redovisas till Skolinspektionen. Förvaltningen arbetar med att åtgärda de brister som har konstaterats och barn- och ungdomsnämnden ska gå igenom ärendet 2015-09-29. Höstterminen har startat och organisationsförändringar har gjorts för att ta emot nya barn i förskolan, och för att ta emot fler elever i grundskolan. Antalet elever i grundskolan ökar detta läsår med 130 grundskoleelever. Likaså görs organisationsförändringar som beror på minskad elevpeng för skolår 4-9 och fritidshem skolår 4-6, samt för att möta de behörighetskrav i skolan som trädde i kraft 2015-07-01. Ökade flyktingströmmar i Sverige, medför att det har kommit fler nyanlända barn och elever till förskola och grundskola än vad som prognostiserats tidigare. Det är främst ensamkommande elever i åldern 13-16 år som är fler och det ställer stora krav på mottagande i verksamheten. Det har under året startat upp en ny förberedelseklass på 2

Sollebrunns skola. Det pågår sedan förra året ett arbete med att se över och utveckla mottagande av nyanlända barn och elever. Arbete pågår med att söka de statsbidrag som har beslutats i vårändringsbudgeten, det gäller lågstadielyftet och övriga statsbidrag som kan sökas under året. Förvaltningens bedömning är att ca 7,7 mnkr kan ansökas och kan ge tillskott till verksamheten för läsåret 2015-2016. Det finns vissa krav för att kunna få statsbidragen, en rekryteringsplan ska tas fram, dessutom kommer elevtal och personaltäthet att jämföras läsåret 2014-2015 och läsåret 2015-2016. Att riksdagen har fattat ett beslut som går hand i hand med den satsning som barn- och ungdomsnämnden gör för skolår f-3, ger bättre förutsättningar för barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Statsbidraget ska användas för att utöka personal i jämförelse med föregående läsår. Därmed ansöks statsbidrag för 12 speciallärare för skolår f-3, samt ytterligare resurser för särskilt stöd inom skolår f-3. Åtaganden och nyckeltal Mål 1: I Alingsås kommun är det tryggt, säkert och välkomnade Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla främjande arbetet för att motverka kränkande behandling. En föreläsning med focus på sociala medier kommer att anordnas under hösten för elever, personal och vårdnadshavare. Mål 4: I Alingsås kommun råder god hushållning grundad på effektiv resursanvändning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med att ta fram en framtida organisation, som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten bör ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfskolans lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser ska tas fram för de två separata utredningarna. Utredningarna ska redovisas samtidigt i nämnden. Förvaltningen har även fått i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum, samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga nya förskolor har gått till. Förvaltningen arbetar förnärvarande med uppdragen som kommer att redovisas senare i höst. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att reducera central administration i syfte att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag 3

Barn- och ungdomsnämnden har fattat beslut om att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. Inför höstterminen 2015 har förvaltningen genomfört förändringen och 0,5 årsarbetare har tillförts skolledaruppdrag och central administration på utvecklingsenheten har minskats i samma omfattning. Ett arbete har påbörjats med att se över hela förvaltningsorganisationen i syfte att förtydliga styrning och ledning, samt för att minska arbetsbelastning bland alla skolledare. Allt fler kommuner tydliggör och särskiljer styrning och ledning för förskola och grundskola. Ett förslag ska tas fram under hösten 2015. Mål 5: I Alingsås kommun bygger väldfärden på god service hög kvalitet och tillgänglighet är det tryggt, säkert och välkomnade Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att vidareutveckla de digitala kommunikationsvägarna för medborgare och personal Arbete pågår tillsammans med utbildningsförvaltningen och it-enheten att skapa en Arena för lärande, där lärare, elever och vårdnadshavare lättare ska kunna komma åt de verktyg och uppgifter som de berörs av, samt att skapa ytor för kommunikation. Här ingår arbete med att utveckla bra administrativa verktyg och för lärarna att kunna uppfylla de dokumentationskrav som finns i verksamheten, samt de samarbetsytor som det finns behov av i skola och förskola. Detta är ett långsiktigt arbete, arbete pågår med de första etapperna. Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att möta samhällets- och yrkeslivets höga krav på digital kompetens genom att ge barn, elever och personal de nödvändiga verktygen för 2000-talets lärande i en föränderlig värld genom att fokusera på pedagogik och användande. På olika sätt har förvaltningen hitintills i år kunnat ge stöd i pedagogernas digitala utveckling för att utbildningen i sin tur ska ge barn och unga den kompetens som idag erfordras för att vara delaktig i samhället. Förvaltningen upplever att den har god tillgång och hög kompetens på den fortbildning som erbjuds. Den stora utmaningen är dock bristen på digitala verktyg*. På personalsidan saknas verktyg till förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter. På elevsidan råder stor brist på verktyg i åk 1-6. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. Förvaltningens bedömning är att utvecklingen nu bromsas då pedagoger inte upplever sig kunna genomföra den undervisning som de önskar och upplever sig ha i uppdrag att göra. Förvaltningen har även upplevelser av att svårigheter att rekrytera personal, då pedagoger 4

från andra kommuner är vana vid en högre verktygstäthet. Detta är mycket allvarligt då det råder stor brist på lärare och förvaltningen givetvis har för ambition att vilja rekrytera de mest professionella pedagogerna. * Vi använder oss av begreppet digitala verktyg då det som efterfrågas inte nödvändigtvis behöver vara datorer. ipads kan idag fylla många av de pedagogiska behoven, vilket är positivt då de är betydligt billigare både i inköp och drift. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla nya former för att möta barn i behov av särskilt stöd. Ett arbete pågår med att se över och förbättra rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever. En ny förberedelseklass har startat upp i Sollebrunn. Arbetet fortsätter med att utveckla mottagandet av nyanlända barn och elever. Arbetet med att utveckla struktur och samordning till särskilda undervisningsgrupper har pågått under våren. Inför höstterminen 2015 har arbetssätt, samordning och finansieringsprincip förändrats. Detta för att öka transparens, likvärdighet och ekonomiska förutsättningar för skolenheter, elevhälsa och rektorer. Behovet av en bredare förankring av ny forskning och beprövade erfarenheter för all förskolepersonal har tydliggjorts under vårterminen. Med start ht-15 startar därför en treårig fortbildningsinsats för samtlig förskolepersonal med fokus på att möta ALLA barn. Liknande behov har uppmärksammats för Fritidshemmen och planering av denna görs under hösten. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att verka för att finna former och arbetssätt i samverkan med andra samhällsaktörer för att verka för att fler elever ska välja en naturvetenskaplig yrkesinriktning. Genom två insatser vill förvaltningen bidra till att väcka barns och ungas intresse för teknik och naturvetenskap. Det ena är att vidareutveckla teknikämnet i grundskolan genom stöd och fortbildning till pedagoger som undervisar i ämnet teknik. Det andra är att vidareutveckla verksamheten KomTek som på olika sätt, genom samverkan mellan näringsliv, kulturskola, gymnasiet, grund- och förskola för att även utanför grundskolans schemalagda aktiviteter skapa lustfyllda tillfällen där naturvetenskap och teknik väcker ungas intresse och engagemang. Förvaltningens bedömning är att den första delen ej kunnat prioriteras både pga tidsbrist och bristande ekonomi. KomTek lyckas väl i sitt uppdrag. Verksamheten har kunnat utökas något och de aktiviteter som genomförs leder enligt utvärderingar till större engagemang kring frågorna och inför höstterminen var söktrycket till de naturvetenskapliga programmen på gymnasiet större än tidigare. Ytterligare satsningar på KomTek skulle skapa förutsättningar för insatser för pedagoger genom exempelvis NTA-lådor, ett stödmaterial för pedagoger att skapa lustfyllt och lärorikt innehåll i undervisningen. 5

Nyckeltal: Andelen elever som söker naturvetenskapliga utbildningar till gymnasiet ska öka. Resultat: Slutantagning för 2015 är i dagsläget preliminär. 29 st antagna vid preliminär antagning (jfr 27 st 2014) 32 stycken antagna vid slutantagning ( jfr 25 st 2014) Uppdrag Inför årets flerårsstrategi fick barn- och ungdomsnämnden flera riktade uppdrag av Kommunfullmäktige. I barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi ingår uppdragen i barn- och ungdomsnämndens åtagande, men särredovisas här. Arbete pågår med att fullgöra de riktade uppdragen: - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att bibehålla de tidigare avsatta stödet till landsbygdsskolorna. Ödenäs skola och Magra skola får totalt 1 250 tkr. Uppdraget är utfört. - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ytterligare förstärka insatserna för barn med särskilda behov, främst genom speciallärare. Inför höstterminen 2015 har förvaltningen försökt att rekrytera 12 åa speciallärare. Det råder stor brist på utbildade speciallärare och det råder stor konkurrens kring de utbildade speciallärarna som söker tjänster i kommunerna. Inför läsårsstart hade 10 st åa anställts, varav 2 var behöriga speciallärare och resterande tjänster har tillsatts under läsåret av lärare som har god kunskap och kompetens inom läsoch skrivinlärning och specialpedagogik. Ytterligare 2 årsarbetare speciallärare alternativt lärare som har god kunskap och kompetens inom läs- och skrivinlärning håller på att anställas. Arbete fortsätter med att rekrytera behöriga speciallärare inför nästa läsår. Uppdraget är till största del utfört. - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att reducera sin centrala administration i syfte att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i maj att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag, där central administration har minskats och resursen överförts till skolledaruppdrag. Uppdraget är utfört. 6

- Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att intensifiera arbetet med att göra förskolor och skolor giftfria. Arbete är påbörjat inom förskolan, men kommer inte att vara slutfört vid utgången av 2015. Inom skolan är arbetet i ett uppstartsskede och detta arbete kommer att fortlöpa under de kommande åren. - Utredningsuppdrag barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden flerårsstrategi 2014-2016. I årsredovisning 2014 framgår att ett riktat uppdrag att tillsammans med utbildningsnämnden se över avgångsbetyg i grundskolan, respektive gymnasiet för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska har återrapporterats och utförts. Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har beslutat att ny utredning en jämförelse av eleverna som slutade grundskola läsåret 2010-2011 och som slutade gymnasieskolan läsåret 2014-2015 års ska utredas och jämföras. Detta ärende ska återrapporteras i november 2015. Intern kontroll Punkterna i internkontrollplanen följs upp på olika sätt. Några av punkterna i internkontrollplanen rapporteras till nämnden via tjänsteskrivelser eller annan rapportering. Det sker löpande kontroller eller stickprov av olika tjänstemän. Det finns inga tecken på att någon av punkterna i internkontrollplanen inte kommer att uppfyllas eller vara genomförd vid årets slut. Arbete pågår med väsentlighet- och riskanalys inför 2016. Det behov som finns av barnomsorg på obekväm arbetstid ser ut att ha ökat, då flera arbetsgivare har hörts sig om behov. Detta är en viktigt fråga för barn- och ungdomsnämnden och Alingsås kommun. Omedelbar åtgärd Enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 ska de skattefinansierade nämnder som prognosticerar negativ budgetavvikelse per den 30 april vidta åtgärder så att budget i balans uppnås inom budgetåret 2015. Teamen har inkommit med handlingsplaner, för att uppnå ekonomisk balans år 2015, i samband med majprognosen. I samband med augustiprognosen har dessa handlingsplaner följts upp av förvaltningsledningen. 7

Förvaltningen kommer att följa upp handlingsplanerna månadsvis och en ständig dialog förs med teamen när det gäller både ekonomiska månadsuppföljningar och handlingsplaner. Generell återhållssamhet har gått ut som information till samtliga team och övriga delar inom förvaltningen. Generell återhållsamhet innebär även att de enheter som är i ekonomisk balans ska vara med och bidra till helheten. Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 63 922 70 747 108 972 45 050 66 562 Personalkostnader -444 961-280 058-449 337-4 376-257 856 Lokalhyror -118 433-77 001-117 633 800-75 478 Köp av tjänster -156 659-133 198-201 720-45 061-128 307 Övriga kostnader -33 413-21 772-32 923 490-17 679 Verksamhetens kostnader -753 466-512 029-801 613-48 147-479 320 Avskrivningar -6 476-3 292-5 388 1 088-3 683 Verksamhetens nettokostnader -696 020-444 574-698 029-2 009-416 441 Kommunbidrag 696 258 464 171 696 258 0 443 387 Finansnetto -238-227 -329-91 -246 Årets resultat 0 19 370-2 100-2 100 26 700 Årsprognos för 2015 för det ekonomiska resultatet är beräknad till ett negativt resultat, minus 2,1 mnkr. I prognosen är förväntat statsbidrag, 2,5 mnkr, för regeringens lågstadiesatsning medräknat. Avvikande intäkter mot budgeterat är statsbidrag och lönebidrag som inte är budgeterat och som möts av kostnader som köp av tjänst eller personalkostnad. I köp av tjänst ingår även fristående verksamhet. Verkligt antal elever och barn har ökat i fristående verksamhet mot budgeterat antal och därmed ökar denna kostnadspost. Den stora avvikelsen mellan prognos och budget för både intäkter och köpta tjänster består av att kostenhetens intäkter och kostnader inte är budgeterade för nämnden. I delårsbokslutet och i prognosen är dessa intäkter och kostnader med. 8

Avvikelsen för personalkostnader är inom skolår 4-9 samt förskola. Skolår 4-9 har svårigheter att hantera att elev- och omsorgspeng inte har kunnat räknas upp i förhållande till förväntad kostnadsökning. Förskolan har arbete kvar med att anpassa personalstyrkan i förhållande till att barnantalet och omsorgstimmar är högre under vårens månader jämfört med höstens månader. Förskoleavdelningar i kommunal verksamhet läggs ner tillfälligt under hösten för att starta upp igen under våren. Ca 5 avdelningar är tillfälligt nerlagda. Det verkliga antalet förskolebarn har minskat, medan antalet elever och fritidsbarn har ökat. Nettoeffekten är väldigt liten av förändringen mot budgeterat antal. Kostnaden för förskolebarn är större än elever och fritidsbarn och antalet förskolebarn som har minskat är färre än antalet elever och fritidsbarn. Vad gäller prognosticerade förskolebarn bygger prognosen på samma beläggningsprognos som tidigare år, i år är utfallet lägre än tidigare. Dvs att andelen barn i förskolan är lägre än tidigare. Om detta är ett trendbrott eller en tillfällig variation kan förvaltningen inte svara på i dagsläget. Antalet elever i kommunen har ökat på grund av inflyttning till kommunen. Vad gäller fritidsbarnen så är det både fler barn på grund av inflyttning, men till största del beror ökningen på att barn går kvar på fritidshemmet i högre åldrar. Detta kan vara ett trendbrott i och med att samma ökning sågs redan förra året. Samtliga skolenheter åk F-6 har förbättrat resultatet jämfört med tidigare lämnad prognos, medan skolenheterna med åk 7-9 har gjort ett försämrat resultat. Förvaltningen bedömer att det finns arbete kvar att anpassa organisationen, utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar och att områdena har olika förutsättningar utifrån antal barn- och elever i verksamheterna. Inför 2015 var de allra flesta enheterna i ekonomisk balans utifrån barn- och elevtal och 2014 års omsorgs- och elevpeng. Det var dock flera enheter som upplevde stora svårigheter med anpassning, samt att verksamhetens behov förändras över tid. Troligtvis kommer det att uppstå underskott inom enheterna. För de enheter där ett förväntat underskott kan antas, har en Handlingsplan gjorts per område. Eftersom områdena är resultatenheter ska årets resultat medfölja kommande år och områdena har tre år på sig att arbeta in ett negativt resultat. Detta enligt lag om lika villkor. Delårsbokslutet visar på ett stort överskott uppgående till 19,4 mnkr. Resursförbrukningen mellan vår- och höstterminerna skiljer sig åt, beroende på olika barn- och elevvolymer och dessas tillhörande justeringar av personalvolymer, expansionsplaner (byggnationer), etc. Antalet grundskoleelever har ökat med 130 i antal mellan vårterminen och höstterminen. Den största ökningen är i årskurs 1-6. Därtill tjänar personalen under hösten in semesterlön, vilket kostnadsförs och byggs upp som en skuld. Detta motsvarar 17-18 mnkr. En viktig notering är att förra årets delårsresultat uppgick till 26,7 mnkr samtidigt som helårsresultatet slutade vid plus 3,5 mnkr. Differensen mellan dessa resultat uppgår till drygt 20 mnkr. Skillnad mellan personalkostnader delårsbokslut 2015 och 2014 är löneökningar ( drygt 7 mnkr) och volymökningar, antalet personal har ökat med ca 18 åa (ca 5,4 mnkr). Personalkostnaden har ungefär samma andelsförhållande till kommunbidraget både år 2014 och 2015. 9

Investeringar Tkr Budget 2015 Delårsboksl ut Prognos helåravvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Reinvestering 3 770 1 274 3 770 0 1 796 0 Anpassningsinvestering 2 230 881 2 230 0 0 0 Totalt utgifter 6 000 2 155 6 000 0 1 796 0 Under året har nämnden stora anpassningsinvesteringar att genomföra. Det är möblering av om- och utbyggnaden i Hemsjö skola och förskola under senhösten. Stadsskogens skola och Noltorps skola fyller på med fler klasser samt att klassrummen för årskurs 6 möbleras. Inköp av reinvesteringar sker till stor del under höstterminen. Kommunfullmäktiges beslut om ram för investeringar kom i juni månad och det medför en försening av planerade inköp. Under våren är det endast akuta behov som har beviljats investeringsmedel av förvaltningen. Personal Arbetsmiljö Förvaltningen har genomfört rehabiliteringsronder, som innebär att alla skolledare tillsammans med HR-konsulten kartlagt och diskuterat alla rehabiliteringsärenden, rutiner vid sjukdom och lång- och kortidsfrånvaro. På detta sätt ökar kunskapen hos skolledarana vilket innebär att man kan arbeta mera förebyggande med dessa frågor. Försäkringskassan har också genomfört utbildningar för alla chefer/skolledare inom rehabiliteringsområdet. Ett diskussionsunderlag har också tagits fram tillsammans med företagshälsovården när det gäller sjukfrånvaro/tydlighet hos barnskötare och förskollärare. Detta underlag används sedan på diskussioner vid arbetsplatsträffar. Förvaltningens förhoppning är att det genom dessa diskussioner kan tas fram åtgärder som kan minska sjukfrånvaron och öka tydligheten hos ovanstående yrkesgrupper. Förvaltningen arbetar fortlöpande med skolledarnas arbetsmiljö. En analys av skolledarnas arbetsmiljö kommer att tas fram inom kort. Under perioden har en utbildning genomförts för alla chefer när det gäller missbruks- och alkoholfrågor. 10

Det råder stor brist på vikarier i förvaltningen, det är en stor utmaning att tillsammans med bemanningsenheten arbeta för att få tillräckligt med vikarier och få en bra kontinuitet kring vikarietillsättning. Det är extra svårt med att få tillgång till vikarier utanför centralorten. Överanställning är ett sätt att möta upp det vikariebehov som finns i verksamheten och är det som förvaltningen arbetar med tillsammans med rektorer och förskolechefer. Detta är en viktig och oerhört prioriterad fråga som måste lösas på ett bra sätt. Arbetet fortsätter med att hitta strategier och åtgärder för att förbättra kontinuitet och tillgång av vikarier i verksamheten. Arbetsskador och tillbud Under perioden 2015-01-01-2015-08-31 har det via kommunens arbetsskadesystem (LISA) anmälts 24 arbetsskador. Av dessa är 17 olycksfall i arbetet, fyra beror på färdolycksfall och tre anmälningar är av sjukdom/ohälsa karaktär. Det finns vissa kunskapsbrister hur man skriver handlingsplaner och följer upp dessa arbetsskador i systemet i och med att systemet inte är användarvänligt för sällananvändare. En utbildningssatsning får planeras inom området. Sjukfrånvaro 1 Det totala sjuktalet har ökat under det första halvåret 2015 i jämfört med samma tidsperiod år 2014. Det är en ökning från 6,79 % till 7,65 %. Ökningen av det totala sjuktalet har skett i alla åldersgrupper. Högst sjuktal finner man i åldersgruppen 50 år och uppåt. När det gäller kortidsfrånvaron så är det en minskning i åldergruppen 29 år och yngre, en minskning från 4,62 % till 4,11 %. Däremot har långtidssjukskrivningen ökat i åldersgruppen 29 år och uppåt från 0,50 % till 2,33 %. Den åldergrupp som har högst sjuktalet när det gäller långtidsjukskrivning utgörs fortfarande av 50 år och uppåt, ett sjuktal på 5,18 %. Detta är en ökning från samma period 2014, en ökning från 4,76 %. De yrkesgrupper som har högst sjuktal utgörs av förskollärare och barnskötare. Det är dock en liten minskning av sjuktalet för barnskötare, från 9,54 % till 8,99 %. När det gäller förskollärarna så har det skett en ökning av sjuktalet, från 7,65 % till 9,61 %. Det är fortfarande så att kvinnorna har det högsta sjuktalet på 7,82 %. Jämfört men männens sjuktal på 6,75 %. Däremot har männens sjuktal ökat mer än kvinnornas, en ökning från 4,60 % till 6,75 %. En liten förändring hos männens sjuktal ger en större ökning i procent därför att männens antal i förvaltningen är mycket mindre än kvinnorna. Det finns 210 män och 1048 kvinnor anställda i förvaltningen. En ökning av sjuktalet har skett i hela samhället. Det finna inga enkla förklaringar till denna ökning. En förklaring till ökningen kan vara en ökad arbetsbelastning, otydlighet i roller samt dubbelarbete för kvinnor. 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 11

Nöjd medarbetarindex (NMI) Förvaltningens arbetsmiljögrupp har ständigt frågan om arbetsbelastningen i focus. En ständig diskussion pågår i samverkansystemet hur man kan underlätta arbetsbelastningen för lärare och skolledare. Flera insatser har gjorts och andra planeras. En översyn av skolledarnas arbetsmiljö pågår. Varje enhet arbetar med sina lokala arbetsplaner. Personal och kompetensförsörjning Förvaltningen har inte genomfört någon speciell kompetensförsörjningsåtgärd under detta halvår. Arbetet med att ta fram en handlingsplan när det gäller kompetensförsörjningsfrågor kommer att ske tillsammans med kommunens kompetensförsörjningsgrupp. De nya behörighetsreglerna har trätt i kraft 2015-07-01, det saknas fortfarande ett antal lärarlegitimationer, som ännu inte har inkommit till förvaltningen, beroende på Skolverkets långa handläggningstid. Det finns en inventering över vilka legitimationer som har inkommit till förvaltningen, liksom hur behörighetsläget ser ut på de olika skolorna. Detta ställer nya krav på hur arbetslag utformas på skolorna och gör att eleverna kommer att möta fler pedagoger i de lägre skolåren och arbetssätt och skolorganisation förändras. Detta arbete kommer att fortgå under kommande år. Sammanfattande analys delårsbokslut Arbete med att fullgöra barn- och ungdomsnämndens åtaganden och uppdrag löper på enligt plan. De stora utmaningarna för verksamheten är att kunna anpassa organisationen utifrån beslutad omsorgspeng, i och med att barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi beslutades i februari 2015, samt att läsårsorganisationen till största del förändras inför läsåret 2015-2016. Det har skett stora anpassningar inför läsåret 2015-2016. Det är en mycket stor utmaning för verksamheterna att ta emot fler elever 130 st, samtidigt som elevpengen är lägre i skolår 4-9, samt fritidshem skolår 4-6. Anpassningar har gjorts i förskolan att ta emot färre antal barn till hösten, det är en stor utmaning att anpassa verksamheten efter ett större antal barn på våren och att ha som minst barn inför höstterminen, där antalet barn skrivs in kontinuerligt under resten av året, samt att uppfylla garantitiden under hela året. Delårsbokslutet visar på ett bättre resultat än vårbokslut. Åtgärder har vidtagits och en allmän återhållsamhet råder i hela förvaltningen. Sjuktalet har fortsatt att öka i förvaltningen jämfört med 2014, trots de åtgärder som vidtas för förbättrad arbetsmiljö. 12

Framtid Verksamhet Förskola och grundskola står fortfarande inför stora utmaningar, som ska hanteras både på nationell och kommunal nivå. Skolkommissionen arbetar med förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidplan för kommissionens arbete, som ska redovisas senast den 11 januari 2016 för att slutredovisas senast den 13 januari 2017. Nya skolsatsningar utöver redan beslutade skolsatsningar har aviserats av regeringen. Det avser höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkning i skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barn, lärarlönelyft. Dessa satsningar har ännu inte beslutats. Vilka förutsättningar som finns för att söka och erhålla dessa statsbidrag är oklart. För att klara av de utmaningar som förskola och skola står inför, måste den framtida förskole och skolorganisationen fortsätta vara den stora focusfrågan för barn- och ungdomsnämnden, för att klara av behörighetsregler och möta den fortsatta volymökningen av antal barn i verksamheten. Att ha en organisation som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång, att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö och minska arbetsbelastning för alla personalkategorier, såsom pedagoger, elevhälsa och skolledare, samt att kunna ge förutsättningar för skolenheter att skapa en fungerande inre organisation och där skolbiblioteks funktionen kan utvecklas tillsammans med en bra tillgång till tidsenliga lärverktyg. I och med att det finns både kommunala grundskolor och fristående grundskolor och att det finns en lag om lika villkor, ska omsorgspeng och elevpeng fördelas på lika villkor mellan verksamheterna. Detta innebär att en förskola och skola måste ha ett visst antal barn och elever för att kunna klara av de kvalitetskrav och krav på likvärdig utbildning som ställs i skollagen. Ökade flyktingströmmar och hög beläggning på asylboende i kommunen medför att det inom nämndens ansvarsområde kommer att krävas fler platser inom förskola och grundskola. Detta ställer stora krav på mottagande och att omorganisera för att kunna ta emot nyanlända barn och elever på fler förskolor och grundskolor i Alingsås. Detta påverkar alla nämnders ansvarsområden och integrationsfrågan bör snarast upp på en övergripande agenda, vad den stora migrationsökningen innebär för integrationen i Alingsås. De behörighetsregler som nu har trätt ikraft 2015-07-01 ställer ytterligare krav på att en grundskola har ett tillräckligt underlag för att kunna möta behörighetskraven och ha 13

tillgång till legitimerade lärare. Det har blivit mycket svårare att rekrytera behöriga lärare och mycket svårare att rekrytera personal till mindre skolenheter. Förskola och grundskolas måluppfyllelse är en förutsättning för att motverka utanförskap. Det är viktigt att BUS-samarbetet fortsätter och förstärks, det handlar om kommunens mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, deras skolgång och tillgång till skolhälsovård. Det handlar även om att tillsammans med närvårdssamverkans aktörer tillsammans kunna möta barn- och elevers krav på behandlande insatser t e x BUP där skolan idag upplever brister. I samhället finns det ett behov av omsorg på obekväm arbetstid, vårdnadshavare hör kontinuerligt av sig till förvaltningen. Även arbetsgivare och fackliga företrädare har hört av sig till förvaltningen, för att underlätta för anställda och medlemmar att kunna arbeta obekväm arbetstid. En barnkonsekvensanalys är genomförd. Barnomsorg på obekväm arbetstid är en viktigt och prioriterad verksamhet för barn- och ungdomsnämnden som avser att starta upp en fungerande verksamhet under 2016. Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 65 062 112 687 47 625 Verksamhetens kostnader -776 584-856 422-79 838 Avskrivningar -5 456-4 956 500 Verksamhetens nettokostnader -716 978-748 691-31 713 Kommunbidrag 717 146 717 146 0 Finansnetto -168-120 48 Årets resultat 0-31 665-31 665 Nämndens avskrivningar minskar på grund av att digitala lärverktyg har leasats istället för att köpas in via investeringsmedel. Detta är en effekt av lägre investeringar och leasing. Dessa lägre avskrivningskostnader minskar verksamhetens nettokostander. 14

Kostenheten är en del av barn och ungdomsnämndens verksamhet och ansvarar även för kostverksamhet i vård- och äldreomsorgen och utbildningsnämnden. 40 000 tkr av avvikelsen för både verksamhetens intäkter och kostnader är för kostenhetens del till andra förvaltningar. Ramökningar Belopp Volymökning förskola 926 Volymökning pedagogisk omsorg 285 Volymökning förskoleklass 517 Volymökning grundskola 7955 Volymökning grundsärskola 498 Volymökning fritidshem 6079 Volymökning nyanlända 480 Hyror 3901 Skolledare pga volymökning 1030 Elevhälsa pga volymökning 957 Digitala lärverktyg, personligt personal 145 Digitala lärverktyg, personligt elever 2054 Digitala lärverktyg, fleranvändare elever 1223 Skolskjuts pga volymökning 261 Omsorg på obekväm arbetstid 3381 Arbetsgivaravgifter för unga 1973 Statsbidrag speciallärare -6705 Personalkostnad speciallärare 6705 Summa permanenta utökningar 31665 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 31665 Statsbidrag för lågstadiesatsning söks av nämnden för läsåret 2015/2016. I gjorda beräkningar finns statsbidraget och personalkostnad med i tabellen. 15

Förklarande text till utökningar Volymökning Barn- och elevantal har ökat i verksamheten sedan 2012. Ökningen har varit 360 barn och elever under tre år mellan åren 2013 och 2015. När vi blickar framåt 2016-2018 kommer ökningen att vara med 450 barn och elever. Ökningen framåt förväntas vara högre än tidigare år. Förskolans ökning har mattats av, fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor, och den största ökningen är i grundskolan. Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 700 elever från år 2014 till år 2018. Trendprognosen utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten. Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad trendprognosen visar. Förskolebarnen beräknas utifrån trendprognosen och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur många av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Förskolebarnen ser ut att öka med 9 barn, förskoleklass och grundskola ökar med 171 barn. Barnen i fritidshem ökar med 212 barn. Beräkningen utgår från ramen år 2015 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnadsökningen. Barnen i fritidshemmen ökar inom år 2015, se prognos. Dessa planeringstal utgår från ramen 2015. När antalet barn och elever nu ökar i alla verksamheter, finns det inte någon möjlighet att fördela om resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Likaså påverkar volymökningen alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostander ökar. Volymökningen per verksamhet är specificerat för att bibehålla personaltäthet i förskola, fritidshem och grundskola. Med volymökningar kommer även ökat behov av elevhälsa, skolledare, skolskjuts, lärverktyg, studiehandledning och modersmål. Ökade kostnader för elevhälsa är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal elever/barn per personal inom elevhälsa krävs det en utökning av dessa tjänster. 16

Ökade kostnader för skolledare är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. Då elever och barn ökar till antal kommer det att utökas med personal. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal personal per skolledare krävs det en utökning av skolledartjänster. Ökning av antal elever med annat modersmål ökar. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler. Utökad hyreskostnad består i att ombyggnationen för Hemsjö skola och förskola under år 2015 ger helhetseffekt från år 2016 och framåt. Dessutom utökas Hemsjö förskola med en avdelning från januari 2016, vilket även det ger en hyresökning. Utökningen av en förskoleavdelning i Stadsskogen under hösten 2015 ger helårseffekt år 2016 och framåt. Utökningen av nya klassrum för årskurs 6 i form av paviljonger hösten 2015 får helårseffekt år 2016 och framåt. Det kommer att ske en ombyggnation av Västra Bodarna skola och Lendahl skola under hösten 2016. Denna ombyggnation ger en liten hyresökning år 2016. Utökningen av personliga digitala lärverktyg för personal är beräknad utifrån kostnaden för dator. När det gäller utökningen av digitala lärverktyg för elever är dessa indelade i både personliga och för fleranvändare. De personliga verktygen är skrivplattor och för fleranvändare har uträkningen gjorts utefter en blandning av olika verktyg utifrån den pedagogiska utveckling och kvalitet som är viktig att bibehålla i skolan. I och med att skrivplattor är billigare kan tätheten av digitala verktyg bli högre än om enbart datorer används. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. I beräkningarna av skolskjuts har ett antagande om att dessa kostnader kommer att öka med anledning av ökad andel av elever med modersmålstöd. Denna verksamhet är organiserad på en skola i kommunen och elever är skolskjutsberättigade från sin hemskola och till undervisningen för modersmål. Beräkningar för ökade kostnader är gjord även utifrån att elevantalet ökar och att 26% av samtliga grundskoleelever i kommunala och fristående verksamhet är skolskjutsberättigade. Osäkerhetsfaktorer: Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med, i beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Kostavtalet är under upphandling och i och med det råder det ovisshet kring vad kostnaden blir för nämnden. Beräkningar i detta dokument finns inte någon hänsyn tagen till eventuella kostnadsökningar på grund av nytt kostavtal. 17

Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade statsbidrag går över till generella statsbidrag. För att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. Ökade kostnader: Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Därmed kommer det bli full arbetsgivaravgift med halvårseffekt år 2016. Om barn- och ungdomsnämnden inte får kompensation för ökade arbetsgivaravgifter innebär det att besparingar ska göras i verksamheten. Utökade behov i samhället Omsorg på obekväm arbetstid 7 dagar i veckan ger en merkostnad enligt ovan. Beräkningen är gjord utifrån att en befintlig förskoleavdelning kan användas till utökad barnomsorg på obekväm arbetstid. Beräkningen grundar sig på att det finns en avdelning i kommunen som har utökad omsorg, där ca 18 barn kan vistas beroende på omsorgsbehov och vistelsetid. Avdelningen är beräknad att vara dygnetruntöppen 7 dagar i veckan. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Med nuvarande volymökning, finns det ingen möjlighet för barn- och ungdomsnämnden att klara verksamheten inom befintlig ram. 18

Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Det krävs stora organisationsförändringar och strukturförändringar för att kunna klara verksamhetens mål och kvalitet inom ram. Antalet lokaler och enheter måste minska, fler barn och elever på mindre lokalyta. Det blir en ännu lägre personaltäthet för alla personalkategorier. Det vill säga fler barn per pedagog i förskolan, fler elever per lärare i grundskolan, fler barn per pedagog på fritidshemmen, fler barn och pedagoger per förskolechef, fler elever och pedagoger per rektor, fler elever per skolsköterska/kurator/psykolog/specialpedagog. Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 67 014 112 502 45 488 Verksamhetens kostnader -800 960-890 191-89 231 Avskrivningar -4 597-4 956-359 Verksamhetens nettokostnader -738 543-782 645-44 102 Kommunbidrag 738 661 738 661 0 Finansnetto -118-120 -2 Årets resultat 0-44 104-44 104 Nämndens avskrivningar minskar på grund av att digitala lärverktyg har leasats istället för att köpas in via investeringsmedel. Detta är en effekt av lägre investeringar och leasing. Dessa lägre avskrivningskostnader minskar verksamhetens nettokostander. Kostenheten är en del av barn och ungdomsnämndens verksamhet och ansvarar även för kostverksamhet i vård- och äldreomsorgen och utbildningsnämnden. 40 000 tkr av avvikelsen för både verksamhetens intäkter och kostnader är för kostenhetens del till andra förvaltningar. 19

Ramökningar Belopp Volymökning förskola 1455 Volymökning pedagogisk omsorg 285 Volymökning förskoleklass 450 Volymökning grundskola 14606 Volymökning grundsärskola 747 Volymökning fritidshem 8025 Volymökning nyanlända 494 Hyror 4536 Skolledare pga volymökning 1455 Elevhälsa pga volymökning 1336 Digitala lärverktyg, personligt personal 145 Digitala lärverktyg, personligt elever 2054 Digitala lärverktyg, fleranvändare elever 1223 Skolskjuts pga volymökning 482 Omsorg på obekväm arbetstid 3483 Arbetsgivaravgifter för unga 3328 Statsbidrag speciallärare -6705 Personalkostnad speciallärare 6705 Summa permanenta utökningar 44104 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 44104 Statsbidrag för lågstadiesatsning söks av nämnden för läsåret 2015/2016. I gjorda beräkningar finns statsbidraget och personalkostnad med i tabellen. Förklarande text till utökningar Volymökning Barn- och elevantal har ökat i verksamheten sedan 2012. Ökningen har varit 360 barn och elever under tre år mellan åren 2013 och 2015. När vi blickar framåt 2016-2018 kommer ökningen att vara med 450 barn och elever. Ökningen framåt förväntas vara högre än tidigare år. Förskolans ökning har mattats av, 20

fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor, och den största ökningen är i grundskolan. Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 700 elever från år 2014 till år 2018. Trendprognosen utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten. Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad trendprognosen visar. Förskolebarnen beräknas utifrån trendprognosen och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur många av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Förskolebarnen ser ut att öka med 5 barn, förskoleklass och grundskola ökar med 124 barn. Barnen i fritidshem ökar med 66 barn. Beräkningen utgår från prognosramen år 2016 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnadsökningen. När antalet barn och elever nu ökar i alla verksamheter, finns det inte någon möjlighet att fördela om resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Likaså påverkar volymökningen alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostander ökar. Volymökningen per verksamhet är specificerat för att bibehålla personaltäthet i förskola, fritidshem och grundskola. Med volymökningar kommer även ökat behov av elevhälsa, skolledare, skolskjuts, lärverktyg, studiehandledning och modersmål. Ökade kostnader för elevhälsa är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal elever/barn per personal inom elevhälsa krävs det en utökning av dessa tjänster. Ökade kostnader för skolledare är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. Då elever och barn ökar till antal kommer det att utökas med personal. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal personal per skolledare krävs det en utökning av skolledartjänster. Ökning av antal elever med annat modersmål ökar. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. 21

Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler. Ombyggnation av Västra Bodarna skola och Lendahl skola under hösten 2016 ger en hyresökning på helårseffekt år 2017. Ombyggnation av Långareds förskola kommer att få helårseffekt år 2017. Under hösten 2017 kommer det att utökas med förskoleplatser i Stadsskogen, det kommer att bli en liten hyresökning år 2017. Utökningen av personliga digitala lärverktyg för personal är beräknad utifrån kostnaden för dator. När det gäller utökningen av digitala lärverktyg för elever är dessa indelade i både personliga och för fleranvändare. De personliga verktygen är skrivplattor och för fleranvändare har uträkningen gjorts utefter en blandning av olika verktyg utifrån den pedagogiska utveckling och kvalitet som är viktig att bibehålla i skolan. I och med att skrivplattor är billigare kan tätheten av digitala verktyg bli högre än om enbart datorer används. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. I beräkningarna av skolskjuts har ett antagande om att dessa kostnader kommer att öka med anledning av ökad andel av elever med modersmålstöd. Denna verksamhet är organiserad på en skola i kommunen och elever är skolskjutsberättigade från sin hemskola och till undervisningen för modersmål. Beräkningar för ökade kostnader är gjord även utifrån att elevantalet ökar och att 26% av samtliga grundskoleelever i kommunala och fristående verksamhet är skolskjutsberättigade. Osäkerhetsfaktorer: Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med, i beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Kostavtalet är under upphandling och i och med det råder det ovisshet kring vad kostnaden blir för nämnden. Beräkningar i detta dokument finns inte någon hänsyn tagen till eventuella kostnadsökningar på grund av nytt kostavtal. Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade statsbidrag går över till generella statsbidrag. För att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. 22

Ökade kostnader: Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Därmed kommer det bli full arbetsgivaravgift med helårseffekt år 2017.Om barn- och ungdomsnämnden inte får kompensation för ökade arbetsgivaravgifter innebär det att besparingar ska göras i verksamheten. Utökade behov i samhället Omsorg på obekväm arbetstid 7 dagar i veckan ger en merkostnad enligt ovan. Beräkningen är gjord utifrån att en befintlig förskoleavdelning kan användas till utökad barnomsorg på obekväm arbetstid. Beräkningen grundar sig på att det finns en avdelning i kommunen som har utökad omsorg, där ca 18 barn kan vistas beroende på omsorgsbehov och vistelsetid. Avdelningen är beräknad att vara dygnetruntöppen 7 dagar i veckan. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Med nuvarande volymökning, finns det ingen möjlighet för barn- och ungdomsnämnden att klara verksamheten inom befintlig ram. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Det krävs stora organisationsförändringar och strukturförändringar för att kunna klara verksamhetens mål och kvalitet inom ram. Antalet lokaler och enheter måste minska, fler barn och elever på mindre lokalyta. Det blir en ännu lägre personaltäthet för alla personalkategorier. Det vill säga fler barn per pedagog i förskolan, fler elever per lärare i grundskolan, fler barn per pedagog på fritidshemmen, fler barn och pedagoger per förskolechef, fler elever och pedagoger per rektor, fler elever per skolsköterska/kurator/psykolog/specialpedagog. 23

Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 69 024 114 474 45 450 Verksamhetens kostnader -824 989-927 070-102 081 Avskrivningar -4 735-4 956-221 Verksamhetens nettokostnader -760 700-817 552-56 852 Kommunbidrag 760 821 760 821 0 Finansnetto -121-120 1 Årets resultat 0-56 851-56 851 Nämndens avskrivningar minskar på grund av att digitala lärverktyg har leasats istället för att köpas in via investeringsmedel. Detta är en effekt av lägre investeringar och leasing. Dessa lägre avskrivningskostnader minskar verksamhetens nettokostander. Kostenheten är en del av barn och ungdomsnämndens verksamhet och ansvarar även för kostverksamhet i vård- och äldreomsorgen och utbildningsnämnden. 40 000 tkr av avvikelsen för både verksamhetens intäkter och kostnader är för kostenhetens del till andra förvaltningar. 24

Ramökningar Belopp Volymökning förskola 5485 Volymökning pedagogisk omsorg 285 Volymökning förskoleklass -715 Volymökning grundskola 20854 Volymökning grundsärskola 996 Volymökning fritidshem 9877 Volymökning nyanlända 509 Hyror 4714 Skolledare pga volymökning 1998 Elevhälsa pga volymökning 1819 Digitala lärverktyg, personligt personal 145 Digitala lärverktyg, personligt elever 2054 Digitala lärverktyg, fleranvändare elever 1223 Skolskjuts pga volymökning 692 Omsorg på obekväm arbetstid 3587 Arbetsgivaravgifter för unga 3328 Statsbidrag speciallärare -6705 Personalkostnad speciallärare 6705 Summa permanenta utökningar 56851 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 56851 Statsbidrag för lågstadiesatsning söks av nämnden för läsåret 2015/2016. I gjorda beräkningar finns statsbidraget och personalkostnad med i tabellen. Förklarande text till utökningar Volymökning Barn- och elevantal har ökat i verksamheten sedan 2012. Ökningen har varit 360 barn och elever under tre år mellan åren 2013 och 2015. När vi blickar framåt 2016-2018 kommer ökningen att vara med 450 barn och elever. Ökningen framåt förväntas vara högre än tidigare år. Förskolans ökning har mattats av, 25

fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor, och den största ökningen är i grundskolan. Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 700 elever från år 2014 till år 2018. Trendprognosen utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten. Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad trendprognosen visar. Förskolebarnen beräknas utifrån trendprognosen och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur många av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Förskolebarnen ser ut att öka med 37 barn, förskoleklass och grundskola ökar med 102 elever. Barnen i fritidshem ökar med 61 barn. Beräkningen utgår från prognosramen år 2017 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnadsökningen. När antalet barn och elever nu ökar i alla verksamheter, finns det inte någon möjlighet att fördela om resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Likaså påverkar volymökningen alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostander ökar. Volymökningen per verksamhet är specificerat för att bibehålla personaltäthet i förskola, fritidshem och grundskola. Med volymökningar kommer även ökat behov av elevhälsa, skolledare, skolskjuts, lärverktyg, studiehandledning och modersmål. Ökade kostnader för elevhälsa är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal elever/barn per personal inom elevhälsa krävs det en utökning av dessa tjänster. Ökade kostnader för skolledare är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. Då elever och barn ökar till antal kommer det att utökas med personal. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal personal per skolledare krävs det en utökning av skolledartjänster. Ökning av antal elever med annat modersmål ökar. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. 26

Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler. Under hösten 2017 kommer det att utökas med förskoleplatser i Stadsskogen, det kommer att bli helårseffekt år 2018. Ombyggnation förskola i Parken, Brogårdens förskola och förskola i centrala Alingsås förväntas ske under hösten 2018, vilket ger en liten hyresökning under 2018. En planerad om- och nybyggnation av Noltorp och Nolby skola under hösten ger en liten hyresökning år 2018. Utökningen av personliga digitala lärverktyg för personal är beräknad utifrån kostnaden för dator. När det gäller utökningen av digitala lärverktyg för elever är dessa indelade i både personliga och för fleranvändare. De personliga verktygen är skrivplattor och för fleranvändare har uträkningen gjorts utefter en blandning av olika verktyg utifrån den pedagogiska utveckling och kvalitet som är viktig att bibehålla i skolan. I och med att skrivplattor är billigare kan tätheten av digitala verktyg bli högre än om enbart datorer används. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. I beräkningarna av skolskjuts har ett antagande om att dessa kostnader kommer att öka med anledning av ökad andel av elever med modersmålstöd. Denna verksamhet är organiserad på en skola i kommunen och elever är skolskjutsberättigade från sin hemskola och till undervisningen för modersmål. Beräkningar för ökade kostnader är gjord även utifrån att elevantalet ökar och att 26% av samtliga grundskoleelever i kommunala och fristående verksamhet är skolskjutsberättigade. Osäkerhetsfaktorer: Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med, i beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Kostavtalet är under upphandling och i och med det råder det ovisshet kring vad kostnaden blir för nämnden. Beräkningar i detta dokument finns inte någon hänsyn tagen till eventuella kostnadsökningar på grund av nytt kostavtal. Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade statsbidrag går över till generella statsbidrag. För att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. 27

Ökade kostnader: Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Därmed kommer det bli full arbetsgivaravgift med helårseffekt år 2018.Om barn- och ungdomsnämnden inte får kompensation för ökade arbetsgivaravgifter innebär det att besparingar ska göras i verksamheten. Utökade behov i samhället Omsorg på obekväm arbetstid 7 dagar i veckan ger en merkostnad enligt ovan. Beräkningen är gjord utifrån att en befintlig förskoleavdelning kan användas till utökad barnomsorg på obekväm arbetstid. Beräkningen grundar sig på att det finns en avdelning i kommunen som har utökad omsorg, där ca 18 barn kan vistas beroende på omsorgsbehov och vistelsetid. Avdelningen är beräknad att vara dygnetruntöppen 7 dagar i veckan. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Med nuvarande volymökning, finns det ingen möjlighet för barn- och ungdomsnämnden att klara verksamheten inom befintlig ram. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Det krävs stora organisationsförändringar och strukturförändringar för att kunna klara verksamhetens mål och kvalitet inom ram. Antalet lokaler och enheter måste minska, fler barn och elever på mindre lokalyta. Det blir en ännu lägre personaltäthet för alla personalkategorier. Det vill säga fler barn per pedagog i förskolan, fler elever per lärare i grundskolan, fler barn per pedagog på fritidshemmen,fler barn och pedagoger per förskolechef, fler elever och pedagoger per rektor, fler elever per skolsköterska/kurator/psykolog/specialpedagog. 28

Investeringsbudget Tkr Reinvestering Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Inventarier verksamhet 5 år 1 600 1 600 1 700 1700 1700 Inventarier verksamhet 3 år 500 500 500 500 500 IT-utrustning adm. 3 år 850 850 850 850 850 Inventarier kosten 5 år 300 300 300 300 300 Inventarier verksamhet 10 år 600 600 600 600 600 Anpassningsinvestering Inventarier nystart förskola 5 år 600 600 800 600 600 Inventarier nystart skola 5 år 800 0 0 0 0 TOTALT UTGIFTER 5 250 4 450 4 750 4 550 4 550 Reinvesteringar till verksamheten består av möbler och projektorer. Förvaltningen köper datorer till personal i administrativa nätverket. Anpassningsinventarier köps in när om- och nybyggnation eller utökning av verksamheten sker. Personal Under de tre kommande åren kommer totalt 88 personer att gå i pension i olika personalkategorier, varav 21 personer 2016, 33 personer 2017 och 34 personer 2018. De största pensionsavgångarna utgörs av förskolelärare och lärare. Under den aktuella perioden kommer 20 förskollärare/fritidspedagoger och 31 lärare att gå i pension Ytterligare rekryteringsbehov tillkommer för att nuvarande personaltäthet ska kvarstå samt verksamhetens behov på grund av ökade volymer av barn och elever i verksamheten. Totalt utgör rekryteringsbehovet av 28 förskolelärarare/fritidspedagoger samt 54 lärare. I yrkesgruppen lärare ingår också specialpedagoger samt speciallärare. Värt att notera är att det under den aktuella perioden kommer sex rektorer att gå i pension. Förvaltningen måste arbeta aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Läraryrket måste uppfattas som mer attraktivt. En personalförsörjningsplan måste tas fram under den aktuella perioden. Reformen angående lärarlegitimationer kan komma att leda till konsekvenser för enskilda lärare och skolor. En skola där lärare saknar legitimation kan få organisatoriska problem som måste lösas, som till exempel betygssättningen. Nyanställda lärare som saknar legitimation, inte utfärdad av Skolverket, kan inte få en tillsvidareanställning och inte heller sätta betyg eller ha eget ansvar för undervisningen. I förlängningen innebär det förmodligen att en större rörlighet kommer till bland lärarkollektivet där den anställde får 29

arbeta inom fler enheter, detta för att kunna tillgodose att elever undervisas av personal med rätt behörighet. Eleverna kommer att undervisas av fler lärare än tidigare. Lärarbristen kommer sannolikt att skapa problem med icke utbildad personal samt att efterfrågan kommer att ge en inverkan på ekonomi och lönestrukturer. Samt att personalrörligheten kommer att öka och därmed kommer kontinuitet i verksamheten att försvåras och verksamhetsutvecklingsfrågor att få stå tillbaka. Vissa yrkesgrupper är svåra att rekrytera och marknadskrafter kommer att styra löneutveckling. Detta kommer att påverka nuvarande lönestruktur och ställa nya krav på verksamheten. Vad gäller personalförsörjning så gäller det att arbeta både med tillsvidare anställningar och visstidsanställningar, och att hitta arbetsformer för skapa kontinuitet och tillgång till vikarier, både långtids och korttidsvikarier. Det är en komplexfråga som är både kommunövergripande och förvaltningsspecifik och kräver många olika insatser. 30

Delårsbokslut 2015 Kultur- och fritidsnämnden

Delårsbokslut 2015 Ansvarsenhet 5 Nutid Verksamhet Kultur- och fritidsnämnden har ansvar för kommunens kultur- och fritidsfrågor. Under årets första åtta månader har verksamheterna i stort fortlöpt enligt planerat. Biblioteket och Kultur, Konst och Museum flyttade under det första kvartalet ut från Alingsås kulturhus som skulle renoveras, till tillfälliga lokaler i Kabomhuset respektive Arena Elva. Starten för renoveringen sköts fram tre månader medan ett måldokument för kulturhuset togs fram och beslutades om i nämnden. Nu är ombyggnationen i gång och Alingsås kulturhus planeras att återöppna i juni 2016. Konsthallen har tillfälligt stängt under kulturhusets ombyggnation. Det har gett avdelningen Kultur, Konst och Museum möjlighet att göra en ordentlig inventering av den offentliga konst som kommunen äger. Inventeringen går enligt plan och beräknas vara klar till årets slut. Museet och konsthallen är med i kommunens övergripande projekt med relevanta och kvalitativa program och utställningar, som en strategi för att öka kännedom och antal besök till Kultur, Konst och Museum arenor. Hittills har museet medverkat i Potatisfestivalen och Stora Barnkalaset. Konsthallen och museet kommer också att medverka i Lights in Alingsås under hösten. Antalet skolvisningar och i verksamheten är fortsatt lägre än planerat. Denna verksamhet ser inte ut att nå sitt mål 2015. Huvudbiblioteket har tappat hälften av sina besökare på grund av flytten. En extra insats vad gäller marknadsföring har gjorts under de senaste tre månaderna, vilket förhoppningsvis ger effekt omgående. Biblioteket har också rekryterat nya medarbetare som kommit väl in i verksamheten och som kommer att vara en stor tillgång. Det nya avtalet mellan VGR-biblioteken och leverantören av e-böcker, Elib, har ännu så länge inte påverkat det ekonomiska utfallet nämnvärt. Biblioteket följer utvecklingen. Också på Nolhaga simhall, inom avdelningen Anläggning och Service, har man märkt av ett besökstapp. Att tidsplanen för den planerade ombyggnationen förändrats flera gånger under de senaste 18 månaderna har inneburit att simhallens användare i omgångar fått besked om att hallen ska stängas ned, vilket sedan inte har skett. I den här processen är det svårt att vända den vikande besökstrenden. Besöksminskningen har inneburit en ansträngd ekonomi som inte tillåter nya satsningar. 2

Avdelningen Fritid, Förening och Folkhälsa har under årets åtta första månader genomfört flera riktade verksamheter i det stora och det lilla. Allt ifrån att vara aktiva utförare på och bakom potatisfestivalens scen med ungdomar till att baka kladdkaka på fritidsgården utifrån ett delaktighetsperspektiv Kulturskolans nya digitala anmälningssystem har tagits i bruk, vilket underlättar hanteringen för både vårdnadshavare och personal. Tjänsten lanserades i kursfoldern, i tidningsannonser och på Kulturskolans moderniserade hemsida och fick ett märkbart genomslag i form av ovanligt många tidiga anmälningar. Kultur- och fritidsnämnden har från år 2015 fått ansvar för driften av Gräfsnäsparken med målet att tillsammans med föreningarna utveckla parken. Under sommaren har det fungerat bra och organisationen för föreningarna har börjat sätta sig. Åtaganden och nyckeltal De fem åtaganden som nämnden har tagit fram för 2015 baseras på kommunens prioriterade mål (9), indikatorer och riktade uppdrag. Prioriterat mål och indikator I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv Indikatorer: Medborgarens nöjdhet med kommunens kulturverksamhet skall förbättras Medborgarens nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud skall förbättras Medborgarens nöjdhet med kommunens idrotts- och motionsanläggningar skall förbättras Nämndens åtagande och nyckeltal Öka medborgarens inflytande och delaktighet i nämndens verksamheter och arrangemang Nå fler medborgare, bredda och utöka målgrupperna Öka kvaliteten på nämndens verksamheter och arrangemang Stärka föreningsliv och bildningsverksamhet Kartlägga framtidens behov av renovering av befintliga idrottsanläggningar samt nya idrottsanläggningar inom hela kommunen De förväntade långsiktiga effekterna av nämndens åtaganden är följande: Ökat inflytande och delaktiget från medborgarna i nämndens verksamheter och arrangemang fler medborgare som får ta del av nämndens utbud en ökad kvalité på nämndens verksamheter och arrangemang stärkt föreningsliv och bildningsverksamhet förstärkt helhetsperspektiv på kommunens idrottsanläggningar 3

Dessa effekter kommer att utveckla kommunen i riktning mot det prioriterade målet, i Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv. Samtliga verksamheter inom Fritid, Förening och Folkhälsa arbetar kontinuerligt med samverkan och delaktighet där användarna påverkar avdelningens publika utbud. Avdelningen arbetar också fortsatt med att nå nya målgrupper. Exempel på det från det senaste kvartalet är Noltorpsdagen, Potatisfestivalen och Kom Loss-mässan samt Kulturnatta under hösten. Fritidsgårdsbesöken ligger på ungefär samma nivå som 2014. Åtgärder har vidtagits för att öka besöken i Ingared i höst. Detta genom att lägga om öppettiderna och på så vis möta målgruppens behov. Arena Elva kommer under hösten att rikta en verksamhetskväll till tjejer för att öka attraktiviteten för den gruppen. Ung Kultur Möts (UKM) har genomförts på lokal och regional nivå. Verksamheten har också haft tre internationella ungdomsutbyten på temat värdskap och arrangörskunskap. Arbetet med att stärka föreningsliv- och folkbildningsverksamheten som startades 2014 börjar ge synliga resultat då fler ansökningar till projektbidraget har inkommit än tidigare. Samarbetet med föreningslivet har blivit intensivare kring de större arrangmangen, då framförallt UKM och Kom Loss. Starten av projektkontor kommer att ske i liten skala under hösten i Sollebrunn och på Noltorp. En app är under utformande i samarbete med Kommunledningskontoret och Ungdomsrådet. Appen finansieras av Ungdomsfullmäktige och syftar till att öka möjlighet till delaktighet, hitta information om arrangemang och aktiviteter för unga samt öka möjligheten att lämna förslag till UF. Museet är fortsatt välbesökt och har möjlighet att nå målet om 15 000 besök innevarande år, vilket är närmare en fördubbling av museets besökarantal innan stängningen 2010. Att nå målet hänger på hur väl museet lyckas nå ut med utställningar och programverksamhet under hösten. Programverksamheten är välbesökt och har ökat något i omfattning, även om en regnig väderlek i juli sänkte publiksiffrorna för Kul i Juli med ca 300 besök. Fokus hålls fortsatt på förvaltningens primära målgrupper familj och unga. Tydliga programkoncept som kontinuerligt återkommer är strategin för att hålla kvaliteten och skapa kännedom om verksamheten trots små resurser. Kulturhusets Familjelördagar är ett sådant koncept med mellan 200-450 besök varje gång. Ökad delaktighet från medborgare bedöms ha ökat i särskilt museets programverksamhet, där ett antal programpunkter arrangeras av alingsåsarna själva. Kulturskolan har i år ett delvis nytt och breddat kursutbud och sänkt antagningsålder. De förväntade effekterna av detta är fler nöjda brukare, att fler får ta del av kulturskolans utbud och att fler blir antagna på sitt första val. Under vårterminen 2015 var antalet elever 1 104 st, varav 286 pojkar och 818 flickor. Att jämföras med samma period 2014 då antalet elever var 1 048 st, av dessa var 263 pojkar och 785 flickor. På uppdrag av Kommunstyrelsen arbetar Kulturskolan tillsammans med studieförbunden och föreningar fram ett förslag på nya driftformer för delar av Kulturskolan. 4

Anläggning och Service aktiviteter som planerades inför perioden 2014-2016 är delvis fortfarande aktuella. Effektiviseringen av simskolorna fortsätter även under 2015 då simhallen inte stängdes som planerat vid årsskiftet. Tillgänglighetsanpassningen av några av de större friluftsbaden skulle börja under 2015, men skjuts fram till tidigast 2016. Effektiviseringen av uthyrningsrutinerna har fortsatt även under 2015. Föreningarnas möjlighet att boka och ansöka, om tränings- och matchtider på sportanläggningarna har ytterligare förbättrats. Genom dialog och olika mötesformer uppnår föreningslivet stor delaktighet när det gäller planering av tider i kommunens olika sportanläggningar. Samarbetet med skolan beträffande gemensam verksamhet i Nolhaga park/djurpark har fortsatt under 2015. Ansökan om förnyat tillstånd för offentlig förevisning av djur i djurparken är gjord till Länsstyrelsen. Anläggningen är godkänd för djurhållning men vi väntar sedan i våras på ett beslut beträffande visningstillstånd. Uthyrningsgraden i idrottslokaler och konstgräsplanen ökar något jämfört med tidigare år medan vi kan se en minskning i ishallen. Nyckeltalen för allmänna badbesök visar en på en svag uppgång under perioden maj-aug. Även nyckeltalen för kategorin ungdomsbad förbättras något under samma period jämfört med föregående år. Det är främst den intensiva satsningen på simskolor som ger ökningen på ungdomssidan, medan julivädret i år gav en kraftig besöksökning av vanliga badbesökare. Uppdrag I Flerårsstrategin för Alingsås kommun 2015-2017 fick Kultur- och fritidsnämnden två riktade uppdrag, att stärka föreningsliv och bildningsverksamhet och att kartlägga framtidens behov av renovering av befintliga idrottsanläggningar samt nya idrottsanläggningar inom hela kommunen. Nämnden har formulerat uppdragen som åtaganden i nämndens flerårsstrategi. Förvaltningen gör den bedömningen att de riktade uppdragen har påbörjats och kommer att vara utförda 2016. Intern kontroll Under 2015 har kontroller angående hur verksamheterna använder sig av de nyckeltal som antagits av nämnden. Förvaltningen har undersökt om arbetsplanerna har koppling till nämndens och förvaltningens åtaganden och strategier, samt att om arbetsplanerna innehåller tydliga och uppföljningsbara mål. Åtgärder med anledning av kontrollerna kommer att vidtas. Omedelbar åtgärd Nämnden har vidtagit åtgärder för den minskade ramen 2015 och därmed förväntas en ekonomi i balans. 5

Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 17 103 9 850 14 408-2 695 9 071 Personalkostnader -36 645-22 739-35 645 1 000-22 861 Lokalhyror -14 705-8 499-13 752 953-8 453 Köp av tjänster -7 045-3 587-6 415 630-3 486 Övriga kostnader -16 632-11 728-16 352 280-9 892 Verksamhetens kostnader -75 027-46 553-72 164 2 863-44 692 Avskrivningar -1 850-1 275-2 021-171 -1 172 Verksamhetens nettokostnader -59 774-37 978-59 777-3 -36 793 Kommunbidrag 59 978 39 985 59 978 0 38 806 Finansnetto -204-113 -201 3-106 Årets resultat 0 1 894 0 0 1 907 Kultur- och fritidsnämnden redovisar i delårsbokslutet ett resultat om 1,9 mnkr. Resultatet innebär en positiv resultatavvikelse mot budget med just 1,9 mnkr. Resultatet förklaras huvudsakligen av att delar av avsatta medel för föreningsbidrag och stöd till folkbildning ännu inte har utbetalats. Dessa medel utbetalas och kostnadsförs under hösten. Dessa poster har en resultatpåverkan på periodens resultat med ca 1,4 mnkr. För helåret 2015 prognostiserar Kultur- och fritidsnämnden ett resultat i enlighet med budget. Ramhöjningen för 2015 efter besparing och avdrag räckte i början av året inte för att täcka de prognostiserade löneökningarna för 2015, men efter tillfälliga nedskärningar och omfördelningar i nämndens ram så anser förvaltningen att förutsättningarna är goda för att nå ett resultat i enlighet med budget. Avvikelsen (intäkt- och kostnadsökningen) på 1090 tkr gäller driften och skötseln av Gräfsnäsparken. Kultur- och fritidsnämnden internfakturerar Samhällsbyggnadsnämnden motsvarande de kostnader Samhällsbyggnadsnämnden har budgeterat för gällande drift och skötsel av parken. Avvikelsen medför därför ingen påverkan på resultatet. 6

Ett orosmoment är den osäkerhet som finns gällande Nolhagahallens ombyggnad. Mindre intäkter väntas under 2015 på grund av förseningen av ombyggnationen, vilket ställer krav på minskade personalkostnader. Om inget oförutsett inträffar och om intäktsminskningen inte accelererar räknar dock avdelningen med att hålla budget under 2015. Jämfört med samma period föregående år, då delårsresultatet uppgick till 1,9 mnkr är årets resultat på samma nivå. Investeringar Tkr Budget 2015 Delårsboksl ut Prognos helåravvikelse prognos/budget Delårsbokslut 2014 Expansionsinvestering 0 Imageinvestering 0 Reinvestering Inventarier 500 0 500 0 232 Maskiner IT 201 93 201 144 Anpassningsinvestering 0 Inventarier 999 513 999 0 1 035 Maskiner 35 7 IT 169 Totalt utgifter 1 700 641 1 700 0 1 586 Kultur- och fritidsnämnden har 1,7 mnkr avsatta för investeringar under 2015. Av avsatta investeringsmedel väntas nämnden använda 1,7 mnkr. Museiverksamheten kommer på grund av investeringar i det nya föremålsmagasinet att nyttja ca 0,6 mnkr för anpassningsinvesteringar. Det som återstår av budgeten är reinvesteringar. 7

Personal Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete, utöver det som beskrivs i våruppföljningen, är planeringen av den förvaltningsövergripande utbildningen i värdskap. Förväntad effekt är bl a att förvaltningen som helhet blir medveten om hur vi bemöter varandra och dem vi är till för, därmed ska förvaltningen ha det goda värdskapet som ett naturligt förhållningssätt både internt och externt. Utbildningen erbjuds förvaltningens medarbetare och startar denna höst. I arbetet med organisationen av det nya kulturhuset har de berörda avdelningarna, Biblioteket, Kultur Konst och Museum samt Fritid, Förening och Folkhälsa eftersträvat största möjliga delaktighet bland personalen. Arbetet fortlöper resten av året med schemalagda hel- och halvdagar. I 2014 års medarbetarenkät hade avdelningen Kultur, Konst och Museum förvaltningens lägsta resultat för stress. För att kunna arbeta grundligt med frågan har en undersökning gjorts med alla avdelningens medarbetare där var och en definierar vad som orsakar stress i arbetsmiljön samt åtgärder för att minimera den. Grundbemanningen är alltför slimmad för att på ett hållbart sätt driva avdelningens verksamheter och i ett längre perspektiv behöver antalet medarbetare utökas. Bibliotekets bemanningssituation har resulterat i att man fått dra ner på servicen till bl a skolor för att koncentrera sig på basuppdraget, att bedriva Folkbiblioteksverksamhet. Kulturskolans ansträngda arbetsmiljö har krävt ett dubbelt ledarskap. En tillförordnad chef har anställts, efter att tidigare chef slutat, och rekryteringen av en ordinarie chef påbörjas inom kort. Vid avdelningen Anläggning och Service har riskanalyser i djurparken genomförts och åtgärder har vidtagits för att undanröja säkerhetsrisker. Genomförd organisationsförändring har lett till ökad delaktighet i verksamhetsplaneringen för medarbetarna i djurparken. En samlad arbetsplatspärm med diverse information och instruktioner håller på att sättas samman som gäller hela avdelningen. Motsvarande med specifikt innehåll för respektive arbetsställe skall därefter tas fram. I dialog med Arbetsmiljöverket beträffande djurparken har åtgärderna lett till ökad medvetenhet och ett ökat engagemang hos berörda medarbetare. Arbetsskador och tillbud Under perioden 2015-01-01 2015-08-31 har fyra arbetsskador rapporterats in. Tre av skadorna är nollskador där det inte finns sjukfrånvaro kopplad till skadan. Två av nollskadorna beror på egen hantering/felaktig hantering och en har ergonomiska orsaker. En skada har inneburit sjukfrånvaro. Skadan är en halkolycka som har skett i förvaltningens lokaler. 8

Sjukfrånvaro 1 Förvaltningens sjukfrånvaro är fortsatt låg och en marginell minskning har skett från augusti år 2014 där ackumulerad sjukfrånvaro är 3,83%. Samma period i år visar en ackumulerad sjukfrånvaro på 3,21 %. När det gäller åldersgruppen <=29 år finns en högre procentandel av frånvaron som bl a beror på längre sjukskrivning. <=29 år; 13,82 % 30 49; 1,71 % >=50; 2,21 % Nöjd medarbetarindex (NMI) Anläggning och Service har haft externa föreläsare på avdelningens APT och har även haft gemensamma aktiviteter såsom grillning, miniracing, kickoff med studiebesök och social samvaro. Avdelningarna arbetar aktivt med delaktighet. Fritid, Förening och Folkhälsa har under våren genomfört ett intensivt delaktighetsarbete som ska fortlöpa och en särskild satsning görs även inom Anläggning och Service. Denna gäller medarbetarnas delaktighet i planering och beslut vid djurparken. Vidare har biblioteket ägnat stora resurser och mycket tid åt att få medarbetarna att känna sig delaktiga och att de tycker det är lustfyllt att gå till arbetet. Som ett led i att stärka delaktighetsfrågan i Kultur, Konst och Museums arbetskultur har det under våren påbörjats interna samtal med alla medarbetare kring hur avdelningen arbetar med delaktighet. Arbetet med detta fortsätter hela hösten. Personal och kompetensförsörjning Vid Fritid, Förening och Folkhälsa har två medarbetare gått projektkontorsutbildning. Utbildningen ingår i ett EU-projekt som har till syfte att finna redskap och metoder att jobba med icke formellt lärande riktat till ungdomar med större socioekonomiska bekymmer. Detta kommer att ge resultat under vintern 2015/2016 genom att projektkontor öppnas. Vid Kultur, Konst och Museum har studiebesök till flera kulturhus genomförts under våren för att öka kompetensen i samband med ombyggnaden av Alingsås kulturhus. Flera konkreta idéer från dessa studiebesök har tagits med i ombyggnadsprocessen för kulturhuset. I övrigt deltar medarbetarna återkommande i konferenser, möten och nätverk i syfte att varje medarbetare håller sin kompetens uppdaterad inom sitt eget område. 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 9

Sammanfattande analys delårsbokslut Framtid Att varje år minska nämndens ram men behålla givna uppdrag i kombination med ökande volymer av alingsåsare gör organisationen mycket sårbar. Ledning, administration och marknadsföring har dragits ned till miniminivå till fördel för verksamheten. Trots detta är bemanningen i våra verksamheter mycket tajt. Tack vare Meröppet, smart schemaläggning och låga sjuktal har förvaltningen lyckats hålla öppet som planerat. För 2016 ser vi det dock inte som möjligt att bibehålla dessa öppettider i alla våra verksamheter. För att kunna rekrytera och behålla personal måste arbetsbelastningen minska. Verksamhet Alingsås kommun ligger i en tillväxtregion och Kultur och Fritid är en viktig aktör. För att fortsätta vara en attraktiv småstad behöver kommunen tillgängliggöras och marknadsföras ur ett besökarperspektiv. För att nå folkhälsomålet Det goda livet och öka medborgarnas motionerande behövs ett större utbud av kulturupplevelser, tillgängliga kulturmiljöer och bra rekreationsområden. En huvudman för uppdragen, istället för flera, skulle underlätta för måluppfyllelse, planer och budget kring friluftsliv, parker och kulturmiljö. Kultur och Fritidsnämnden kan ta ansvaret under förutsättning att resurser och ekonomiska medel överförs till nämnden. För att utveckla friluftslivet måste ytterligare medel avsättas (presenteras i ärende Vandringsleder, Spontanaktivitetsplatser, Nolhagas pedagogiska rum Gröna tråden samt Idrottsanläggningar i Alingsås) Alingsås är en till ytan stor kommun där också många utanför stadskärnan vill nås av kultur, ungdomsverksamhet och biblioteksservice. För detta vill nämnden utreda en mobil enhet. Kultur- och fritidsnämndens uppfattning i frågan om att bemanna skolbiblioteken är att det åligger barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. Däremot önskar nämnden resurser till folkbiblioteket för att kunna ta emot skolklasser. Kommande utökade driftskostnader Ishall (under utredning) Konstgräsplaner (under utredning) Näridrottsplatser (under utredning) Offentlig konst (imageinvestering) Parker Gräfsnäs (ramöverföring från samhällsbyggnad) Samlingarna (1,3 mnkr) Skatepark (under utredning) Skolbibliotek (2 mnkr) Vandringsleder och ridleder (under utredning) Alingsås Ryttarsällskap (2 mnkr) 10

Om nämnden bedriver systematiskt kvalitetsarbete; hur påverkar kvalitet och resultat planeringen kommande treårsperiod? Den ökade volym av barn och unga påverkar Kultur och Fritid på samma sätt som skola och barnomsorg. Fler barn får dela på samma utbud vilket gör färre föreställningar per barn, fler barn i kö till Kulturskolan, färre bibliotekupplevelser mm. En förstärkning av ram är därför nödvändig för att nå samma kvantitet och kvalitet som tidigare. För att möta ökningen av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn behöver BUSnämnderna arbeta medvetet för en interkulturell dialog med dessa grupper. Ungdomsverksamheten behöver arbeta uppsökande för att inkludera dessa ungdomar och deras familjer till det samhället. Hur påverkar innevarande års verksamhet planeringen inför kommande år? Den besparing som gjordes 2015 med krympt marknadsföring och minskade föreningsbidrag behöver återföras till budget. För att nå dem vi är till för behövs marknadsföring och under 2016 när det nya kulturhuset öppnar måste en extra satsning på markandsföring göras. För att nå KF:s mål om mer service till föreningarna behöver dessa medel återföras. Alingsås föremålssamling har flyttats till det nya magasinet. Restaurering, sanering, gallring och kategorisering är snart färdigt. För att ta hand om dessa föremål och tillgängliggöra dem för medborgarna behövs 1,0 miljoner. Ekonomi Driftbudget Alingsås museum har som minnesinstitution ansvar att vårda, bevara och förmedla sina samlingar som en del av det lokala kulturarvet. Under en period på ca tio år har museets samlingar varit kraftigt eftersatta. För att kunna driva ett fungerande museum med utställningsverksamhet, säkra Alingsås historia för framtida generationer, samt undvika att upprepa den kostsamma historien från de senaste tio åren med samlingarna, bör det fortsatta arbetet med samlingarna bedrivas enligt Riksantikvarieämbetets, Sveriges Museers, samt ICOM Etiska Reglers riktlinjer och standards. Den uppgradering av kraven på samlingsförvaltningen som behövs för att nå tillfredsställande standard för samlingsförvaltning innebär att Alingsås kommun behöver göra ett tillskott av både personal och pengar till verksamheten. Totalt behövs ett tillskott på 1,0 mnkr per år för att kunna driva verksamheten. För Kultur- och fritidsnämnden i sin helhet innebär den strama budgeten för att bedriva verksamhet - samtidigt som barn och ungdomar inom vår prioriterade målgrupp ökar - att nämnden inte har tillräckliga resurser för att fullfölja sitt uppdrag. Volymökningen innebär att verksamhetsmedel per barn och ungdom i Alingsås kommer att bli lägre än tidigare år. Visst utrymme att utveckla verksamheterna genom ytterligare prioritering finns, men begränsas ändå av de medel förvaltningen har i sin ram. Den strama ramen är speciellt tydlig när vi jämför med andra kommuner i regionen: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö (se tabellen nedan). 11

Avståndet till dessa kommuner har också ökat sedan 2008 eftersom övriga kommuner har ökat satsningarna på Kultur- och fritidsaktiviter. Nettokostnad (ram) per invånare - Kultur och fritid 2008 2013 Tillväxt Riket 2024 2289 13,1% GR 1789 2007 12,2% Alingsås 1408 1454 3,3% Alingsås nettokostnad (ram) i förhållande till GR och Riket 2008 2013 Alingsås/Riket -30% -36% Alingsås/GR -21% -28% GR/Riket -12% -12% Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 17 103 7 293-9 810 Verksamhetens kostnader -87 166-67 356 19 810 Avskrivningar -1 803-1 803 0 Verksamhetens nettokostnader -71 866-61 866 10 000 Kommunbidrag 72 081 72 081 0 Finansnetto -215-215 0 Årets resultat 0 10 000 10 000 För helåret 2016 prognostiserar Kultur- och fritidsnämnden ett överskott om 10 mnkr. Det prognostiserade resultatet förklaras huvudsakligen av: 12

Avsatta medel avseende Nolhagahallens förväntade hyreshöjning inte kommer att tas i anspråk under perioden. Då Nolhagahallen ännu inte har genomgått den planerade ombyggnationen kommer hyran heller inte att justeras. Posten medför en positiv avvikelse om 11,0 mnkr. ombyggnationen/renoveringen av Nolhaga sport- och simhall är planerad att starta under januari 2016 och pågå t.o.m. sommaren/hösten 2017. För 2016 innebär stängningen av sport- och simhallen att intäkterna kommer att minska med ca 5,5 mnkr. För att neutralisera intäktsbortfallet kommer verksamheten att minska motsvarande belopp på kostnadssidan genom sänkt hyra och personalkostnader. På grund av neutraliseringen medför inkomstbortfallen därför ingen avvikelse gentemot budget. Alingsås museum har som minnesinstitution ansvar att vårda, bevara och förmedla sina samlingar som en del av det lokala kulturarvet. Under en period på ca tio år har museets samlingar varit kraftigt eftersatta. För att kunna driva ett fungerande museum med utställningsverksamhet, säkra Alingsås historia för framtida generationer samt undvika att upprepa den kostsamma historien från de senaste tio åren med samlingarna, bör det fortsatta arbetet med samlingarna bedrivas enligt Riksantikvarieämbetets, Sveriges Museers, samt ICOM Etiska Reglers riktlinjer och standards. Den uppgradering av kraven på samlingsförvaltningen som behövs för att nå tillfredsställande standard för samlingsförvaltning innebär att Alingsås kommun behöver göra ett tillskott av både personal och pengar till verksamheten. Detta beräknas kosta 1,0 mnkr. 2 2 Återkommande punkt för hela perioden 2016-2018. 13

Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 17 103 10 563-6 540 Verksamhetens kostnader -89 336-76 096 13 240 Avskrivningar -1 775-1 775 0 Verksamhetens nettokostnader -74 008-67 308 6 700 Kommunbidrag 74 247 74 247 0 Finansnetto -239-239 0 Årets resultat 0 6 700 6 700 För helåret 2017 prognostiserar Kultur- och fritidsnämnden ett överskott om 6,7 mnkr. Det prognostiserade resultatet förklaras av huvudsakligen av: avsatta medel avseende Nolhagahallens förväntade hyreshöjning inte kommer att tas i anspråk fullt ut under perioden. Verksamheten förväntas starta igen under hösten 2017. Posten medför en positiv avvikelse om 7,7 mnkr. ombyggnationen/renoveringen av Nolhaga sport- och simhall är planerad att starta under januari 2016 och pågå t.o.m. sommaren/hösten 2017. För 2017 innebär stängningen av sport- och simhallen att intäkterna kommer att minska med ca 3,8 mnkr. För att neutralisera intäktsbortfallet kommer verksamheten att minska motsvarande belopp på kostnadssidan genom sänkt hyra och personalkostnader. På grund av neutraliseringen medför inkomstbortfallen därför ingen avvikelse gentemot budget. Alingsås museum, arbetet med samlingarna. Detta beräknas kosta 1,0 mnkr. 3 3 Återkommande punkt för hela perioden 2016-2018. 14

Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 17 616 18 706 1 090 Verksamhetens kostnader -91 882-93 972-2 090 Avskrivningar -1 828-1 828 0 Verksamhetens nettokostnader -76 094-77 094-1 000 Kommunbidrag 76 341 76 341 0 Finansnetto -246-246 0 Årets resultat 0-1 000-1 000 Alingsås museum, arbetet med samlingarna. Detta beräknas kosta 1,0 mnkr. 4 Investeringsbudget Tkr Expansionsinvestering Investering X -varav exploatering Exploatering X Imageinvestering Investering X Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Reinvestering 1 700 1 700 1 700 1700 Investering X Anpassningsinvestering Investering X TOTALT UTGIFTER 1 700 1 700 1 700 1 700 Under 2016 har Kultur- och fritidsnämnden ett behov av en utökad investeringsram på ca 2 mnkr för att kunna köpa inventarier till Kulturhuset efter renovering och ombyggnation. 4 Återkommande punkt för hela perioden 2016-2018. 15

Under 2017 har Kultur- och fritidsnämnden ett behov av en utökad investeringsram på ca 5 mnkr för att kunna köpa utrustning mm till Nolhagahallen efter renovering och ombyggnation. 16

Delårsbokslut 2015 Samhällsbyggnadsnämnden 2015-09-27

Delårsbokslut 2015 Ansvarsenhet SBK & Exploatering Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Planeringen och arbetet kring E20 har varit betydligt mer arbetskrävande mot vad som planerats för och en projektledare har rekryterats för att möjliggöra för den arbetsinsats och kompetens som krävs för att arbetet ska bli kvalitetssäkrat. E20 projektet är dock för Samhällsbyggnadsnämnden inte helt finansierat. Vi använder delvis kommunbidrag avsett för översiktsplanearbetet till E 20 genomfart. Detta innebär att översiktsplanen senareläggs och medel för detta arbete behöver finnas även under 2016. Trafikverket har senarelagt genomfart E20, detta påverkar inte kommunens planering för genomfart E20 och A+. Investeringstaket begränsar planeringsverksamheten. Vi har nu senarelagt flera projekt som en konsekvens av detta. En följd av att detta kan vara att det blir svårt att uppnå budgetmål för planeringen. En strategisk plan för kommunens fortsatta utbyggnad/utveckling är klar, det är den tidigare planbeställningen som bytt namn. Planen avses utgöra ett långsiktigt instrument och beslutsunderlag vid prövning, om, när och var bostadsutbyggnad kan ske med hänsyn till bland annat aktuellt bostadsbehov. Arbetet med fördjupandet av strategisk plan kommer att utvecklas över tid och i samklang med tillgängliga resurser. Stadsskogenprojektet är kvalitetssäkrat och en handlingsplan upprättad för fortsatt exploatering. Utbyggnadstakten är till stor del avhängit marknadens bostadsexploatörer. Detta innebär att ekonomisk påverkan per kalenderår är svår att budgetera. Stadsskogenprojektets ekonomiska utfall kommer att behöva uppdateras och beslutas i nämnden. Detta kan ske när optionerna i etapp ett till tre är tilldelade. En komplikation är att försäljning av mark för byggande av hyresrätter ger mycket mindre intäkter än bostadsrätter. Detta är en skillnad i värde som uppkommit nu och påverkar lönsamheten i projektet. I exploateringsprojekten står vi väl rustade för framtiden, då vi kvalitetssäkrat kalkyler och budgetar för projekten. Kvalitetssäkringen har gjorts tillsammans med tekniska förvaltningen. Samhällsbyggnadskontoret deltar i den nyligen startade Byggpakten. Byggpakten är en kraftsamling tillsammans med exploatörer för att skapa fler hyresrätter i kommunen. Hyresrätter ger mindre intäkter än bostadsrätter vid försäljning av mark, vilket kan stimulera för fler hyresrätter, men ge sämre ekonomi för kommunen. 2

Åtaganden och nyckeltal Prioriterat mål: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet 1. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att öka medborgarnas och företagarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande hos förvaltningarna på Sveagatan 1.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att systematiskt arbeta med bemötandefrågor och kommunikation Uppföljning: Utbildning i bemötande är planerad för samtliga medarbetare under året. Ett långsiktigt internt arbete inom kommunen kring förbättrad servicegrad, attityd och bemötande pågår. Tydliga förbättringsresultat kan ses inom främst miljöskyddsfrågorna. Men detta arbete behöver, som motionen påpekar, fortsätta och omfatta alla förvaltningar. Ett fortsatt och utökat projekt kring attityder och bemötande bör startas upp. Kundenkäter planerades att genomföras under 2015, men har nu prioriterats om till 2016. 2. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att stärka förvaltningens attraktionskraft som arbetsplats 2.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att utveckla arbetssätt och förhållningssätt inom framförallt följande områden: Karriärsmöjligheter Employer branding Kompetensutveckling Praktikanter Uppföljning: Kontoret har tidigare aviserat sin avsikt att under året färdigställa och börja genomföra den kompetensförsörjningsplan som påbörjats. Eventuellt behöver dock detta prioriteras till 2016. Kompetensutveckling planeras på ledningsnivå, på APT och individuellt tillsammans med medarbetarna. 3. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förkorta handläggningstiderna 3.1 Samhällsbyggnadskontoret fortsätter den på påbörjade digitaliseringen, vidareutvecklar arbetet med Från remiss till process samt har fokus på de tidiga skedena för att på så sätt möjliggöra bättre prioriteringar. Uppföljning: Nytt avtal gällande skanning av bygglovakter är tecknat, och bygglovavdelningen fortsätter att tillsammans med administrationen aktivt arbeta mot en mer digital och effektiviserad handläggning och granskning. Det svåra ekonomiska läget medför dock att tjänster inte kan återbesättas och utvecklingsarbetet kan inte prioriteras. 3

Detta innebär sammanfattningsvis att det finns överhängande risk att handläggningstiderna inte kan förkortas, istället riskerar ärendebalansen att växa. Planavdelningen har påbörjat en process tillsammans med GIS-avdelningen för att kunna använda en digitaliserad medborgardialog i samband med att Planprogram för E20 Genomfart, A+ och stationsområdet går ut på samråd i höst. Planavdelningen och exploateringsavdelningen medverkar i arbetet med den strategiska planen, för att i kartbild och tillhörande illustrationsbilder på ett överskådligt sätt kunna visa pågående utbyggnadsområden, områden där planbesked har lämnats och områden där planbesked har sökts. Arbetet med att i större utsträckning använda Cityplanner och 3D-teknik i detaljplaneprocessen är uppstartat. Prioriterat mål: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter 4. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för att antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseformer och i olika storlekar ska bli fler 4.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att under planperioden, i den mån detta är möjligt, i exploateringsavtal reglera upplåtelseform utifrån lämplig variation i bostadsutbudet. Uppföljning: Upplåtelseform kan inte regleras genom bestämmelse i detaljplan, endast ändamålet kan regleras. I avtal mellan privat exploatör (där marken ägs av en privat exploatör) och kommunen finns möjligheter att överenskomma om att området ska bebyggas med ett visst antal hyreslägenheter, ett sådant åtagande från exploatören kan dock inte förenas med någon form av sanktionsmöjlighet om så inte sker. I ett marköverlåtelseavtal, där kommunen äger marken och genom avtalet överlåter ett område till en exploatör, finns större möjligheter för kommunen att påverka upplåtelseformen. Beroende av upplåtelseform varierar marknadsvärdet för ett markområde, innebärande exempelvis att köpeskillingen blir lägre om kommunen vill sätta som villkor för försäljningen att hyresrätter byggs, vilket därmed påverkar exploateringsprojektens genomförandeekonomi. Den lägre köpeskillingen kan i avtalet samtidigt kompletteras med ett villkor om tilläggsköpeskilling i kombination med uttagande av pantbrev som säkerhet, i det fall omvandling till bostadsrätt sker inom viss tid. 4

5. Samhällsbyggnadsnämnden ska tillgodose Alingsås kommuns behov av attraktiv mark för bostäder Intern kontroll 5.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att under 2015 starta upp arbetet med riktlinjer för exploateringsavtal Uppföljning: Enligt ändrad lagstiftning från 1 januari skall kommuner som avser ingå exploateringsavtal som rör genomförandet av detaljplaner anta riktlinjer för exploateringsavtal. Dessa skall ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Riktlinjerna är vägledande och därför inte bindande. Arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer har påbörjats. Detta har arbete har dock troligen ingen påverkan mot det prioriterade målet. I samband med flerårsstrategin kommer kontoret därför föreslå att kontorets åtagande ändras till att ta fram en kommunal markpolicy/markförsörjningsplan. Internkontroll utförs enligt plan Omedelbar åtgärd Risker med uteblivna planerade intäkter samt utebliven kundefterfrågan är på kort sikt en stor risk för verksamheterna men samtidigt mycket svårt att eliminera. Den goda ekonomiska uppföljning av verksamheterna som inarbetats de senaste åren motverkar till viss del att större överraskningar uppstår. 5

Ekonomi Drift (2 tabeller, 30-31 respektive 32) 30-31 SBK Belopp i tkr KF-Budget 2015 SBN-budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/ KFbudget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 19 334 20 088 9 493 19 851 517 17588 Personalkostnader 0-17 198-11 267-17 198-17 198-14520 Lokalhyror* 0 Köp av tjänster 0-3 492-3 056-4 653-4 653-5566 Gemensamma kostnader 0-7 621-5 110-7 621-7 621-4367 Utdebitering personalkostnader 0 9 350 5 947 9 370 9 370 Övriga kostnader -31 148-12 604-8 086-12 228 18 920-4703 Verksamhetens kostnader -31 148-31 566-21 572-32 331-1 183-29156 Avskrivningar -1 484-1 697-1 127-1 697-213 -1259 Verksamhetens nettokostnader -13 298-13 175-13 206-14 177-879 -12827 Kommunbidrag 13 588 13 588 9 059 13 588 0 9413 Finansnetto -290-413 -258-413 -123-290 Årets resultat 0 0-4 405-1 002-1 002-3704 * Lokalhyror ingår i gemensamma kostnader Sammanfattande kommentar Budget och uppföljning sker på en mer detaljerad nivå för varje ingående verksamhet än som presenteras ovan. Som exempel kan nämnas att planavdelningens detaljplaneverksamhet (driftprojekt) årligen har kostnader och intäkter på ca 5-10 mnkr men detta kan variera från år till år beroende på vilka detaljplaner som det arbetas med. Detaljplanebeställningar kan göras under pågående år. En detaljplan som kräver stora utredningsinsatser belastar kostnadssidan men balanseras med ökade intäkter. Detta innebär att det kan bli svårt att jämföra utfall och prognos med budget. Sista raden på resultatet förväntas dock bli 0. En taxehöjning kommer att genomföras för att klara av att genomföra övergripande utredningar där finansiering i dagsläget saknas. Vad som utgör det prognosticerade underskottet på ca 1 002 tkr kommenteras nedan. 6

