Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 7 Juni 2016, kl 14:00-17:00 Plats: Bokö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Budgetuppföljningar Regiongemensam elevenkät Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor och fritidshem Nuläge och målsättning rörande barngruppernas storlek i förskolan 5. Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan 6. Uppföljning av delegationsbeslut läsåret 15/16

2 Kallelse/Underrättelse Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: E-post:

3 Ärende 1 Budgetuppföljningar 2016

4 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2016 Ärendebeskrivning Enligt KS beslut , 218 uppmanas varje nämnd att göra månadsuppföljningar för egen del. Förvaltningens yttrande Årsprognos per maj 2016 för det ekonomiska resultatet är + 1 mnkr. Det är en oförändrar prognos utifrån vårbokslut. Inräknat i prognosen ingår en reglering på +2,65 mnkr i form av generellt statsbidrag för flyktingsituationen. Nämnden har i sin ram ett helårsuppdrag för att anordna omsorg på obekväm arbetstid och att utöka antalet digitala lärverktyg. Prognosen, som bygger på årets första fem månader och planerat kommande sju månader, ger i och med detta ett positivt resultat i och med att uppdragen inte går att verkställa förrän efter sommaren. Utöver detta har teamen tillsammans fortfarande en negativ prognos, vilket gör att överskottet inte blir lika stor som den uppskjutna kostnaden. Arbete pågår fortfarande med att planera organisation för läsåret och att arbetet med att nyanställa personal drar ut på tiden samt att personalomsättningen har ökat i verksamheten. Skolverket har nu lämnat besked om bidragsramar för aviserade statsbidrag för lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, lärarlönelyft och fattat beslut om statsbidrag för minskade barngrupper i förskolan. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner prognos per maj år Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Controller

5 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

6 Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning Belopp i mkr Budget 2016 Prognos maj 2016 Avvikelse prognos/budget 2016 Verksamhetens intäkter 119,9 126,2 6,3 Personalkostnader -480,2-484,5-4,4 Lokalhyror -126,9-126,9 0,0 Köp av tjänster -217,8-217,9-0,1 Övriga kostnader -37,1-38,0-0,9 Verksamhetens kostnader -862,0-867,4-5,3 Verksamhetens nettokostnader -742,1-741,1 1,0 Kommunbidrag 742,1 742,1 0,0 Årets resultat 0,0 1,0 1,0 Ekonomisk sammanfattning Drift Årsprognos per maj 2016 för det ekonomiska resultatet är + 1 mnkr. Inräknat i prognosen ingår en reglering på +2,65 mnkr i form av generellt statsbidrag för flyktingsituationen. Nämnden har i sin ram ett helårsuppdrag för att anordna omsorg på obekväm arbetstid och att utöka antalet digitala lärverktyg. Prognosen, som bygger på årets första fem månader och planerat kommande sju månader, ger i och med detta ett positivt resultat i och med att uppdragen inte går att verkställa förrän efter sommaren. Utöver detta har teamen tillsammans fortfarande en negativ prognos, vilket gör att överskottet inte blir lika stor som den uppskjutna kostnaden. Arbete pågår fortfarande med att planera organisation för läsåret och att arbetet med att nyanställa personal drar ut på tiden samt att personalomsättningen har ökat i verksamheten. Skolverket har nu lämnat besked om bidragsramar för aviserade statsbidrag för lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, lärarlönelyft och fattat beslut om statsbidrag för minskade barngrupper i förskolan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av det prognosticerade ekonomiska resultatet per huvudverksamhet. Politisk verksamhet +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Förskola +1,0 mnkr Omsorgspeng för förskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. 1

7 Det är totalt 35 färre barn i förskoleverksamheten än planerat. Denna minskning mot planerat antal beror på att det är färre folkbokförda barn i förskoleåldern. Jämförelsevis mot samma period föregående år finns det fler barn som har behov av förskola under våren. Verksamheten har personal och lokaler planerad efter att barnantalet ska öka under våren. Två förskoleavdelningar har öppnat i Stadsskogens område. Från januari månad till maj är ökningen 77 barn. Trots att det är 35 barn färre i verksamheten än planerat, finns inte ett ekonomiskt överskott, pga högre personalkostnader. Något som beror både på ökad sjukfrånvaro och viss överkapacitet i verksamheten. Under våren kan full behovstäckning ges och förskolor har kunnat ta emot de barn som har ansökt om plats under våren. Under hösten arbetar verksamheten med att anpassa organisationen efter det lägre barnantalet i förskolans verksamhet. I denna prognos råder det osäkerhet kring höstens organisation och hur verksamheten kan anpassas till lägre barnantal. Nämnden har i sin ram ett helårsuppdrag för att anordna omsorg på obekväm arbetstid. Eftersom utökningen blir till hösten blir det ett överskott i denna verksamhet. Statsbidrag har beviljats för att minska barngrupper i förskolan för hösten 2016 och våren Statsbidraget är inte inräknat i varken budget eller prognos. Fritidshem +/-0 mnkr Omsorgspeng för fritids är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Statsbidrag för fritidshemssatsning läsår 2016/2017 har kommunen blivit tilldelad en bidragsram. Bidragsramen är tilldelad kommunen enligt elevantal. Kommunen kan ansöka om utökad bidragsram. Statsbidraget är inte inräknat i varken budget eller prognos. Pedagogisk omsorg +/-0 mnkr Omsorgspeng för pedagogisk omsorg är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Förskoleklass +/-0 mnkr Elevpeng för förskoleklass är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Grundskola +/-0 mnkr Elevpeng för grundskola är ökad motsvarande förväntad löneökning. Ingen förväntad avvikelse. Statsbidrag för lågstadiesatsning läsår 2016/2017 har kommunen samma bidragsram läsår 2015/2016. Detta belopp är inräknat i både budget och prognos. Bidragsramen är tilldelad kommunen enligt elevantal. Kommunen kan ansöka om utökad bidragsram. Statsbidrag för lärarlönelyft är inte inräknat i varken budget eller prognos. Nyanlända elever utgör en stor del av den ökning som nämnden har mot planerat antal elever. Migrationsverket betalar ut bidrag till kommunerna för utbildningskostnader och nämnden ansöker för samtliga asylsökande elever i Alingsås skolor. Verksamhetens intäkt har ökat på grund av att kommunen har 2