Planverksamhet Detaljplaneverksamhetens intäkter (inklusive naturvårdsplanering) förväntas minska med ca 100 tkr under året jämfört med budget, dvs en mycket liten avvikelse. Samtidigt prognosticeras att köp av tjänster minskar med ca 500 tkr, samt att övriga kostnader ökar med ca 300 tkr vilket totalt ger en god följsamhet jämfört med budget. Intäkterna är inte jämnt fördelade under pågående år och i delårsbokslutet har en relativt liten del av de förväntade intäkterna fakturerats. En förutsättning för ovanstående resonemang är att detaljplaneverksamheten får full täckning för kostnader som utförs inom ramen för projektet Utvecklingsarbete A+/E20. Per den sista augusti uppgår nedlagda kostnader till ungefär 600 tkr. Under hela året förväntas dessa kostnader uppgå till ungefär 1 300 tkr. Se vidare under framtid för detta projekt. Bygglovsverksamheten Bygglovsverksamheten förväntas få ett resultat som avviker negativt med ca 300 tkr mot budget, där den enskilt största avvikelsen är på intäktssidan (-320 tkr). Fastigheter De bebyggda fastigheterna som fortfarande ligger under samhällsbyggnadskontorets ansvar har under de senaste åren redovisat ett underskott jämfört med budget, borträknat realisationsvinster vid försäljning av Lygnareds camping 2014. En del fastigheter förväntades lämnas över till Fabs och fick till följd att kommunbidraget minskades med ca 1,5 mnkr årligen. Fastigheterna som berördes var Nolhagaparkens fastigheter, Alingsåsparkens fastigheter och Gräfsnäsparkens fastigheter. Ingen av dessa fastigheter har i dagsläget lämnats över till Fabs. En stor del av utgifterna under ett budgetår består av större underhållsinsatser. De som utförs under 2015 kommer att belasta investeringsbudgeten i större utsträckning än tidigare. De underhållsåtgärder som innebär att komponenter i anläggningstillgångar ersätts regelbundet kommer att redovisas som investeringar. För en fastighet kan detta innebära stammar, fasad, tak, hissar och ventilationsutrustning. Beroende på förväntad livslängd på de olika komponenterna kommer varierande avskrivningstider att användas. Med detta inräknat är prognosen jämfört med budget för dessa fastigheter ca - 900 tkr. Detta underskott uppstod alltså inte under 2014 då vi hade försäljningsintäkter från försäljningen av Lygnareds camping som balanserade detta. I och med att nya ekonomiska styrprinciper antagits vilket innebär att underskott skall återbetalas inom loppet av 2 år (minskning av kommunbidrag) kan detta få stora konsekvenser under 2015 och framåt. Det medför att minskade resurser kan läggas på delar av verksamheterna 7

som är kommunbidragsfinansierade, tex arbetet med översiktsplanen samt service till allmänheten inom bygglovsverksamheten. GIS/MBK Verksamheten finansieras i dagsläget med kommunbidrag, driftbidrag från andra förvaltningar och kommunala bolag samt externa uppdrag. Totalt sett prognosticeras inget underskott för verksamheten under innevarande år. 32 Exploatering Belopp i tkr KF-Budget 2015 SBN-budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/ KFbudget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 45 150 9 679 8 681 16 623-28 527 7071 Personalkostnader 0-4 586-2 873-4 586-4 586-2872 Lokalhyror 0 0 0 Köp av tjänster 0-143 -251-263 -263-80 Gemensamma kostnader 0-2 070-1 315-2 070-2 070-1343 Utdebitering personalkostnader 0 4 720 1 971 3 120 3 120 1659 Övriga kostnader -43 139-5 481-3 428-8 675 34 464-3132 Verksamhetens kostnader -43 139-7 561-5 896-12 474 30 665-5768 Avskrivningar -67-83 -58-87 -20-62 Verksamhetens nettokostnader 1 944 2 035 2 727 4 062 2 118 1241 Kommunbidrag 0 Finansnetto 772 680 407 608-164 332 Årets resultat 2 716 2 716 3 134 4 670 1 954 1573 Sammanfattande kommentar Jämfört med budget ökar verksamhetens intäkter med ca 6,9 mnkr och detta beror uteslutande på försäljningsintäkter av tomtmark i exploateringsprojekt. Den ökade försäljningsvolymen innebär att kostnaden som förs mot försäljningar av tomtmark blir ca 2,9 mnkr högre än budgeterat (övriga kostnader). Dessutom finns det en större negativ avvikelse på 1,6 mnkr jämfört med budget vilket avser budgeterad timdebitering på bland annat exploateringsprojekt. 8

Prognosen baserar sig på analys av samtliga pågående exploateringsprojekt där årets förväntade faktiska händelser tagits med i beräkningarna. Det som inte tagits med i det presenterade scenariot är de effekter av eventuella slutredovisningar och eventuella övriga justeringar av tidigare års redovisning som kommer att göras. Effekterna av detta på årets resultat kan bli stora beroende på hur det hanteras i redovisningen. Utöver denna osäkerhetsfaktor råder viss osäkerhet kring en del tomtförsäljningar och om de inträffar innan eller efter årsskiftet. Avvikelserna mellan delårsbokslut 2014 och 2015 på intäktssidan beror på att försäljningar av tomter varierar mellan åren. Detta påverkar även kostnadsposten övriga kostnader. Mindre utdebitering på projekt under 2015 beror på vakans på en position under delar av året, vilket även avspeglar sig i personalkostnadsutvecklingen mellan de båda åren. Exkluderas intäkter och kostnader från tomtförsäljningen som återfinns i tabell på sidan 13 från ovanstående tabell går det att utläsa att övriga verksamheter gör ett underskott på ca 5 mnkr (prognosticerat resultat). Investeringar 30-31 SBK Tkr Budget delårsbok 2015 slut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/bud get 2015 delårsbokslut 2014 Expansionsinvestering 0 562 -varav exploatering 0 Imageinvestering 0 0 Reinvestering 1200 1200 22 Investering fastigheter 720 1 300-1300 It-utrustning 20 30-30 Inventarier 31 40-40 0 0 Anpassningsinvestering 0 Totalt utgifter 1 200 771 1 370-170 584 Prognosen för investeringsutgifter är högre än budgeterat på grund av att större underhållsinsatser av fastighetsbeståndet kommer att redovisas som investering från och 9

med 2015. Att inte utföra investeringarna i år skulle medföra ökade kostnader på sikt och är därför inte ett lämpligt alternativ. Att vi delvis redovisar underhållsinsatserna som investering följer god redovisningssed. Detta får en viss positiv effekt på driftresultatet jämfört med tidigare år under en övergångsperiod. Ambitionen är att införa komponentavskrivningar för dessa investeringar från 1 jan 2016. 10

32 Exploatering Tkr Budget 2015 Delårsboks lut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsboks lut 2014 Expansionsinvestering 3 458 Hjortmarka 87 100-100 E-exploatering (redovisas även i delårsbokslut för TN) Stadsskogen Infart Kristallen (VA) 466 470-470 Bullerplank 99 150-150 Övriga projekt stadsskogen 218 250-250 Övriga projekt stadsskogen (VA) 145 145-145 Cirkulation Bergakungen 17 117-117 Prästerydsvägen Gata & GC 123 500-500 VA 75-75 Norsesundsvägen Gata 1 340 2 624-2624 VA 2 528 3 337-3337 Klinten Gångstig 115-115 Tokebacka VA 2 20-20 Imageinvestering Reinvestering 500 500 Inköp av mark 0 513 513-513 Anpassningsinvestering Totalt utgifter 500 5 451 8 316-7 916 3 458 11

Hjortmarka naturreservat förväntas inbringa statliga investeringsbidrag. Det är dock oklart när dessa betalas ut. De investeringsprojekt som är en del av exploateringsverksamheten redovisas under denna rubrik. Dessa investeringar lämnas över till tekniskas ansvarsenheter för drift och underhåll. Ingen ersättning för drift och underhåll förs i dagsläget över till Gata/Park/Natur (som är skattefinansierade till skillnad från VA) i samband med överlämnandet av dessa tillkommande ytor. Konsekvensen av färdigställandet av nya exploateringsområden blir således att mindre medel finns att tillgå för drift och underhåll av kommunens allmänna platsmark per m 2. I ovanstående tabell har anläggningstillgångar som anskaffas inom exploateringsprojekt (E-exploatering) redovisats som anläggningstillgångar / investeringar. Tjänstemannabeslutet från kommunledningskontoret är att investeringar som anskaffas i exploateringsprojekt som är påbörjade (beslutade) innan 2016 redovisas som omsättningstillgångar. Tjänstemannabeslutet gäller dock inte Stadsskogen (som genomlystes hösten 2014 och där rekommendationen blev att redovisa dessa investeringar på ett korrekt sätt (som anläggningstillgång) och inte heller VA-investeringar överlag. Att en investering redovisas som en omsättningstillgång innebär att den direktavskrivs i samband med tomtförsäljningen. Investeringen kommer inte att redovisas som en bestående tillgång i Alingsås kommuns balansräkning. I den övergripande exploateringsbudget som samhällsbyggnadsnämnden tidigare antagit ligger dessa investeringar som anläggningstillgångar (investeringar). Oavsett hur dessa investeringar redovisas belastar inte kapitalkostnader, drift- och underhållskostnader samhällsbyggnadsnämnden. Däremot är de en direkt följd av exploateringsverksamheten och därför redovisas dessa i ovanstående tabell som upplysning. Vi är dock tvungna att redovisa enligt klk:s beslut och gör detta i nedanstående tabell. Även i framtidsperspektivet längre fram väljer vi att redovisa enligt två modeller. 12

Investeringstabell endast inkluderat investeringar inom Stadsskogen: Tkr Budget 2015 Delårsboks lut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsboks lut 2014 Expansionsinvestering 3 458 Hjortmarka 87 100-100 E-exploatering (redovisas även på tf) Stadsskogen Infart Kristallen (VA) 466 470-470 Bullerplank 99 150-150 Övriga projekt stadsskogen 218 250-250 Övriga projekt stadsskogen (VA) 145 145-145 Cirkulation Bergakungen 17 117-117 Prästerydsvägen VA 75-75 Norsesundsvägen VA 2 528 3 337-3337 Klinten Tokebacka VA 2 20-20 Imageinvestering Reinvestering 500 500 Inköp av mark 0 513 513-513 Anpassningsinvestering Totalt utgifter 500 3 988 5 077-4 677 3 458 13

Förutbetalda intäkter som periodiseras över sin nyttjandetid Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Inkomster -varav exploatering Prästerydsvägen 0 38 38 38 Tomtered industri -17-17 -17 Stadsskogen 13 13 13 TOTALT INKOMSTER 0 34 34 34 In- och utbetalningsplan exploatering Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Utgifter -2 315-6 265-6 265-8 943 Inkomster 34 34 34 318 Summa in- & utbetalningsplan 0-2 281-6 231-6 231-8 625 Att prognosen för helåret är så pass stor jämfört med delårsutfallet beror till stor del på att detaljplaneutgifter belastar projekten först i slutet på året. Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Intäkter till resultaträkningen 8 600 7 922 15 544 6 944 6 237 Avgår beräknat bokfört värde -2 800-2 388-5 724-2 924-3 060 Netto till resultaträkningen 5 800 5 534 9 820 4 020 3 177 14

Personal Arbetsmiljö Under första kvartalet av 2015 startade Samhällsbyggnadskontorets skyddskommitté ett arbete med att ta fram en handlingsplan i arbetsmiljö med syftet att förvaltningens chefer på ett mer strukturerat sätt ska arbeta för en bättre arbetsmiljö och förebygga att anställda skadas eller drabbas av ohälsa i sitt arbete. Handlingsplanen har under andra kvartalet av 2015 fastställts vid MBL av förvaltningschef. Under hösten 2015 kommer förvaltningen att fortsätta lägga stort fokus på sitt arbetsmiljöarbete och kontinuerligt följa upp handlingsplanen, så att utvecklingen går framåt. Målsättningen är att handlingsplanen skall fungera som ett levande arbetsverktyg för chefer och medarbetare över tid, då det finns en medvetenhet om att frågor av denna karaktär behöver bearbetas, och ibland även omarbetas, över längre perioder. Ett av förvaltningens fokusområden under hösten 2015 är att utveckla avdelningarnas/enheternas arbetsplatsträffar (APT). I september månad kommer samtliga chefer tillsammans med medarbetarrepresentanter från respektive avdelning/enhet att gå en utbildning i samverkan med fokus på APT. Med en ökad kunskap om samverkan och APT kan arbetsledare och medarbetare på ett mer kvalitativt sätt föra en dialog i frågor som rör utveckling, planering och uppföljning av det dagliga arbetet, där arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del. Arbetsskador och tillbud Inga arbetsskador eller tillbud har rapporterats i Lisa under perioden 1/1-2015 31/8 2015. Som ett led i att Samhällsbyggnadskontoret utvecklar sitt arbete med APT kommer förvaltningen arbeta för en ökad medvetenhet bland medarbetarna om betydelsen av att rapportera arbetsskador och tillbud. En motsvarande dialog kommer även att behöva föras vid förvaltningens samverkansgrupp. Syftet är att skapa en mer öppen dialog och kunskap kring arbetsskador och tillbud på arbetsplatsen genom att exemplifiera olika händelser som kan inträffa i vardagen och vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika att skador och olyckor inträffar. Sjukfrånvaro 1 Efter första halvåret av 2015 har Samhällsbyggnadskontoret haft en något lägre sjukfrånvaro (5,67%) jämfört med samma period 2014 (6,69%). Vi ser att sjukfrånvaron under året har sjunkit från 6,63% i januari till 3,62% i slutet av augusti månad. Baserat på statistik från tidigare år kan vi dock konstatera att sjukfrånvaron tenderar att sjunka under 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 15

sommarmånaderna, för att återigen stiga därefter. Samhällsbyggnadskontoret räknar därför med en viss ökning av sjukfrånvaron under resterande delen av året, men kommer att arbeta för att hålla sjukfrånvaron så låg som möjligt. Sjukfrånvaro i % ack jan-aug 2014 2015 Diff* Total sjukfrånvaro (59,9 årsarbetare) 6,69% 5,67% -1,02 Korttidssjukfrånvaro (<59 dagar) 3,78% 2,20% -1,58 Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) 2,91% 3,48% 0,57 Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor (36,3 årsarbetare) 8,77% 8,50% -0,27 Män (23,6 årsarbetare) 4,06% 1,59% -2,47 Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år eller yngre (7,0 årsarbetare) 3,37% 2,17% -1,20 30-49 år (27,0 årsarbetare) 8,96% 8,96% 0,00 50 år eller äldre (27,0 årsarbetare) 5,46% 3,16% -2,30 * differens angiven i procentenheter Liksom 2014 ser vi under 2015 den högsta sjukfrånvaron bland förvaltningens kvinnor samt endast en marginell minskning kan ses för 2015. Sjukfrånvaron för männen har dock sjunkit i större grad än för kvinnorna och efter första halvåret 2015 ligger sjukfrånvaron bland männen på 1,59%. Vi ser även att den högsta sjukfrånvaron (oberoende av kön) finns inom ålderintervallet 30-49 år och att sjukfrånvaron sjunker inom de andra ålderintervallen (29 år eller yngre, respektive 50 år eller äldre). I tillägg till informationen i tabellen ovan kan det nämnas att den högsta sjukfrånvaron återfinns på Planavdelningen (8,03%) samt vid den Administrativa avdelningen (6,74%) där sjukfrånvaron på båda avdelningarna stigit sedan 2014. Såväl individuella rehabiliteringsåtgärder som översyn av arbetssätt och processer pågår i dagsläget, för att minska sjukfrånvaron som i synnerhet bottnar i psykisk ohälsa. Samhällsbyggnadskontoret kommer under hösten, med hjälp av sin förvaltningsspecifika handlingsplan i arbetsmiljö, att fortsätta lägga vikt vid sitt arbetsmiljöarbete med målsättning att få en bättre systematik i det vardagliga arbetsmiljöarbetet. På så vis kommer även ett större fokus än tidigare att läggas på exempelvis rehabiliterande insatser och andra förebyggande åtgärder som i sin tur kan minska sjukfrånvaron på sikt. Nöjd medarbetarindex (NMI) Under första halvåret 2015 har resultatet från Nöjd medarbetarindex (NMI) redovisats för medarbetarna på förvaltningens arbetsplatsträffar. Därefter har en dialog förts kring resultatet och medarbetarna har fått möjlighet att ge förslag på förbättringsåtgärder samt förslag på hur avdelningen/enheten kan arbeta för att bibehålla redan positiva resultat. 16

Respektive chef har även tagit fram en handlingsplan med åtgärder som behöver vidtas under året 2015. Ett exempel på aktivitet som genomförts i syfte att öka NMI är på Exploateringsavdelningen, där en workshop hölls med medarbetare och chefer under våren 2015. Med resultatet från medarbetarenkäten som grund diskuterades frågor som berör medarbetarskap och ledarskap i syfte att se vad avdelningen kan förbättra för att skapa större trivsel bland chefer och medarbetare. Avdelningen kommer fortsätta med sitt arbete under hösten 2015 och kommer därefter att analysera vad aktiviteterna gett för resultat. Skulle det visa sig att denna typ av aktivitet har en positiv inverkan på NMI kan liknande typer av aktiviteter bli aktuella för fler avdelningar på förvaltningen. Personal och kompetensförsörjning Samhällsbyggnadskontoret påbörjade under hösten 2014 en kompetensförsörjningsplan tillsammans med Tekniska förvaltningen. På grund av ett hårt pressat ekonomiskt läge på Tekniska förvaltningen, vilket även leder till konsekvenser för Samhällsbyggnadskontoret eftersom resurser delas mellan förvaltningarna, behöver det fortsätta arbetet med kompetensförsörjningsplanen att bortprioriteras under hösten 2015, för att eventuellt återupptas under 2016. Sammanfattande analys delårsbokslut Vissa projekt, t.ex. arbetet med den strategiska planen och E20 arbetet, är inte fullt finansierade. Investeringstaket begränsar planeringsverksamheten. Organisationen är slimmad och vissa verksamheter är delvis underfinansierade. Utrymmet för utvecklingsarbete är begränsat. Framtid Verksamhet STYRKOR Trots svår konkurrens lyckas rekrytera kompetenser som saknats God ordning och uppföljning SVAGHETER 17

Slimmad organisation Delvis underfinansierade verksamheter MÖJLIGHETER HOT Tillväxt, stort tryck för bostäder och verksamheter Otillräckliga kommunbidrag i förhållande till förväntningar Investeringstaket begränsar, trots att finansiering finns från exploatörer Samhällsbyggnadskontoret har mycket små resurser för kommunikationsarbetet, denna resurs delas med Tekniska förvaltningen och omfattar endast en 75% tjänst. Kontoret har med anledning av detta svårt att bedriva proaktivt kommunikationsarbete. Handläggare behöver ibland arbeta med kommunikationsarbete vilket inte kan anses vara en varken effektiv eller ändamålsenlig användning av resurser och kompetenser. Vad gäller specialiserat kvalitets- och utvecklingsarbete, som inte återfinns inom ramen för verksamhetsansvaret saknas resurser. Detta innebär att något övergripande och samlat kvalitetsarbete inte kan bedrivas, istället arbetar respektive verksamhet med kvalitetsarbete inom ramen för den egna verksamheten. Ekonomi Planverksamheten och bygglovsverksamheten finansieras till största delen av de intäkter som debiteras enligt fullmäktiges taxa till de sökande. Taxorna för dessa verksamheter har inte reglerats de senaste fyra åren, det har vid vår genomlysning visat sig att de är för låga och täcker inte självkostnaderna. Det är både lagkrav och tidigare brist på kompletta debiteringsunderlag som är förklaringen. Vi stärker uppföljningsinsatserna fortlöpande för att få en så kostnadseffektiv och förutsägbar verksamhet som möjligt. Taxorna föreslås att regleras, så att de täcker kostnaderna. En taxehöjning bör genomföras för att klara av att genomföra övergripande utredningar där finansiering i dagsläget saknas. Det ekonomiska resultatet för verksamheterna är svåra att prognosticera på årsbasis eftersom vi är beroende av enskilda och professionella aktörer inom byggsektorn. 18

30-319 SBK Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 19 914 19 914 0 Verksamhetens kostnader -32 081-34 131-2 050 Avskrivningar -1 529-1 529 0 Verksamhetens nettokostnader -13 696-15 746-2 050 Kommunbidrag 13 995 13 995 0 Finansnetto -299-299 0 Årets resultat 0-2 050-2 050 Ramökningar Belopp Täckning av underskott fastigheter Nolhaga slott 1100 Primärkarta/Ortofoto 1800 Summa permanenta utökningar 1100 Täckning av underskott fastigheter VB 1:436 rivning garage 100 Tuvebo 1:8 rivning klubbhus 50 Arbete med A+/E20 (DP-program) 1000 Summa tillfälliga utökningar 1150 Totalt 2250 19

Förklarande text till utökningar Underskott fastigheter Verksamheterna är till stor del avgiftsfinansierade och kostnadsökningar skall till stor del hanteras med taxehöjningar och generella ramökningar. Under lång tid har det påpekats att fastigheterna går med ett underskott. Detta har sin grund i att ett kommunbidrag lämnades tillbaka då en överlämning av flertalet fastigheter till Fabs ansågs nära förestående. Detta har dock ännu inte inträffat. Underskottet uppstod inte under 2014 då vi hade försäljningsintäkter från försäljningen av Lygnareds camping som täckte detta. I och med att nya ekonomiska styrprinciper antagits vilket innebär att underskott skall återbetalas inom loppet av 2 år (minskning av kommunbidrag) kan detta få stora konsekvenser under 2015 och framåt. Arbete med A+/E20 Arbetet med planprogramarbetet fortsätter med förhoppning om att vara klart innan sommaren 2016. Finansiering för programmet saknas. Ovanstående prognos förutsätter en höjning av taxan. Flygfotografering För att uppdatera primärkarta samt ortofoto krävs ytterligare finansiering med 1,5 mnkr respektive 0,3 mnkr årligen. Hur detta skall finansieras i dagsläget är inte klarlagt. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram En översyn av bygglovstaxan och plantaxan har påbörjats. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Fastigheter Detta medför att minskade resurser kan läggas på delar av verksamheterna som är kommunbidragsfinansierade, tex arbetet med översiktsplanen, kulturvård, naturvårdsplanering samt service till allmänheten inom bygglovsverksamheten. Arbete med A+/E20 (planprogram) 20

Om inte medel tillskjuts kommer kommunbidrag för färdigställande av översiktsplanen att behöva nyttjas. Konsekvensen blir således att översiktsplanen försenas. Flygfotografering För att inte urhholka kommunens kartverk krävs att regelbundna uppdateringar görs. Dessa är kostsamma men det lönar sig att genomföra då alternativet med manuella mätningar är än mer kostsamt. Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 20 511 20 511 0 Verksamhetens kostnader -33 043-34 143-1 100 Avskrivningar -1 575-1 575 0 Verksamhetens nettokostnader -14 107-15 207-1 100 Kommunbidrag 14 415 14 415 0 Finansnetto -308-308 0 Årets resultat 0-1 100-1 100 Ramökningar Belopp Täckning av underskott fastigheter Nolhaga slott 1100 Primärkarta/Ortofoto 1800 Summa permanenta utökningar 2900 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 2900 Förklarande text till utökningar 21

Se 2016 Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Se 2016 Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 21 126 21 126 0 Verksamhetens kostnader -34 034-35 134-1 100 Avskrivningar -1 622-1 622 0 Verksamhetens nettokostnader -14 530-15 630-1 100 Kommunbidrag 14 847 14 847 0 Finansnetto -317-317 0 Årets resultat 0-1 100-1 100 Ramökningar Belopp Täckning av underskott fastigheter Nolhaga slott 1100 Primärkarta/Ortofoto 1800 Summa permanenta utökningar 2900 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 2900 Förklarande text till utökningar Se 2016 22

Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Se 2016 Investeringsbudget Tkr Avskrivningstid Budget 2016 Reinvestering 1700 Fastigheter (underhåll) Behov 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Limit (oförutsett) varierande 1 000 1 000 1 000 1000 Brunnshuset varierande 75 Gräfsnäs Slottscafe varierande 600 Stampens kvarn varierande 75 Toregården varierande 50 300 Hålabäcksstigen varierande 100 Alingsåsparken varierande 150 3 000 Vandrarhemmet varierande 400 Övrigt (inventarier mm) varierande 300 300 300 300 Laserscanning 10 år 400 TOTALT UTGIFTER 0 2 350 5 000 1 300 1 300 32 Exploatering Driftbudget Budget 2016 23

Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 38 160 34 713-3 447 Verksamhetens kostnader -42 517-13 756 28 761 Avskrivningar -70-90 -20 Verksamhetens nettokostnader -4 427 20 867 25 294 Kommunbidrag 0 0 0 Finansnetto 800 600-200 Årets resultat* -3 627 21 467 25 094 * Årets resultat består av 33 613 tkr i intäkter och tillhörande 8 886 tkr i kostnader till följd av tomtförsäljning (som lätt kan förskjutas i tid beroende på externa faktorer) Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 42 180 42 180 Verksamhetens kostnader -15 780-15 780 Avskrivningar -95-95 Verksamhetens nettokostnader 0 26 305 26 305 Kommunbidrag 0 0 Finansnetto 650 650 Årets resultat* 0 26 955 26 955 * Årets resultat består av 41 080 tkr i intäkter och tillhörande 10 700 tkr i kostnader till följd av tomtförsäljning (som lätt kan förskjutas i tid beroende på externa faktorer) Plan 2018 24

Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 20 008 20 008 Verksamhetens kostnader -7 690-7 690 Avskrivningar -100-100 Verksamhetens nettokostnader 0 12 218 12 218 Kommunbidrag 0 0 Finansnetto 700 700 Årets resultat 0 12 918 12 918 * Årets resultat består av 18 908 tkr i intäkter och tillhörande 2 398 tkr i kostnader till följd av tomtförsäljning (som lätt kan förskjutas i tid beroende på externa faktorer) Investeringsbudget Övergripande exploateringsbudget I nedanstående tabell redovisas samtliga exploateringsprojekt. I tabellen återfinns investeringar som anläggningstillgångar. Som nämdes på sid 12 vill kommunledningskontoret inte att vi redovisar investeringar som anläggningstillgångar utan som omsättningstillgångar (som direktavskrivs vid tomtförsäljning), exploateringsprojekt Stadsskogen undantaget. Detta gäller inte heller projekt som beslutas om från och med 2016. I denna tabellen skulle alltså de flesta investeringsposter flyttas till rubriken OT enligt klk:s önsekemål. Eftersom denna tabell endast redovisar betalningsströmmar redovisas endast en version av tabellen. Se bilaga 1 för nedanstående tabell per projekt. Bilaga 1 ger en mer komplett bild exploateringsprojekten då denna även visar driftkostnader för tex tillkommande ytor samt kapitalkostnader för investeringar. 25

De projekt som ingår i ovanstående tabell är: a) Förskola vid Borgmästarev 6 b) Lövekulle etapp 1, Fritidsvägen c) Stadsskogen d) Ragnehillsgatan e) Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) f) Prästerydsvägen g) Norsesundsvägen h) Tokebacka inkl gc-väg Borgen i) Tomtered industri j) Svetsaren k) Kälken Hallbovägen l) Östra Ingared m) Norra ringgatan n) Strandstigen o) Frostvägen 26

Utgifter gatuinvesteringar Stadsskogen -22 200-11 000-15 000-15 000-15 000 Ragnehillsgatan -100 Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) -2 718-3 749 Prästerydsvägen -3 725 Tokebacka inkl gc-väg Borgen -7 147-9 949 Östra Ingared -1 570-2 991 Strandstigen -14 000 Summa utgifter gatuinvesteringar -51 459-27 689-15 000-15 000-15 000 Utgifter VA-investeringar Stadsskogen -5 450-4 500-4 000-4 000-4 000 Ragnehillsgatan -50 Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) -677-1 579 Prästerydsvägen -2 500 Tokebacka inkl gc-väg Borgen -4 000-4 000 Östra Ingared -1 945-3 560 Strandstigen -500 Frostvägen -261 Summa utgifter VA-investeringar -15 382-13 638-4 000-4 000-4 000 Delsumma 2 investeringsutgifter -66 841-41 327-19 000-19 000-19 000 Inkomster gatuinvesteringar Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) 1 257 Prästerydsvägen 309 Norsesundsvägen 73 Östra Ingared 4 518 Strandstigen 14 000 Summa inkomster gatuinvesteringar 14 309 5 774 0 73 0 27

Inkomster VA-investeringar Stadsskogen 5950 4500 4000 4000 4000 Ragnehillsgatan 232 Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) 660 660 660 Prästerydsvägen 2600 Tokebacka inkl gc-väg Borgen 8000 Östra Ingared 2374 1590 2120 Strandstigen 500 Frostvägen 250 Summa inkomster VA-investeringar 9 300 15 766 6 250 6 780 4 000 Delsumma 3 förutbetalda intäkter 23 609 21 540 6 250 6 853 4 000 TOTALT EXPLOATERINGSOMRÅDEN -15 264 17 610 3 107 10 871 1 360 Investeringar, ej direkt knutna till exploateringsprojekt. Tkr Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Expansionsinvestering inlösen allmänplatsmark ingen 1 000 1 000 1 000 1000 1000 Reinvestering inköp till markreserv ingen 1 000 1 000 1 000 1000 1000 TOTALT UTGIFTER 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 28

Beräknade resultateffekter exploatering Beroende på om vi redovisar tillkommande allmänplatsmark som investering eller inte får detta stora effekter på nedanstående tabell. Om redovisning sker enligt tjänstemannabeslut på klk kommer överskotten bli mycket lägre i tabellen nedan eftersom investeringarna (gata/park/natur) direktavskrivs i samband med tomtförsäljningen (ej stadsskogen). På grund av tidsbrist har vi inte hunnit med att föra om investeringarna till omsättningskostnader (omsättningstillgångar) i respektive projektmall. Resultateffekter exploatering Tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Intäkter till resultaträkningen 33 613 41 080 18 908 26 018 19 360 Avgår beräknat bokfört värde* -8 886-10 700-2 398-5 913-5 509 Netto till resultaträkningen 24 727 30 380 16 510 20 105 13 851 * Här ingår inte investeringar som direktavskrivs. Personal Kontoret kommer att fortsätta med insatser för att minska sjukfrånvaron, men utvecklingen av denna behöver följas noggrant och analyseras vidare. Samhällsbyggnadskontoret har, trots konkurrens, lyckats rekrytera kompetenta medarbetare till nyckelroller, men vissa svårigheter kvarstår på grund av löneläget. Inlämning Underlag mailas senast 11 september kl. 09:30 till erik.stenkilolsson@alingsas.se, sara.brodin@alingsas.se, maria.wallmyr@alingsas.se. Inlämning av slutligt underlag med protokoll mailas till KS platina direkt efter nämndbeslut, dock senast 29 september. 29

Sammanfattning exploateringsprojekt De projekt som är sammanfattade i tabellen (vid öppnande) nedanför de valda projekten. De är markerade som x i kolumn J. Det är lätt att uppdatera sammanfattningstabellen med ett annat urval. Detaljer om respektive projekt finns i flikarna. Utgångsläget är att de gula flikarna syns i tabellen nedan. Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning #SAKNAS! -15 544 300-33 612 500-41 079 700-18 907 800-26 018 000-19 360 000 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter #SAKNAS! 6 848 108 8 885 668 10 700 179 2 398 081 5 913 002 5 508 821 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning #SAKNAS! -8 696 192-24 726 832-30 379 521-16 509 719-20 104 998-13 851 179 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park #SAKNAS! 183 316 266 703 3 376 170 4 864 495 4 795 204 4 725 913 4 656 622 4 587 331 4 518 040 4 448 749 Driftkostnader gata & park #SAKNAS! 30 000 168 000 488 000 633 000 653 000 653 000 653 000 653 000 653 000 653 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) #SAKNAS! -16 176-15 955-846 458-1 023 755-1 009 013-994 271-979 528-964 786-950 044-935 301 netto till kommunens resultat #SAKNAS! 197 140 418 748 3 017 712 4 473 739 4 439 191 4 384 642 4 330 093 4 275 545 4 220 996 4 166 447 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA #SAKNAS! 150 147 187 797 1 076 443 1 514 065 1 496 505 1 478 945 1 461 385 1 443 824 1 426 264 1 408 704 Driftkostnader VA #SAKNAS! 70 000 105 000 190 000 235 000 235 000 235 000 235 000 235 000 235 000 235 000 Periodisering anslutningsavgifter #SAKNAS! -148 500-180 600-1 041 985-1 506 091-1 488 625-1 471 159-1 453 693-1 436 227-1 418 761-1 401 295 netto kostnader att täckas med avgifter #SAKNAS! 71 647 112 197 224 458 242 974 242 880 242 786 242 692 242 597 242 503 242 409 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park #SAKNAS! 5 241 257 51 459 012 27 688 897 15 000 000 15 000 000 15 000 000 0 0 0 0 Infrastruktur VA #SAKNAS! 3 881 915 15 382 000 13 638 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto #SAKNAS! 9 123 171 66 841 012 41 326 897 19 000 000 19 000 000 19 000 000 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt #SAKNAS! 655 329 63 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning #SAKNAS! 15 544 300 33 612 500 41 079 700 18 907 800 13 518 000 6 860 000 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning #SAKNAS! 219 375 14 309 000 5 774 412 0 73 125 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter #SAKNAS! 3 300 000 9 300 000 15 766 000 6 250 000 6 780 000 4 000 000 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt #SAKNAS! -7 834 183-5 644 000-3 683 000-3 051 000-3 000 000-3 000 000 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar #SAKNAS! -3 671 945-51 459 012-27 688 897-15 000 000-15 000 000-15 000 000 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar #SAKNAS! -3 881 915-15 382 000-13 638 000-4 000 000-4 000 000-4 000 000 0 0 0 0 netto #SAKNAS! 4 330 962-15 200 512 17 610 216 3 106 800-1 628 875-11 140 000 0 0 0 0

in AT (utfört) i resp AT-flik,,,,flytta at, vänta in sista fsg och slutredovisa. Återstår att bygga gc-väg x investeringar till gata stämma av AR, flytta transar till at-flik? Aug 15: gångväg klar men fakturor inte inkomna x kalkyl och prognos (detaljer för gator och VA saknas, en st transaktion (HAKD) oklart vad det är. x 15: skall slutredovisas???? (en del transaktioner skall flyttas från 50) En tomt kvar att sälja. Gör prognos på denna fsg. Finns plank för ev överlämning x (i den gamla excelfilen ligger det en prognos på intäkt 2018) plus en del oklarheter i transaktioner x Möjliga projekt att välja till ovanstående benämning Ansvarig Expl. Projnr. (#) Planarbete pågår (#) Pågående projekt Kvarstår Att ta med till övergripande Valda projekt Ersättningsfråga upplåtelse väg (LOH/BHG har frågan) (således ev tillkommande kostnad) lägga Fsk vid kvarteret Laxen MT juli -15: skapa kalkyl, lägga upp nr mm x x +'p1'!d11 Lövekulle etapp1, Fritidsvägen PG 32070 X x x +'p2'!d11 Tegelbruksberget PG 32080 aug 15: boka bort, avslutas Hambogatan PG 32090 X x +'p4'!d11 Stadsskogen planering LOH/MT 32100,32101,32102,32103,32104 X x +'p5'!d11 Stadsskogen utfall tom 2014 LOH/MT x Stadsskogen utfall övrigt från 2015 LOH/MT 32100,32101,32102,32103,32104 X x x +'p5.2'!d11 Stadsskogen - Kristallen LOH/MT frikod 324/proj 12820 (va) men alltid objekt 2845 X x x +'p5.01'!d11 Cirkulation Bergakungen LOH/MT ansv 24 pr 12840, 29/12841 x x +'p5.02'!d11 Stadsskogen, kommunala tomter PG 32010 X undersök hur kostnaderna ligger här x x +'p5.10'!d11 flytta Ragnehillsgatan SB 32140 X x x +'p7'!d11 Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) SB 32220 X x x +'p8'!d11 en del oklara transaktioner att föra bort till park (?) samt avstämning AR. Klinten PG 32230 X x +'p9'!d11 i uppdaterad Aug 15: att avsluta projektet! Eller åtminstone föra tillbaka kostnaderna. Skall slutredovisas Bryggaren / Kämpen/Åkanten LOH 32270 x x +'p11'!d11 aug 15: se kommentar 4, plank återstår (lite adm), plank = AP. Ta kostnad år. Vardsjövägen norra delen PG 32300 X x +'p12'!d11 Östra Ängabo LOH 32310 X x x +'p13'!d11 inte aktuellt just nu, avvakta strategisk planering (sep 2015) prästerydsvägen PG 32320 X x x +'p14'!d11 Vardsjövägen södra delen PG 32400 X vilande x Afzeliiskolan Trygghetsb MT 32370 AVSLUTNING samt flytta till kalkyl x Tosseberget PG 32410 aug 15: Ta bort! Sjöbovägen PG 32520 X prognos fsg och ev överlämning mm x Norsesundsvägen PG 32540 X x x +'p19'!d11 Tokebacka inkl gc-väg Borgen PG 31030, 31032 X x x +'p20'!d11 Gör projektstruktur, ett par transaktioner med frikod skall nog flyttas till investering Tomtered industri PG 31070 X mkt skall flyttas till gata! x x +'p21'!d11 NV Sävelund PG 31100 X prognos återstår! x x +'p22'!d11 Svetsaren PG 31060 X ett par oklara transaktioner x x +'p23'!d11 Nolby kyrkogård PG 31080 X ingen tomtfsg i kalkyl, ingen prognos x x +'p24'!d11 Tomasgårdsvägen PG 31090 X x x +'p25'!d11 Kälken, Hallbovägen SJ 32340 aug x +'p26'!d11 Jungmansgatan PG 32360 X prognos x +'p27'!d11 Hemsjö kyrkby Barnabäcksv. SB 32510 slutredovisning x x +'p28'!d11 Östra Ingared SB 32530 X x x +'p29'!d11 Norra Ringgatan? 32570 X Behöver uppdateras x x +'p30'!d11 Norra stadskärnan SB 32110 KLART! (kontrollera AR) Köpmansgatan PG 32390 Kalkyl och prognos! x x +'p33'!d11 Krangatan PG aug 15: lägg till fil Strandstigen MT 32550 ny siffra på VA finns x x +'p38'!d11 Frostvägen SJ 32560 prognos, projstruktur va, gata/park prognos/kalkyl x x +'p39'!d11 Simmenäs ta bort (aug 15) E20 genomfart Alingsås inget finns förutom en tom excelfil Stationsområdet A+ inget finns förutom en tom excelfil Laggarebacken ta bort (aug 15) Saxebäcken SB inget finns förutom en tom excelfil,,,expl tid förs på DP Tomtered Bolltorp bostadsomr PG inget finns förutom en tom excelfil Mjörnstranden - Lövekulle MT 32120 Prognos och ny kalkyl (finns gammal fil att hämta en del från) Mjörnstranden - Sörhaga MT Prognos och ny kalkyl (finns gammal fil att hämta en del från) Hålabäckstigen MT X projektstruktur och nummer Bostäder vid Hallbovägen 13-14 SJ gå igenom kalkyl, prognos samt lägg upp konton

utfall och prognos tom 2015-09-22 Förskola vid Borgmästarev 6 tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning #SAKNAS! 0-43 000 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 26 000 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning #SAKNAS! 0-17 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt #SAKNAS! 161 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning #SAKNAS! 0 43 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt #SAKNAS! -177 000-10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto #SAKNAS! -16 000 33 000 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Lövekulle etapp 1, Fritidsvägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -6 779 400-1 357 300-1 427 500-1 178 700-1 412 800-1 427 000 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 2 374 000-51 861 409 789 338 366 405 569 409 645 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -4 405 400-1 409 161-1 017 711-840 334-1 007 231-1 017 355 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 9 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 6 779 400 1 357 300 1 427 500 1 178 700 1 412 800 1 427 000 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -3 872 027-36 225 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 2 916 474 1 321 075 1 427 500 1 178 700 1 412 800 1 427 000 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Tegelbruksberget tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -177 180 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -177 180 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Hambogatan tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0-3 250 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 1 777 375 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0-1 472 625 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 3 250 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -1 764 375-13 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -1 764 375 3 237 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Stadsskogen planering AT tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 1 067 348 1 661 061 1 638 106 1 615 152 1 592 197 1 569 242 1 546 288 1 523 333 Driftkostnader gata & park 0 0 0 150 000 215 000 235 000 235 000 235 000 235 000 235 000 235 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 1 217 348 1 876 061 1 873 106 1 850 152 1 827 197 1 804 242 1 781 288 1 758 333 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 245 250 445 025 440 050 435 075 430 100 425 125 420 150 415 175 Driftkostnader VA 0 0 0 25 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0-245 250-445 025-440 050-435 075-430 100-425 125-420 150-415 175 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 25 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 19 300 000 11 000 000 15 000 000 15 000 000 15 000 000 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 5 450 000 4 500 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 24 750 000 15 500 000 19 000 000 19 000 000 19 000 000 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 5 450 000 4 500 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0-19 300 000-11 000 000-15 000 000-15 000 000-15 000 000 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-5 450 000-4 500 000-4 000 000-4 000 000-4 000 000 0 0 0 0 netto 0 0-19 300 000-11 000 000-15 000 000-15 000 000-15 000 000 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 xxx tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Stadsskogen övrigt 2015 tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0-7 840 000-24 300 000-12 500 000 0-12 500 000-12 500 000 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 3 000 000 6 000 000 4 000 000 0 4 000 000 4 000 000 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0-4 840 000-18 300 000-8 500 000 0-8 500 000-8 500 000 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 18 120 17 865 17 611 17 356 17 101 16 846 16 591 16 337 16 082 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 18 120 17 865 17 611 17 356 17 101 16 846 16 591 16 337 16 082 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 6 531 6 459 6 386 6 314 6 241 6 168 6 096 6 023 5 951 Driftkostnader VA 0 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 11 531 11 459 11 386 11 314 11 241 11 168 11 096 11 023 10 951 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 317 114 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 145 140 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 145 140 317 114 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 7 840 000 24 300 000 12 500 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0-2 430 219-3 600 000-2 900 000-3 000 000-3 000 000-3 000 000 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0-317 114 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar -145 140 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -145 140 5 092 667 20 700 000 9 600 000-3 000 000-3 000 000-3 000 000 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Kristallen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA #SAKNAS! 0 21 042 20 808 20 574 20 341 20 107 19 873 19 639 19 405 19 172 Driftkostnader VA #SAKNAS! 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Periodisering anslutningsavgifter #SAKNAS! 0-22 500-22 250-22 000-21 750-21 500-21 250-21 000-20 750-20 500 netto kostnader att täckas med avgifter #SAKNAS! 0 3 542 3 558 3 574 3 591 3 607 3 623 3 639 3 655 3 672 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA #SAKNAS! 467 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto #SAKNAS! 467 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter #SAKNAS! 0 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt #SAKNAS! -540 252 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar #SAKNAS! 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar #SAKNAS! -467 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto #SAKNAS! -1 007 852 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Cirkulation bergakungen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 166 729 164 445 162 161 159 877 157 593 155 309 153 025 150 741 Driftkostnader gata & park 0 0 0 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 186 729 184 445 182 161 179 877 177 593 175 309 173 025 170 741 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 114 822 2 900 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 114 822 2 900 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0-114 822-2 900 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 0-114 822-2 900 000 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Stadsskogen kommunala tomter tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0-16 294 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 0-16 294 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Ragnehillsgatan tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0-1 000 000-950 000 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 98 487 93 563 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0-901 513-856 437 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 7 500 7 375 7 250 7 125 7 000 6 875 6 750 6 625 Driftkostnader gata & park 0 0 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 12 500 12 375 12 250 12 125 12 000 11 875 11 750 11 625 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 2 250 2 225 2 200 2 175 2 150 2 125 2 100 2 075 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 10 440 10 324 10 208 10 092 9 976 9 860 9 744 9 628 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 12 690 12 549 12 408 12 267 12 126 11 985 11 844 11 703 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 100 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 50 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 150 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 1 000 000 950 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 232 000 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -34 050-113 000-45 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0-100 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-50 000 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -34 050-113 000 805 000 1 182 000 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Lövekulle etapp 3 (Skårsvägen) tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0-9 129 000-6 671 000-6 671 000 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 425 942 311 256 311 256 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0-8 703 058-6 359 744-6 359 744 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 60 000 373 977 368 644 363 312 357 979 352 647 347 314 341 982 Driftkostnader gata & park 0 0 0 25 000 105 000 105 000 105 000 105 000 105 000 105 000 105 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 69 510 68 558 67 606 66 653 65 701 64 749 63 797 netto till kommunens resultat 0 0 0 85 000 548 487 542 202 535 917 529 633 523 348 517 063 510 778 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 101 475 100 348 99 220 98 093 96 965 95 838 94 710 93 583 Driftkostnader VA 0 0 0 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0-89 100-88 110-87 120-86 130-85 140-84 150-83 160-82 170 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 52 375 52 238 52 100 51 963 51 825 51 688 51 550 51 413 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 2 717 630 3 749 350 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 676 500 1 578 500 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 3 394 130 5 327 850 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 63 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 9 129 000 6 671 000 6 671 000 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 1 256 892 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 660 000 660 000 660 000 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -449 955-70 500-416 000-175 000 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0-2 717 630-3 749 350 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-676 500-1 578 500 0 0 0 0 0 0 0 netto -449 955-70 500-3 747 130 5 543 042 7 331 000 7 331 000 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Klinten tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -19 629 160 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 6 718 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -12 911 160 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 8 625 8 481 8 338 8 194 8 050 7 906 7 763 7 619 7 475 7 331 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 8 625 8 481 8 338 8 194 8 050 7 906 7 763 7 619 7 475 7 331 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 115 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 115 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 33 075 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 19 629 160 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -1 666 010-4 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0-115 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 17 996 225-119 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Bryggaren/Kämpen/Åkanten tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0-144 617 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 0-144 617 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Vardsjövägen norra delen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -13 250 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -13 250 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Östra Ängabo tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -837 506-18 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -837 506-18 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Prästerydsvägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0-1 600 000 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 688 631 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0-911 369 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 244 578 241 150 237 722 234 295 230 867 227 439 224 012 220 584 Driftkostnader gata & park 0 0 0 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0-17 089-16 855-16 620-16 386-16 152-15 918-15 684-15 450 netto till kommunens resultat 0 0 0 252 489 249 296 246 102 242 908 239 715 236 521 233 327 230 134 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 119 184 117 860 116 535 115 211 113 887 112 563 111 238 109 914 Driftkostnader VA 0 0 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0-117 000-115 700-114 400-113 100-111 800-110 500-109 200-107 900 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 7 184 7 160 7 135 7 111 7 087 7 063 7 038 7 014 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 500 745 3 725 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 75 870 2 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 576 615 6 225 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 494 329 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 1 600 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 309 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 2 600 000 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -210 400-912 560-50 000-10 000 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar -73 035-500 745-3 725 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar -72 660-75 870-2 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -356 095-994 846-3 366 000 1 590 000 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Norsesundsvägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0-200 000-1 200 000-1 200 000-450 000 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 59 672 358 032 358 032 134 262 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0-140 328-841 968-841 968-315 738 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 174 691 172 298 169 905 167 512 165 119 162 726 160 333 157 940 155 547 153 154 Driftkostnader gata & park 0 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0-16 176-15 955-15 733-15 511-15 290-15 068-14 847-14 625-14 403-14 182 netto till kommunens resultat 0 188 515 186 343 184 172 182 000 179 829 177 658 175 486 173 315 171 143 168 972 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 150 147 148 479 146 810 145 142 143 474 141 805 140 137 138 469 136 801 135 132 Driftkostnader VA 0 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 Periodisering anslutningsavgifter 0-148 500-146 850-145 200-143 550-141 900-140 250-138 600-136 950-135 300-133 650 netto kostnader att täckas med avgifter 0 71 647 71 629 71 610 71 592 71 574 71 555 71 537 71 519 71 501 71 482 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 2 624 264 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 3 336 598 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 5 960 862 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 200 000 1 200 000 1 200 000 450 000 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 219 375 0 0 0 73 125 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 3 300 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -334 387-575 610 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar -534 530-2 624 264 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0-3 336 598 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -868 917-2 817 097 1 200 000 1 200 000 450 000 73 125 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Tokebacka inkl gc-väg Borgen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -2 461 000 0-463 000-5 794 000-5 000 000-5 420 000-6 860 000 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 1 915 000 0 101 834 1 274 360 1 099 724 1 192 100 1 508 821 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -546 000 0-361 166-4 519 640-3 900 276-4 227 900-5 351 179 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 753 396 1 092 576 1 076 430 1 060 285 1 044 139 1 027 994 1 011 848 995 703 Driftkostnader gata & park 0 0 0 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 803 396 1 142 576 1 126 430 1 110 285 1 094 139 1 077 994 1 061 848 1 045 703 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 400 092 395 091 390 090 385 089 380 088 375 087 370 085 365 084 Driftkostnader VA 0 0 0 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0-400 000-395 000-390 000-385 000-380 000-375 000-370 000-365 000 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 10 092 10 091 10 090 10 089 10 088 10 087 10 085 10 084 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 7 146 500 9 948 500 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 1 847 4 000 000 4 000 000 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 1 847 11 146 500 13 948 500 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 197 666 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 2 461 000 0 463 000 5 794 000 5 000 000 5 420 000 6 860 000 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 8 000 000 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -3 143 289-972 500-1 300 000-500 000 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar -1 188 057 0-7 146 500-9 948 500 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0-1 847-4 000 000-4 000 000 0 0 0 0 0 0 0 netto -1 672 680-974 347-11 983 500-654 500 5 000 000 5 420 000 6 860 000 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Tomtered industri tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -9 591 323-2 897 000-1 304 000-4 478 000 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 3 593 593 2 062 922 928 564 3 188 735 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -5 997 730-834 078-375 436-1 289 265 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 9 422 301 1 569 312 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 9 422 301 1 569 312 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 9 591 323 2 897 000 1 304 000 4 478 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -11 296 789-1 623 311-45 000-45 000 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -1 705 466 1 273 689 1 259 000 4 433 000 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 NV Sävelund tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -127 886 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -127 886 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Svetsaren tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -3 641 000 0 0 0-2 174 000 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 670 000 0 0 0 332 770 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -2 971 000 0 0 0-1 841 230 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 100 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 3 641 000 0 0 0 2 174 000 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -960 091-3 000-3 000-3 000-21 000 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 2 780 910-3 000-3 000-3 000 2 153 000 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Nolby kyrkogård tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -406 927 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -406 927 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Tomasgårdsvägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -345 205 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 250 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -95 205 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 345 205 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -54 845 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 290 360 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Kälken Hallbovägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -600 000 0-700 000 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 53 000 0 223 056 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -547 000 0-476 944 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 67 804 66 875 65 946 65 017 64 088 63 159 62 231 61 302 60 373 Driftkostnader gata & park 0 0 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 145 804 144 875 143 946 143 017 142 088 141 159 140 231 139 302 138 373 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 1 226 037 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 1 226 037 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 23 275 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 600 000 0 700 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -437 522 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar -1 226 037 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -1 040 284 0 700 000 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Jungmansgatan tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Hemsjö kyrkby Barnabäcksv. tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning -1 253 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 900 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning -353 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 29 580 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 1 253 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -1 028 225 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto 254 655 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Östra Ingared tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0-250 000 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 206 500 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0-43 500 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 262 604 258 893 255 183 251 473 247 762 244 052 240 341 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0-258 854-255 206-251 558-247 910-244 262-240 614-236 966 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 3 750 3 688 3 625 3 563 3 500 3 438 3 375 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 247 680 244 928 242 176 239 424 236 672 233 920 231 168 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0-273 780-270 738-267 696-264 654-261 612-258 570-255 528 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0-26 100-25 810-25 520-25 230-24 940-24 650-24 360 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 6 592 0 1 569 882 2 991 047 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 1 944 500 3 559 500 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 6 592 0 3 514 382 6 550 547 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 250 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 4 517 520 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 2 374 000 1 590 000 2 120 000 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -107 025-69 475-30 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar -6 592 0-1 569 882-2 991 047 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-1 944 500-3 559 500 0 0 0 0 0 0 0 netto -113 617-69 475-3 544 382 590 974 1 590 000 2 120 000 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Norra ringgatan tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0-3 200 000 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 114 500 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0-3 085 500 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 3 200 000 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -84 500 0 0 0-30 000 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -84 500 0 0 0 3 170 000 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Köpmansgatan tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -6 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -6 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Strandstigen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0 0-4 000 000 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 0 126 050 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0 0-3 873 950 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 813 636 802 045 790 455 778 864 767 273 755 682 744 091 732 500 Driftkostnader gata & park 0 0 0 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0-813 636-802 045-790 455-778 864-767 273-755 682-744 091-732 500 netto till kommunens resultat 0 0 0 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 0 22 500 22 250 22 000 21 750 21 500 21 250 21 000 20 750 Driftkostnader VA 0 0 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0 0-22 500-22 250-22 000-21 750-21 500-21 250-21 000-20 750 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 14 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 14 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 0 4 000 000 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 14 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -50 050-26 000 0-50 000 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0-14 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -50 050-26 000 0 3 950 000 0 0 0 0 0 0 0

utfall och prognos tom 2015-09-22 Frostvägen tom 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Påverkan på resultaträkningen (negativa tal = intäkt) Kopplat till tomtförsäljning intäkter från tomtförsäljning 0 0-3 175 000 0 0 0 0 0 0 0 0 kostnader kopplade till sålda tomter 0 0 739 906 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat från tomtförsäljning 0 0-2 435 094 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till gatu- och parkinvesteringar Kapitalkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Driftkostnader gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Periodisering gatukostnadsersättning (inkl ränta) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 netto till kommunens resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kopplat till VA-investeringar Kapitalkostnader VA 0 0 11 745 11 615 11 484 11 354 11 223 11 093 10 962 10 832 10 701 Driftkostnader VA 0 0 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Periodisering anslutningsavgifter 0 0-11 250-11 125-11 000-10 875-10 750-10 625-10 500-10 375-10 250 netto kostnader att täckas med avgifter 0 0 25 495 25 490 25 484 25 479 25 473 25 468 25 462 25 457 25 451 Påverkan på investeringsredovisningen Allmänplatsmark gata & park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur VA 0 0 261 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Infrastruktur Övrigt (tex skolor) NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA netto 0 0 261 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Likviditetsredovisning inbetalningar Inbetalningar övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar tomtförsäljning 0 0 3 175 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar gatukostnadsersättning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inbetalningar anslutningsavgifter 0 0 250 000 0 0 0 0 0 0 0 0 utbetalningar Utbetalningar övrigt -506 586-88 319-145 000 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar gatu. & parkinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbetalningar VA-investeringar 0 0-261 000 0 0 0 0 0 0 0 0 netto -506 586-88 319 3 019 000 0 0 0 0 0 0 0 0

Socialnämndens delårsbokslut 2015 Socialnämnden 2015-09-29, 134

Innehåll Nuläge...4 Verksamhet...4 Prioriterade mål...4 Socialnämndens åtaganden och aktiviteter...6 Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande...6 Mål 4: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resurshållning...8 Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet... 10 Mål 6: I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande... 11 Mål 7: I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov... 12 Intern kontroll... 12 Omedelbar åtgärd... 12 Ekonomi... 13 Avvikelser mellan utfall januari-augusti 2014 och 2015... 14 Avvikelser mellan budget och prognos... 15 Personal... 17 Arbetsskador och tillbud... 17 Sjukfrånvaro... 18 Nöjd medarbetarindex (NMI)... 18 Personal och kompetensförsörjning... 19 Sammanfattande analys delårsbokslut... 20 Stort fokus på att öka kvaliteten i beroendeverksamheten... 20 Personer med hemlöshetsproblematik på Grindgatan... 20 Stort fokus på att öka kvaliteten inom barn- och ungdomsverksamheten... 20 Stort antal ensamkommande barn och ungdomar... 21 Intensivt arbete för att utveckla samverkan på olika plan... 21 Arbete för att säkerställa ordning och reda... 21 Framtid... 23 Verksamhet... 23 Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten... 23 2

Boendesituationen... 24 De ungas skolgång och sysselsättning... 25 Ensamkommande barn och ungdomar... 26 Kompetensförsörjning... 27 Pågående systematiskt kvalitetsarbete... 27 Ekonomi... 28 3

Delårsbokslut 2015 Nuläge Verksamhet Socialnämnden ansvarar för kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna samt familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar såsom till exempel lagen med stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Prioriterade mål Socialnämnden har brutit ner kommunens 12 prioriterade mål i två åtaganden på nämndnivå. Uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten och Uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Parallellt med de båda åtagandena arbetar socialnämnden också för att uppfylla de fyra uppdrag som riktats till socialnämnden i Flerårsstrategi 2015-2017. Ett antal nyckeltal har identifierats som indikatorer på en god måluppfyllelse. Grön=nämnden räknar med att målvärdet kommer att vara uppfyllt vid slutet av år 2015 Gul=om nämnden sätter in extra insatser kan målvärdet komma att vara uppfyllt vid slutet av år 2015 Rött=nämnden bedömer att det finns små utsikter för att målvärdet ska vara uppfyllt vid slutet av år 2015 4

Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall tom augusti 2015 Målvärde 2015 Prognos Försörjningsstödskostnader totalt, mnkr Försörjningsstödskostnader unga, mnkr Totalt köpt extern vård på institution, barn- och ungdomsverksamheten, mnkr Totalt köpt extern vård på institution, LVM, mnkr 22,3 21,4 11,4 20,8 5,5 4,4 2,6 4,0 20,7 21,9 10,1 16,2 2,0 4,1 3,4 3,8 Avvikelse från strukturårsjusterad standardkostnad inom IFO, % 11 8,1 Nämndens mål är att på sikt ha en strukturårsjusterad standardkostnad inom IFA i nivå med övriga kommuner Antal inkomna synpunkter 10 23 13 35 Resultat tillgänglighetsundersökning Nöjd medarbetarindex (skala 1-5) 17 % IFO 50 % Handikapp * 30 % IFO 50 % Handikapp 3,7 * 3,9 Antal verksamheter med LOV 0 0 0 2 SIP, barn och ungdomsverksamhet SIP, beroendeverksamet Antalet SIP ar mättes inte Antalet SIP ar mättes inte 16 19 30 14 9 30 *Resultat senare under året Uppdrag Status Att fortsätta kartlägga de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen Att fortsätta utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för lagen om valfrihetssystem. Att vidta åtgärder för att minska användningen av droger samt öka de förebyggande insatserna Att ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna, främst för unga 5

Socialnämndens åtaganden och aktiviteter Socialnämndens åtaganden och aktiviteter bidrar till utvecklingen av kommunen i riktning mot de prioriterade målen. Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Kommunfullmäktiges indikatorer: Kommunfullmäktiges uppdrag: Självförsörjningsgraden skall öka Att ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna, främst för unga Socialnämndens nyckeltal: Socialnämndens nyckeltal: Försörjningsstödskostnader, totalt, mnkr Försörjningsstödskostnader unga, totalt, mnkr Alingsås kommun har fortsatt mycket låga inrapporterade nettokostnader för ekonomiskt bistånd i förhållande till jämförbara kommuner. Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat successivt och var 2014 21,7 mnkr. Förvaltningen arbetar aktivt med förebyggande arbete för att stödja brukaren i sin självförsörjning. I detta arbete är stödet från arbetsmarknadsenheten liksom samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och arbetsgivare viktiga komponenter. Arbetet i förvaltningen fortskrider med ambitionen att bibehålla fortsatt låga nivåer för försörjningsstödskostnaderna. 30 25 20 15 10 5 0 27 27 23 22 18,7 Kostnader för försörjningsstöd år 2011-2014 samt prognos 2015, mnkr 6

10 8 6 4 2 0 7,9 6,4 5,5 4,4 4 Kostnader för försörjningsstöd för ungdomar 18-24 år 2011-2014 samt prognos 2015, mnkr Arbetsmarknadsenheten fortsätter att erbjuda stöd och insatser till de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Under våren påbörjade förvaltningen ett samarbete med Försäkringskassan kring de personer som saknar en sjukpenningsgrundande inkomst. Samarbetet syftar till att identifiera antalet personer i kommunen som inte har någon sjukersättningsgrundande inkomst och identifiera eventuella behov av rehabilitering och fördjupad individsamverkan. Vidare kommer förvaltningen tillsammans med upphandlingsenheten under hösten att delta i ett kompetensprojekt kring social hänsyn vid upphandling och IOP, idéburet offentligt partnerskap. Genom social hänsyn vid upphandlingar skapas ytterligare möjligheter till arbete exempelvis för personer med funktionsnedsättningar. Under hösten kommer arbetsmarknadsenheten att utveckla verksamheten för att intensifiera insatserna för att fler unga ska närma sig arbetsmarknaden. Vidare fortsätter förvaltningens arbete med ferieanställningar. Samtliga ungdomar som sökt och varit berättigade till ferieanställning under 2015 har kunnat erbjudas anställning. Dock kvarstår det utmaningar i att locka fler ungdomar att söka sig till denna möjlighet. 7

Mål 4: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resurshållning Kommunfullmäktiges indikatorer: Kommunfullmäktiges uppdrag: Kommunfullmäktiges uppdrag: Kommunfullmäktiges nyckeltal: Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka Att fortsätta kartlägga de höga standardkostnaderna inom Individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen. Att vidta åtgärder för att minska användningen av droger samt öka de förebyggande insatserna Avvikelse från strukturjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen, % Socialnämndens åtagande: Socialnämndens nyckeltal: Socialnämndens nyckeltal: Att uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten samt att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Totalt köpt extern vård på institution, barn och ungdomsverksamheten Totalt köpt extern vård på institution, LVM, mnkr Under våren har förvaltningen genomfört en omfattande översyn av den egna beroendeverksamheten. Översynen har haft som målsättning att utveckla och forma en effektiv verksamhet med god kvalitet som möter brukarnas behov utifrån socialnämndens uppdrag. Vid socialnämndens sammanträde i augusti beslutades i enlighet med de förslag som förvaltningen la fram i översynen. Arbetet med att omsätta beroendeutredningens förslag i praktiken har nu påbörjats. Förvaltningen har av socialnämnden fått ett uppdrag att fortsätta dialog med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningen liksom att fortsätta dialogen med berörd vårdcentral gällande en beroendemottagning för vuxna. Ett intensivt arbete pågår i förvaltningen bland annat för att förbättra den interna samverkan mellan avdelningar och enheter. Ofta handlar utmaningarna om att hitta gemensamma, kostnadseffektiva lösningar och alternativ till köpt vård på hemmaplan eller möjligheter till tidigare hemtagningar av brukare. Som ett led i arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar har familjehemsvården förstärkts för att i högre utsträckning kunna erbjuda goda familjehemslösningar till barn och unga som behöver det. Ungdomsboendet som startade i början på året fungerar väl. Externa placeringar kortas ned och arbetet med att ge individuellt stöd på hemmaplan och fortgår enligt plan. Det finns i Alingsås olika öppna insatser för målgruppen. I dagsläget är det dock förhållandevis få av dessa som faktiskt nyttjas. Beroendeutredningen belyser vikten av att göra information kring de öppna insatserna mer tillgänglig och tydlig för brukare och anhöriga. I dagsläget sätts insatser istället ofta in när missbruket redan blivit så omfattande att mer genomgripande vård krävs. Under hösten påbörjar vuxenfältteamet sitt 8

arbete. Syftet är att arbeta förebyggande, att fånga upp vuxna och unga vuxna som är inne i missbruk, stödja dem att ta emot hjälp och lotsa vidare till andra resurser både inom primärvård, kommun och frivilligorganisationer. Det finns en grupp vuxna och unga vuxna med uttalat missbruk i kommunen som medför höga kostnader vad gäller externa placeringar och LVM-vård. Det kommer att ta tid innan de stora effekterna av förvaltningens förebyggande arbete visar sig. Kostnaderna kommer att vara fortsatt höga en tid framöver innan de förebyggande insatserna får effekt och också avspeglas i minskande kostnader tillföljd av färre externa placeringar och LVM-vård. Förvaltningen vill trycka på resultaten av den senaste publicerade mätningen 1 av standardkostnader för individ- och familjeomsorgen i Alingsås. Enligt denna mätning ligger nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen totalt i nivå, och nettokostnaderna för missbruksvård under 2014 i Alingsås kommun ligger lägre, dvs nettokostnaden för respektive nyckeltal ligger i nivå respektive under genomsnittet. Nettokostnader individ- och familjeomsorgen, IFO, för Alingsås kommun i förhållande till kostnaden för jämförbara 2 kommuner 2013 2014 Kostnad individ- och familjeomsorg, tot, kr/invånare Högre I nivå Kostnad barn- och ungdomsvård, kr/invånare Högre Högre - Kostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv Högre Högre - Kostnad öppna insatser, barn och unga, kr/inv I nivå I nivå Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Lägre Lägre Kostnad missbruksvård vuxna, kr/inv Högre Lägre - Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv Högre Högre - Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Lägre Lägre Det drogförebyggande arbetet fortsätter under hösten och är centralt inom individ- och familjeavdelningen och stöd- och behandlingsenheten. Under året har arbeten ute i skolklasser med bland annat attityder till droger samt uppsökande verksamhet på helger, kvällar och under särskilda riskhelger genomförts. Representanter från förvaltningen, den så kallade Fältgruppen, har bland annat medverkat i en kampanj i Västra Götalandsregionen för att minska andelen som köper ut alkohol till unga. Kommunens drogförebyggare genomför fortsatta drogvaneundersökningar bland ungdomar i årskurserna 7-9 samt i årskurs 1 på gymnasiet och kommer att tillsammans med representanter från individ- och familjeavdelningen medverka vid föräldramöten. Vidare förespråkar socialnämnden området förebyggande arbete med ungdomar som finns i riskzonen för missbruk i det kommungemensamma arbetet med de så kallade folkhälsopolitiska målen. Målet ligger väl i linje med socialnämndens åtaganden. 1 Siffror från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada 2 Enköping, Falkenberg, Värmdö, Mark, Partille, Oskarshamn, Värnamo 9

Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Kommunfullmäktiges indikatorer: Kommunfullmäktiges indikatorer: Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras Nöjd-medarbetarindex skall höjas Socialnämndens nyckeltal: Antal inkomna synpunkter Socialnämndens nyckeltal: Resultat tillgänglighetsundersökning Socialnämndens nyckeltal: Nöjd medarbetarindex (1-5) Under 2014 genomfördes brukarundersökningar, både internt men även på nationell nivå. De utvecklingsområden som framkommit vid genomförda undersökningar kommer att ligga till grund för framtida verksamhetsplaneringar. Förvaltningen har för avsikt att fortsätta genomföra interna och externa brukarundersökningar i syfte att ytterligare utveckla verksamheterna och för att få underlag till bra jämförelsematerial. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med tillgänglighet och att bli bättre på att nå ut med information till de målgrupper som är mottagare av förvaltningens tjänster liksom till anhöriga. Förvaltningens verksamheter utökar möjligheter till informationsträffar där brukare och anhöriga erbjuds tillfälle att ställa och få svar på sina frågor. Inom vissa delar av verksamheten har enhetschefer i chefsöverenskommelsen mottagit uppdraget om att fortsätta utveckla möjligheterna till delaktighet och inflytande bland brukarna. För att ytterligare förbättra tillgängligheten för kommunens invånare har receptionen och socialkontoret kvällsöppet en gång i veckan samt utökat sina öppettider till att alltid vara öppet under kontorstid. Utöver detta fortgår förvaltningens arbete med att ta fram en välfungerande rutin för klagomåls- och synpunktshantering liksom med säkerställandet av användandet av evidensbaserade metoder. Förvaltningens resultat i den senaste genomförda medarbetarundersökningen 2014 låg på samma nivå som övriga kommunen. Resultaten var sämre vad gällde de frågor som rörde målarbete och Alingsås kommun som en attraktiv arbetsgivare. Under 2014 har förvaltningen startat ett omfattande arbete för att skapa större tydlighet kring mål och uppföljning. I de så kallade chefsöverenskommelserna görs tydliggörande av uppdrag för att skapa bättre förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett gott ledarskap. För förvaltningens chefer har utbildningar i ledning och styrning liksom i ständiga förbättringar genomförts i syfte att utveckla det systematiska arbetet och utveckla kvaliteten. Arbetet med att implementera en gemensam värdegrund påbörjas i förvaltningen under hösten. Förvaltningen deltar också i det kommungemensamma arbetet med kommunens arbetsgivarmärke. Under hösten kommer en ny medarbetarenkät att genomföras. 10

Mål 6: I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Kommunfullmäktiges indikatorer: Kommunfullmäktiges uppdrag: Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem ska bli fler Att fortsätta utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för lagen om valfrihet Socialnämndens nyckeltal: Antal verksamheter som omfattas av LOV Förberedelser för införandet av LOV inom verksamheterna daglig verksamhet och ledsagning har pågått under våren. Tillföljd av att socialförvaltningen har tvingats omdisponera resurserna tillfälligt har det medfört att införandet av LOV förskjutits något. Bedömning görs att införandet kan ske under våren 2016 i stället. 11

Mål 7: I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Socialnämndens nyckeltal: Socialnämndens nyckeltal: Antal samordnade individuella planer (SIP) barn- och ungdomsverksamheten Antal samordnade individuella planer (SIP) beroendeverksamheten En viktig kvalitetsaspekt vad gäller insatser till den enskilde är att det finns en helhetssyn och en samordning vårdgivare emellan. Förvaltningen har kvarstående bekymmer med att göra SIPar 3 i den omfattning som lagen ger rätt till. I slutet av förra året hölls en utbildningsdag i närvårdssamverkan för enheten för barn och unga. Fortsatta ansträngningar kommer att krävas för att få till ett välfungerande samarbete mellan kommunen, sjukvården och primärvården via Närvårdssamverkan. Antalet gjorda SIPar följs upp av förvaltning upp och redogörs månadsvis för nämnd. Intern kontroll Huvuddelen av kontrollmomenten i nämndens internkontrollplan har påbörjats. Vissa av kontrollmomenten kommer nämnden att få information om löpande under året när kontrollen är genomförd. Uppföljningen av internkontrollen finns i bilaga. Omedelbar åtgärd Nämnden hade i flerårsstrategin inga riskområden vilka krävde omedelbara åtgärder. 3 SIP står för samordnad individuell plan. Lagregeln om individuell plan finns både i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Där står det bland annat att när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan. Alla som behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, och dessutom behöver en plan för att behoven ska kunna tillgodoses, kan få en SIP. 12

Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 154 324 117 403 190 440 36 116 103 819 Personalkostnader -345 870-227 382-348 870-3 000-216 562 Lokalhyror -30 279-18 741-30 279 0-18 019 Köp av tjänster -57 416-61 154-89 416-32 000-42 922 Övriga kostnader -76 608-48 657-80 723-4 115-50 859 Verksamhetens kostnader -510 172-355 934-549 288-39 116-328 362 Avskrivningar -1 150-828 -1 150 0-1 034 Verksamhetens nettokostnader -356 998-239 360-359 998-3 000-225 577 Kommunbidrag 356 998 237 998 356 998 236 085 Finansnetto 59-64 Årets resultat 0-1 302-3 000-3 000 10 444 Socialnämndens prognos för helåret är ett underskott på 3 mnkr. Prognosen är oförändrad sedan nämndens prognos efter maj. Då prognosen efter maj var minus 3 mnkr, gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att nämnden 2015 ska ha ett nollresultat. Förvaltningen har sedan dess tagit fram åtgärder för att minska kostnaderna. - Stödbehovsmätning görs i egen regi istället för köp av tjänst, 0,6 mnkr - Vakanser enhetschefer, 0,5 mnkr - Vakanser och återhållsamhet av vikarier bland annat inom daglig verksamhet, pedagogorganisation, boendestöd, vid Grindgatan, utvecklingsledare, controller 1,5 mnkr - Korrigering av redovisning av kostnader som täcks av intäkter statsbidrag för ensamkommande barn, 0,7 mnkr 13

- Vid AME är kostnaden för BEA-anställningar lägre än budget, 0,7 mnkr samt intäkt för statsbidrag för framtagande av överenskommelse med arbetsförmedlingen 0,1 mnkr - Minskad kostnad för korttidsverksamheten då lokal används till asyl/put-boende, 0,1 mnkr. Ovanstående kostnadsminskningar på totalt 3,5 mnkr är genomförda, eller kommer att genomföras. Dock har prognosen för vissa kostnadsposter inom den personliga assistansen försämrats mellan maj och augusti. Prognosen för kostnaderna för de privata utförarnas sjuklönekostnad och kostnader för LSS-assistans är försämrad med 3,5 mnkr. Dessutom får ett LASS-ärende inte intäkt från Försäkringskassan på 1,3 mnkr. Sammantaget gör detta att nämndens prognos efter augusti är ett underskott på 3 mnkr, trots att en handlingsplan för minskade kostnader på 3 mnkr är framtagen och dessa åtgärder för att minska kostnaderna är inräknade i prognosen. Avvikelser mellan utfall januari-augusti 2014 och 2015 Verksamheten ensamkommande barn, som socialnämnden övertog 2014, är den främsta förklaringen till att både intäkter och kostnader är klart högre 2015 jämfört med 2014. Verksamhetens intäkter är 14 mnkr högre jan-aug 2015 än samma period 2014. Den främsta förklaringen är att intäkter från Migrationsverket för ensamkommande barn är 16,6 mnkr högre än 2014. LASS-intäkterna är cirka 2,5 mnkr lägre än samma period förra året. Personalkostnaderna är 11 mnkr högre jan-aug 2015 än samma period 2014. Att personalkostnaderna är högre beror bland annat på löneökningen mellan åren (drygt 5 mnkr), uppstart av ungdomsboende och övertagande av verksamheten för ensamkommande barn. Köp av tjänster är 18 mnkr högre jan-aug 2015 än samma period 2014. Köp av vård för ensamkommande barn står för 14,5 mnkr av ökningen. 14

Avvikelser mellan budget och prognos De främsta avvikelserna i prognosen för helåret är: 6,7 mnkr högre kostnader än budgeterat för köpta placeringar inom funktionsstöd och 2,5 mnkr högre kostnader än budget för köpta placeringar för vuxna med beroendeproblematik Avvikelsen på 6,7 mnkr för placeringar vid funktionsstöd hänger samman med att nya kostnadskrävande placeringar inom funktionsstöd tillkom under senare delen av 2014 och därför inte fanns med i budgeten. Under året har också nya elevhemsplaceringar tillkommit, placeringar som inte var kända för verksamheten sedan tidigare. En orsak till högre kostnader än budget för köpta placeringar för vuxna är att verksamheten har behövt köpa platser på grund av att den egna verksamheten vid Grindgatan har varit fullbelagd. Grindgatan har delvis varit fullbelagd på grund av brukare som har haft behov av en bostad och inte vård. För att nämnden ska nyttja sina resurser på bästa sätt och för att brukare ska få en god kvalitativ vård är det viktigt att rätt personer vårdas på rätt plats, och att de som enbart har behov av en bostad får den lösningen på annat sätt än en plats vid Grindgatan. 3,5 mnkr högre kostnader än budget för köpta tjänster personlig assistans Kostnaderna för sjuklönekostnaden inom privata utförare vid personlig assistans och LASS-assistans beräknas överskrida budgeten med 3,5 mnkr. Sedan maj har en grundlig genomgång av kostnaderna och analys av framtida kostnader gjorts. 2,0 mnkr lägre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat Nämndens kostnader för försörjningsstöd är på en mycket låg nivå i förhållande till jämförbara kommuner. Kostnaden har minskat även 2015 och beräknas blir lägre än budget. 2,7 mnkr reserverade medel Under 2015 är medel reserverade framförallt för att hantera eventuella volymökningar för köpt vård, satsningar inom beroendeverksamheten samt för att hantera osäkerheten som råder kring riktade projekt för arbetssökande som AME hanterar i samarbete med arbetsförmedlingen. Dessa reserverade medel tas i anspråk och minskar nämndens underskott. 1,7 mnkr för uppbokning av intäkter på rätt period Nämnden planerar att förändra redovisningssätt för intäkterna för personlig assistans. Tidigare år har december månads intäkt bokförts året efter. För att intäkter ska bokföras 15

på rätt period planerar nämnden att bokföra decembers intäkter år 2015. Detta innebär att år 2015 bokförs 13 månaders intäkter och det medför en ökad intäkt år 2015 på cirka 1,7 mnkr, en intäkt som inte är budgeterad. Inom flera verksamheter är prognosen för personalkostnader lägre än budget bland annat på grund av vakanta tjänster och återhållsamhet av vikarietillsättning. Investeringar Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Reinvestering 1 800 382 1 100 700 590 Inventarier 1 800 223 500 1 300 131 IT-utrustning 159 600-600 459 Totalt utgifter 1 800 382 1 100 700 Socialnämnden prognostiserar ett överskott för investeringsutgiften på 0,7 mnkr för helåret 2015. Investeringsbudgeten visar per delårsbokslutet ett utfall om 0,4 mnkr. En stor andel av 2015 års investeringar kommer ske under slutet av 2015, bland annat utbyte av datorer. 16

Personal Arbetsmiljö Under första halvåret 2015 har förvaltningen genomfört flera aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön. Satsningar har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för chefer att kunna utöva sitt ledarskap. Som ett led i denna insats har tydliggörande av uppdrag i de så kallade chefsöverenskommelserna varit en del, liksom införandet av arbetsplatsträffar för chefer. Den höga arbetsbelastningen som för närvarande råder på individ- och familjeavdelningen kartläggs med hjälp av bland annat arbetstyngdsmätningar. Avdelningen har också utökats med en 1:e socialsekreterare för att förstärka stödet till chef och handläggare. Ytterligare personalförstärkningar är inplanerade men har ännu inte verkställts tillföljd av det svåra rekryteringsläget vad gäller myndighetsutövande socialsekreterare. Arbetet med Mätstickan fortsätter. Genom Mätstickan mäts den upplevda arbetsbelastningen och välmående bland samtliga medarbetare varje månad. Förvaltingen arbetar också med att ta fram kompetensutvecklingsplaner liksom att kunna erbjuda handledning till de som behöver. Under våren har arbete med att utveckla samverkan fortsatt bland annat genom skyddskommittéarbetet som genomförs två gånger per år. Vidare har det under våren utförts säkerhetsarbeten där förslag till rutiner för individ- och familjeavdelningen liksom för receptionen har tagits fram. Även rutiner för systematiskt brandskyddsarbete har fastställts och stödmaterial för chefer har gjorts tillgängligt. De önskade effekterna av de aktiviteter som genomförts eller som pågår är att skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö vilket i sin tur bidrar till en ökad stabilitet i personalgrupper och möjligheter att göra socialförvaltningen till en mer attraktiv arbetsplats. Kompetensutveckling bland personalen innebär möjligheter att höja välmåendet bland medarbetare liksom möjligheter att öka kvaliteten på de tjänster som förvaltningen tillhandahåller. Arbetsskador och tillbud Under perioden januari till augusti 2015 har 185 anmälningar om tillbud gjorts. Majoriteten av förvaltningens tillbud rör händelser i möte med brukare. Socialförvaltningens verksamhet rör till stor del omsorg om människor med funktionsnedsättning och i dessa möten sker tillbud. Nitton arbetsskador är anmälda under perioden januari till augusti 2015. I tre av de 17

anmälda ärendena har arbetsskadan lett till sjukfrånvaro. Anmälningsfrekvensen av arbetsskador är låg vilket innebär att det finns anledning att misstänka att en stor de av tillbuden aldrig rapporteras. En genomgång av rutinen och dess syfte gjordes i mars för alla chefer. Under hösten kommer en fortsatt dialog att föras för att på sikt öka anmälningsfrekvensen. Sjukfrånvaro 4 Under första halvåret har sjukfrånvaron i förvaltningen blivit något högre, 7,51 % i jämförelse med motsvarande period 2014 på 7,12 %. Korttidsfrånvaron har dock minskat medan långtidsfrånvaron har ökat. Trenden i förvaltningen är att sjukfrånvaron ökar med stigande ålder. Bland de arbetstagare som är 50 år eller över har sjukfrånvaron ökat från 7,48 % till 8,39 %. Sjukfrånvaron har också ökat bland männen i förvaltningen från 5,22 % till 6,32 %, liksom bland de arbetstagare som är under 29 år, från 4,69 % till 5,30 %. Rehabiliteringsarbetet sker kontinuerligt med de personer som är sjukskrivna och de åtgärder som vidtagits är individuellt anpassade för att så snabbt som möjligt kunna få tillbaka medarbetaren till arbetet. Alla medarbetare som har 6 eller fler frånvarotillfällen under en 12- månaders period får ett hälsosamtal hos företagshälsovården. Nöjd medarbetarindex (NMI) Medarbetarenkäten visar att förvaltningen behöver utveckla uppföljning och utvärdering av mål för verksamheterna samt planering för personalens kompetensutveckling. Även Alingsås kommun som arbetsgivare är ett förbättringsområde som omnämns. Ett arbete med att utveckla nämndens och förvaltningens styrning och ledning påbörjades 2014 och fortsätter under 2015. Chefer har utbildats i syfte att målen blir tydligare för medarbetare inom förvaltningen och därigenom förutsättningarna för uppföljningar förbättras. Ett kommunövergripande arbete pågår vad gäller både Alingsås kommun som arbetsgivare (projekt Attraktiv arbetsgivare) och kompetensförsörjning (inom kompetensförsörjningsgruppen). Som ett led i arbetet med kommunens arbetsgivarmärke har förvaltningen bland annat reviderat mycket av förvaltningens informationsmaterial och 4 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 18

marknadsfört jobbmöjligheter i förvaltningen i olika sammanhang bland annat vid ett antal jobbmässor. Personal och kompetensförsörjning Under första halvåret 2015 har förvaltningen utbildat stödassistenter och personliga assistenter i autism och utmanande beteenden, samt fortsatt utbildningsinsatserna kring arbetsmetoden MI, motiverande samtal. I detta arbete har medarbetarna själva haft ett stort eget ansvar för implementering av metoden vilket har fått positiv påverkan på arbetet med enskilda brukare. Mycket arbete har lagts ner på att tillsätta nyckelpersoner såsom chefer, utvecklingsledare, controller och HR-ansvarig. Som socialnämnden tidigare rapporterat om är det fortsatt stora svårigheter med att rekrytera myndighetsutövande socialsekreterare. Det pågår bland annat arbete med att ta fram kompetensutvecklingsplaner i delar av förvaltningen liksom arbete för att säkerställa möjlighet för handledning till medarbetare som har behov av det. 19

Sammanfattande analys delårsbokslut Stort fokus på att öka kvaliteten i beroendeverksamheten Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten har varit ett av socialnämndens två åtaganden. Som ett led i detta arbete har förvaltningen genomfört en omfattande översyn av den egna beroendeverksamheten. Översynen har haft som målsättning att utveckla och forma en effektiv verksamhet med god kvalitet som möter brukarnas behov utifrån socialnämndens uppdrag. Vid socialnämndens sammanträde i augusti beslutades i enlighet med de förslag som förvaltningen la fram i översynen. Arbetet med att omsätta beroendeutredningens förslag i praktiken har nu påbörjats. Förvaltningen har av socialnämnden fått ett uppdrag att fortsätta dialog med Västra hälsooch sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningen liksom att fortsätta dialogen med berörd vårdcentral gällande en beroendemottagning för vuxna. Vidare är en nyckel i den fortsatta utvecklingen av beroendeverksamheten att få till stånd ett välutvecklat samarbete med regionen och primärvården via närvårdssamverkan. Forumet finns men det återstår stora utmaningar i att få denna samverkan att fungera på ett bra sätt. Personer med hemlöshetsproblematik på Grindgatan Den översyn av beroendeverksamheten som genomförts visar också på att några av platserna på Grindgatan under perioder nyttjas av individer med hemlöshetsproblematik. Detta resulterar i fler externa placeringar liksom att brukare som skulle kunna få behandling på hemmaplan ibland inte kan erbjudas detta tillföljd av att platserna är fullbelagda. Resultatet blir stora kostnader för en målgrupp som inte har behov av det man kan erbjuda på exempelvis Grindgatan, liksom kostnader för köpt vård för vuxna. Stort fokus på att öka kvaliteten inom barn- och ungdomsverksamheten Att uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten har varit ett av socialnämndens två åtaganden. Arbetet har utvecklat sig väl. Förvaltningens arbete med det för året nystartade ungdomsboendet har redan resulterat i minskade kostnader vad gäller den köpta vården för unga. Förvaltningens arbete med att skapa fler hemmaplanslösningar kommer på sikt innebära att antalet LVM och externa köp minskar. Förvaltningen ser ökade kostnader för familjehemsvård vilket är i linje med de satsningar som förvaltningen nu gör för att fortsätta öka kvaliteten och minska kostnaderna för köpt vård. 20

Stort antal ensamkommande barn och ungdomar Alingsås kommun har att hantera stora volymökningar i antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer hit. Kommunen behöver löpande se över utvecklingen av inflödet av ensamkommande barn och ungdomar samt se över arbetssätt och organisatoriska förutsättningar för att klara uppdraget. Ett led i detta arbete är att se över möjligheter till mer strukturerade samarbetsformer med frivilligorganisationer kring målgruppen. Med anledning av rådande situation tidigarelades starten av kommunens eget boende för målgruppen. Parallellt med att kommunens andra boende startar upp i början av september utreder förvaltningen behov av/och möjlighet att eventuellt starta upp ett tredje och fjärde boende. Av de ensamkommande barn som Alingsås kommun hittills har tagit emot har en stor del av dessa kommit sedan januari 2015. Av de barn som kommit under 2015 har den största delen kommit sedan i juni. Situationen i förvaltningen är ansträngd. Utöver rådande situation har förvaltningen också, i likhet med övriga socialförvaltningar i riket, svårigheter att rekrytera myndighetsutövande socialsekreterare. Under vecka 35 gick förvaltningen ut med ett stort allmänt utrop i media, vilket har resulterat i ett stort visat intresse från kommuninvånarna i Alingsås. Arbete återstår för förvaltningen hur allmänhetens visade intresse och engagemang på bästa sätt ska tas om hand för att gagna målgruppen. Intensivt arbete för att utveckla samverkan på olika plan Ett intensivt arbete pågår i förvaltningen för att förbättra samverkan mellan avdelningar och enheter liksom med andra externa aktörer. Ofta handlar utmaningarna om att hitta gemensamma, kostnadseffektiva lösningar och alternativ till köpt vård på hemmaplan eller möjligheter till tidigare hemtagningar av brukare. I samverkan har förvaltningen påbörjat diskussioner för att noga överväga vilka ärenden som kan bedrivas i egen regi och vilka som bör köpas externt. Samverkan är ett fortsatt utvecklingsområde där förvaltningen ser att det kan finnas behov av att knyta ytterligare kompetenser och aktörer till detta arbete. Arbete för att säkerställa ordning och reda Under 2015 har förvaltningen fortsatt arbetet med att ta fram goda faktaunderlag i syfte att förbättra prognos- och uppföljningsarbetet. Det kvarstår ett stort fortsatt arbete för att se över befintliga rutiner och för att ta fram nya, skapa riktlinjer liksom att se över de processer som finns inom förvaltningen. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för planering, uppföljning och underlag för goda analyser fortsätter. 21

Vidare har det i förvaltningen under en lång tid varit stor omsättning på avdelningschefer och andra nyckelpersoner såsom bland annat utvecklingsledare och controller. Dessutom kvarstår svårigheter i att rekrytera chefer och myndighetsutövande socialsekreterare. En avgörande utmaning för framtiden är att säkerställa stabilitet i dessa grupper. 22

Framtid Verksamhet Socialnämnden har under 2015 två åtaganden; att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten och att uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten Nämnden ser att beroendeverksamheten är det område där det största behovet av förändring och utveckling behöver ske under de närmsta åren. Förvaltningen har under våren 2015 genomfört en översyn av socialnämndens beroendeverksamhet och har lämnat förslag på hur arbetet ska bedrivas för att uppnå en effektiv verksamhet med god kvalitet som möter brukarnas behov. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde i augusti om att uppdra åt förvaltningen att genomföra förändringarna i enlighet med de förslag som förvaltningen förespråkat i översynen. Bland socialnämndens framtida utmaningar har ett antal områden identifierats. Angivna områden kan få stor inverkan på nämndens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag och möjligheterna till måluppfyllelse av kommunfullmäktiges prioriterade mål. För att uppnå ett gott resultat kommer socialnämnden att vara beroende av förvaltningsöverskridande sammarbeten liksom med samarbeten med det civila samhället i större utsträckning. Dessa områden är beskrivna nedan. Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Som ett led i arbetet med att omsätta beroendeuppdragets förslag i praktiken fortsätter förvaltningen att föra dialog med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningen liksom med berörd vårdcentral gällande en beroendemottagning för vuxna. Det återstår stora utmaningar för att få till stånd ett välutvecklat samarbete med regionen och primärvården via närvårdssamverkan. Ett område som översynen av beroendeverksamheter inte omnämner i framtaget underlag är behovet av boende för äldre med missbruksproblematik. Här ser nämnden en möjlighet till samverkan mellan socialnämnden och vård- och äldrenämnden. Socialnämnden vill till kommunfullmäktige lyfta behovet av: Stöd i arbetet för ett utvecklat samarbete med regionen och primärvården via närvårdssamverkan 23

Boendesituationen Den översyn av beroendeverksamheten som genomförts visar också på att några av platserna på Grindgatan under perioder nyttjas av individer med hemlöshetsproblematik. Att hemlösa upptar platser på Grindgatan innebär att nämnden behöver göra fler externa placeringar liksom att brukare som skulle kunna få behandling på hemmaplan ibland inte kan erbjudas detta tillföljd av att platserna är fullbelagda. Resultatet blir stora kostnader för en målgrupp som inte har behov av det man kan erbjuda på exempelvis Grindgatan, liksom kostnader för köpt vård för vuxna. Socialnämnden ser därför ett behov av en kommungemensam översyn av hemlöshetssituationen i kommunen. Utifrån det ökande antalet ensamkommande barn som kommer till kommunen finns det anledning att tro att även anknytningsinvandringen kommer att öka, förutsatt att den ensamkommande barnen får permanent uppehållstillstånd (PUT). Utifrån Migrationsverkets prognoser för 2015 och 2016 är förvaltningens bedömning att Alingsås kommun kommer att ha behov av mellan 40-70 lägenheter under åren 2018-2021 för att tillgodose ensamkommande barns behov. Dock kan det självklart tillkomma barn under 2017 och 2018 tillsammans med en eventuell ökad anknytningsinvandring, vilket ytterligare kommer att påverka behovet av bostäder. Det saknas just nu tydlighet i kommunen vem som bär ansvar (exempelvis vad gäller bostad, integrationsarbete och mottagning) för den anknytningsinvandring som går att knyta till de ensamkommande barnen. Socialnämnden vill till kommunfullmäktige lyfta behovet av: En kommunövergripande kartläggning av hemlöshetssituationen i kommunen Planering för att tillgodose kommande behov av bostäder för ensamkommande barn och ungas framtida bostadsbehov (inom ett par år) Planering för att kunna tillgodose eventuellt kommande behov av bostäder för gruppen anknytningsinvandrare till ensamkommande barn 24

De ungas skolgång och sysselsättning Det finns ett tydligt samband mellan att inte avsluta sin skolgång med godkända betyg och risken att hamna i utanförskap senare i livet. En utmaning för kommunen är att så många ungdomar som möjligt avslutar sin skolgång med godkända betyg. Det finns idag samverkan mellan förvaltningar kring dessa ungdomar i form exempelvis Samtidigt, SSPF 5 och Din väg (en del av KAA), som samordnas via den goda barn- och ungdomssamverkan, BUS. Metoderna syftar bland annat till att få ungdomar att fullfölja sin utbildning liksom att få ner ungdomsarbetslösheten. Vidare pågår det samarbete mellan förvaltningen, arbetsförmedlingen och företagare i projektet Steget in på Hjälmared folkhögskola, för att få ut fler unga i arbete. Andelen arbetssökande ungdomar i kommunen är fortsatt hög i förhållande till övriga riket, även om den har gått ner under den senaste tiden. Socialnämnden ser tillsammans med utbildningsnämnden ett behov av att vidareutveckla det samarbete som påbörjats mellan utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden vad gäller det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Arbetet med att stödja ungdomar till självförsörjning bedrivs aktivt i förvaltningen. En del i detta arbete är fortsätta skapa möjligheter till ferieanställningar för ungdomar. Socialnämnden vill även påpeka att en ferieanställning kan vara en viktig del i integrationsarbetet av de ensamkommande ungdomar som kommer till kommunen. En god integration kommer öka chanserna att ungdomarna kan leva självständigt med egen försörjning Socialnämnden vill vidare flagga för möjligheter att göra upphandlingar med social hänsyn för att ytterligare möjliggöra närmanden till arbetsmarknaden för exempelvis nyanlända ungdomar och för ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar, liksom för ungdomar med social problematik för att stödja unga ytterligare. Socialnämnden vill till kommunfullmäktige lyfta behovet av: Ferieanställning som en del i integrationsarbetet för ensamkommande ungdomar Införa social hänsyn vid upphandlingar 5 Ett forum för informationsutbyte mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet 25

Ensamkommande barn och ungdomar Antalet ensamkommande barn och ungdomar ökar stadigt. Socialnämnden efterfrågar en kommungemensam strategi för integrationsarbetet och stöd till målgruppen. Barn och ungdomar behöver en fungerande förskola, skolgång och fritid, bostad och sysselsättning. Många kommer från svåra förhållanden och behöver hjälp både med sin fysiska och psykiska hälsa och stöd i att komma in i det svenska samhället på ett bra sätt. Kommunen behöver löpande se över utvecklingen av inflödet av ensamkommande barn och ungdomar samt se över arbetssätt och organisatoriska förutsättningar för att klara uppdraget. Med anledning av det ökande antalet ensamkommande barn under sommaren tidigarelades starten av kommunens eget boende för målgruppen. Boendet på Tuvebo startades upp i augusti. Situationen har sedan dess snabbt förändrats. I skrivande stund kommer cirka 7 barn i veckan till Alingsås kommun. Situationen i förvaltningen är oerhört ansträngd. Av de omkring 84 ensamkommande barn som Alingsås kommun har tagit emot sedan 2009, har 41 av dessa kommit sedan i juni (siffror per 2015-09-09). Med anledning av rådande situation tidigarelades starten av kommunens eget boende för målgruppen. Parallellt med att kommunens andra boende startar upp i början av september utreder förvaltningen behov av/och möjlighet att eventuellt starta upp ett tredje och fjärde boende. Dessa fyra boenden kommer att ha 40-50 platser. Förvaltningens prognos (sept 2015) är att i slutet av 2016 finns omkring 200 ensamkommande barn och ungdomar i Alingsås och behovet av boendeplatser kommer då att vara cirka 150. Alingsås kommuninvånare har visat ett stort intresse och engagemang för målgruppen. Arbete återstår för förvaltningen hur allmänhetens visade intresse och engagemang på bästa sätt ska tas om hand för att gagna målgruppen. Vidare behöver ytterligare alternativ, såsom möjligheter till ett mer strukturerade samarbetsformer med frivilligorganisationer ses över. Socialnämnden vill till kommunfullmäktige lyfta behovet av: Kommungemensam strategi i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar för att hantera volymökningar och de osäkra prognoserna Klargörande av ansvar för anknytningsinvandring till ensamkommande barn och unga 26

Kompetensförsörjning Socialnämnden ser att det råder svårigheter att rekrytera chefer och mycket stora svårigheter att rekrytera myndighetsutövande socialsekreterare. Detta behöver ses som ett led i det pågående kommungemensamma arbetet med kommunens varumärke och värdegrund. Socialnämnden vill till kommunfullmäktige lyfta behovet av: För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen måste kommungemensamma strategier tas fram Pågående systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden bedriver ett målinriktat arbete med att hitta former för ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med arbetet är att göra rätt saker på rätt sätt, att ta bort onödiga moment för ökad resurseffektivitet och kvalitet. Arbetet utvecklas i positiv riktning, men ytterligare resurser krävs för att hitta och etablera välfungerande arbetssätt och metoder. Som ett led i arbetet har chefer och nyckelpersoner under 2014 och 2015 utbildats i styrning och ledning liksom i ständiga förbättringar. Dessutom har förvaltningen utökat med en pedagogorganisation inom utföraravdelningen. Vidare planerar förvaltningen för förstärkning i arbetet med att driva utvecklingen av lednings- och kvalitetsarbetet framåt. 27

Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 158 954 203 954 45 000 Verksamhetens kostnader -525 482-575 682-50 200 Avskrivningar -1 150-1 150 0 0 Verksamhetens nettokostnader -367 678-372 878-5 200 0 Kommunbidrag 367 678 367 678 0 Finansnetto 0 0 0 0 Årets resultat 0-5 200-5 200 Prognosen är att både intäkter som kostnader kommer att vara klart högre än budget 2016 på grund av verksamheten ensamkommande barn. Nivån på intäkter och kostnader hänger helt samman med vilket antal ensamkommande barn som kommer till Alingsås. Det är flera kostnadsökningar 2015 och 2016 som socialnämnden räknar med att hantera inom ram. Beräkningen är att socialnämndens kostnader för beroendeverksamheten kommer att öka 2016 utifrån det beslut om förändringar av verksamheten som nämnden fattat beslut om. På sikt beräknas kostnaderna för beroendeverksamheten att minska genom att arbeta mer förebyggande och med evidensbaserade metoder och minska köp av vård. Kostnaderna för köpt vård inom funktionsstöd har ökat kraftigt 2014 och 2015 och är en kostnadspost som nämnden måste hantera genom att minska andra kostnader. Förändrade lagkrav vid årsskiftet 2014/2015 som berör barn- och ungdomsverksamheten innebär att verksamheten haft behov av att öka antalet socialsekreterare, vilket nämnden planerar att hantera inom ram. 28

Ramökningar Belopp Arbetsgivaravgifter 3 200 Ensamkommande barn 2 000 Summa permanenta utökningar 5 200 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 5 200 Budget 2016 kompenserar inte socialnämnden för höjning av arbetsgivaravgifter för unga, vilket medför att besparingar behöver genomföras om inte medel tillskjuts. Socialnämnden får intäkter från Migrationsverket för ensamkommande barn. Det stora antalet barn kommer med all sannolikhet att innebära kostnader som socialnämnden inte får kompensation för. Exempelvis innebär ensamkommande barn med stora vårdbehov kostnader som inte kompenseras av intäkten. Det finns också kringkostnader som inte täcks fullt ut, såsom transporter (leasingbilar), socialsekreterarnas lokalkostnad, administration för återsökningar. Vad den ökade kostnaden som inte täcks av intäkter blir är mycket svår att beräkna och kräver djupare kunskap och djupare analys. Kostnaden är uppskattad till 2 mnkr i ökade kostnader för 2016. Om socialnämnden inte får kompensation för kostnadsökningarna ovan behöver socialnämnden minska sina kostnader. De verksamheter som är möjliga att ta bort, alternativt minska, från och med 2016 och framåt är förebyggande verksamhet. För att socialnämnden på sikt ska minska sina kostnader och minska standardkostnaderna inom IFO krävs snarare en satsning på den öppna och förebyggande verksamheten. En neddragning inom dessa verksamheter kan kortsiktigt minska kostnaderna, men riskerar att brukare får ökat behov av insatser och ökade kostnader på sikt. 29

Plan 2017 Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 163 722 208 722 45 000 Verksamhetens kostnader -541 280-592 080-50 800 Avskrivningar -1 150-1 150 0 0 Verksamhetens nettokostnader -378 708-384 508-5 800 0 Kommunbidrag 378 708 378 708 0 Finansnetto 0 0 0 0 Årets resultat 0-5 800-5 800 Ramökningar Belopp Arbetsgivaravgifter 3 800 Ensamkommande barn 2 000 Summa permanenta utökningar 5 800 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 5 800 Se kommentarar under Budget 2016. 30

Plan 2018 Plan 2018 Belopp i tkr Beslutad ram 2018 Prognos ram 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 168 634 213 634-45 000 Verksamhetens kostnader -557 463-608 263 50 800 Avskrivningar -1 150-1 150 0 0 Verksamhetens nettokostnader -389 979-395 779 5 800 0 Kommunbidrag 389 979 389 979 0 Finansnetto 0 0 0 0 Årets resultat 0-5 800 5 800 Ramökningar Belopp Arbetsgivaravgifter 3 800 Ensamkommande barn 2 000 Summa permanenta utökningar 5 800 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 5 800 Se kommentarar under Budget 2016. 31

Investeringar Belopp i tkr Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Reinvestering 1 800 1 800 1 800 1 800 Inventarier 10 1 200 1 200 1 200 1 200 IT-utrustning 3 600 600 600 600 Totalt utgifter 1 800 1 800 1 800 1 800 32

Uppföljning Internkontrollplan 2015, Socialnämnden Internkontrollplanen följs upp i samband med vårbokslut, delårsbokslut och årsredovisning 2015. Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Brukare Att ta hand om synpunkter från brukare/kunder. Att vi omhändertar synpunkter och idéer från brukare/anhöriga, vilket innebär att vi har möjlighet att rätta till brister och tar möjligheten att utveckla verksamheten. Att det finns en förvaltningsspecifik rutin för hur klagomål och synpunkter omhändertas. Kontroll att rutin finns. Rutin för synpunkter och klagomål är under upprättande planen är att rutinen kommer att finnas på plats under 2015. Brukare Lex Sarah Lex Maria Att vi rapporterar avvikelser. Att det finns en rutin för avvikelsehantering. Kontroll att rutin finns. Rutin för avvikelsehantering, inklusive lex Sarah, är under upprättande. Brukare Standardiserade handläggningsprocesser Likabedömning och rättssäkerhet. Att kartlägga processen. Att kartläggning är gjord. Standardisering av handläggningsprocessen är inte påbörjad. 33

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Verksamhet Att registrera i våra verksamhetssystem. Att våra verksamhetssystem, ekonomidatasystem, personaladministrations-system m.fl. innehåller korrekt data, så att beslut fattas på rätt grunder. Granska att registrering görs enligt definitioner. Eventuell köp av extern granskning i samband med Kostnad per brukare. Problemområdet kvarstår, det är möjligt att detta arbete skjuts till kommande år. Medarbetare Att bemanna på boenden Att säkerställa bemanningskraven. Vårdtyngdsmätning Beställa från extern leverantör. Stödbehovsmätning kommer att göras under hösten. Två personer ur pedagogorganisationen kommer genomföra uppdraget och utifrån en särskild mall intervjua personal på respektive boende. Mätningen kommer att vara ett underlag för att bedöma behovet av personal på respektive boende. 34

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Medarbetare Kompetensförsörjning Att förvaltningen attraherar och rekryterar rätt kompetens, och behåller och utvecklar kompetens. Kompetensförsörjningsplan upprättas. Granska att plan finns. Kompetensförsörjningsplan kommer att upprättas under hösten 2015. Ekonomi Att göra inköp. Att inköp görs inom avtal. Vid internkontroll 2014 framkom brister. Att inköp görs enligt avtal. Granskning att inköp av livsmedel och kontorsmaterial görs inom avtal. Granskning av inköp av kontorsmaterial januari-mars är genomförd. Inköp görs hos andra leverantörer än upphandlade. Upphandlingsenheten har besökt ekonomifunktionen i syfte att öka förvaltningens kunskaper. 35

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Ekonomi Att betala sjuklönekostnader för personlig assistans. Att förvaltningen betalar kostnader som förvaltningen ska stå för. Att fakturor till externa utförare betalas ut på rätt grunder. Eventuellt en extern granskning. Granskning av fakturor från externa utförare för sjuklönekostnader har genomförts internt. Bedömningen är att underlag för utbetalningarna är korrekta. Ekonomi Att betala ut pengar. Att utbetalningar sker till de som beviljats medel och till leverantörer. Att utbetalningar sker till rätt person och med beslut som underlag. Granskning av processen. Dialog förs med revisorer för eventuell granskning. 36

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Ekonomi Att intäkter rekvireras Att förvaltningen får in de intäkter som vi har rätt/möjlighet till. Att förvaltningsledningen månatligen följer prognosen för utfall av intäkter i förhållande till budget. Befintligt inbyggt kontrollmoment. Följs månatligen i förvaltningsledningsgruppen. Att Planeringsavdelningen har kartlagt vilka olika slag av intäkter som förvaltningen har rätt till, och vem som ansvarar för att vi erhåller intäkten. Kontrollera att förteckning finns Arbetet med att kartlägga intäkter är ännu inte påbörjats. 37

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Uppföljning Delårsbokslut 2015 Ekonomi Att göra prognoser för ekonomi Att förvaltningen, avdelning och enhet gör korrekta prognoser för att kunna använda nämndens resurser och att beslut fattas på rätt grunder. Utfallet 2013 och 2014 för några enheter har avvikit från prognosen utan förklaring till avvikelsen. Att chefer månatligen gör skriftliga kommentarer till sin ekonomiska prognos. Att de ekonomiska prognoserna är tillförlitliga. Befintligt inbyggt kontrollmoment. Granskning av avvikelser mellan prognos under året jämfört med utfall, tillsammans med kommentarer till avvikelser. Från och med 2015 gör varje chef månatliga skriftliga rapporter. Prognosernas tillförlitlighet görs i samband med årsbokslutet. Ekonomi Ekonomirutiner Att administrationen är effektiv, att nämnden får stå för kostnader utifrån beslut på korrekta grunder. Att ekonomiska rutiner är dokumenterade. Granska vilka rutiner som är dokumenterade och vilka som saknar dokumenterad rutin. Arbetet med att kartlägga ekonomiska rutiner har inte påbörjats. 38

Delårsbokslut 2015 Tekniska Nämnden 2015-09-15

Delårsbokslut 2015 Ansvarsenhet 20-29 Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Tekniska nämndens huvuduppdrag är att anlägga, driva och underhålla allmänna platser såsom gator, torg, parkeringar, parker och tätortsnära natur samt att svara för myndighetsutövning enligt trafiklagstiftningen. Detta är den skattefinansierade delen av verksamheten. Nämnden svarar också för kommunens lagstadgade skyldigheter inom avfallsområdet, främst hushållens avfall och VA-området. Dessa verksamheter finansieras via abonnentavgifter. De huvudsakliga verksamheterna har hittills bedrivits som planerat med utgångspunkt från den av nämnden antagna nämndstrategin. Den största förändringen av verksamheten är att all parkdrift sedan 1 april 2015 bedrivs på uppdrag av Green Landscaping AB, Mikael Björk Service AB samt PEAB. Det beslutade investeringstaket innebär att flera stora utbyggnadsprojekt, framför allt inom VA-området har fått senareläggas, vilket leder till att viktiga insatser för att skydda kommunens viktigaste dricksvattentäkt Färgen inte kan genomföras som planerat. Det innebär att den tidplan som tidigare lämnats till de boende inte kommer att kunna hållas, vilket leder till frustration och missnöje hos de boende. Nämnden utvecklar formerna för sin verksamhet genom att ständigt utvärdera och överväga förändringar i organisation och genomförande. En viktig utvecklingsfaktor är att kunna upprätthålla rätt kompetens inom nämndens specialområden. 2

Åtaganden och nyckeltal Prioriterat mål: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet 1. Tekniska nämnden åtar sig att öka medborgarnas och företagarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande hos förvaltningarna på Sveagatan 1.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att systematiskt arbeta med bemötandefrågor och kommunikation Uppföljning: den årliga kundenkäten planerades att publiceras på hemsidan under maj månad, men på grund av hög arbetsbelastning publicerades den på kommunens hemsida i slutet av augusti och det finns möjlighet att svara på enkäten till 31 oktober 2015, varför analys och eventuella åtgärder ännu inte kunnat formuleras. 2. Tekniska nämnden åtar sig att stärka förvaltningens attraktionskraft som arbetsplats 2.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att utveckla arbetssätt och förhållningssätt inom framförallt följande områden: Karriärsmöjligheter Employer branding Kompetensutveckling Praktikanter Feriearbetare Uppföljning: Tekniska förvaltningen deltar i kommunens övergripande arbete med employer branding. Arbetet med att färdigställa och genomföra kompetensförsörjningsplan har inte kunnat prioriteras under hösten. Kompetensutveckling planeras på ledningsnivå, på APT och individuellt tillsammans med medarbetarna. VA-avdelningen har under våren haft en praktikant, vilket lett till anställning. Under april har förvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadskontoret bjudit in Borås högskola till studiebesök, där kommunens verksamhet inom byggande har presenterats. Besöket sker inom ramen för GR-projektet Yrkesambassadörer och var mycket uppskattat av studenterna. Förvaltningen deltar också i grundskolans projekt Open app. 3

Prioriterat mål: I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande 3. Tekniska nämnden åtar sig att genomföra fysiska åtgärder för att säkerställa väsentliga samhällsfunktioner vid ökande vattenflöden, som en följd av pågående klimatförändringar 3.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att under strategiperioden färdigställa samtliga åtgärder mot översvämning och höga flöden enligt framtagen åtgärdsplan Uppföljning: Avstämningar genomförs halvårsvis med Gatuavdelningen och VAavdelningen. Ett flertal åtgärder har färdigställts under 2014. Kvarstående åtgärder följs upp och utförs efterhand. Arbetet med att ta fram en lösning för åtgärder på Gerdskastigen pågår och beräknas vara klart hösten 2015. Arbetet med att montera nya utlopp på eftersedimenteringsbassänger samt ledning till Säveån beräknas vara klart i november 2015. Inmätningarna av bräddpunktsnivåer till Lillån, Säveån och Gerdska ström är klart och ytterligare åtgärder kommer att ske under 2015-2016. Tillfartsvägen till Nolhaga ARV är inte farbar vid höga nivåer i Mjörn, vägen markeras nu ut då risk för översvämning befaras och personbilar leds via annan väg. 4. Tekniska nämnden tar sig an att öka den upplevda tryggheten längs gångoch cykelvägar samt på torg och i parker 4.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att systematiskt, i enlighet med rapporten Tryggt och jämställt ljus, inventera bristande belysning längs gc-vägar och utföra trygghetshöjande ljussättning av en gc-vägport per år Uppföljning: Inventering och åtgärd av bristande belysning pågår löpande och diskussion pågår med "Lights in Alingsås" om lämpligt objekt. Åtgärd av Plantagetunneln planerades till senare under hösten, men får nu avbrytas på grund av budgetläget för nämnden. 4.2 Tekniska förvaltningen åtar sig att årligen genomföra gallring och översyn av växtlighet utmed gc-vägarna Uppföljning: Tekniska förvaltningen har i uppdragsbeskrivning till entreprenör upprättat arbetsbeskrivning där det framgår att buskar inte får skymma sikten på gc-vägar eller utgöra annan form av hinder. Nedklippning av växtlighet utefter gcvägar beställs separat. Detta arbete har pågått kontinuerlig och löpande under året, men måste nu upphöra på grund av budgetläget. 4.3 Tekniska förvaltningen åtar sig att samverka med BRÅ, Folkhälsorådet och andra för en ökad trygghet 4

Uppföljning: Ett samverkansmöte med polisen är genomfört med inriktning på övervakning i stadskärnan nattetid, dock är inga ytterligare möten planerade. Parkavdelningen har upprättat kontakt/samarbete med folkhälsostrateg på Kommunledningskontoret. Prioriterat mål: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning 5. Tekniska nämnden åtar sig att effektivisera planerings- och uppföljningsarbetet samt effektivisera den interna samordningen 5.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att fortsätta arbetet med gemensamma processer inom ekonomi och administration Uppföljning: Ekonomienheten och administrativa avdelningen samverkar och planerar uppföljningsarbetet tillsammans. Medarbetare arbetar dock inte på båda avdelningarna längre, då planerings-och uppföljningsarbetet tar allt mer tid i anspråk vilket bland annat innebär att rollerna behöver renodlas. Under hösten kommer arbetet koncentreras mot implementering av kommunens styrmodell. Prioriterat mål: I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling 6. Tekniska nämnden åtar sig att identifiera ytterligare behov av utbyggnad av gång- och cykelvägar och återkomma med förslag på lämplig finansiering 6.1 Tekniska förvaltningen särredovisar och kostnadsberäknar trafikplanen för gcvägar och förslag till finansiering tas fram Uppföljning: Arbetet med att ta fram en åtgärdslista, kostnadsberäkning och investeringsplanering har inte kunnat färdigställas, dock har en lista över aktuella projekt inklusive grovkalkyl tagits fram. Insatser med anledning av vad som framkommit kan inte genomföras på grund av budgetläget. 7. Tekniska nämnden åtar sig att förbättra möjligheterna att använda cykel som transportmedel mellan viktiga målpunkter i kommunen 7.1 Tekniska förvaltningen åtar sig att delta i utvecklingsarbetet inom kommunens cykelstrategigrupp Uppföljning: Tekniska förvaltningen har medverkat vid GR:s cykelkonferens i Vårgårda. Två möten tillsammans med kommunens cykelstrategigrupp är genomförda. Under 2016 kan förvaltningen inte medverka på grund av minskade resurser för verksamheten. 5

Uppdrag Tekniska nämnden får i uppdrag att identifiera ytterligare behov av utbyggnad av gångoch cykelvägar och återkomma med förslag på lämplig finansiering. Enligt instruktioner har detta uppdrag formulerats som ett åtagande. Intern kontroll Uppföljning av internkontrollen utförs enligt plan. Omedelbar åtgärd Inte aktuellt 6

Ekonomi Drift (3 tabeller för 20-26, 27 & 29) 20-26 Gata & Park/Natur (inkl. fordonshantering) Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 13 159 9 742 13 570 411 15616 Personalkostnader -19 948-13 630-19 807 141-17240 Lokalhyror -1 412-1 235-1 795-383 -3108 Köp av tjänster -9 203-6 716-9 919-716 -4395 Gemensamma kostnader -4 321-2 314-4 321 0-3236 Utdebitering personalkostn. 21 995 13 917 21 486-509 5944 Övriga kostnader -37 679-22 408-37 323 356-15931 Verksamhetens kostnader -50 567-32 386-51 679-1 112-37966 Avskrivningar -20 266-13 388-19 130 1 136-11751 Verksamhetens nettokostnader -57 675-36 032-57 239 436-34101 Kommunbidrag 55 833 37 222 55 833 0 36661 Finansnetto -7 498-5 015-6 583 915-4143 Årets resultat* -9 340-3 825-7 989 1 351-1583 *Det budgeterade underskottet består av kapitalkostnader stadsskogen & p-hus bryggaren samt återhämtning del av 2014 års underskott Sammanfattande kommentarer Per den 31:a augusti är ingen ny nämndbudget antagen utan budgeten som redovisas är den som antogs av nämnden i februari. I juni reducerades dock kommunbidraget av kommunfullmäktige med 1850 tkr som en följd av kommunens ekonomistyrprinciper där föregående årets underskott skall återhämtas inom 2 år. Kapitalkostnader som är en direkt följd av exploateringsprojekt Stadsskogen är exkluderade i prognosen för helåret då kommunfullmäktigebeslut för att dessa skall belasta ansvarsenheten saknas. Detta utgör i dagsläget +2,2 mnkr jämfört med budget. Samtidigt har vi andra kapitalkostnader som blivit högre än beräknat under 2015 (-0,35 mnkr). Verksamheten har ett budgeterat underskott som beror på de extra kapitalkostnader som tillförts verksamheterna i samband med exploateringsprojekten Bryggaren (p-hus) samt Stadsskogen. Det har inte tillförts medel att täcka dessa extra kostnader (kapitaltjänstkostnader samt drift- och underhållskostnader). 7

Parkverksamheten har till stor del lagts över till extern entreprenad från och med 1 april. Detta har medfört ökade kostnader för helåret på ca 0,5 mnkr i främst omställningskostnader. Detta är också den avvikelsen borträknat kapitalkostnader (2,5 mnkr) för stadsskogen som skiljer mellan budget och prognos. Avvikelsen består av +2,2 mnkr (Stadsskogen), -0,3 (övriga investeringar) samt -0,5 mnkr (omställningskostnader). Det ligger i verksamheternas natur att det förekommer säsongsvariationer. Det gäller inte minst löpande drift- och underhållsinsatser. Detta gör jämförelsen mellan utfallet januari augusti svårjämförd med prognos och budget. 27 Avfall Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 37 749 26 123 38 700 951 24164 Personalkostnader -12 450-8 789-12 962-512 -8605 Lokalhyror 0-1 Köp av tjänster -14 974-8 096-12 159 2 815-8005 Gemensamma kostnader -1 582-852 -1 582 0 0 Utdebitering personalkostn. 40 646 887 847 0 Övriga kostnader -7 221-5 769-7 815-594 -5250 Verksamhetens kostnader -36 187-22 860-33 631 2 556-21861 Avskrivningar -5 877-4 090-6 269-392 -3354 Verksamhetens nettokostnader -4 314-827 -1 200 3 114-1051 Kommunbidrag 0 0 0 Finansnetto -960-673 -1 038-78 -356 Årets resultat -5 274-1 500-2 238 3 036-1407 Sammanfattande kommentarer Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten på -5 274 tkr var inaktuell då nämnden antog nämndbudgeten för 2015. Verksamheten har ett stort eget kapital som skall reduceras med planerade underskott de kommande åren. Detta sker under en period då flera verksamhetsutvecklingar genomförs, där det största är fastighetsnära insamling (FNI). 8

Prognosen visar inte på några större avvikelser jämfört med nämndbudgeten. Den stora avvikelsen på 3,0 mnkr ovan utgör till stor del den balanspost som användes för att nämndbudgeten skulle nå ett resultat på -5 274 tkr. Intäkter från insamlat material (Skrot, glas mm) varierar under året och är svårprognosticerade beroende på varierande mängder och materialpriser. Verksamheten arbetar ständigt med att ta fram nya och bättre prognos- och scenariomodeller. Avvikelser på utdebitering av personal beror på att samarbete mellan de tekniska verksamheterna sker i större omfattning än budgeterat. Ökade kapitalkostnader är främst ett resultat av att FNI-kärl köpts in tidigare än beräknat under året. 29 Vatten och Avlopp Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 54 572 36 876 55 310 738 34 360 Personalkostnader -12 324-8 162-11 988 336-8 018 Lokalhyror -290-183 -290 0-199 Köp av tjänster -14 709-5 402-12 335 2 374-4 431 Gemensamma kostnader -1 975-1 113-1 975 0 Utdebitering personalkostnader Övriga kostnader -15 371-12 423-16 500-1 129-13 016 Verksamhetens kostnader -44 669-27 284-43 088 1 581-25 664 Avskrivningar -8 278-5 412-8 278 0-4 581 Verksamhetens nettokostnader 1 624 4 180 3 943 2 319 4 115 Kommunbidrag 365 243 365 0 247 Finansnetto -3 819-2 526-3 819 0-2 089 Årets resultat -1 830 1 897 489 2 319 2 273 Sammanfattande kommentarer Verksamheten uppvisar ett positivt resultat för årets första åtta månader på 1,9 mnkr. Vissa drift- och underhållsåtgärder genomförs längre fram på året, vilket är den största anledningen till att kostnaderna är lägre än budgeterat. Dessutom har intäkterna under årets första hälft varit högre än budgeterat. I dagsläget prognosticeras ett positivt resultat uppgående till knappt 0,5 mnkr för VAverksamheten, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 2,3 mnkr. 9

Prognosen för intäkterna är ca 0,7 mnkr högre än budgeterat, främst pga högre intäkter från VA-avgifter. Personalkostnaderna väntas ge ett överskott på drygt 0,3 mnkr på årsbasis, vilket beror på långtidssjuksjukskrivning samt föräldraledighet som ej till fullo ersatts. Prognosen för Köp av tjänster och Övriga kostnader visar på ett överskott med 1,2 mnkr för året. Den största orsaken är att lägre kostnader prognosticeras för underhåll av vattenoch spillvattenledningar än budgeterat. Denna prognos baserar sig på ett lågt utfall hittills under året. Dessa kostnader är dock svåra att budgetera samt prognosticera då oförutsedda läckor kan uppstå. Dessutom pågår en gradvis anpassning till gällande regelverk, vilket inneburit att en större andel av kostnaderna tagits upp som investering jämfört med tidigare. 10

Investeringar Totalt har tilldelats en investeringsbudget på 74 500 tkr till de tekniska ansvarsenheterna. Ursprungligen var summan 75 000 tkr men 500 tkr fördes över till exploatering för markinlösen (KF 13 Dnr 2014.564 KS 321). Den totala prognosen för 2015 uppgår till 78 843 tkr. 20-26 Gata & Park/Natur (inkl. fordonshantering) Tkr G/PN Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2015 Budget Gata 16 422 16 422 Budget Park/Natur 3 677 3 677 Expansionsinvestering Kvarteret Ljuset (ej bro) G 0 GC-bana G. Vänersborgsvägen- Nolbypla G 300-300 GC-bana Bokbindaregatan G 0 GC-bana Östra Ringgatan G 1 167 3 000-3 000 GC-bana Kungsgatan Öst G 88 1 000-1 000 GC-Skår Lövekulle G 2 013 2 013-2 013 GC-Bagarestigen G 628 628-628 Cykelparkeringar G 0 Släckvattenledning G 8 8-8 Förädling av parkmark enl parkplan PN 350-350 Gångstigar Stadsskogen PN 100-100 Instängsling av betesmark får PN 150-150 Investeringar pga dagvattenplan G 53 500 Nolhaga park Väderskydd o samlingsplats 210 680-680 Materialplats för entreprenör 937 1 300-1 300 Nya Gångvägar 1 20-20 E-exploatering 11 196 11 196 Stadsskogen timglas + torg G 0 Övriga projekt stadsskogen G 250-250 Cirkulation Bergakungen G 117-117 Stadsskogen Bullerplank G 150-150 Klinten gångväg G 115-115 Norsesundsvägen G 2 624-2 624 Tomtered industri G 0 Ragnehillsgatan G 0 Lövekulle Etapp 3 G 0 Prästerydsvägen G 500-500 Naturområden (ragnehillsgatan) PN 0 11

Reinvestering Ospec Arbetsprogram gata G 2 736 4 500-4 500 Gatubelysning vägföreningar G 9 200-200 Asfalt Avskrivning > 5 år ca 50 % av total G 548 1 700-1 700 Ospec Bilar och maskiner G 56 1 500-1 500 Mobil flistugg PN 0 Ospec Arbetsprogram natur PN 45 75-75 Band till skotare PN 0 50-50 Lekplatser, upprustning (2st/år) PN 45 500-500 Lekplatser, skyltar PN 30-30 fasta sittplatser (hälften är mtrl) PN 37 150-150 Trädplantering enl trädplan (1,2mkr på 4åPN 200-200 Ospec Arbetsprogram park PN 0 Inventarier 0 It-utrustning 0 Anpassningsinvestering Keramikgatan busshållplats och rondell. G 96 96-96 Kvarnberget busshållplats G 2 2-2 Åtgärder mot skredrisk Säveån G 65 300-300 Åtgärder mot skredrisk övrigt G 50-50 Tillgänglighet staden inv. & åtg. G 200-200 Trafiksäkerhetsåtgärder G 200-200 Ågärder säkra skolvägar G 150-150 Investeringar p g a dagvattenplan G 0 Förebyggande åtgärder översvämningar G 6 9-9 Åtgärder buller G 60 100-100 Utbyte gatyunamnskyltar G 3 3-3 Tillgänglighetsanpassning av spången i K PN 151 151-151 Uppgrad Gerdskastigen PN 0 Överflytt inv. till exploatering 500 tkr -500 Avrundning -4 Totalt utgifter 30 791 8 964 23 971 7 824 Prognos för exploateringsinvesteringar kommer att läggas till senare av Exploateringsavdelningen. Tekniska nämnden beslutade endast om en investeringsbudget på övergripande nivå. Utfall och prognos redovisas på projektnivå. I dagsläget prognosticeras ett utfall som är i paritet med budgeterat (exklusive exploateringsavdelningens investeringar). 12

27 Avfall Tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2015 Budget Avfall 10 866 10 866 Expansionsinvestering Fordon FNI 2 870-2 870 Kärl FNI 5 584 5 822-5 822 Måsen syd (omlastningsområde) FNI 0 FNI Övrigt 98 175-175 Textilinsamlings projekt 0 Bytartält 0 -varav exploatering 0 Reinvestering Kärl 272 322-322 Fordon 2 346 2 346-2 346 Truck 489 489-489 Inventarier 22 22-22 Anpassningsinvestering Avslutning gammal deponi, Mariedal 529 659-659 Ruttoptimering 150 400-400 Sollebrunn ÅVC förbättring 50-50 Avfallsanläggning förbättring 200 363-363 Totalt utgifter 10 866 9 690 13 519-2 653 Tekniska nämnden beslutade endast om en investeringsbudget på övergripande nivå. Utfall och prognos redovisas på projektnivå. De förväntade förskjutningar i tid av projekt har inte skett och därför prognosticeras i dagsläget ett utfall som är ca 2,7 mnkr högre än budgeterat. 13

29 Vatten och Avlopp Tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2015 Budget VA 18 901 18 901 Budget VA Omvandling 9 571 9 571 Expansionsinvestering Diverse ledningsarbeten, serviser 404 625-625 Vattenförs Sollebrunn 79 79-79 Överföringsledningar Norsesund 3 073 3 073-3 073 Simmenäs 1 068 1 068-1 068 Hjälmared Sundet (del av östra färgen) 31 100-100 Saxebäcken 561 3 500-3 500 Omvandlingsområden Utbyggn inom Simmenäs 8 501 8 501-8 501 Utbyggn inom Sundet 0 Utbyggn inom Östra färgen (projektering) 60 60-60 Utbyggn inom Saxebäcken 242 650-650 Utbyggnad inom Röhult, Blåtjärnsvägen 1 700-1 700 E-exploatering 4 371 4 371 Stadsskogen Kristallen 466 470-470 Övriga projekt stadsskogen 145-145 Norsesundsvägen 2 528 3 337-3 337 Lövekulle Etapp 3 0 Tokebacka VA 2 20-20 Reinvestering Ombyggnad, ny rötkammare 100-100 Ombyggnad av personalutrymme 358 358-358 Renovering av ventilationen huvudbyggnad 264 264-264 Nya gasmotorer 800-800 Renovering av Åvägen 0 Datorisering Hjälmared, yttre anläggningar 512 850-850 Byte av dricksvattenpump Hjälmared (projektering) 50-50 Datorisering-kommunikation Bjärke 5 50-50 Distributionspumpar Bjärke VV 256 256-256 Investeringar i samband med ledningsunderhåll 7 512 11 500-11 500 IT-utrustning 9 9-9 Anpassningsinvestering Kväverening 200-200 Mottagningsanläggning för slam 600-600 Datorisering verk och pumpstationer 37 200-200 Klimatförebyggande åtgärder 116 125-125 Ombyggnad av kemslampumpning eftersed. 100-100 Ombyggnad av ventilation och energieffektivisering 0 Utbyggnad av klorhus 139 160-160 Åtgärder för rening av dagvatten 5 250-250 Rening DV Lygnared (camping) 48 50-50 Huvudledningar Alingsås tätort 61 2 000-2 000 Uppgradering styrsystem 103 103-103 Totalt utgifter 32 843 26 439 41 353-8 510 0 14

Tekniska nämnden beslutade om en investeringsbudget på övergripande nivå. Utfall och prognos redovisas dock på projektnivå. Investeringsutfallet för perioden uppgår till 26,6 mnkr. I dagsläget prognosticeras ett utfall som är ca 11 mnkr högre än budgeterat. Utgifterna för expansionsinvesteringar väntas överskrida budget med 9,2 mnkr. Investeringar i överföringsledningar mellan Ingared och Norsesund samt ledningar till Simmenäs har förskjutits i tid från 2014, vilket medför ökade utgifter 2015. Dessutom har behov av schaktfritt utförande samt utjämningsmagasin medfört ökade kostnader för ledningarna till Norsesund samt Saxebäcken. Försenad byggstart under 2014 för utbyggnaden inom omvandlingsområde Simmenäs, samt utgifter för tillkommande arbeten, kommer att medföra ökad investeringsvolym 2015 i detta område. Även investeringar i samband med utbyggnaden inom Saxebäcken har medfört högre kostnader 2015 än budgeterat. Dessutom prognosticeras utgifter uppgående till 1,7 mnkr för Blåtjärnsvägen, vilket är ett tillkommande projekt för att färdigställa omvandlingsområde Röhult. Utgifterna för exploateringsinvesteringar inom VA-området väntas uppvisa ett underskott jämfört med budget uppgående till 2 mnkr vid årets slut. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av det tillkommande projektet AT Stadsskogen. När det gäller reinvesteringar prognosticeras ett utfall i linje med budget. Effekten av ökade utgifter till följd av tillkommande akutåtgärder på huvudvattenledning i Stockslycke samt fördyringar i samband med datorisering av yttre anläggningar i Hjälmared motverkas av förseningar i andra projekt så som datorisering i Bjärke samt renovering av Åvägen. Prognosen för anpassningsinvesteringar är totalt 0,2 mnkr lägre än budget för året. En tidigareläggning av investeringar i huvudledningar inom Alingsås tätort i samband med E20 ombyggnaden förväntas visserligen medföra ökade utgifter uppgående till 1,9 mnkr. Dock väntas utgifterna för den nya mottagningsanläggningen för slam på Nolhaga avloppsreningsverk bli 0,8 mnkr lägre än budgeterat pga förändringar i utförandet. Dessutom är färre åtgärder för rening av dagvatten planerade, vilket innebär en besparing jämfört med budget uppgående till ca 1 mnkr. Vidare besparingar jämfört budget för året beror på förseningar i projekt, t ex avseende datorisering av verk och pumpstationer. 15

Förutbetalda intäkter som periodiseras över sin nyttjandetid Eventuella inkomster redovisas i nedanstående tabell. Inkomster från exploatering redovisas under rubriken varav exploatering. Inkomsterna redovisas per projekt. Budget Delårsbokslut Prognos helåravvikelse DelårsboksluP 2015 2015 2014 InkomsPer 0 Div anslupningsavgifper VA 784 4 000-4000 4 19D -varav exploapering 0 ExploaPering 0 TOTALT INKOMSTER 0 784 4 000-4 000 Personal Arbetsmiljö Under första kvartalet av 2015 startade Tekniska förvaltningens skyddskommitté ett arbete med att ta fram en handlingsplan i arbetsmiljö i syfte att förvaltningens chefer på ett mer strukturerat sätt ska arbeta för en bättre arbetsmiljö och förebygga att anställda skadas eller drabbas av ohälsa i sitt arbete. Handlingsplanen har under andra kvartalet av 2015 fastställts vid MBL av förvaltningschef. Under hösten 2015 kommer förvaltningen att fortsätta lägga stort fokus på sitt arbetsmiljöarbete och kontinuerligt följa upp handlingsplanen, så att utvecklingen går framåt. Målsättningen är att handlingsplanen skall fungera som ett levande arbetsverktyg för chefer och medarbetare över tid, då det finns en medvetenhet om att frågor av denna karaktär behöver bearbetas, och ibland även omarbetas, över längre perioder. Ett av förvaltningens fokusområden under hösten 2015 är att utveckla avdelningarnas/- enheternas arbetsplatsträffar (APT). I september månad kommer samtliga chefer tillsammans med medarbetarrepresentanter från respektive avdelning/enhet att gå en utbildning i samverkan med fokus på APT. Med en ökad kunskap om samverkan och APT kan arbetsledare och medarbetare på ett mer kvalitativt sätt föra en dialog i frågor som rör utveckling, planering och uppföljning av det dagliga arbetet, där arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del. Arbetsskador och tillbud Under första halvåret (1/1-2015- 31/8-2015) har totalt fyra arbetsskador rapporterats i Lisa. Av dessa fyra arbetsskador var tre stycken skador med frånvaro och en arbetsskada nollskada. Inga tillbud har rapporterats. Arbetsskadorna som rapporterats under perioden har antingen varit på Gatuavdelningens utförarenhet eller på Avfallsavdelningen och har samtliga varit av fysiskt karaktär. Medarbetaren har antingen fallit i arbetet alternativt slagit eller stött emot något. Ingen av arbetsskadorna har varit av allvarligare slag. Med tanke på flertalet medarbetare som dagligen utsätts för fysiskt tungt- och även riskfyllt arbete på Tekniska förvaltningen, ses antalet inträffade arbetsskador under perioden som 16

få. Den främsta anledningen till att så få arbetsskador anmäls är troligtvis ett framgångsrikt förebyggande arbete vad gäller t.ex. användning av personlig skyddsutrustning samt tekniska hjälpmedel. Förvaltningen bör även säkerställa att både medarbetare samt chefer med arbetsmiljöansvar anmäler arbetsskador och tillbud och att tillräcklig kunskap om anmälan av arbetsskador och tillbud finns. Vad gäller avsaknaden av inrapporterade tillbud finns en risk att faktiska tillbud inte rapporteras in i systemet Lisa, en problematik som förvaltningen sett under en längre tid. Trots tidigare riktade insatser för att uppmuntra inrapportering av tillbud ser förvaltningen ingen förändring. En vidare analys behöver göras för att se vad som orsakar att medarbetare inte rapporterar in tillbud. Förvaltningen kommer behöva fortsätta belysa frågan samt öka kunskapen hos medarbetare på Arbetsplatsträffar och i förvaltningens samverkansgrupp. Sjukfrånvaro 1 Efter första halvåret 2015 har Tekniska förvaltningen mer än fördubblat sin sjukfrånvaro (8,87%) jämfört med samma period 2014 (4,34%), vilket är oroväckande. Sjukfrånvaro i % ack jan-aug 2014 2015 Diff Total sjukfrånvaro (81,8 årsarbetare) 4,34% 8,87% 4,53% Korttidssjukfrånvaro (<59 dagar) 2,52% 4,07% 1,55% Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) 1,82% 4,80% 2,98% Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor (11,0 årsarbetare) 3,27% 12,02% 8,75% Män (70,8 årsarbetare) 4,51% 8,38% 3,87% Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år eller yngre (3,0 årsarbetare) 2,48% 1,32% -1,16% 30-49 år (28,0 årsarbetare) 4,71% 9,67% 4,96% 50 år eller äldre (50.8 årsarbetare) 4,39% 8,96% 4,57% Förvaltningen ser framförallt en kraftig ökning av sjukfrånvaron bland kvinnorna, vilken stigit från 3,27% 2014 till 12,02% 2015. Orsaken till den kraftiga ökningen bland just kvinnorna på förvaltningen kommer att behöva analyseras under resterande del av året, då andelen kvinnor dessutom står för endast ca 14 % av totala antalet anställda på förvaltningen. Vid en jämförelse mellan åldersspannen är det sjukfrånvaron bland medarbetare i åldrarna 30-49 år som stigit mest, trots att åldersgruppen står för endast en tredjedel av totala antalet anställda. Även den ökningen kommer att behöva analyseras vidare på såväl förvaltnings- som avdelningsnivå under hösten. I tillägg till informationen i tabellen ovan kan det nämnas att det i synnerhet är Avfallsavdelningen som sticker ut med en sjukfrånvaro på 16,98% under perioden januari tom augusti 2015. Gatuavdelningen med näst högst sjukfrånvaro inom förvaltningen ligger 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 17

på 8,38%. Resterande avdelningar har en betydligt lägre sjukfrånvaro. Det ligger under resterande delen av 2015 ett stort ansvar på Tekniska förvaltningen att vidta direkta åtgärder för att ta itu med de höga sjukfrånvarotalen. Gatuavdelningen har under första halvåret lagt ett större fokus på individuella rehabiliteringsinsatser i samarbete med företagshälsovården för att komma till bukt med sin sjukfrånvaro. Den största orsaken till de höga sjukfrånvarotalen beror på förslitningsskador till följd av ett fysiskt tungt arbete. Avdelningen kommer behöva fortsätta med att vidta aktiva åtgärder under resterande delen av året för att på så vis minska sin sjukfrånvaro. Avfallsavdelningen kommer med olika medel att behöva ta itu med sina höga sjuktal under det kommande halvåret. Individuella rehabiliterande insatser pågår på avdelningen, men en större utredning skulle behöva göras för att se vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för den höga sjukfrånvaron. Ett större analysarbete skulle exempelvis kunna göras i samarbete mellan avdelningens chefer och företagshälsovården. Tekniska förvaltningen kommer under hösten, med hjälp av sin förvaltningsspecifika handlingsplan i arbetsmiljö, att fortsätta lägga vikt vid sitt arbetsmiljöarbete med målsättning att få en bättre systematik i det vardagliga arbetsmiljöarbetet. På så vis kommer även ett större fokus än tidigare att läggas på exempelvis rehabiliterande insatser och andra förebyggande åtgärder som i sin tur kan minska sjukfrånvaron på sikt. Nöjd medarbetarindex (NMI) Under första halvåret av 2015 har resultatet från Nöjd medarbetarindex redovisats för medarbetarna på förvaltningens arbetsplatsträffar. Därefter har en dialog förts kring resultatet och medarbetarna har fått möjlighet att ge förslag på förbättringsåtgärder samt förslag på hur avdelningen/enheten kan arbeta för att bibehålla redan positiva resultat. Respektive chef har även tagit fram en handlingsplan med åtgärder som behöver vidtas under året. Personal och kompetensförsörjning Tekniska förvaltningen påbörjade under hösten 2014 en kompetensförsörjningsplan, tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret. Detta gjordes med stöd av HR-strateg från HR-avdelningen. Målsättningen är att kompetensförsörjningsplanen på sikt skall färdigställas. Då tekniska förvaltningen befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge med eventuellt kommande varsel kan kompetensförsörjningsfrågor dessvärre behöva bortprioriteras under hösten. Sammanfattande analys delårsbokslut I stort har hittills verksamheten genomförts enligt ursprunglig flerårsstrategi och förvaltningens arbetsplan och inom den budget som nämnden antagit. På grund av att kapitaltjänstkostnader trängt undan medel för verksamhet inom gata/park och nämnden inte fått den hjälp som man begärt hos kommunstyrelsen kommer resten av året att präglas av stor återhållsamhet inom den skattefinansierade delen. I princip kommer inga kostnadskrävande insatser, som inte är motiverade av hälsa och säkerhet att genomföras. Ett i det närmaste totalstopp för alla skattefinansierade investeringar som inte påbörjats införs. 18

För VA-avdelningen gäller att önskvärda och nödvändiga investeringar inte kan genomföras p.g.a investeringstaket, trots att ekonomi för investeringarna finns genom anpassning av berörda taxor. För både skattefinansierad verksamhet och VA-området gäller att nya utbyggnadsområden nu inte kan genomföras enligt kommunens intentioner och beslut. En förutsättning för budget i balans är att en samlad lösning sker för kapitaltjänsten på äldre investeringar som bokförts på nämnden och att investeringstaket omvärders, särskilt vad gäller avgiftsfinansierad verksamhet. Här kommer nämnden att lägga ett förslag till kommunfullmäktige att införa resultat- och balansräkningsenheter för Avfall och VA fr.o.m. nästa år, vilket underlättar en annan, mer verklighetsanpassad syn på investeringstaket. Nämnden har haft svårighet att rekrytera erforderlig personal för upphandling, genomförande och kontroll av markentreprenader, vilket leder till överbelastning på framför allt avdelningschefer och projektledare. I stället får dyra konsultlösningar användas. Den största nackdelen för rekrytering av nyckelpersoner är att kommunen inte kan matcha lönerna på den privata arbetsmarknaden. Frågan behöver ses över i samverkan med Samhällsbyggnadsnämnden och personalavdelningen, men detta har inte kunnat göras under den stora osäkerhet som råder kring vilken ekonomi som nämnden disponerar. De höga sjuktalen är oroande och åtgärder för att få ner sjukfrånvaron krävs för att inte verksamheten ska påverkas negativt. 19

Framtid Verksamhet Efter hand som ekonomin för drift och underhåll inom gata/park minskar som en följd av en ökande kapitaltjänst och tillkommande skötselytor utan att kommunbidraget tar hänsyn till detta kommer skötsel av gator, torg, parker och naturmark att behöva minska, vilket får till följd sämre städning, mer gropar, igenväxning av randområden och lägre kvalitet generellt inom området. Nämnden står inför stora investeringar inom VA-sektorn, såväl när det gäller befintligt ledningssystem som utbyggnad av kommunalt VA. För att inte detta ska påverka kommunens resultat behöver VA och Avfall hanteras som egna resultatenheter. Detta bör genomföras omedelbart inför 2016 för att säkerställa rätt redovisning av dessa verksamheter och också särskilja abonnentinvesteringar från kommunens investeringstak, som om det ska finnas kvar bör omfatta endast skattefinansierad verksamhet. En mycket stor utmaning för framtiden är också att kunna matcha kompetensbehovet med flera strategiska personalavgångar i en nära framtid, samtidigt som ny kompetens behöver rekryteras. Kompetensförsörjningsplanen, som ska genomföras under året, blir här ett viktigt instrument. Ekonomi Nämnden har i sin planering tagit höjd för kända och förväntade nya krav. Inom gata/parkområdet innebär budgetläget dock att det kan bli svårigheter att hålla en godtagbar nivå. Den stora utmaningen ekonomiskt är att lösa kopplingen mellan expansionsinvesteringar och ökade drift- och underhållskostnader då möjligheterna att genomföra ytterligare effektiviseringar, som inte påverkar kvaliteten i uppdraget, sedan några år nu är uttömda. Samtidigt måste nämnden få kompensation för äldre investeringar som bokförts på tekniska nämnden utan att medel för kapitaltjänst och ökade skötselytor tillförts nämndens budget. Frågan kring investeringsnivåer för att klara kommunens vision och antagna övergripande mål måste snarast få en lösning, inte minst för VA-avdelningen. En förslagen lösning med särkskilda resultatenheter för VA och Avfall är en del i en sådan lösning, men är också nödvändig för att inte verksamheternas och kommunens resultat ska bli missvisande. Avfallsverksamheten tillhör de främsta i landet. För att uppnå detta och nå en hög grad av kretsloppsanpassning samt god servicenivå till kommuninnevånarna har stora investeringar och förändringar av verksamheten genomförts de senaste fem åren. År 2011 sänktes renhållningstaxan i snitt med 8 % för att medvetet arbeta bort ett relativt stort eget kapital. Då nu det egna kapitalet beräknas vara slut 2017 och för att matcha gjorda 20

förbättringar kommer en successiv anpassning av renhållningstaxan att behöva genomföras de närmsta 5 åren. Driftbudget 20-26 Gata & Park/Natur (inkl. fordonshantering) Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 12 561 12 561 0 Verksamhetens kostnader -46 105-50 305-4 200 Avskrivningar -15 090-25 340-10 250 Verksamhetens nettokostnader -48 634-63 084-14 450 Kommunbidrag 57 564 57 564 0 Finansnetto -10 780-10 780 0 Årets resultat -1 850-16 300-14 450 Ramökningar Belopp Kapitatljänst för investeringar som inte genomförts av tekniska nämnden * 3 400 Tillkommande skötselytor i främst Stadsskogen och Hjortmarka 4 200 Summa permanenta utökningar 7600 Kapitatltjänst Bryggaren, inkl. återbetalning av underskott 2014 6 850 Summa tillfälliga utökningar 6850 Totalt 14450 * Gäller under förutsättning att KF beslutar om att kapitaltjänst för investeringar gjorda i Stadsskogen m.fl. exploateringsområden ska belasta teknisk förvaltning. För skattefinansierad verksamhet gäller att redan under budgetåret 2015 har nämnden påbörjat anpassning av verksamheten till den orealistiska budget som kommunfullmäktige antagit. I samband med upprättande av reviderad nämndbudget gjordes en konsekvensanalys av verksamhet inom ram, vilken ligger till grund även för kommande år. 21

Utöver anpassningar enligt tidigare konsekvensbeskrivning kommer ytterligare neddragningar av driften med 3,12 Mkr behöva göras 2016. Således kommer alla vägbidrag att tas bort och ett generellt sparbeting utöver specificerade poster att behöva genomföras. Ytterligare personalneddragning kommer att behöva genomföras. Totalt under 2015 och 2016 behöver 12-15 heltidstjänster tas bort, vilket motsvarar 25-30 % av arbetsstyrkan. Tekniska nämnden har inte möjlighet att bidra till nya expansionsinvesteringar på grund av minskad bemanning samt bristande resurser att kunna sköta tillkommande skötselytor utan ökat driftbidrag. Nämnden är inte heller beredd att ta emot fler anläggningstillgångar av samma skäl. Således bör kommunfullmäktige med nuvarande finansieringsmål överväga att t.v. ställa in alla expansionsinvesteringar som är skattefinansierade. För Avfall och VA kan däremot investeringar göras enligt plan. Bakgrunden är väl beskriven ovan och med den tillämpade bokföringen av tillkommande investeringsprojekt med alla kostnader på teknisk förvaltning utan täckning av ökad kostnad vare sig för kapitaltjänst eller drift/skötselinsatser kommer bara problemet att eskalera. Inom några år kommer det inte att vara möjligt att hantera nämndens grunduppdrag för gator, parker, annan allmän platsmark eller tätortsnära natur. Nämnden har redan tidigare gjort neddragningar av kvalitet i skötsel och underhåll av allmän platsmark, som en följd av att inga medel tillförts för tillkommande skötselytor samt att ingen årlig uppräkning gjorts av nämndens kommunbidrag sedan 2008. Således finns redan här ett reellt behov som nämnden tvingats anpassa verksamheten till. Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 12 938 12 938 0 Verksamhetens kostnader -47 489-52 489-5 000 Avskrivningar -15 543-26 343-10 800 Verksamhetens nettokostnader -50 094-65 894-15 800 Kommunbidrag 61 197 61 197 0 Finansnetto -11 103-11 103 0 Årets resultat 0-15 800-15 800 22

Ramökningar Belopp Kapitatljänst för investeringar som inte genomförts av tekniska nämnden 2 400 Tillkommande skötselytor 800 Summa permanenta utökningar 3200 Kapitatltjänst Bryggaren 5 000 Summa tillfälliga utökningar 5000 Totalt 8200 * Gäller under förutsättning att KF beslutar om att kapitaltjänst för investeringar gjorda i Stadsskogen m.fl. exploateringsområden ska belasta teknisk förvaltning. Se 2016 med ytterligare eskalerande effekter. Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 13 326 13 326 0 Verksamhetens kostnader -48 914-54 314-5 400 Avskrivningar -16 009-24 809-8 800 Verksamhetens nettokostnader -51 597-65 797-14 200 Kommunbidrag 63 033 63 033 0 Finansnetto -11 436-11 436 0 Årets resultat 0-14 200-14 200 23

Ramökningar Belopp Kapitatljänst för investeringar som inte genomförts av tekniska nämnden* 1 500 Tillkommande skötselytor 400 Summa permanenta utökningar 1900 Kapitatltjänst Bryggaren 1 500 Summa tillfälliga utökningar 1500 Totalt 3400 * Gäller under förutsättning att KF beslutar om att kapitaltjänst för investeringar gjorda i Stadsskogen m.fl. exploateringsområden ska belasta teknisk förvaltning. Om inte en total omläggning sker av hur kapitaltjänst i anslutning till expansionsinvesteringar ska hanteras kommer i stort sett hela kommunbidraget att användas till kapitaltjänst 2018/19. I realiteten blir det nu mycket svårt att bedriva någon gatu- och parkverksamhet, vilket i så fall blir den ultimata anpassningen av verksamhet till given budget. Investeringsbudget Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Avskrivningstid Tkr Samtliga invest. Gata 32310 51010 21810 34165 20000 Samtliga invest. P/N 4 150 3 600 3 600 2 950 3000 generell neddragning -9310-9979 Expansionsinvestering Investering X -varav exploatering Exploatering X 0 0 0 0 0 Imageinvestering Investering X Reinvestering Investering X Anpassningsinvestering Investering X TOTALT UTGIFTER 27 150 44 631 25 410 37 115 23 000 Som en konsekvens av förvaltningens prioriteringsarbete vad gäller investeringar finns inte utrymme för de expansionsinvesteringar som finns upptagna i 24

Samhällsbyggnadsnämndens investeringsförslag till den övergripande exploateringsbudgeten. Ovanstående är en plan och inte en antagen budget, och plan per projekt återfinns i bilaga 1. Exploateringsavdelningens investeringar finns således ej med ovan. Förutbetalda intäkter som periodiseras över sin nyttjandetid I tabellen nedan fylls eventuella investeringsinkomster i. Även här ska investeringar kopplade till exploateringsområden specificeras särskilt. Inkomster Upplösningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 tlan 2019 Investering X -varav exploatering Exploatering X TOTALT INKOMSTER 0 0 0 0 27 Avfall Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 37 992 39 649 1 657 Verksamhetens kostnader -30 521-42 977-12 456 Avskrivningar -9 171 9 171 Verksamhetens nettokostnader -1 700-3 328-1 628 Kommunbidrag 0 0 Finansnetto -2 523 2 523 Årets resultat -4 223-3 328 895 Kostnads- och intäktsposter är inklusive avskrivningar och finansnetto 25

Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 39 132 41 301 2 169 Verksamhetens kostnader -31 437-43 617-12 180 Avskrivningar -9 446 9 446 Verksamhetens nettokostnader -1 751-2 316-565 Kommunbidrag 0 Finansnetto -2 599 2 599 Årets resultat -4 350-2 316 2 034 Kostnads- och intäktsposter är inklusive avskrivningar och finansnetto Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 40 306 43 022 2 716 Verksamhetens kostnader -32 380-44 436-12 056 Avskrivningar -9 729 9 729 Verksamhetens nettokostnader -1 804-1 414 390 Kommunbidrag 0 Finansnetto -2 677 2 677 Årets resultat -4 481-1 414 3 067 26

Kostnads- och intäktsposter är inklusive avskrivningar och finansnetto Investeringsbudget Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tkr Generell neddragning -1765-732 Expansionsinvestering Investering 400 -varav exploatering Exploatering 0 Imageinvestering Investering Reinvestering Investering 4 550 5 250 4 050 4 050 4 050 Anpassningsinvestering Investering 6 100 600 600 600 600 TOTALT UTGIFTER 9 285 5 118 4 650 4 650 4 650 Som en konsekvens av förvaltningens prioriteringsarbete vad gäller investeringar finns inte utrymme för de expansionsinvesteringar som finns upptagna i Samhällsbyggnadsnämndens investeringsförslag till den övergripande exploateringsbudgeten. Ovanstående är en plan och inte en antagen budget, och plan per projekt återfinns i bilaga 1. 27

29 VA Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 56 732 56 732 0 Verksamhetens kostnader -40 222-40 222 0 Avskrivningar -11 437-11 437 0 Verksamhetens nettokostnader 5 073 5 073 0 Kommunbidrag 376 376 0 Finansnetto -7 749-7 749 0 Årets resultat -2 300-2 300 0 Ramökningar Belopp Summa permanenta utökningar 0 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 0 Förklarande text till utökningar Kommunbidraget gäller den del som skattekollektivet skall betala för bland annat överföringsledningar till omvandlingsområden. Kommunbidraget skall täcka 30% av kapitalkostnaden. Kapitalkostnaden behöver också justeras för kommande 3-årsperiod. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram 28

Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 60 774 60 774 0 Verksamhetens kostnader -40 992-40 992 0 Avskrivningar -12 612-12 612 0 Verksamhetens nettokostnader 7 170 7 170 0 Kommunbidrag 387 387 0 Finansnetto -8 737-8 737 0 Årets resultat -1 180-1 180 0 Ramökningar Belopp Summa permanenta utökningar 0 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 0 Förklarande text till utökningar Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Konsekvenser om extra medel inte tilldelas 29

Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 62 597 62 597 0 Verksamhetens kostnader -42 222-42 222 0 Avskrivningar -12 990-12 990 0 Verksamhetens nettokostnader 7 385 7 385 0 Kommunbidrag 399 399 0 Finansnetto -8 999-8 999 0 Årets resultat -1 215-1 215 0 Ramökningar Belopp Summa permanenta utökningar 0 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 0 Förklarande text till utökningar Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Investeringsbudget 30

Nedan finns två tabeller. Den första tabellen avser investeringsutgifter och utgår från den av kommunfullmäktige beslutade investeringsmodellen. I denna fylls kommande års investeringar i uppdelat utifrån EIRA modellens olika delar. Avseende expansionsinvesteringar ska investeringar i exploateringsområden specificeras särskilt under rubriken varav exploatering. I tabellen ska det framgå namn på investering så att det går att utläsa vad pengarna avses användas till. Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Avskrivningstid Tkr Samtliga investeringar 45896 28860 20200 20275 20000 Generell neddragning -7331-3609 Expansionsinvestering Investering X -varav exploatering Exploatering X Imageinvestering Investering X Reinvestering Investering X Anpassningsinvestering Investering X TOTALT UTGIFTER 38 565 25 251 20 200 20 275 20 000 Som en konsekvens av förvaltningens prioriteringsarbete vad gäller investeringar finns inte utrymme för de expansionsinvesteringar som finns upptagna i Samhällsbyggnadsnämndens investeringsförslag till den övergripande exploateringsbudgeten Ovanstående är en plan och inte en antagen budget, och plan per projekt återfinns i bilaga 1. Exploateringsavdelningens investeringar finns således ej med ovan. Förutbetalda intäkter som periodiseras över sin nyttjandetid I tabellen nedan fylls eventuella investeringsinkomster i. Även här ska investeringar kopplade till exploateringsområden specificeras särskilt. 31

Inkomster Upplösningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 tlan 2019 tlan 2020 Investering -varav exploatering Exploatering 50 9 300 15 302 2 250 2780 TOTALT INKOMSTER 9 300 15 302 2 250 2 780 0 Inlämning Underlag mailas senast 11 september kl. 09:30 till erik.stenkilolsson@alingsas.se, sara.brodin@alingsas.se, maria.wallmyr@alingsas.se. Inlämning av slutligt underlag med protokoll mailas till KS platina direkt efter nämndbeslut, dock senast 29 september. 32

Investeringar Park & Natur kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning Ursprunglig totalbudget Utfall tom 2014 2015 tom per 1 per 2-12 per 01-12 BUDGET 2015 Utfall Prognos Total prognos -15 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Natur Belysning Hjortmarka 200 0 Ligghall för gutefåren vid Aktusgården 200 0 Mobil flistugg 100 0 Tillgänglighetsanpassning av spången i Kongo 100 0 Ospec Arbetsprogram natur 100 0 100 100 100 100 Park Belysning på de två befintliga hundlekplatserna 0 0 50 Parkpromenad, informationsmaterial 50 tkr (ej investering!) 0 Lekplatser, upprustning (2st/år) 600 0 600 600 600 600 Lekplatser, skyltar 100 0 fasta sittplatser (hälften är mtrl) 150 0 Trädplantering enl trädplan (1,2mkr på 4år) 300 0 300 300 300 Förädling av parkmark enl parkplan (1,4mkr på 4år) (Brunnsparken) 350tkr 350 0 350 350 350 Ospec Arbetsprogram park 200 0 250 250 250 250 Band till skotare 50 0 Nolhaga park Program 2015 2 000 0 2 500 2 000 2 000 2 000 12390 Väderskydd o samlingsplats 0 12391 Träplattform vid fågeldamm 0 12392 Materialplats för entreprenör 0 12393 Nya Gångvägar 0 0 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -774 Summa 0 0 3 677 0 0 0 4 150 3 600 3 600 2 950

Investeringar Gata kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning Ursprunglig totalbudget Utfall tom 2014 2015 tom per 1 per 2-12 per 01-12 BUDGET 2015 Utfall Prognos Total prognos Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Beräknat totalt -15 Arbetsprogram gata Ospec Arbetsprogram gata 4 500 0 4 600 4 600 4 600 4 700 46 300 Åtgärder pga detaljplane- och bostadspr. Kvarteret Ljuset (ej bro) 500 0 1 500 2 000 GC GC-bana G. Vänersborgsvägen- Nolbyplan 500 0 500 GC-bana Bokbindaregatan 500 0 500 GC-bana Östra Ringgatan 3 000 0 3 000 GC-bana Kungsgatan Öst 1 000 0 1 000 Hagaplan GC-tunnel (2300 kkr Skolg.) 0 8 300 8 300 GC- bana Kristineholm-Sundsbergsvägen 0 1 700 1 700 GC-vägar Intresseföreningar 0 0 GC-vägar Trafikverket 0 0 GC-Väg Anslutningar mot bro över E20 0 3 000 GC-väg Brobacken-Gräfsnäs 0 4 000 6 000 10 000 GC-väg Ingared 0 0 Cykelparkeringar 500 0 200 200 900 Parkeringsplatser Parkering Stadskärnan (p-hus) 0 30 000 P- hus 2 Pendelparkering 0 15 000 30 000 Konstbyggnader Bro Gamla Vänersborgsvägen 0 7 000 7 000 14 000 Plantagebron 0 6 000 6 000 GC-bro Västra Stadskärnan- Nolhaga 0 4 500 GC-bro Brogården 0 7 500 Bro kvarteret ljuset 0 3 900 3 900 Broar Nolhaga 0 5 000 5 000 15 000 Vattendrag Åtgärder mot skredrisk Säveån 2 500 0 1 000 1 000 200 200 6 700 Åtgärder mot skredrisk övrigt 50 0 60 60 60 65 610 Stadskärnan, tillgängligh., trafiksäk. Alingsås stadskärna åtgärder 0 500 500 1 500 Stadsmiljöåtgärder FÖP Stadskärnan 0 6 000 3 000 3 500 1 000 16 500 Tillgänglighet staden inv. & åtg. 500 0 500 1 000 1 000 500 6 500 Trafiksäkerhetsåtgärder 200 0 500 200 500 200 3 500 Ågärder säkra skolvägar 150 0 500 150 500 150 3 250 Ombyggnad torgmiljö Stora Torget (inre delen) 0 5 000 5 000 Gatubelysning Gatubelysning vägföreningar 400 0 200 500 200 500 3 400 0 0 Dagvatten 0 0 Investeringar p g a dagvattenplan 1 500 0 1 500 1 500 1 500 1 500 15 000 Förebyggande åtg. Force Majeur Gata Förebyggande åtgärder översvämningar 0 500 250 1 500 Övrigt Gata Ospec Alingsås effektbelysning 0 1 000 500 500 500 5 000 Åtgärder buller 500 0 500 500 500 1 500 7 000 Utbyte av gatunamnsskyltar 0 50 50 150 Asfalt Avskrivning > 5 år ca 50 % av totalbehov 1 800 0 1 800 2 000 1 500 1 100 18 800 0 0 Bilar och maskiner Gata/förråd 0 0 Ospec Bilar och maskiner 1 500 0 500 500 500 500 10 000 0 0 Kollektivtrafik 500 0 500 0 0 0 0 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -3 678 0-3 678 Summa 0 0 16 422 0 0 0 32 310 51 010 21 810 34 165 289 332

Investeringar AVFALL kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning Ursprunglig totalbudget Utfall tom 2014 2015 tom per 1 per 2-12 per 01-12 BUDGET 2015 Utfall Prognos Total prognos -15 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Flerårsprojekt eller avgränsade i tid 4A 28010 Projekt FNI + Fordon (4-fack) 48 305 0 10004 28010 7 år Fordon 10 475 2 870 0 2 800 12761 28010 10 år Kärl 12 332 4 000 0 12722 28010 33 år Måsen syd 4 666 500 0 12720 28010 10 år, 405 Projledning mm 5 0 28010 Övrigt (ej på investering från och med aug -14) 1 801 0 Måsen norr 2 100 2 577 0 7A Avslutning gammal deponi, Mariedal 12 950 11 256 1 000 0 8A Avslutning Gammal Deponi, Mjölsered 12 500 167 0 5 500 2A 12710 33 år Bälinge personalbyggnad förbättring 2 000 2 019 0 10 år Textilinsamlings projekt 200 0 200 10 år Bytartält 200 0 200 12716 33 år Lakvattendamm reinvestering 1 297 0 5 år Ruttoptimering 500 0 Ettårsbudget, driftinvesteringar 3A Driftsinvesteringar, kärl, maskiner mm 10 år Kärl 250 0 1 500 1 000 1 000 1 000 Maskiner 0 10 år Container 200 0 250 250 250 250 3 år It-utrustning 10 0 10 år Inventarier 20 0 10A 7 år Fordon 2 450 0 4 000 2 800 2 800 7 år Truck 500 0 20 år Sollebrunn ÅVC förbättring 100 0 100 100 100 100 12710 20 år Avfallsanläggning förbättring 500 0 500 500 500 500 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -2 434 Summa 77 855 46 595 10 866 0 0 0 11 050 5 850 4 650 4 650

Investeringar VA kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning Ursprunglig totalbudget Utfall tom 2014 2015 tom per 1 per 2-12 per 01-12 BUDGET 2015 Utfall Prognos Total prognos Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019-15 NOLHAGA ARV (8653) Byte av ledning mellan eftersedimentering och biobäddar 0 50 1 000 Kväverening 14 070 330 0 Ombyggnad, ny rötkammare 90 80 0 100 8 710 2 000 Mottagningsanläggning för slam 17 1 400 0 Datorisering verk och pumpstationer 468 1 275 0 2 000 2 000 2 000 1 000 Ombyggnad av personalutrymme 250 625 0 Klimatförebyggande åtgärder 100 415 0 Reservkraft 0 50 3 950 Renovering av ventilationen huvudbyggnad 330 0 Ombyggnad av kemslampumpning eftersed. 165 0 Nya gasmotorer 660 0 1 000 Komplettering.brand,inbrottslarm maskinbyggnad 210 0 Utbyte av högspänningsställverk 0 50 950 Utbyte av lågspänningställverk huvudbyggnad 0 500 Maskiner & inventarier SOLLEBRUNN ARV (8654) Ombyggnad av ventilation och energieffektivisering 200 375 0 Pumpanordning på utgående ledning till recipient 75 60 0 Reservkraftsaggregat 0 300 Uppgradering styrsystem 79 0 371 Utbyte av slamavattnare 0 100 600 Utbyte av processvenilation med kolfilter 50 0 AVLOPPSPUMPSTATIONER (8655) Takbyte Sandvik 0 250 Takbyte Lärkvägen,Sandudden 85 0 Renovering golv Savannen,Kristineholm 40 0 50 Renovering av Åvägen 330 0 Utbyte 2st pumpar Sandudden och automatik 0 50 75 75 Renovering av ventilation Savannen 0 50 Renovering av ventilation Kristineholm 0 50 Renovering av ventilation Lärkvägen 0 50 VATTENVERK ALINGSÅS (8651) Utbyggnad av klorhus 415 0 Byte av omrörare 500 0 600 Datorisering Hjälmared, yttre anläggningar 250 250 0 75 75 75 75 Utredning byte av dricksvattenpump Hjälmared 40 0 Byte av dricksvattenpump Hjälmared 0 450 Vattenmätning på ledningsnätet 85 0 100 VATTENVERK BJÄRKE Reservkraft portabelt Bjärke VV 250 0 Datorisering-kommunikation Bjärke 330 0 250 250 Vattenkiosk och brandpostpluggar 0 450

ÖVRIGA VA-ÅTGÄRDER Investeringar i samband med ledningsunderhåll 11 000 0 11 500 11 500 12 000 12 000 Åtgärder för rening av dagvatten 1 245 0 1 500 1 500 1 500 1 500 Huvudledningar Alingsås tätort 150 0 14 500 3 000 Diverse ledningsarbeten, serviser i verksamhetsområde 625 0 750 750 800 800 0 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) (ovan redan neddragit 1730 tkr, kvar ) -2 419 0 0 VA Omvandling 0 0 ÖVERFÖRINGSLEDNINGAR VA 0 Norsesund 2 000 0 Simmenäs 500 0 Hjälmared Sundet (del av östra färgen) 150 0 11 850 Saxebäcken 3 000 0 0 OMVANDLINGSOMRÅDEN (inom områdena) 0 Simmenäs 6 000 0 Sundet 100 0 Östra färgen (projektering) 200 0 0 0 0 Generell besparing baserad på erfarenhet Omvandling (samma % alla vhter) -2 379 0 Summa 0 15 599 28 472 0 0 0 45 896 28 860 20 200 20 275

Delårsbokslut 2015 Utbildningsnämnden

Delårsbokslut 2015 Utbildningsnämnden Nutid Huvudsaklig verksamhet Utbildningsnämnden ansvarar för Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande och Integrationsavdelningen. Utbildningsnämndens övergripande mål för skol- och utbildningsverksamheten är att samtliga elever och studerande skall nå de uppsatta målen som finns för respektive utbildning samt ge kvalitet och praktisk hjälp till nyanlända. Integrationsavdelningens huvudsakliga uppgift är att vara en sluss till andra delar i kommunen för att på så sätt uppfylla de krav som finns inom etableringslagstiftningen. Detta innebär bland annat tillhandahållande av praktisk hjälp med försörjningsstöd, bosättning, skola, SFI och samhällsorientering. Den icke lagstadgade verksamheten med aktiviteter för barn, unga vuxna och föräldrar har skett enligt plan första halvåret. Antalet nyanlända med permanent uppehållstillstånd har ökat till kommunens mottagande som visar en fördubbling av mottagna flyktingar i jämförelse med 2014. En åtgärd som vidtagits under våren är att utöka antalet tjänster varav en heltid flyktingsekreterare och en flyktingpedagog. En ytterligare utökning av personal kommer att ske under hösten för att möta det ökade trycket på avdelningen. Ett ökat flyktingmottagande påverkar arbetsbelastningen för den personal som finns, vilket i sin tur påverkar servicen till de mottagna. Kostnaderna för Integrationsavdelningens verksamhet ökar i och med en tilltagande flyktingström. Då hälften av kostnaderna inte täcks av statliga bidrag sker en kontinuerlig ekonomisk översyn. En stor utmaning är att upprätthålla servicenivån i samma takt som flyktingströmmen ökar. Antal mottagna personer enligt Lagen om eget boende och anknytningar till redan mottagna har under första halvåret varit betydligt högre än tidigare beräknat för året. Förhållandena per 31 augusti 2015 är 116 personer. Av dessa är 36 mottagna enligt avtal och således planerade. Resterande 80 utgör personer mottagna enligt Lagen om eget boende eller anknytningar. Denna ökning har inneburit att en fördröjning av den icke lagstadgade verksamheten skett. Ytterligare en konsekvens, senare under året, är att fördelningen från Alingsåshem av de 18 lägenheter som är avsatta för denna målgrupp blir fördröjd. Integrationsavdelningen har även avtal med Länsstyrelsen avseende mottagande av fem kvotflyktingar per år. Under 2015 har kommunen tagit emot tre på grund av att avdelningen endast har möjligheter att ta emot vuxna. Då Integrationsavdelningen inte har 2

samma möjlighet som Socialförvaltningen när det gäller unga och gamla, finns risk att vissa familjer inte får den vård- och omsorg som de har behov av. Vuxnas lärande består av Vuxenutbildning och Campus Alingsås. Vuxenutbildningen bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Campus är kommunens lärcenter och erbjuder eftergymnasiala utbildningar i samverkan med yrkeshögskolan, högskolor, universitet och andra utbildningssamordnare. Uppsägningen av avtalet med Jensen Education angående fristående gymnasiala kurser är genomfört från och med hösten. I augusti startade därmed de fristående kurserna i egen regi och fyra lärare har anställts. För att bibehålla en bredd i utbudet har även en direktupphandling av distanskurser genomförts och ett avtal har skrivits med Hermods. Distanskurserna startade i augusti. Söktrycket och antagningen är mycket god. Alströmergymnasiet erbjuder 12 nationella program samt Introduktionsprogram och Gymnasiesärskola. Under 2015 är antalet 16-åringar i Alingsås 407 till antalet. Av dessa sökte 78 % till Alströmergymnasiet inför läsår 2015/2016. Detta är en ökning med 15 procentenheter på två år. Ökningen kan härledas till ett målmedvetet strategiskt arbete med att utveckla förutsättningarna för elevernas lärande och att det skett en ökad samverkan med grundskolorna och arbetslivet i kommunen genom bland annat Teknikcollege samt Vård- och omsorgscollege. Till följd av det ökade söktrycket och därmed volymökning, har nyrekryteringar skett. Från 1 juli 2015 krävs lärarlegitimation för lärare. Detta medför att konkurrensen om lärarna ökat ytterligare inom regionen, vilket påverkar löneläget. Vad gäller förstelärarreformen så aviserar Skolverket inga förändringar eller minskningar i det aviserade antalet tjänster. Skolinspektionens besök under våren på skolenhets- och huvudmannanivå, konstaterade inga brister förutom i gymnasiesärskolans sytematiska kvalitetsarbete och därmed föreläggande för att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utbildningsnämnden har utifrån Skolinspektionens beslut presenterat åtgärder för att avhjälpa bristerna. Den 2 september meddelade Skolinspektionen sitt beslut där de konstaterar att tillsynen avseende dessa brister har avhjälpts. Skolinspektionens tillsyn för 2015 är därmed avslutad. Åtaganden och nyckeltal Utbildningsnämndens nyckeltal följs upp vid olika tillfällen under året i de olika tre verksamheterna. Nedan följer en redovisning av de faktiska resultat som synliggjorts samt det som avses att mäta innan årets slut. Utbildningsnämnden åtaganden och aktiviteter bidrar till utvecklingen av kommunen i riktning mot de prioriterade målen enligt följande. Mål 1; i Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande KS indikator: Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen ska förbättras UN åtar sig att undersöka vilka faktorer som ökar upplevelsen av trivsel och trygghet för 3

våra elever/studerande/ brukare. Nyckeltal: Andel elever/studerande/brukare som upplever trivsel och trygghet skall öka. Göteborgsregionens elevenkät, som elever i årskurs två vid gymnasiet besvarar varje år, ställer frågor om trygghet och bemötande. I år besvarade 242 elever vid Alströmergymnasiet denna enkät. Årets enkätresultat visar på en mindre ökning av redan goda resultat inom dessa områden. Då 91 % av eleverna upplever trivsel och trygghet. Faktorer som kan ligga till grund för denna ökning är ett fokus på lärararuppdraget, en utvecklad mentorsroll samt arbetet med bedömning för lärande. Ett tema under höstterminen har också varit "den goda starten" vilken syftat till att ge eleverna en god och omtänksam start på sina gymnasiestudier. För vuxenutbildningen är en enkät är framtagen för kartläggning av elevers trivsel och trygghet och mätningar har påbörjats. Utifrån detta kommer årets plan mot diskriminering och kränkande behandling att upprättas. På Integrationsavdelningen har under perioden löpande diskussion förts om begreppet trygghet då trygghet har olika innebörd för olika människor. Med anledning av detta kommer brukarundersökningen att senareläggas i år så att tid kan läggas på att undersöka begreppet trygghet för de brukare som tillhör avdelningen. Med anledning av detta har en ny form av utvärdering tagits fram. En fördjupad undersökning och kartläggning av vilka faktorer som gör att elever/studerande/ brukare upplever av trivsel och trygghet är påbörjad. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilka faktorer det är som skapar trivsel och trygghet för att kunna utveckla dessa delar ytterligare. Sammanfattning: Utbildningsnämndens åtagande inom mål 1 är inte genomfört. Emellertid visar nyckeltalen vad avser andelen elever på gymnasiet som upplever trivsel och trygghet går mot en förbättring. Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande. KS indikator: Kommunens näringslivsranking skall förbättras. Utbildningsnämnden åtar sig att skapa ökad tydlighet och struktur i samverkan mellan förvaltningen och arbetsliv i syfte att uppnå högre kvalité i utbildningarna och möta framtida kompetensbehov. Nyckeltal: arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt kompetens skall öka, Näringslivets tillgång till arbetskraft med relevant komptens ska öka. Inom förvaltningen har ett nytt arbetssätt tagits fram för att skapa tydlighet och struktur för den samverkan som finns mellan utbildningsnämndens verksamheter och arbetslivet i syfte för att bland annat möta framtida kompetensbehov. En ansökan till projektet Kobra (Kompetensbaserat regionalt arbetssätt), inom EU-programmet Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak har beviljats. Kobra har fokus på kompetensförsörjning och uppbyggandet av en lokal kompetensplattform som skall stärka relationen utbildning och arbetsliv. Gymnasieskolans programråd utgör också ett viktigt nav i att koppla skolan närmare arbetslivet. 4

Härutöver pågår diverse aktiviteter för att möta upp arbetslivets kompetensbehov inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege vilket bland annat har resulterat i ett ökat antal utbildningsplatser inför hösten 2015. Antal elever vid Vård- och omsorgsprogrammet har ökat från åtta elever 2014 till 19 elever år 2015. I vårdutbildningen för vuxna erbjuds under hösten inriktningen social omsorg som kurspaket och validering. Ett fortsatt arbete och koppling mellan kommunens övergripande näringslivsutvecklingsarbete, framtida ABC, och Utbildningsförvaltningen krävs för att bland annat kartlägga arbetslivets kompetensbehov. Detta i syfte att öka Alingsås kommuns plats i näringslivsrankingen. Sammafattning: Utbildningsnämndens åtagande inom mål 2 är delvis genomfört. Näringslivsrankingen av Sveriges kommuner kommer att presenteras den 15 september. Under hösten kommer nyckeltalet arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt kompetens skall öka att mätas genom en förvaltningsövergripande undersökning. Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. KS Indikator: Medborgarnas upplevelser av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att alla elever/studerande/ brukare, erhåller ett gott bemötande med hög grad av service och tillgänglighet. Nyckeltal: (1) nyanländas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras, (2) elevernas/studerandes/brukarnas upplevelse av bemötande ska förbättras, (3) elevernas/studerandes upplevelse av delaktighet och inflytande skall öka. Integrationsavdelningens aktiviteter med barn, unga vuxna och föräldrar har avlöpt enligt plan samt utifrån deltagarnas önskan. Aktiviteterna har bland annat gjorts i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningens museiverksamhet i syfte att skapa nya arenor. En annan viktig aspekt är att stödja i föräldrarollen, genom bättre kunskap om samhället och dess funktioner. Den planerade aktiviteten med Arbetsmarknadsenheten angående konversationsgrupper för vuxna invandrare som bott i Sverige i mer än två år, kommer att bli fördröjd på grund av personalbrist vid Arbetsmarknadsenheten. Detta kan medföra att förutsättningarna, som avsåg att skapa ett mer aktivt deltagande i samhället för nyanlända, minskar. Även projektet Mötesplatser som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting och syftar till att korta ner ledtiden mellan olika aktörer för de nyanlända har kommit igång. Alingsås kommun är en av fyra pilotkommuner i projektet. Aktiviteten Språkvän som syftar till att matcha ihop nyanlända och svenskar för att bland annat träna på det svenska språket och få ett kulturutbyte genom att göra aktiviteter tillsammans, pågår. De riskfaktorer som integrationsavdelningen kan se i sina analyser och som även berör andra nämnders möjligheter att nå sina mål och åtaganden är exempelvis trångboddhet och barn i riskzon. En brist på personal med rätt kompetens att möta flyktingar ses som en risk. 5

Vid Alströmergymnasiet arbetar man med metoder för bedömning och lärande där eleven är delaktig i processerna kring sitt lärande. Härutöver har Alströmergymnasiet i sitt arbete med likabehandlingsplanen haft dialoger på mentorstid kring bemötande, kamratskap och arbetsmiljö. GR-enkätens resultat visar att gymnasieelevernas upplevelse av bemötande har ökat med fem procentenheter under perioden. Emellertid visar enkäten en nedgång på tre procentenheter sedan 2014 på området delaktighet och inflytande och det är viktigt att analysera vad som ligger till grund för denna nedgång för att kunna rikta insatser mot detta område. En av orsakerna till nedgången kan vara att eleverna i sina svar inte syftar på den delaktigheten i sin nära lärmiljö utan sin delaktighet i den formella styrkedjan i elevdemokratifrågor såsom ex. klassråd, programmöten, programråd och skolkonferenser etc. Under läsåret kommer skolledningens samarbete med elevkåren att intensifieras och utbildningsinsatser planeras. Den elevskyddsombudsutbildning som kommer att genomföras under höstterminen är en del av denna insats. Vad gäller elevernas upplevelse och delaktighet i lärmiljön, visar kursutvärderingarna att eleverna uppleverer sig ha en hög grad av inflytande och delaktighet då utvärderingar visar att eleverna graderar detta till ca 4,5 på en sexgradig skala. Vuxenutbildningen har tagit fram en enkät för kartläggning av elevers trivsel och trygghet och mätningar har påbörjats. Utifrån detta kommer årets plan mot diskriminering och kränkande behandling att upprättas. Sammanfattning: Utbildningsnämndens åtagande inom mål 5 är därmed delvis genomfört. GR enkäten visar att det har skett en ökning av elevernas upplevelse av bemötande. Emellertid är trenden nedåtgående vad gäller elevernas upplevelse av dekaltighet och inflytande. Vad gäller nyanländas upplevelse av bemötande och tillgänglighet kommer mätningar att göras under hösten. Mål 8: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. KS indikator: Andelen gymnasielever med fullständiga avgångsbetyg skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att varje elev och studerande får möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Nyckeltal: (1) lärsträckan per kurs på svenska för invandrare (SFI) ska minska genom en mer flexibel utbildningsleverans, (2) andelen elever/studerande som fullföljer påbörjad utbildning ska öka, (2) andelen elever/studerande som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande skall öka, (3) minskat antal ungdomar inom lagen om kommunalt aktivitetsansvar (KAA), (4) antal elever på Introduktionsprogrammen som efter ett års studier går vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning skall öka. Inom Vuxenutbildningen är det statsbidragsfinansierade projektet studiehandledning på modersmålet (SFI) igång. Språk som kan erbjudas är modersmålsstöd; tigrinja, arabiska, romani, serbiska, thai, dari, engelska, ryska, azerbajdzjanska, spanska, persiska, somaliska, kurdiska och rumänska. Projektet kommer att utvärderas under hösten och avslutas i december. Utvecklingen och förbättring av kurserna i lärplattformen Vklass sker 6

kontinuerligt. I dagsläget används Vklass av vård, SFI och i vissa av de grundläggande kurserna. Arbetet med framtagande av rutiner för att kunna kartlägga orsaker till avbrott fortsätter och beräknas vara på plats under hösten. Av betygsstatistiken inom Vuxenutbildningen framgår att ingen förbättring av matematikresultaten skett utifrån de insatser som har gjorts under våren. Orsaken till ovanstående kan vara att eleverna byter lärare och att elevunderlaget är för litet för en korrekt jämförelse. Ett fortsatt arbete med att förbättra matematikkurserna och därmed resultaten kommer ske. Från den 1 januari 2015 har kommunens informationsansvar övergått i ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA) vilket innebär att aktiviteter ska anordnas för ungdomar under 20 år som varken studerar eller arbetar. KAA syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller arbete skall få det individuella stöd som krävs för att komma vidare antingen inom utbildningssystemet eller arbete. I Alingsås finns en sådan verksamhet som utgår från projektet Plug-in och där finns idag 18 elever (sju flickor och elva pojkar). I Alingsås har man valt att kalla den verksamhet som bedrivs inom KAA för Din väg. Ett samarbete inom Barn och ungdomsnämnden, Socialförvaltningen och Kultur och fritid har startat. Målet för samtliga förvaltningar är att skapa en plats och verksamhet där ungdomars framtidstro och enskilda stöd är i fokus. Din väg, föreningar, Arena 11, projektkontor och multikompetenta team utgör grunden för att nå detta mål. Gymnasiet riktar även en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammen. För eleverna medför detta att en bred kompetens organiseras kring dem i syfte att skapa de bästa förutsättningar för lärande och aktiviteter. För att nå nämndens åtagande har ledningsgruppen vid Alströmergymnasiet förstärkts genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammen och KAA. Rutiner och metoder för frånvarorapportering med uppföljning har utvecklats på gymnasiet och används dagligen. Detta har resulterat i att man snabbare kan sätta in åtgärder vid elevers frånvaro. Vid mätningar framgår att andelen elever vid Alströmergymnasiets som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande ande har minskat med tre procentenheter från föregående läsår. Analysarbetet fortskrider under hösten varefter insatser kommer att ske. En samverkan mellan kultur och fritid och socialförvaltningen sker inom detta område. Matematik är ett ämne med ett ökat antal där elever som inte når de lägsta kunskapskraven. Ett prioriterat område är att höja elevernas måluppfyllelse. Inför läsåret HT2015 proriteras matematikämnet bland annat genom att rikta tre förstelärartjänster till ämnet. Under läsåret VT 2015 deltog dessutom merparten av matematiklärarna i Matematiklyftet. En kartläggning har gjorts över samtliga elever som inte nått de kunskapskrav som lägst skall uppnås och därmed erhållit ett F i slutbetyg. Målsättningen är att samtliga dessa elever ska erbjudas lärarledd undervisning för att därmed höja sitt betyg. Samtliga elever har genomfört en skolövergripande matematikdiagnos och de elever som uppvisar störst behov (cirka en tredjedel) av ytterligare tid för inlärning kommer att få detta i mindre grupp obligatoriskt på sitt schema. Ett skolövergripande matematikprov kommer att gemomföras 7

när eleverna har kommit halvvägs i kurserna. Utifrån resultaten kommer resurser att omfördelas och prioriteras för enskilda elever och elevgrupper i god tid innan kursavslut. Härutöver har matematiksupporten utökats och kommer under hösten att förstärka matematikämnet med ytterligare en heltidstjänst. Som förebyggande åtgärder har ett samarbete initieras med kommunens grundskolor årskurs 7-9. Med anledning av Skolinspektionens beslut om tillsyn på gymnasiesärskolan, har rutiner utarbetats vilket kommer att höja kvalitén vad gäller arbetsplatsförlagt lärande, den studieoch yrkesorienterade verksamheten samt uppföljning och dokumentation avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet fortsätter med att fördjupa och utveckla dessa rutiner. Sammanfattning: Utbildningsnämndens genomförande av mål 8 är delvis genomfört och nyckeltalsutvecklingen i syfte att öka andelen gymnasielever med fullständiga slutbetyg visar följande resultat per augusti 2015: Nyckeltal Åtagande per augusti Trend Lärsträckan per kurs på svenska för invandrare (SFI) ska minska genom en mer flexibel utbildningsleverans. Andelen elever/studerande som fullföljer påbörjad utbildning skall öka. Andelen elever/studerande som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande skall öka. Minskat antal ungdomar inom lagen om kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Antal elever på Introduktionsprogrammen som efter ett års studier går vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning skall öka. Lärsträckan har minskat 78% av eleverna som påbörjade sina studier 2012 avslutade sina studier med examen i juni 2015. Andelen har minskat från 81% till 78%. Nytt sedan 1 januari Har ökat med ca 13 elever sedan 2014-08-31. Förbättring Förbättring Försämring. i.u Försämring Intern kontroll Momenten i internkontrollplanen följs upp på olika sätt. Några av punkterna i internkontrollplanen rapporteras till nämnden via tjänsteskrivelser eller annan rapportering. Det sker löpande kontroller eller stickprov av olika tjänstemän. Följande kontrollpunkter kommer att fortsätta att kontrolleras efter årets slut. Elevprognoser (risk 12) Under perioden har förvaltningskontoret förstärkts med en controllerfunktion. Under resterande delen av 2016 kommer metoder implementeras kring uppföljning för hur väl inoch utresande elever stämmer överens med faktiska elevatal. 8

Strategisk kompetensförsörjning (risk 9) Behov av kompetens kopplat till att höja kvalitén i våra verksamheter har integrerats i det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder kvarstår att utveckla och säkerställa processerna vad gäller introduktion och rekrytering av personal. Kommunal Aktivitetsansvar (KAA), (risk 12) Arbetet med att utreda ansvar och roller kvarstår. En gemensam målbild har tagits fram. Studiehandledning modersmål (risk 12) En samverkan med BOU har startat men med bristen på modersmålslärare och den ökade flyktingströmmen gör att momentet kvarstår. Omedelbar åtgärd Nämnden har identifierat tre områden för omedelbar åtgärd vilka är det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), elevprognoser och ökade flyktingströmmar. En socionom har anställts i förvaltningen för att i högre grad arbeta med de förutsättningar och metoder som har varit framgångsrika i Plugin-projektet. Ett delat ansvar finns här med Socialförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. En flyktingsekreterare och flyktingpedagog har anställts i förvaltningen till följd av ökade flyktingströmmar. Inom Göteborgsregionen har det utarbetats en ny struktur för elevräkning. Prognoser genomförs två gånger per termin för att minska den osäkerhet som funnits kring detta. Vid Alströmergymnasiet kommer avstämningar gällande elevprognoser göras varje månad i detta syfte. En controller har anställts vid förvaltningen för att säkerställa kopplingen ekonomi och elevantal. Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 30 958 25 549 35 235 4 277 30 309 Personalkostnader -100 897-61 142-100 897 0-60 818 Lokalhyror -28 899-18 131-28 899 0-18 041 Köp av tjänster -71 689-47 284-71 689 0-47 198 Övriga kostnader -19 780-11 650-20 296-516 -11 911 Verksamhetens kostnader -221 265-138 207-221 781-516 -137 968 Avskrivningar -1 128-727 -1 355-227 -724 Verksamhetens nettokostnader -191 435-113 385-187 901 3 534-108 383 Kommunbidrag 191 162 127 441 191 162 0 126 383 Finansnetto 273 345 489 216 358 Årets resultat 0 14 401 3 750 3 750 18 358 9

Utbildningsförvaltningen visar i delårsbokslutet ett överskott på 14,4 mnkr. Det är ca 4 mnkr lägre än delårsbokslutet 2014. För 2015 har en periodisering på 4,45 mnkr för beräknade interkommunala nettokostnader gjorts för att få en rättvisande bild av utfallet. Detta gjordes inte under 2014. Nämndens verksamhet på Alströmergymnasiet visar för perioden upp ett överskott på 12,8 mnkr. Överskottet utgörs av en större ökning av elevantalet än beräknat samt en svårighet att rekrytera lärarpersonal. Satsningar och nyrekrytering har gjorts och personal har anställts under hösten men kostnader för detta syns ännu inte i resultatet. Semesterlöneskulden kommer under hösten att öka vilket kommer att belasta resultatet. För 2015 prognostiserar utbildningsnämnden ett överskott gentemot budget på 3,75 mnkr. Detta kan förklaras med att det finns svårigheter i att få tag på kompetent personal i vissa yrkesgrupper samt att de interkommunala kostnaderna på gymnasiet blir lägre än budgeterat då fler elever väljer att utbilda sig vid Alströmergymnasiet. Behovet av nyanställningar är en följd av volymökning men som försenats på grund av stor konkurrens inom vissa personalgrupper. Till exempel har också Skolinspektionen under våren givit en rektor och en specialpedagog från Alströmergymnasiet ett särskilda tidsbestämt uppdrag vilket påverkat personalförsörjningen. Satsningar på kompetensutveckling kommer ske i högre utsträckning utifrån de analyser som gjorts under våren och fokusera på det allt mer föränderliga samhället och individuella lösningar samt ämnesdidaktik. Detta berör både chefer och övrig personal. Under hösten kommer flera satsningar att genomföras, bland annat så ska köerna till SFI minskas och ett fokus på ämnet matematik tillika elevernas måluppfyllelse inom ämnet fortsätta. Satsningen på att minska köerna till SFI kommer att ske och en omfördelning av resurser för detta krävs. Detta för att kunna utnyttja de fonder som finns på integrationsavdelningen under en längre period. Ett strategiskt val för att möta det ökade behovet av flyktingsekreterare, SFI - lärare och specialpedagoger. En satsning på IT-utveckling sker också under hösten. Även en utökad drift gällande hypergene skola kommer att starta under hösten vilket medför en kostnad på 0.5 mnkr, som hanteras inom befintlig ram. Hypergene skola kommer vara ett viktigt stöd i framtagandet av underlag för nämndens mål och åtaganden. Skillnaden mellan prognos 1 och prognos 2 förklaras till stor del med att de interkommunala kostnaderna minskat mer än vad förvaltningen prognostiserat samt att Alströmergymnasiet inte beräknas kunna utnyttja hela sin budget. Innan hösten har det varit svårt att förutse den ökning av elever som skedde då prognosen avvek positivt från juni till augusti. Fler elever valde att under sommaren välja Alströmergymnasiet. Det fanns inte med i beräkningen att personal skulle avsluta sina anställningar eller få andra uppdrag under hösten. Vid integrationsavdelningen kommer de personer som mottogs enligt avtal i december månad, ej att registreras som mottagna i Migrationsverkets system under innevarande år då brytpunkten är den 1 december 2015. Detta medför att antalet mottagna inom Migrationsverkets årliga statistik s.k. mottagna inom avtal kommer att vara lägre än vad så är fallet. Även beräknade inkomna stadsbidrag för året kommer att vara lägre för målgruppen, då 10

dessa bidrag för mottagna i december erhållits först nästkommande år. Eftersom detta läggs i fonderna för 2016 blir det lägre statliga intäkter än beräknat för 2015. Utbildningsnämnden har också under våren vidtagit en ekonomisk aktsamhet då utfallet av det föreslagna besparingskravet inte var klarlagt. Jämfört med samma period föregående år då delårsresultatet uppgick till 18,4 mnkr är årets resultat 4 mnkr lägre. Dock kan resultaten inte jämföras rakt av då hänsyn till de periodiserade kostnaderna måste tas. Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF 2012 207. Expansionsinvesteringarna ska redovisas med underrubriken varav exploatering. Investeringarna ska redovisas per projekt. Tkr Budget 2015 Delårsboksl ut Prognos helåravvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Expansionsinvestering 0 Investering X 0 -varav exploatering 0 Exploatering X 0 Imageinvestering 0 Investering X 0 Reinvestering 0 Inventarier 1 000 88 1 000 0 274 IT-utrustning 400 333 400 0 Anpassningsinvestering 0 Investering X 0 Totalt utgifter 1 400 421 1 400 0 274 Utbildningsförvaltningen räknar med att använda investeringsbudgeten på 1,4 mnkr under 2015. På grund av osäkerheten kring vilken investeringsram som skulle gälla för året har försiktighet med investeringarna iakttagits. Nu när beslut om ram finns kommer investeringarna att genomföras. Personal Arbetsmiljö Den översyn av organisering vid Integrationsavdelningen som pågick vid tiden för våruppföljningen har avslutats. Personalstyrkan vid avdelningen har utökats för att minska arbetsbelastningen. Integrationsavdelningen ser över säkerheten på avdelningen efter tillbud och planerar att utvidga larmsystemet under hösten. En utökning av en rektorstjänst 11

har också genomförts vid Alströmergymnasiet för att kunna nå förvaltningens arbetsmiljömål. Gällande den fysiska arbetsmiljön har en genomgång av kontorsplatser utförts och inköp av belysning samt höj - och sänkbara skrivbord skett. En aktivitet gällande chefers arbetsmiljö inom förvaltningen har påbörjats som syftar till att ge chefer verktyg/handledning i arbetet med svåra samtal. Arbetsskador och tillbud Under perioden 2015-01-01 2015-08-31 har fyra arbetsskador rapporterats in. Tre av skadorna är nollskador där det inte finns sjukfrånvaro kopplad till skadan. De tre skadorna beror på en färdolycka från arbetet, en på grund av egen hantering och den tredje beror på yttre ovanliga faktorer. En arbetsskada har inneburit sjukfrånvaro, denna skada är en färdolycka till arbetet. Sjukfrånvaro 1 Förvaltningens sjukfrånvaro bedöms vara inom det normala och generellt sett inte arbetsrelaterad. Uppföljning sker på ett par längre sjukskrivningar och rehabiliteringsarbete pågår. I åldersgrupperna 30-49 och >= 50 år återspeglar sig detta i procentsatserna. Förvaltningens ackumulerade sjukfrånvaro i procent indelad i åldersgrupper t o m augusti: Alla: 3,70% <= 29 år; 1,41% 30-49; 5,14% >= 50; 2,93% Nöjd medarbetarindex (NMI) Påbörjade aktiviteter enligt handlingsplaner fortskrider som önskat. Personal och kompetensförsörjning Kompetensutveckling av lärare genom den nationella satsningen matematiklyftet har skett vilket syftar till att öka elevernas studiemotivation och delaktighet i sitt eget lärande och därmed bidra till högre måluppfyllelse. Ett systematiskt arbete har skett med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens som också inneburit att det ska finnas legitimerade lärare där det krävs. Sammanfattande analys delårsbokslut Det ökade antalet ungdomar som väljer Alströmergymnasiet har påverkat delårsbokslutet positivt på många olika sätt. De interkommunala ersättningarna har minskat och ett ökat 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 12

antal inresande elever medför ett överskott mot budget. Denna ökning medför också utmaningar i att nyrekrytera lärare då det finns en brist inom vissa ämnen vilket visar sig som ett överskott vid delåret. En handlingsplan för att nyrekrytera och fylla vakanser för att möta volymökningen har gjorts. De mål och åtaganden som härrör Alströmergymnasiet kräver ytterligare insatser. En ökad flyktingström medför ett ökat tryck på integrationsavdelningen och som avhjälpts med utökning av personal men en utmaning är att upprätthålla en god nivå på mottagandet. Detta då denna verksamhet ytterst påverkas av omvärldsfaktorer vilket gör den svår att planera. I syfte att möta det ökade behovet över tid har en försiktighet vidtagits gällande fonderna. En omfördelning av resurser inom förvaltningen gällande lärarresurser kommer därför ske under hösten. I delåret visas på ett överskott som minskar till årets slut då satsningarna på personal och personalutökning samt inköp på grund av volymökningar har genomförts. Detta gäller Alströmergymnasiet och Vuxnas lärande. Även riktade insatser för att nå nämndens mål och åtagande kommer att iscensättas. Framtid Verksamhet Utöver det avtal om mottagande av flyktingar, som ligger under Utbildningsnämndens ansvar, tas ett större antal flyktingar emot enligt Lagen om eget boende och anknytningar till redan mottagna. Det inte avtalade mottagandet är mycket svårt att planera då det endast bygger på nationella prognoser från månad till månad från Migrationsverket. Det är inte alltid att den nationella prognosen stämmer överens med den lokala verkligheten. I Alingsås har mottagandet ökat i relation till den nationella prognosen. Det är därför en utmaning att planera för framtida långsiktiga verksamhetskostnader, personalförsörjning och verksamhetsbehov. En ökad inflyttning av flyktingar kan även påverka övriga nämnder såsom exempelvis Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden. Alingsås kommuns Integrationsavdelning erhåller enligt avtal med Alingsåshem 18 lägenheter per år för de 60 mottagna flyktingar som enligt avtal erhållit permanent uppehållstillstånd och bor på asylboende i väntan på kommunplacering. Övriga som är mottagna enligt Lagen om eget boende eller anknytningar är hänvisade till att lösa boendet på egen hand. Detta resulterar i trångboddhet och i många fall till psykosociala problem. Bostadsbristen är således en akut fråga att lösa för kommunen som helhet, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Arbetsmarknadsdepartementet har lagt fram ett förslag om att en ny lag ska införas från och med 1 juli 2016 som innebär att alla kommuner ska ta ansvar för mottagande av nyanlända. Det kan innebära att Alingsås kommun måste ta emot långt fler än det avtal om 60 personer från asylboenden som fått uppehållstillstånd. I ett sådant mottagande och 13

lagföring är kommunen skyldig att ordna bostad. Frågan ligger för närvarande på kommunens Samhällsbyggnadskontor genom Göteborgsregionens kommunalförbund. Ökade flyktingströmmar och hög beläggning på asylboende i kommunen medför att det inom nämndens område kommer att krävas fler platser inom gymnasie- och vuxenutbildning liksom svenska för invandrare och språkstöd. En allt större andel elever är i behov av anpassade lärmiljöer och särskilt stöd för att nå målen, vilket kräver en variation av arbetsformer och att flexibilitet med till exempel kursupplägg och individuella studieplaner. Vuxnas lärande kommer att påverkas av bland annat regeringens initiativ för att minska ungdomsarbetslösheten i form av utbildningskontrakt och traineejobb. En del i regeringens initiativ är att verka för lokala överenskommelser mellan kommunen och Arbetsförmedling. Hur detta kommer se ut för Alingsås del och hur det kommer påverka Vuxnas lärande kommer klarna under hösten. Ett fortsatt stort fokus på studie- och yrkesvägledarrollen innebär en utökning av denna profession. En utmaning för nämndens uppfyllande avseende att det i Alingsås ska finnas goda möjligheter för arbete och företagande innebär konkret för utbildningsförvaltningen om relationen mellan utbildning och arbetsliv. Detta kommer att påverkas av två saker framöver vilka är Alingsås nya näringslivsorganisation och EU-projektet Kobra. För att Alingsås kommun framgångsrikt ska lyckas med kompetensförsörjningen och öka arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt kompetens, behöver Campus roll i det övergripande arbetet med dessa frågor bli tydligt då Kobra blir ett viktigt medel för att uppnå detta mål. Den planerade lärlingsutbildningen inom gymnasiesärskolan utgör en kvalitetsförstärkning och ger ökade möjligheter för fler unga att söka till Alströmergymnasiet. Bristen på lärare i allmänhet och i synnerhet modersmålslärare, yrkeslärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt lärare i svenska som andraspråk utgör en risk för att nå nämndens mål och åtaganden. Detta är emellertid nationell utmaning, vilket bidrar till konkurrens mellan kommuner och därmed en fråga om ökade lönekostnader. Befolkningsprognosen vad gäller Alingsås kommuns 16-åringar ser ut att öka under 2016 för att sedan minska något 2017 och 2018. År 2019 och framåt ser vi en jämnare och mer konstant ökning fram till 2021. Även om det sker en viss ökning av 16-åringar de kommande tre åren, anses elevantalet förhållandevis lågt. Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 16 åringar 407 440 427 419 482 489 495 539 Prognosdatum: 2015-03-16 Källa: trendprognos kommun 2015-2030 14

Det breda utbudet av program som erbjuds på Alströmergymnasiet innebär organisatoriska utmaningar. Fyllnadsgraden har ökat på de flesta program men utgör fortfarande en ekonomisk utmaning för ett par program. I och med att andelen Alingsåselever som väljer att läsa gymnasiet i hemkommunen har ökat har också kostnaden för interkommunala kostnader minskat och förutsättningarna för att driva ett gymnasium kostnadseffektivt har blivit mer gynnsamt. För att stärka Alströmergymnasiets konkurrenskraft i syfte att Alingsåsungdomarna skall välja gymnasiet på hemmaplan, behöver förstärkningar göras och resurser riktas till att marknadsföra och kommunicera gymnasiets budskap till sin målgrupp. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet (skollagen kap 4) är målet att elevers trivsel och nöjdhet ska vara högt. Detta är också en del i kommunens prioriterade mål och nämndens åtaganden. Det systematiska kvalitetsarbetet bidrar till nämndens åtaganden och kommunens prioriterade mål. Utbildningsnämndens åtaganden inom skolområdet innefattar skolväsendets nationella mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. Emellertid förhåller sig skolan till fler nationella mål än vad som redovisas i Utbildningsnämndens flerårsstrategi. För att ytterligare utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att öka måluppfyllelsen att eleverna som når fullständiga slutbetyg, kommer modulen Hypergene Skola att införskaffas. Genom Hypergene skola kvalitetssäkras verksamhetsstyrningen och rapporteringen kring elevernas resultat. Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 31 577 37 173 5 596 Verksamhetens kostnader -227 487-233 080-5 593 Avskrivningar -1 265-1 255 10 Verksamhetens nettokostnader -197 175-197 162 13 Kommunbidrag 196 894 196 894 0 Finansnetto 281 268-13 Årets resultat 0 0 0 15

Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 32 524 38 288 5 764 Verksamhetens kostnader -234 312-240 073-5 761 Avskrivningar -1 303-1 292 11 Verksamhetens nettokostnader -203 091-203 077 14 Kommunbidrag 202 801 202 801 0 Finansnetto 290 276-14 Årets resultat 0 0 0 Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 33 500 39 437 5 937 Verksamhetens kostnader -241 341-247 275-5 934 Avskrivningar -1 342-1 331 11 Verksamhetens nettokostnader -209 183-209 169 14 Kommunbidrag 208 885 208 885 0 Finansnetto 299 284-15 Årets resultat 0 0 0 För 2016-2018 beräknas det inte behövas några utökningar av den tilldelade ramen. Trots att 2015 visar på ett överskott är det viktigt att Utbildningsnämnden får behålla den tilldelade ramen de kommande åren då den ställs inför ett antal utmaningar. De kommande åren väntas flyktingströmmarna öka samtidigt som de fonder integrationsavdelningen nu har beräknas ta slut senast 2017. Detta innebär att verksamheten måste finansieras med andra medel. Arbetsmarknadsdepartementet ska under 2016 ta beslut kring förslaget om att kommuner ska ta emot ett bestämt antal flyktingar per år. Om beslut tas att så ska ske kommer det med stor sannolikhet att påverka verksamheten. Integrationsavdelningen är trångbodd och kommer behöva utöka kontorsytan samt sin reception för att kunna möta sina brukare med ett gott bemötande och på ett säkert sätt. 16

Volymerna beräknas även att öka på Alströmergymnasiet. För att kunna fortsätta utveckla verksamheten och öka måluppfyllelsen krävs att ramen behålls. De ökade satsningarna på matematik, Svenska A och specialpedagoger kommer att få helårseffekt under 2016. Plug-in projektet kommer till 2016 att vara avslutat, det medför att lönekostnaden för tre personer kommer att belasta den ordinarie personalbudgeten för att fortsätta det lagstadgade arbetet för det kommunala aktivitetsansvaret. Till detta fortsätter satsningen på hållbar utveckling och att minska utanförskap inom nämndens ansvarsområden vilket kräver befintlig ram. För 2018 beräknas fonderna på integrationsavdelningen vara slut, det innebär att verksamheten måste finanseras med andra medel. Om utbildningsnämnden inte får behålla beslutad ram för 2016-2018 riskeras måluppfyllelsen att minska och verksamheten försämras. Det finns inga garantier för att ramen håller vid en fortsatt tillströmning av flyktingar. Investeringsbudget Tkr Expansionsinvestering Investering X -varav exploatering Exploatering X Imageinvestering Investering X Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Reinvestering 1 400 1 400 1 400 Investering X Anpassningsinvestering Investering X TOTALT UTGIFTER 1 400 1 400 1 400 17

Delårsbokslut 2015 V Vård och äldreomsorgsnämnden

Delårsbokslut 2015 Vård och äldreomsorgsnämnden Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Vård och äldreomsorgsnämndens (VÄNs) uppdrag är att erbjuda äldre personer möjligheten att åldras i trygghet med bibehållet oberoende samt erbjuda kommunens invånare en god omsorg och hälso- och sjukvård, där god valfrihet beaktas. De enskilde skall bemötas med respekt och förutsättningar skall ges att leva ett aktivt liv med inflytande i samhället och i sin vardag. Alla insatser skall ske med god kvalitet och med respekt för den enskildes integritet. Vård och äldreomsorgsnämndens verksamhet består av hemtjänst, särskilt boende för äldre, korttidsboende, dagverksamhet, hälso- och sjukvård, färdtjänst och bostadsanpassning. I augusti 2015 finns sex aktiva utförare av hemtjänst, varav kommunen är en och 10 särskilda boenden, varav tre drivs på entreprenad. Antal avdelningar Antal platser Varav i extern regi Gruppboende demens 22 181 55 Gruppboende fys 7 98 32 Serviceboenden 7 106 - Korttidsboenden 3 30 - varav flexibel växelvård 1 10 - Totalt 39 415 87 Trygghetsboendeplatser med anvisningsrätt 70 4 Antal personer Varav extern regi Personer med biståndsbeslutad tid (Hemtjänst) 693 156 Personer med biståndsbeslutad tid (Hemsjukvård) 349 51 Ökningstakten av äldre är högre i Alingsås än i riket, under 2014 ökade invånarna över 80 år med 2,0 procent i Alingsås, motsvarande siffra för riket var 0,3 procent. Under 2015 ser nämnden ett ökat behov av äldreomsorg. Kön till äldreboende ökar samtidigt som antalet hemtjänsttimmar ökat med 6,5 procent, antal personer med hemtjänst har sedan vårbokslutet 2015 ökat från 670 till 693 personer. 3

Åtaganden och nyckeltal Det har under våren varit stort fokus på det ekonomiska åtagandet, vilket givit resultat inom åtagande fyra, samtidigt som vissa åtaganden fått stå tillbaka. Ytterligare prioritet har åtgärder som syftar till minskat tryck på korttidsplatser och äldreboende haft vilka proriterats tillsammans med planeringen av utbyggnad och tillbyggnad av äldregårdar. Nämndens uppdrag gällande bemanning och biståndsbeslut på särskilt boende bevakas men något nationellt beslut att förhålla sig till har inte kommit. Mål 4: I Alingsås råder ekonomisk god hushållning grundad på effektiv resursanvändning. Vän:s åtagande: Uppnå en lägre nettokostnadsökning än vad som motsvaras av pris- /löne- och volymförändringar sammantaget. - För 2015 prognostiserar Vård och äldreomsorgsnämnden en nettokostnadsökning som uppgår till 2,6 procent, nettokostnadsökningen beräknas understiga pris-/löneoch volymökningstakten för 2015. Därtill prognostiserar nämnden att hålla kostnaderna inom den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Utifrån prognos uppfylls nämndens åtagande. Mål 7: I Alingsås utvecklas vården och omsorgen efter individens behov Vän:s åtagande: Systematiskt arbeta för att öka förtroendet genom ett professionellt personcentrerat arbetssätt. - Aktiviter som pågår är införandet av BPSD (Betendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på äldreboendena. Planering pågår för att under hösten. starta upp ett hemgångsteam som möter upp i hemmet efter sjukhusvistelse. Innovationsprojektet Testbädd tillsammans med Bräcke Diakoni pågår och syftar till att testa fram ett aktivitetsstödjande instrument för personer med demens. Värdegrundsarbete sker bland annat genom arbete med stödstruktur i genomförandeplanen och genom ÄBIC (äldes behov i centrum). Underlag för kostupphandling som genomsyras av värdegrunden har tagits fram och arbetet med att ta fram ett nytt demensprogram har startat. Vän:s åtagande: Starta upp E-hemtjänst samt utveckla mobila arbetssätt - Projekt kring E-hemtjänst lokalt är inte igångsatt men förvaltningen deltar i projekt som drivs av VästKom inom området. Att få fram en plan för digitaliseringen av trygghetslarmen och snabba på ett genomförande pågår. Projekt mobilt arbetssätt är avslutat i sin tekniska del och visar att tekniska lösningar finns och därmed även förutsättningar för personal att arbeta mobilt på olika digitala plattformar. Innan genomförande återstår att göra nyttoeffektanalys för att säkerställa att mobiliteten ger avsedd effektivitetsvinst. 4

Vän:s åtagande: Öka antalet platser i gruppboendemiljö - Arbetet med att ta fram ritningar och underlag för upphandling av ombyggnationen på Brunnsgårdens och Bjärkegårdens utbyggnad har pågått under våren. I Bjärke togs i augusti beslut om tillbyggnad med 27 platser och projektet går nu in i utformning av underlag för upphandling. Brunnsgården har stött på hinder och sannolikt kommer nya beslut och ställningstaganden behöver tas under hösten. Nämnden arbetar med att hitta fler alternativa lösningar i väntan på ombyggnation. Att få fram fler platser är nödvändigt och planen är att de ska tillskapas i personaleffektiva enheter. På kort sikt kan dock bristen behöva åtgärdas genom mindre effektiva lösningar. Mål 12: I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning - Inköp av tre elcyklar gjordes under 2014, under 2015 ser nämnden att elcyklarna successivt börjat ersätta bilresor i verksamheten. Vid utbyte av leasingbilar förs en löpande kommunikation med Tekniska kontoret om det finns miljövänligare alternativ. Detta gäller främst vid behov av fyrahjulsdrift då övriga personbilsfordon i förvaltningen klassas som miljöbilar enligt trafikverkets definition. Vård och äldreomsorgen har idag urustning för att vårdplanera via video där så är lämpligt. Tekniken har dock inte fungerat fullt ut på Alingsås lasarett varför det inte fått något större genomslag än. Förändringen ger vinster inom miljö och ekonomi samtidigt som anhöriga som bor långt borta ges möjlighet att delta i vårdplaneringen. Uppdrag Vård och äldreomsorgsnämndens har två särskilda uppdrag under 2015: Uppdrag: Vän har i uppdrag att inför införandet av Socialstyrelsens bemanningskrav inom demensvården vidta åtgärder för att reducera framtida kostnader. Det är fortsatt oklart hur Socialstyrelsens föreskrifter kommer att utformas och hur effekterna av föreskrifterna kommer påverka äldreomsorgens verksamhet och ekonomi vid ett införande. En utredning om biståndsbedömningen på särskilt boende med konsekvenser har genomförts och nämnden fortsätter följa utvecklingen av föreskrifterna. Äldreomsorgen fortsätter utvecklingen att effektivisera verksamheten genom att bättre ta vara på ekonomiska stordriftsfördelar som större avdelningar genererar. Under 2015 får nämnden helårseffekt av de förändringar som genomfördes under förra året på Hagagården och Bjärkegården då fyra mindre enheter omvandlades till två större avdelningar. 5

Uppdrag: Vän har i uppdrag att särskilt intensifiera det förebyggande arbetet. Satsning på förebyggande arbete har präglat äldreomsorgen de senaste åren, flexibel växelvård med hotellbokningssystem, avgiftsfri avlösning, träffpunkter och trygghetsboenden är exempel på satsningar inom förebyggande verksamheter. Under 2015 ser nämnden att det finns ett behov att öka antalet flexibla växelvårdsplatser, men den ekonomiska osäkerhet som råder tillsammans med hårt tryck på äldreboendeplatser riskerar att bromsa utbyggnaden av växelvårdsplatser och minska andra områden inom de förebyggande verksamheterna. Arbetet med en plan för det förebyggande arbete startar under hösten. Intern kontroll Internkontrollplanen sammanfattar de riskområden som uppmärksammats inför 2015. Åtgärder och uppföljning av riskområdena följs upp och presenteras löpande till nämnd, budgetansvariga och till berörd personal. Följande internkontrollpunkter bedöms särskilt viktigt att bevaka och genomföra åtgärder inom i närtid: Rätt volym äldreboendeplatser Under 2015 har kön till äldreboende ökat, i augusti står 54 personer i kö till äldreboende, motsvarande siffra 2014 var cirka 30 personer. Bristen på äldreboende medför att personer bor på korttids i väntan på särskilt boende vilket även medför en brist på korttidsplatser. Åtgärd: Planerade ny-/ombyggnationer påskyndas men för att lösa nuvarande situation kortsiktigt köper nämnden platser externt och arbetar för att möjliggöra att starta upp vilande platser. Förändring av hemtjänst Bristen på äldreboendeplatser har även bidragit till att hemtjänsttimmarna ökat, med 6,5 procent till drygt 28 700 hemtjänsttimmar per månad under 2015. En orsak till ökningen är att personer med stora hemtjänstbeslut (> 150 hemtjänsttimmar per månad) ökat från 15 till ca 20 personer under det senaste året. Åtgärd: Arbeta för att bromsa tidsutvecklingen genom att samordna beställningen och därmed ersättningen mellan myndighetsbeslut enligt Socialtjänstlagen och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. För att ytterligare bromsa ökningen av hemtjänsten bedöms fler boendeplatser behövas. 6

Införande av Timecare Införandet av Timecare i förvaltningen har medfört att administrationstiden kring schemaläggning ökat, genomförda uppskattningar visar att vid fullt införande kan administrationstiden kring schemaläggning medföra upp till cirka fem miljoner i årskostnad. Skulle det visa sig att optimal bemanning medför permanentade kostnadsökningar, ser inte nämnden någon möjlighet att fortsätta med nuvarande arbetssätt. Åtgärd: Förvaltningen har fryst ytterligare införande samt i syfte att minska administrationstiden kring schemaläggning testkörs schedular, schedular är en ITlösning som används för att korrigera differenser i schemat vilket bedöms minska tiden för schemaadministration. Omedelbar åtgärd Nämnden försöker hantera det akuta behovet av särskilda boendeplatser genom en snar öppning av fler platser. För att hantera den stora bristen på korttidsplatser köps idag korttidsplatser av Vårgårda kommun och för personer under 65 år korttidsplats på Arelid. Förvaltningen utreder även olika möjliga vägar för att korta tiden på Kvarnbackens korttidsboende samt för att öka hemgången direkt från lasarettet. 7

Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 63 600 48 782 71 500 7 900 49 547 Personalkostnader -313 986-209 049-318 786-4 800-199 521 Lokalhyror -58 102-38 472-58 102 0-37 868 Köp av tjänster -99 646-71 052-102 276-2 630-68 858 Övriga kostnader -30 717-19 665-31 417-700 -20 662 Verksamhetens kostnader -502 451-338 238-510 581-8 130-326 909 Avskrivningar -3 350-2 075-3 120 230-2 253 Verksamhetens nettokostnader -442 201-291 531-442 201 0-279 615 Kommunbidrag 442 441 294 960 442 441 0 288 583 Finansnetto -240-151 -240 0-163 Årets resultat 0 3 278 0 0 8 804 Vård och äldreomsorgsnämnden prognostiserar budgetbalans för verksamhetsår 2015. Under 2015 ser nämnden en stor volymökning inom hemtjänsten och en allt större brist på äldreboendeplatser. Samtidigt som volymökningar påverkar ekonomin negativt har verksamheten positiva ekonomiska effekter 2015 av helårseffekt på effektiviseringar som genomfördes 2014, därtill möjliggör statliga bidrag om 4,0 mnkr för 2015 att förutsättningarna förbättras. Enligt prognos 2015 kommer nämnden ha en nettokostnadsökning på 2,6 procent vilket understiger pris-/löne- och volymförändringar mellan åren. Resultaträkningen redovisar ett överskott på 3,3 mnkr till och med augusti. Resultatet bedöms vara i linje med prognosen när hänsyn tas till att volymökningar och löneökningar får ett större genomslag under slutet av året. Resultatet per delårsbokslutet är cirka 5,5 mnkr sämre än motsvarande period 2014. Skillnaden beräknas inte påverka prognosen eftersom aug-dec 2014 innebar onormalt höga kostnader för volymökningar medan augdec 2015 prognostiseras inkludera statliga riktade bidrag. I årsprognosen redovisas framförallt underskott för personalkostnader och köp av tjänster vilket beror på att den ökade volymen under 2015 framförallt skett i egenverksamheten med ökade personalkostnader till följd och genom att köp av vårdplatser externt ökat. Däremot prognostiserar intäktsbudgeten ett överskott vilket beror på statliga riktade intäkter till äldreomsorgen som prognostiseras inkomma under sista tertialet. 8

Delårsprognosen innebär en förbättring jämfört med prognosen vid vårbokslutet med 3,0 mnkr, förbättringen beror delvis på att riktade medel till äldreomsorgen förbättrar förutsättningarna. Därtill har budgetföljsamheten inom framförallt avdelningen särskilt boende förbättrats enligt nedanstående diagram. Ekonomiska utveckling 2015 för de stora verksamheterna inom Vård och äldreomsorgsnämnden (siffror i tkr) 132 153 Resultat Jan - Apr 2015 Resultat Maj - Aug 2015 Kvarboende Boende -28 HSV -148-305 -2 348 Under början av 2015 ökade bland annat övertid och sjukfrånvaron kraftigt jämfört med samma period 2014, övertiden var under jan-april 60 procent högre och sjukfrånvaron var 26 procent högre än samma period 2014. Därtill hade vissa verksamheter inom framförallt äldreboendet stora underskott på grund av extrabemanning och ökade kostnader för schemaadministration inom optimal bemanning. Verksamheterna med underskott i början av året har successivt under våren genomfört ett ekonomiskt framgångsrikt arbete med att sänka sina kostnader, övertiden har minskat till normal nivå och sjukfrånvarons ökningstakt har minskat men är fortsatt högre än föregående år. För att bibehålla en ekonomi i balans under slutet av året arbetar verksamheten fortsatt aktivt med att ha kontroll på lönekostnadsökningen. På längre sikt arbetar nämnden med att tillskapa fler boendeplatser för äldre. Prognosen inkluderar inte intäkter för anställningsstöd, försäljning av verksamhet, frivillig vårdtagaravgift på äldreboende, vilket medför att intäkter och kostnader kommer vara högre vid årsbokslut än i ovan tabell men skillnaderna kommer inte påverka det totala resultatet. 9

Investeringar Tkr Budget 2015 Delårsbokslut Prognos helår Avvikelse prognos/ budget 2015 Delårsbokslut 2014 Reinvestering Inventarier 1 650 470 650 1000 485 IT-utrustning 1 040 96 640 400 58 Vårdarhjälpmedel 320 188 320 0 109 Sängar 280 181 200 80 403 Anpassningsinvestering Inventarier 400 117 150 250 121 IT-utrustning 260 24 160 100 15 Vårdarhjälpmedel 80 46 80 0 27 Sängar 70 45 50 20 101 Totalt utgifter 4 100 1 167 2 250 1 850 1 320 Vård och äldreomsorgens investeringsbudget prognostiserar ett överskott med 1,85 mnkr för helåret 2015. Orsaken till överskottet är dels att planerad ombyggnation på Brunnsgården är förskjuten och på att IT-investeringar inte beräknas behövas i samma omfattning som budgeterats 2015. Investeringsbudgeten visar per delårsbokslutet ett utfall om 1,2 mnkr. Det låga utfallet beror på att en stor andel av investeringarna kommer ske under slutet av 2015. Personal Arbetsmiljö Vård och äldreomsorgsförvaltningen har ännu inga uppsatta mål inom arbetsmiljöområdet. Arbetsskador och tillbud Mellan 2015-01-01 och 2015-08-31 anmäldes 28 arbetsskador, varav 5 ledde till frånvaro från arbetet, vilket historiskt sett är i paritet med antal anmälda arbetsskador per halvår. Under samma tidsperiod anmäldes 51 tillbud vilket är en fördubbling jämfört med 2014. Majoriteten av tillbuden och arbetsskadorna är rapporterade av undersköterskor inom kvar- och äldreboenden med anledning av att de blivit utsatta för hot och våld från vårdtagare. Den troliga förklaringen är att förvaltningen i dagsläget ombesörjer vård och omsorg för en större andel utåtagerande vårdtagare. Den stora utbildningsinsatsen i hotoch våldssituationer som genomfördes under hösten 2014 låg därmed väl i tiden. Under våren 2015 har förvaltningen planerat för hur kompetensen från denna utbildning hålls levande framöver. Förvaltningen har även utbildat vårdnära personal inom BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens). 10

Det finns sedan tidigare misstankar om ett stort mörkertal kring ej rapporterade tillbud och arbetsskador. Detta kombinerat med att vikarier i dagsläget inte kan rapportera händelser i systemet som hanterar tillbud och arbetsskador gör att statistiken inte är tillförlitlig. Sjukfrånvaro 1 Under det första halvåret var sjukfrånvaron inom hela förvaltningen 9,91%. Det är en ökning med 1,7% jämfört med det första halvåret 2014. Ökningen är även större än genomsnittet i kommunen. Jämfört med 2010 och 2011, då sjukfrånvaron inom förvaltningen var förhållandevis låg, så är sjukfrånvaron för det första halvåret 4,1% högre. Det är främst långtidssjukfrånvaron (90+ dagar) som ökat. Jämfört med 2014 har Planerings-, Hemsjukvårds- och Kvarboendeavdelningarna en ökad andel sjukfrånvaro, Äldreboendeavdelningen ligger kvar på samma nivå och på Myndighetsavdelningen har sjukfrånvaron nästan halverats. Jämförs avdelningar är sjukfrånvaron fortsatt lägst inom Hemsjukvårdsavdelningen (5,12%) och högst inom Kvarboendeavdelningen (12,08%). Inom avdelningarna finns det stora skillnader mellan olika enheter. Till skillnad från 2013 och 2014 så har den procentuella sjukfrånvaron bland de äldre medarbetarna ökat markant medan den har minskat bland de yngre medarbetarna. De som är äldre än 50 år har i dagsläget mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som de yngre än 30 år. Detta överensstämmer inte med trenden och sjukstatistiken i resten av landet. Kopplas sjukfrånvaro till kön så har kvinnor mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro jämfört med män. Det är dock svårt att dra långtgående slutsatser av detta eftersom antalet män inom förvaltningen är kraftigt underrepresenterade. Nöjd medarbetarindex (NMI) Förvaltningens NMI-värde på 3,8 är fortsatt högre än kommunens totala resultat. För att öka NMI-värdet har förvaltningen fortsatt arbetat med den Nationella värdegrunden, ÄBIC och de handlingsplaner som skapades utifrån den senaste medarbetarenkäten. Personal och kompetensförsörjning Förutom utbildningar inom BPSD så har de större utbildningsinsatserna haft fokus på genomförandeplaner (som är ett led i värdegrundsarbetet) och delegationsutbildningar för omvårdnadspersonalen så att dessa känner sig tryggare i hanteringen av mediciner. Det finns en oro kring den ökade sjukfrånvaron inom förvaltningen. Kompetensförsörjningsmässigt finns det en fortsatt problematik kring att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor till kortare vikariat. Förvaltningen har börjat undersöka möjligheterna till en typ av kompetensstege för undersköterskor. 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 11

Sammanfattande analys delårsbokslut I nedanstående tabell samlas utveckling av volym, kostnader och kvalitet för äldreomsorgen i Alingsås kommun. Kön till äldreboende, antalet personer som väntat mer än tre månader på ett boende och antalet hemtjänsttimmar har ökat de senaste åren. Därtill har Alingsås en större andel invånare över 80 är riket. Under perioden 2015 2018 prognostiserar nämnden att invånarna i behov av äldreomsorg kommer öka med cirka tre procent per år, det har 2015 skett en upprevidering av äldreutvecklingen bl.a. utifrån en ökad inflyttning av äldre till Alingsås. Ökningen av kön till särskilt boende tillsammans med ökningen av antalet äldre 2015 2018 visar behovet att tillskapa fler äldreboendeplatser i närtid. Alingsås äldreomsorg i jämförelse (volym, kostnader och kvalitet) 12 jan-aug 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kö till äldreboende (medel) 20 21 13 29 35 48 -varav väntat mer än tre månader (medel) 1 0 0 1 4 7 Hemtjänsttimmar per månad (medel) 22 000 24 200 26 900 26 700 27 400 28 700 Andel av invånarna som är över 80 år i A-sås 5,7 5,6 5,6 5,6 5,6 - Andel av invånarna som är över 80 år i Riket 5,3 5,3 5,2 5,2 5,1 - Alingsås kostnader jämfört med rikets 15,7% 11,8% 10,2% 9,2% 8,2% - Alingsås nettokostnadsavvikelse 10,5% 6,0% 4,9% 7,3% 6,8% - Hemtjänst brukarnöjdhet (placering i riket) 142 136 173 78 45 - Boende brukarnöjdhet (placering i riket) 149 83 59 61 37 - Äldreomsorgens kostnader har minskat från att ligga 15,7 procent högre än rikets 2010 till att ligga 8,2 procent högre än rikets 2014. Även Alingsås nettokostnadsavvikelse (tidigare avvikelse från standardkostnad) som anger hur mycket Alingsås Kommun kostar jämfört med vad Alingsås Kommun borde kosta om kommunen har en genomsnittlig kostnads-/ ambitionsnivå som riket har minskat från att vara 10,5 % till att vara 6,8 % högre än riket. Vård och äldreomsorgsnämndens verksamhet beräknar nå budgetbalans 2015 och prognostiserar en nettokostnadsökning som understiger pris-/löne- och volymökningar. Sannolikt kommer nettokostnadsavvikelsen minska ytterligare under 2015. De senaste åren har vård och äldreomsorgsnämndens verksamhet uppnått allt högre resultat i Socialstyrelsens brukarundersökningar. Alingsås placerades 2014 i den främsta femtedelen av Sveriges kommuner inom både hemtjänst och särskilt boende när de äldre själva bedömde kvalitén i verksamheten. Nämnden fortsätter sträva efter fortsatt kvalitetsutveckling genom åtaganden att systematiskt arbeta för att öka förtroendet genom ett professionellt personcentrerat arbetssätt och för att fortsatt utveckla äldreomsorgen mot framtiden, starta upp E-hemtjänst samt utveckla mobila arbetssätt i verksamheten.

Framtid Verksamhet Nedanstående tabell visar befolkningsprognos för äldre invånare i Alingsås Kommun 2015 2016 2017 2018 Invånare 70-79 år 3 763 3 967 4 168 4 368 Invånare 80-89 år 1 835 1 846 1 877 1 923 Invånare över 90 år 402 430 448 457 Mellan 2015 2018 beräknas invånarna mellan 70-79 år och invånarna över 90 år öka med cirka fem procent per år, invånarna mellan 80-89 beräknas öka med cirka 1,5 procent per år. Sammantaget medför ovanstående befolkningsökning en ökning av vårdtagare med cirka 3,0 procent per år under perioden 2015 2018, utifrån att lika stor andel har äldreomsorg i respektive åldersgrupp som i dagsläget. Behovsbedömning av platser på Särskilt boende under planeringsperioden 2015 platser Nuläge Planeringsperiod Långsiktigt behov 2015 behov 2016 behov 2017 behov 2018 behov 2021 behov 2030 behov Bjärke 49 54 57 60 62 68 93 Hemsjö 34 30 32 33 35 39 68 Alingsås centralort 301 305 313 320 328 348 468 Totalt 384 389 402 414 425 455 629 Ovanstående tabell visar behovet av särskilt boende fördelat per geografiskt område i Alingsås Kommun. De närmaste åren kommer framförallt bristen på äldreboendeplatser uppkomma i Bjärke och i Alingsås centralort. Planerade åtgärder för att öka antalet platser består av en förtätning av platser inom befintliga boenden i centralorten, utbyggnation av Bjärkegården och ombyggnation på Brunnsgården. Inflyttningen av äldre och dagens brist på särskilda boendeplatser är nämndens stora utmaningen de närmaste åren. Åtgärder som syftar till balans mellan tillgång och efterfrågan på särskilt boende är priorierade områden kommande år och processer för utbyggnad, ombyggnad, förtätning och planering för nya boenden behöver pågå samtidigt. Detta arbete behöver stöd från såväl samhällsbyggnad som kommunledning och bolag. Vidare krävs ställningstaganden om var det ska byggas, vem som ska bygga och driftsform. Ekonomiska överväganden för att avyttra äldre boenden till förmån för nybyggnation behövs, beslut som hänger samman med hur utformning på regeringens eventuella stöd för smålägenheter kommer att utformas. Inriktningen är även fortsättningsvis att tillskapa effektiva boenden i gruppboendemiljö. 13

För nämnden kommer det vara fortsatt viktigt att i egen regi och i samverkan med andra aktörer tillskapa fler trygghetsbostäder, utveckla anhörigstöd stödja sociala mötesplatser och andra insatser i syfte att ge människor ökad trygghet i hemmet och förusätttningar att själv påverka sin vardag, vilket i sin tur ger nöjda brukare och kvalitetspåverkan. Det är inte enbart hur nämnden själv utvecklar sin kvalitet som avgör. Stödet från primärvården läkartillgång, läkemedelsgenomgångar och så vidare samt vilka arbetsformer som vi gemensamt kan utveckla kommer också att vara avgörande för alingsåsarens förutsättningar att kunna bo kvar hemma och känna sig nöjd och trygg med vården och omsorgen. Allt talar för att nämnden de närmaste åren måste ha ett ökat hälso- och sjukvårdsfokus. En översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet pågår och förslag på en ny betalningsansvarslag är framtagen, av vilken det framgår att ännu mer sjukvård ska bedrivas utanför sjukhuset. Om framtagna förslag går igenom, kommer det att innebära än större krav på samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer på, snabba, trygga, och samordnade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Risk finns annars för att ett ännu större ansvar faller på kommunen. Inom socialnämnden pågår en omställning som syftar till fler hemmaplanslösningar, i syfte att ge vinster för såväl individ som ekonomi. För vård och äldreomsorgesnämnden som har hälso- och sjukvårdsuppdraget i kommunen innebär det dock en utökning av uppdraget, eftersom de köpta placeringarna även innefattar hälsooch sjukvårdsuppdraget. En översyn av av lagen om offentlig upphandling, LOU pågår. Det kan inom några års sikt ge nya förutsättningar för kommunen att upphandla eller skriva avtal med ideburna aktörer och underlätta upphandling med sociala hänsyn. Nämnden följer utvecklingen och utreder möjligheter för äldreomsorgen att samarbeta med andra aktörer med sociala ansvarstaganden i olika områden. Åtagandet att använda mer teknik inom äldreomsorgen är svårt. Samtidigt finns det ett ökat intresse av frågorna hos äldre och anhöriga och krav på samordnad information m.m. Framåt krävs ställningstagande kring vem som ansvarar för kostnader i olika delar och säkra system, frågor som inte kommunen själv löser. För att lyckas ändra inriktning och införa nya arbetssätt med hjälp av tekniken krävs IT-stöd, stöd i upphandlingsfrågor men även medarbetare med andra kompetensområden samt samverkan med andra kompetensaktörer. Utveckling i dessa frågor pågår på såväl kommunal som regional och nationell nivå och samverkan med den regionala nivån kommer sannolikt att intensifieras de närmaste åren. Grunden för att lyckas med trygg teknik i det egna hemmet utgörs av en bra infrastruktur. I nämndens ansvar ingår att sörja för trygghetslarmen i kommunen och här är det av största vikt att kommunens alla invånare kan ta del av en säker infrastuktur för IT så att omställning till digitala trygghetslarm fungerar när det analoga nätet släcks ned. 14

Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 65 100 73 100 8 000 Verksamhetens kostnader -514 944-526 994-12 050 Avskrivningar -3 350-3 100 250 Verksamhetens nettokostnader -453 194-456 994-3 800 Kommunbidrag 453 434 453 434 0 Finansnetto -240-240 0 Årets resultat 0-3 800-3 800 Ramökningar Belopp Volymökning hemtjänst 6 000 Nya äldreboendeplatser 2 000 Höjda arbetsgivaravgifter 3 800 Summa permanenta utökningar 11 800 Statliga bidrag till äldreomsorg -8 000 Summa tillfälliga utökningar -8 000 Totalt 3 800 Inför verksamhetsår 2016 har nämnden brist på platser i särskilt boende och en ökning av hemtjänsttimmar med 6,5 procent. Därtill förväntas en volymökning med cirka tre procent per år de närmaste åren. Budget 2016 kompenserar inte nämnden för volymökning eller för höjning av arbetsgivaravgifter för unga, vilket medför att besparingar behöver genomföras om inte extra medel tillskjuts. Ett resultat av besparingar kan bli att nämnden inte kan använda statliga bidrag till äldreomsorgen om 8,0 mnkr för 2016 eftersom dessa syftar till att förstärka bemanning och kvalité i verksamheten. Kan inte nämnden använda dessa medel riskerar det leda till att verksamhetens nettokostnader ökar. Tillskjuts kompensation för arbetsgivaravgifter bedömer nämnden att användandet av statliga medel om 8,0 mnkr för 2016 kan bidra till att nämnden har en balanserad budget, en låg nettokostnadsökning och med hjälp av de statliga medlen kan utveckling av en kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg fortsätta och nämnden bedömer att volymökningar kan hanteras utan budgetkompensation, utan med hjälp av statliga medel. 15

Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 66 700 74 700 8 000 Verksamhetens kostnader -527 811-544 611-16 800 Avskrivningar -3 350-2 950 400 Verksamhetens nettokostnader -464 461-472 861-8 400 Kommunbidrag 464 701 464 701 0 Finansnetto -240-240 0 Årets resultat 0-8 400-8 400 Ramökningar Belopp Volymökning hemtjänst 6 000 Nya äldreboendeplatser 6 000 Höjda arbetsgivaravgifter 4 400 Summa permanenta utökningar 16 400 Statliga bidrag till äldreomsorg -8 000 Summa tillfälliga utökningar -8 000 Totalt 8 400 Inför och under verksamhetsår 2017 beräknar nämnden öppna nya platser på särskilt boende och därmed prognostiseras ökningstakten av hemtjänsttimmar avta. Fler platser beräknas även medföra att vissa kostnadseffektiviseringar uppnås. Budgetuppräkning 2017 är cirka 2,5 procent vilket understiger pris-/löne och volymökningar som uppskattas till cirka fem procent och kompenserar inte heller nämnden för höjningen av arbetsgivaravgifter för unga. Nämnden uppskattar att det finns ett behov av fyra miljoner i kompensation för volymökningar 2017 och 4,4 mnkr i kompensation för höjda arbetsgivaravgifter. Tillskjuts kompensation för arbetsgivaravgifter samt viss kompensation för volymökningar bedömer nämnden att användandet av statliga medel om 8,0 mnkr för 2017 kan bidra till att nämnden har en balanserad budget, en nettokostnadsökning som understiger pris-/ löne- och volymökningar. Därtill kan statliga bidrag medföra att utvecklingen av en kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg fortsätter. Nämnden bedömer att verksamheten behöver kostnadseffektiviseras med 6-8 mnkr även om kompensation med 8,4 mnkr fördelas utifrån pris-/löne-volymökningstakten under 2017. 16

Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 68 701 76 701 8 000 Verksamhetens kostnader -543 645-564 745-21 100 Avskrivningar -3 451-2 751 700 Verksamhetens nettokostnader -478 395-490 795-12 400 Kommunbidrag 478 642 478 642 0 Finansnetto -247-247 0 Årets resultat 0-12 400-12 400 Ramökningar Belopp Volymökning hemtjänst 7 000 Nya äldreboendeplatser 9 000 Höjda arbetsgivaravgifter 4 400 Summa permanenta utökningar 20 400 Statliga bidrag till äldreomsorg -8 000 Summa tillfälliga utökningar -8 000 Totalt 12 400 Inför verksamhetsår 2018 beräknar nämnden öppna nya platser på särskilt boende och därmed prognostiseras ökningstakten av hemtjänsttimmar avta något. Fler platser beräknas även medföra att vissa kostnadseffektiviseringar uppnås. Samtidigt kommer större andel äldre med medföljande volymökningar prägla nämdens verksamhet. Budgetplan 2018 är en budgetökning med tre procent vilket understiger pris-/löne och volymökningar som uppskattas till cirka fem procent och kompenserar inte heller nämnden för höjningen av arbetsgivaravgifter för unga. Nämnden uppskattar att det finns ett behov av fyra miljoner i kompensation för volymökningar 2017, fyra miljoner i kompensation för ytterligare volymökningar 2018 och 4,4 mnkr i kompensation för höjda arbetsgivaravgifter. Tillskjuts kompensation för arbetsgivaravgifter samt viss kompensation för volymökningar bedömer nämnden att användandet av statliga medel om 8,0 mnkr för 2018 kan bidra till att nämnden har en balanserad budget, en nettokostnadsökning som understiger pris-/ löne- och volymökningar. Därtill kan statliga bidrag medföra att utvecklingen av en kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg fortsätter. 17

Investeringsbudget Tkr Reinvestering Avskrivningstid Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Inventarier 5 år 820 820 820 820 Inventarier 10 år 820 820 820 820 IT-utrustning 3 år 1 040 1 040 1 040 1 040 Vårdarhjälpmedel inkl. sängar 3 år 130 130 130 130 Vårdarhjälpmedel inkl. sängar 5 år 470 470 470 470 Anpassningsinvesteringar Inventarier 5 år 205 205 205 205 Inventarier 10 år 205 205 205 205 IT-utrustning 3 år 260 260 260 260 Vårdarhjälpmedel inkl. sängar 3 år 30 30 30 30 Vårdarhjälpmedel inkl. sängar 5 år 120 120 120 120 TOTALT UTGIFTER 4 100 4 100 4 100 4 100 Inlämning Underlag mailas senast 9 september till erik.stenkilolsson@alingsas.se, sara.brodin@alingsas.se, maria.wallmyr@alingsas.se. Inlämning av slutligt underlag med protokoll mailas till KS platina direkt efter nämndbeslut, dock senast 29 september. 18

Överförmyndarnämnden 2015-09-08 ÖFN 13 Dnr 2015.023 ÖN 078 Delårsrapport 2015 Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrmodell skall kommunfullmäktige följa upp ekonomi, verksamhet och personal vid tre tillfällen varje år. Den 31:e augusti var brytpunkten för årets andra prognos, T2. Överförmyndarnämnden har då att följa upp hur åtaganden som framgår i Flerårsstrategin 2015-2017 har kommit igång, samt ge en prognos för hur året förväntas bli avseende de sista fyra månaderna. Delårsrapporten behandlar därför ekonomi och verksamhet, men lämnar personalfrågorna därhän eftersom Överförmyndarnämnden inte har någon personal anställd. Förvaltningens yttrande Delårsrapporten påvisar en ekonomi i balans, dock kvarstår en stor del av årsräkningarna att granska, vilket i sig innebär att en stor del av arvoden till gode män och förvaltare fortfarande kvarstår att betala ut. Verksamheten möter stora svårigheter med att möta den ökade arbetsbelastningen, en belastning som ökat betydligt i samband den situation som råder kring ensamkommande barn och ungdomar. I samband med vårbokslut och T1 fick Överförmyndarnämnden i uppdrag av Kommunfullmäktige att återkomma med förtydligat underlag avseende det faktiska merarbete som ligger till grund för behovet. För att tydliggöra behovet och även för att särskilja skrivelse från själva delårsbokslut T2 inges skrivelsen i form av bilaga. Överförmyndarnämndens beslut 1. Delårsrapport och tertialrapport 2 2015 godkänns. 2. Förtydligat uppdrag antas och överlämnas till kommunstyrelsen. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2015-09-02 Överförmyndarnämnden Handläggare: Angelica Nåfors Direktnr: 0322617270 Beteckning: 2015.023 ÖN Förtydligat underlag om obalans mellan resurser och uppdrag, bilaga till delårsbokslut Ärendebeskrivning I samband med vårbokslut och T1 fick Överförmyndarnämnden i uppdrag av Kommunfullmäktige att återkomma med förtydligat underlag avseende det faktiska merarbete som ligger till grund för behovet. För att tydliggöra behovet och även för att särskilja skrivelse från själva delårsbokslut T2 inges skrivelsen i form av bilaga. Förvaltningens yttrande Överförmyndarnämnden har anhållit om tilläggsanslag, vilket avslogs av Kommunfullmäktige (se KF 47 2015-04-29, Dnr 2015.103 KS). Av beslutet framgår att Kommunfullmäktige inte ansåg underlaget gällande det faktiska merarbetet som konstituerar behovet av ökad budget vara tillfyllest. För att tydliggöra behovet av ökad budget kommer jämförelser med närliggande kommuner presenteras, samt även de rekommendationer som Jan Wallgren (Överförmyndare i Samverkan, Skövde) presenterar i sina underlag för en effektiv och rättssäker överförmyndarverksamhet. Alingsås Överförmyndarnämnd hanterar för närvarande 534 ärenden varav 41 ärenden är ensamkommande barn och ungdomar. Alla delar av uppdraget sköts av två heltidsarbetande tjänstemän, som hyrs in av Kommunledningskontoret. Fördelningen av arbetsuppgifter ser ut enligt följande: 493/2 = ca 247 ärenden per handläggare, eftersom en av handläggarna har ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar (41 ärenden i skrivande stund). Alltså ligger 288 ärenden på en av handläggarna, som också ansvarar för all nämndadministration och sekreterarskapet i överförmyndarnämnden. Handläggaren har också huvudansvaret för att möta tingsrättens begäran om utredningar och yttranden. Handläggare nummer två har, utöver att hantera 247 pågående ärenden, ansvaret för granskningen av årsredovisningar. Hittills har 354 årsräkningar lämnats in för granskning, ett antal saknas ännu. För att illustrera tidsåtgången för granskning av årsräkning har Jan Wallgren satt 4 timmar per årsräkning som ett genomsnitt. I timmar innebär årsräkningsgranskningen 1 416 arbetstimmar för att bli klar med uppgiften, vilket skulle betyda 35,4 arbetsveckor á 40 timmar om den som granskar ägnar sig åt granskning och enbart granskning. För handläggaren i fråga är fallet inte sådant, 3h/dag går åt till besöks- och telefontid och allt som följer med det. Givetvis måste tid också avsättas för att hantera frågor som uppkommer i de pågående ärenden som handläggaren hanterar. Med den tidsåtgången kontra

befintliga personalresurser skulle det ta åtminstone 57 arbetsveckor att granska samtliga årsräkningar. Att årsräkningsgranskningen skulle ta mer än ett kalenderår att få färdigt är varken acceptabelt eller rimligt, sett till såväl ur ett effektivitets- eller rättssäkerhetsperspektiv. För att tydliggöra arbetsbelastningen är enklast att göra jämförelse med andra kommuner i närområdet. Lerums kommun, som är i stort sett lika många kommuninvånare och samma antal årsarbetskrafter (2 st), men där det totala antalet ärenden är 382 stycken alltså 152 ärenden färre än i Alingsås. Per handläggare blir effekten 77 ärenden fler i Alingsås. Jämförelse kan också göras med Ale kommun, som förvisso är betydligt mindre befolkningsmässigt, men sett till ärenden har Alingsås 84 ärenden fler per handläggare än Ale. Kungälvs kommun, som är något större än Alingsås med sina 42 270 invånare, har totalt 486 ärenden och har nyligen utökat från 2 till 3 årsarbetskrafter. I jämförelse med andra kommuner i GR-området är antalet aktiva godmanskap i Alingsås kommun (321 st.) endast jämförbart med Mölndals kommun (355 st.). Mölndals kommun är betydligt större såväl sett till invånare, 62 789 personer, som till årsarbetskrafter, 3,20. Jan Wallgren, som är den som arbetar mest med att utveckla och organisera överförmyndarverksamheter över hela Sverige, anger att en rimlig dimensionering borde vara enligt följande: 1 heltid per 200-250 ärenden, beroende på komplexiteten i ärendena; observera att i dessa ärenden räknas inte ensamkommande barn och ungdomar med alls. 1 heltid behövs per 100 ärenden ensamkommande barn och ungdomar. Enligt Wallgrens dimensioneringar borde antalet årsarbetskrafter uppgå till åtminstone två heltidsanställda för att hantera de 493 ärenden som inte är ensamkommande barn och ungdomar. Med tanke på hur komplexa många ärenden är borde 246 ärenden per handläggare vara väl högt, och 2,25 årsarbetskrafter vore mer rimligt. En halvtidsanställning skulle krävas för att hantera ensamkommande barn och ungdomar, förutsatt att inte antalet ärenden ökar. En ökning i antalet ensamkommande barn och ungdomar kräver mer arbetstid. I Wallgrens dimensionering är inte nämndadministration, daglig administration eller de sedan årsskiftet tillkomna lagändringarna medräknade. Med även detta inräknat är nämndens bedömning att det totalt saknas 800 tkr. Vad innebär de bristande resurserna och det för låga antalet handläggare för verksamheten? Dels innebär det att delar av ett lagstadgat uppdrag inte uppfylls, närmare bestämt följande; 1. Ingen utbildning av ställföreträdare erbjuds eller anordnas, och 2. Ingen rekrytering av ställföreträdare utförs aktivt, samt 3. Inga utredningar utförs i den omfattning som förväntas och krävs av tingsrätten. I sin tur innebär det; a. Bristande kvalitet och låg rättssäkerhet som drabbar enskild, den som nämnden är satt att skydda från att lida rättsförluster b. Bristande nämndadministration och information som inte når nämnden c. Ingen uppföljning i individärenden d. Ingen uppföljning i gransknings- och tillsynsärenden där knepigheter i redovisning framkommer e. Låg tillgänglighet för ställföreträdarna, huvudmännen och kommuninvånarna.

För att kunna möta de ökade krav, bibehålla den rättssäkerhet som är och hantera den mängd ärenden som de facto redan finns hos Överförmyndarnämnden måste en ökning i budget ske. Inga ekonomiska effekter går att utläsa genom det ökade uppdraget, och kommer inte heller gå att utläsa, eftersom uppgifterna i sig inte kostar mer pengar. Uppdragets utökade omfattning innebär att uppgifterna blir för många för handläggarna att klara av. Enda sättet att möta ökningen är att också öka bemanningen, vilket i sin tur kostar pengar. Förslag till beslut i överförmyndarnämnden Förtydligat underlag antas och överlämnas till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Angelica Nåfors Bitr. Kanslichef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum: 2015-09-02

Delårsbokslut 2015 Överförmyndarnämnden Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Överförmyndarnämndens huvudsakliga verksamhet har inte utan problem fortlöpt under årets första åtta månader. Nämnden möter svårigheter att bibehålla en rättssäker och effektiv handläggning. Svårigheterna gäller först och främst tillsynen, utredningsuppdraget och utbildningen av ställföreträdare. Det genom lagändring ökade uppdraget har inneburit en betydligt högre arbetsbelastning på nämndens tjänstemän. Förändringar i personalbesättning har också skett under perioden, vilket påverkat arbetsflödet. Verksamheten ligger efter jämfört med tidigare år avseende granskning av årsräkningar, och även vad gäller utredningar till tingsrätten, men hanteringen av ensamkommande barn och ungdomar har haft företräde i prioriteringsordningen. Tidsåtgången i handläggning och tillsyn kan resultera i rättsförluster för enskild. Inga åtgärder har kunnat tas gällande de årsräkningar som ännu inte inkommit, något som enligt praxis skall göras allra senast innan midsommar. Vid ej inkommen årsräkning riskerar den som nämnden skall skydda lida rättsförluster, eftersom någon tillsyn av ställföreträdarens handhavanden inte kan utföras. Förseningen beror på tidsbrist hos handläggarna. Nämnden har påverkats stort av den ökning i antalet ensamkommande barn och ungdomar som anlänt till Sverige. Även om ökningen prognostiserades redan i början av året så har den faktiska ökningen varit betydligt större och skett i snabbare takt än vad nämnden hade kunnat räkna med. Ökningen innebär främst en stor ökning i arbetsbörda för tjänstemännen, samt kommer att innebära en ökad kostnad för arvoden till gode män. 1

Nämnden arbetar för att få igenom en ökning i budget som skulle innebära en tjänst, och som i förlängningen skulle möjliggöra för nämnden att arbeta med sina åtaganden samtidigt som en hög nivå av rättssäkerhet och effektivitet i övriga delar av uppdraget bibehålls. I övrigt vidtas inga åtgärder mer än försök till prioriteringar i det dagliga arbetet. Resurser för att kunna åtgärda problemen saknas. För vidare beskrivning av verksamhetens problematik hänvisas till bilaga 1, Förtydligande från Överförmyndarnämnden kring behov av ökad budget. Åtaganden och nyckeltal Överförmyndarnämnden har i åtagande att hålla en hög kvalitet i arbetet för att uppnå kommunens mål, där Alingsås kommun bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. På grund av arbetsbördan har överförmyndarnämndens tjänstemän sänkt graden av tillgänglighet under årets andra tertial, dock inte utan att rucka på de grundkrav som stadgas i förvaltningslagen. Överförmyndarnämndens verksamhet har inte påbörjat något arbete med att uppnå åtaganden och bedömer inte kunna göra det under året. I nämndens åtagande ligger att rekrytera och bibehålla ställföreträdare, inga aktiviteter har planerats eller genomförts under året. Tid och resurser att arbeta med att uppnå åtagandet finns inte. Några nyckeltal har inte antagits. Uppdrag Nämnden har inte fått något riktat uppdrag. Intern kontroll Den interna kontrollen har inte påbörjats, vilket är enligt plan. Internkontrollen utförs vanligen närmare årets slut, och kommer så utföras även under 2015. Omedelbar åtgärd Inga riskområden med omedelbar åtgärd identifierades i flerårsstrategin. De risker som identifierades då kvarstår fortfarande i oförändrat läge. 2

Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 197 59 197 0 163 Personalkostnader -3 030-2 130-3 030 0-2 127 Lokalhyror -5-5 0-2 Köp av tjänster -1 291-851 -1 291 0-837 Övriga kostnader -115-95 -115 0-56 Verksamhetens kostnader -4 441-3 076-4 441 0-3 022 Avskrivningar 0 Verksamhetens nettokostnader -4 244-3 017-4 244 0-2 859 Kommunbidrag 4 244 2 829 4 244 0 2 720 Finansnetto 0 Årets resultat 0-188 0 0-139 Överförmyndarnämnden visar en budget i balans utan avvikelser från delårsbokslut prognos 1. En osäkerhetsfaktor finns i posten personalkostnader eftersom åtminstone en tredjedel av årets arvoden till ställföreträdare ännu inte betalats ut. Dessutom kommer det ökande antalet ensamkommande barn och ungdomar generera kostnader för gode män, vilket kommer att belasta årets budget. Investeringar Nämnden har inga investeringar. Personal Överförmyndarnämnden har ingen anställd personal, handläggarna hyrs in av Kommunledningskontoret. 3

Framtid Verksamhet Nämnden kommer även fortsättningsvis möta de svårigheter att bibehålla en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig verksamhet om ingen förändring i budget sker. Möjligheter till besparingar finns i stort sett inte, och de besparingar som skulle vara möjliga är inte tillräckliga för att finansiera det behov som finns av en tjänsteman till. Flyktingsituationen i världen är en annan faktor som spelar in, vari Överförmyndarnämnden, Socialnämnden och Utbildningsnämnden berörs på olika sätt. Varje barn, eller ungdom, som kommer till Sverige utan vårdnadshavare eller ansvarig vuxen har rätt till en god man som ser efter barnets behov. Det är Överförmyndarnämndens skyldighet att se till att god man förordnas så snabbt som möjligt, och det är också Överförmyndarnämndens skyldighet att se till att dessa gode män har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra sitt uppdrag. Vid sidan av detta har Överförmyndarnämnden också en skyldighet att utreda behov av ställföreträdarskap, inhämta läkarintyg, utreda ställföreträdares lämplighet och rekrytera ställföreträdare så att de som behöver god man eller förvaltare också får det. För vidare beskrivning av verksamhetens problematik hänvisas till bilaga 1, Förtydligande från Överförmyndarnämnden kring behov av ökad budget. Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 0 Verksamhetens kostnader -4 374-5 174-800 Avskrivningar 0 Verksamhetens nettokostnader -4 374-5 174-800 Kommunbidrag 4 374 4 374 0 Finansnetto 0 Årets resultat 0-800 -800 4

Ramökningar Belopp En heltidstjänst 600 Ökade lagkrav + ensamkommande barn 200 Summa permanenta utökningar 800 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 800 Förklarande text till utökningar Utökningen krävs för att klara av arbetsbördan och hålla en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig verksamhet framöver. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Prioritering och fördelning av arbetsuppgifter, vilket inte har inneburit någon förändring. Arbetsuppgifterna och det lagstadgade uppdraget övergår de resurser som finns att tillgå i verksamheten. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Rättsosäkerhet gentemot enskild, för långa handläggningstider, orimligt hög arbetsbelastning för tjänstemän. 5

Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 0 Verksamhetens kostnader -4 505-5 305-800 Avskrivningar 0 Verksamhetens nettokostnader -4 505-5 305-800 Kommunbidrag 4 505 4 505 0 Finansnetto 0 Årets resultat 0-800 -800 Ramökningar Belopp En heltidstjänst 600 Ökade lagkrav + ensamkommande barn 200 Summa permanenta utökningar 800 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 800 Förklarande text till utökningar Utökningen krävs för att klara av arbetsbördan och hålla en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig verksamhet framöver. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Prioritering och fördelning av arbetsuppgifter, vilket inte har inneburit någon förändring. Arbetsuppgifterna och det lagstadgade uppdraget övergår de resurser som finns att tillgå i verksamheten. 6

Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Rättsosäkerhet gentemot enskild, för långa handläggningstider, orimligt hög arbetsbelastning för tjänstemän. Plan 2018 Belopp i tkr Uppräknad plan 2018 Prognos plan 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 0 Verksamhetens kostnader -4 640-5 440-800 Avskrivningar 0 Verksamhetens nettokostnader -4 640-5 440-800 Kommunbidrag 4 640 4 640 0 Finansnetto 0 Årets resultat 0-800 -800 Ramökningar Belopp En heltidstjänst 600 Ökade lagkrav + ensamkommande barn 200 Summa permanenta utökningar 800 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 800 7

Förklarande text till utökningar Utökningen krävs för att klara av arbetsbördan och hålla en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig verksamhet framöver. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Prioritering och fördelning av arbetsuppgifter, vilket inte har inneburit någon förändring. Arbetsuppgifterna och det lagstadgade uppdraget övergår de resurser som finns att tillgå i verksamheten. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Rättsosäkerhet gentemot enskild, för långa handläggningstider, orimligt hög arbetsbelastning för tjänstemän. 8

Ärende 2 Alingsås 400-års jubileéum 2019, planeringsuppdrag

Datum: 2015-09-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Hellten Direktnr: 0322-616127 Beteckning: 2011.077 KS Alingsås 400-års jubileéum 2019, planeringsuppdrag efter återremiss Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att lämna förslag på planering och aktiviteter med anledning av Alingsås 400-årsjubileum år 2019 (KSAU 2011-02-23, 54). Den 14 augusti 2013, 109 godkände kommunstyrelsens arbetsutskott ett direktiv kring historiebeskrivning inför 400-årsjubileumet. Kommunledningskontoret fick i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen ta fram detaljerade direktiv under förutsättning av finansiering. Finansieringen hänsköts till flerårsstrategiberedningen inför 2014, där inga medel anslogs. Ärendet ligger därför vilande. Gruppledarna för de politiska partierna i kommunfullmäktige gav kommunfullmäktiges presidium i uppdrag att starta igång arbetet med förberedelser inför 400-årsjubileumet vid möte den 23 maj 2015. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 25 augusti 2015 lämnat yttrande med förslag till beslut. Kommunstyrelsen har den 14 september 2015, 159 återremitterat ärendet i syfte att upprätta en mer detaljerad plan för vad 400-års jubileet skall innefatta samt vilken organisation och resurser som krävs för ett genomförande. Planen skall redovisas inför flerårsstrategiberedningen för att skapa möjlighet till politiska prioriteringar. Kommunledningskontoret har kompletterat tjänsteskrivelse och bilaga utifrån återremissens syfte. Förvaltningens yttrande Kommunfullmäktiges presidium har tillsammans med representanter från olika funktioner på kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram förslag till huvudinriktning, organisation och finansiering av 400-årsjubileet. Historieskrivningen ses som en viktig plattform i 400-års jubileet och ingår därför i ärendet. Gruppen föreslår att syftet med 400-års jubileet är att hylla vårt Alingsås, och lyfta fram de eldsjälar och innovatörer/entreprenörer inom näringsliv och föreningsliv som varit med och byggt Alingsås till vad det är idag. Gruppen föreslår att 400-års

jubileet tar utgångspunkt i Alingsås ekonomiska historia och arbetsmarknadshistoria. Jubileumsfirandet pågår under 2018-2020, med tyngdpunkt under 2019. Målet med firandet är en stärkt stolthet och gemenskap hos invånare och företagare i Alingsås och en stärkt position för Alingsås som etableringskommun för nya verksamheter. En samlad historiebeskrivning med fokus på ekonomisk historia saknas idag och behöver tas fram för att kunna ligga till grund för jubiléets aktiviteter. Gruppen föreslår att invånarna får bidra med berättelser och att låta en historiker vara chefredaktör för en central redaktörsgrupp vid utformningen. Gruppen föreslår att medskapande ska vara ett centralt begrepp för jubileet. Gruppen föreslår därför att projektet upprättar en kommunikativ plattform i form av hemsida och sociala medier där vi kan erbjuda möjligheter för dialog och medskapande och ge invånare och verksamhetsutövare möjlighet att komma med förslag och anmäla egna aktiviteter. Denna digitala plattform kan sedan vidareutvecklas och användas i andra projekt som har behov av medborgardialog som till exempel A+. Kommunens åtagande i jubileumsplaneringen bör vara att fungera samordnande och att hålla i den övergripande planeringen. Men också att inspirera och involvera såväl invånare som näringsliv och föreningar i hela kommunen i firande och jubileumsaktiviteter. Alingsås är idag inte bara staden utan också landsbygden och orterna runt omkring. Landsbygdens roll i förhållande till staden ska därför synliggöras i firandet. Kommunfullmäktiges presidium utses till politisk styrgrupp för jubileet. Kommunstyrelsen är beställare. Kommunledningskontoret är ansvarig förvaltning och ansvarar för projektledning. Ett viktigt fokus för projektledningen blir att möjliggöra samskapande och att koordinera aktiviteter som planeras och genomförs i den ordinarie verksamheten i förvaltningar, företag, föreningar m m. Kommunledningskontoret har gjort jämförelser med andra kommuner som nyligen firat jubileum, eller står inför ett jubileumsfirande (Ängelholm, Kristianstad, Åtvidaberg och Örebro). Dessa kommuner har avsatt 8-13 mnkr för förberedelser. Gruppen gör bedömningen att det utifrån syfte, mål och organisation är rimligt att Alingsås avsätter 2 mnkr per år för 2016-2018. Pengarna skall användas för uppstart, projektledning, historieskrivning, jubileumslogotyp, förberedande planeringsarbete inför jubileumsåret samt att upprätta en kommunikativ plattform. Ekonomi, huvudinriktning och organisation utvecklas i bilaga till tjänsteskrivelsen. Jubileumsåret 2019 och dess aktiviteter ligger utanför den aktuella ekonomiska planeringsperioden 2016-2018. Detta ärende fokuserar på själva

planeringsuppdraget för perioden 2016-2018 och arbetet som ska leda fram till vad jubileumsåret ska innehålla. Detta ärende innefattar således sjösättandet av en verkställande organisation som planerar, driver, samlar in, samordnar, och slutligen lämnar förslag på jubileumsårets innehåll och upplägg. Organisationen ska aktivt fokusera på medskapandet och samordning av viljor och idéer från såväl den egna kommunen som föreningar, allmänhet och näringsliv. Inför flerårsstrategi 2017-2019 bör projektorganisationen få i uppdrag att ta fram förslag till utförandebudget för jubileumsåret 2019. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktiges presidium utses till styrgrupp för 400-årsjubilieet. 2. Flerårsstrategiberedningen får i uppdrag att bereda frågan om budget för planeringsarbetet. 3. Kommunledningskontoret ansvarar för projektledning. Efter beslut om budget får kommunledningskontoret i uppdrag att verkställa projektorganisationen samt att starta upp arbetet med planering och samordning inför jubileet utifrån den huvudinriktning som föreslås i skrivelsen. 4. Styrgruppen får i uppdrag att inför flerårsstrategi 2017-2019 ta fram ett underlag till budget för jubileumsåret 2019. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Malin Hellten Kommunikations- & marknadsföringschef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum: 2015-09-30

400-års jubileum Bilaga 1. Ekonomi, huvudinriktning och organisation

Avgränsningar Själva jubileumsåret 2019 och dess aktiviteter ligger utanför den aktuella ekonomiska planeringsperioden 2016-2018. Detta ärende fokuserar på själva planeringsuppdraget för perioden 2016-2018 och arbetet som ska leda fram till vad jubileumsåret ska innehålla. Planeringsuppdraget innefattar sjösättandet av en verkställande organisation som planerar, driver, samlar in, samordnar, och slutligen lämnar förslag på jubileumsårets innehåll och upplägg. Organisationen ska aktivt fokusera på medskapandet och samordning av viljor och idéer från såväl den egna kommunen som föreningar, allmänhet och näringsliv.

Ekonomi för planeringsuppdrag 2 mkr per år 2016-2018 Inkluderar: Projektledare, 100% tjänst Eventkoordinator mot näringsliv/förening, 50% tjänst Historieskrivning Jubileumslogotyp Hemsida med dialogplattform

Detaljerad budget - planeringsuppdrag 2016 2017 2018 Projektledare 300 tkr (50% tjänst) 600 tkr (100% tjänst) 600 tkr (100% tjänst) Koordinator näringsliv/förening - 300 tkr (50% tjänst) 300 tkr (50% tjänst) Historieskrivning 1 100 tkr 1 000 tkr 600 tkr Jubileumslogotyp/ grafisk plattform Hemsida & Dialogplattform Marknadsföring/ presentation/skisser idéer/annonsering Möten/dialogforum föreningar, näringsliv, allmänhet mfl 200 tkr - - 400 tkr - 100 tkr - 30 tkr 250 tkr - 70 tkr 150 tkr

Ekonomi för utförande Projektgruppen återkommer inför flerårsstrategiberedningen 2017-2019 med kostnadsberäkning för aktiviteter och beslut om och anslag vid sidan om ordinarie verksamhetsram. Kommunens ordinarie verksamheter och aktiviteter ska ha fokus på 400-års jubileumet under perioden 2018-2019. I flerårsstrategiberedningen för 2018-2020 bereds dokumentation och återkoppling av 400-årsjubileumet.

Jubiléet som språngbräda Tillfälle att visa Alingsås plats i Västsveriges historia. Utnyttja inför under efterperioden kring jubileumsåret 2019 Visa Alingsås unika historia, en riktig stad med egen arbetsmarknad, näringslivshistoria och stark entreprenörsanda. Jubiléet kan användas som språngbräda för att visa upp orten för blivande invånare och uppmuntra nya etableringar och blicka framåt. Samskapande ska genomsyra kommunen sammanhållande och inspirera andra till engagemang. Inkluderande vem är alingsåsaren idag? Samverka med företag och företeelser som jubilerar 2019

Syfte med jubileumsåret Stolthet: Hylla Alingsås eldsjälar, entreprenörskap och unika historia Framtid: Fokus på framtidens Alingsås; visualisera Alingsås om 400 år med fokus på barn & unga (nästa generations entreprenörer och eldjälar) Etablering: Locka hit nya verksamheter och nya invånare Inkluderande: Bjud in ALLA alingsåsare samskapande - i firandet av vår vackra kommun, stärk stoltheten och gemenskapen

Huvudinriktning - eldsjälar, entreprenörskap & framtid Bygg aktiviteter utifrån historiebeskrivningen och arbetsmarknadshistorien Använd historiebeskrivningen medvetet för att knyta nya näringsrelationer och hylla gamla relationer Visa upp möjligheterna med Alingsås som etablerings- och boendeort - framtiden Bjud in företagare/eldsjälar som varit med och byggt Alingsås historia t ex företagsledningen för Lindex osv. Dra hit conventions konferenser under 2019

Historieskrivning Historieskrivningen ligger till grund för den röda tråden under jubileumet. En historiker tar med hjälp av allmänhet och näringsliv fram Alingsås arbetsmarknadshistoria. I dialogen kring historieskrivningen kan olika frågeställningar också lyftas fram och föras dialog kring; vilka entreprenörer har skapat Alingsås till vad det är idag? Vem är alingsåsaren? Alingsås del i Västsveriges historia? Budgeten omfattar anlitande av historiker samt redaktionellt arbete och en färdigställd historieskrivning. Den omfattar dock inte en färdigställd produkt i form av tryckt bok eller säljbar produkt. Historieskrivningen kan sedan inför jubileumsåret användas för att ta fram jubileumsbok/gåva eller digital produkt för försäljning mm.

Krav på organisation Projektledaren behövs för att hålla ihop hela jubileumsplaneringen, inspirera andra aktörer och samordna samtliga delprojekt såväl kommunens, som externa initiativ, ansvara för budget, grafiskt uttryck, bereda underlagen för jubileumsåret, ta fram/sköta hemsida, hålla i dialogmöten, visualisera inkomna förslag, marknadsföra mm. mm. Koordinator näringsliv/förening skall vara särskild direktkontakt gentemot föreningar/näringsliv för att driva på privata initiativ, stötta och koordinera förslag på aktiviteter som kommer från näringsliv/företag för jubileumsåret mm. Arbetsgrupper kan bestå av befintlig kommunpersonal eller företagare/föreningsaktiva/allmänhet som samlas inom ett idéområde. Exempel kan vara utsmyckning av staden under jubileumsåret, arbetsgrupp historieskrivning, Bjärkebygdens aktiviteter, födelsedagen, turistsatsning, hemvändarfirande mm.

Projektorganisation