8 fler asylsökande elever än planerat. Inräknat i prognosen ingår en reglering på +2,65 mnkr i form av generellt statsbidrag för flyktingsituationen. Intäkterna möts av personalkostnad. Grundsärskola +/-0 mnkr Ingen förväntad avvikelse. Kost +/-0 Ingen förväntad avvikelse. Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Kostnader Politisk verksamhet -0,8-0,8 0,0 Förskola -276,3-275,8 0,5 Fritidshem -70,7-70,7 0,0 Pedagogisk omsorg -6,1-6,1 0,0 Förskoleklass -24,2-24,2 0,0 Grundskola -430,7-436,5-5,8 Grundsärskola -18,5-18,5 0,0 Kost -79,7-79,7 0,0 Summa -907,0-912,2-5,3 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola 28,3 28,8 0,5 Fritidshem 18,1 18,1 0,0 Pedagogisk omsorg 0,9 0,9 0,0 Förskoleklass 0,5 0,5 0,0 Grundskola 36,0 41,7 5,8 Grundsärskola 1,4 1,4 0,0 Kost 79,7 79,7 0,0 Kommunbidrag 742,1 742,1 0,0 Summa 907,0 913,3 6,3 Netto 0,0 1,0 1,0 3

9 Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun budget prognos avvikelse Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 4

10 Ärende 2 Regiongemensam elevenkät 2016

11 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: Beteckning: BUN Regiongemensam elevenkät 2016 Ärendebeskrivning För femte året i rad har Alingsås kommun deltagit i enkätundersökningen som vänder sig till elever och föräldrar i GR-kommunerna. Syftet med enkäten är att få kunskap om hur elever och föräldrar upplever kommunens förskolor och skolor. Nytt för i år är dock att GR-enkäten ej genomförs för förskolan. En ny enkät har utarbetats inom GR som kommer att genomföras under hösten -16. GR-enkätens syfte är att ta tillvara på det som fungerar väl samt att hitta områden som skolan behöver utveckla. Frågorna som besvaras är fördelade på områdena: Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande I åk 2 och 5 besvaras även frågor om Fritidshemmet. Enkäten ingår sedan 2012 även som en del i SKLs öppna jämförelser. Beredning Verksamheterna använder sig av underlaget som en del av sin årliga nulägesanalys. Jämförelser görs med GR i stort och med övriga verksamheter i kommunen för att skapa en uppfattning om hur man ligger till i stort. Mest användbart torde dock underlaget utgöra för verksamheten då man gör en egenjämförelse över tid för att på så sätt se effekter av olika utvecklingsinsatser. Alingsås ligger på eller över GR-snittet inom samtliga kategorier i samtliga årskurser, utom ett. Föräldrarna i åk 2 är inte riktigt lika nöjda som övriga i undersökningen. Inom Kunskaper och lärande samt fritidshem. I åk 8 har vi fortsatt mycket goda resultat och ligger i absoluta toppen. Svarsfrekvensen har succesivt ökat och är i år högre än något år tidigare, 89,7%. Det ger Alingsås en femteplats vad gäller svarsfrekvens bland de 13 GRkommunerna. De tre senaste åren har Alingsås låtit tre NKI-frågor ingå i enkäten. NKI står för Nöjd Kund Index. Genom att se på vissa korrelationer mellan dem och de andra frågorna ges ett värde på helhetsintrycket. I år har en ny leverantör genomfört enkäten och index för jämförelse med övriga kommuner görs genom andel nöjda svar. Det är inte helt jämförbart med NKI-resultaten från tidigare är, men

12 ger ändå på samma sätt jämförelsen med GR-kommunerna. Utmärkande positivt är resultaten för elever åk 5. Även åk 8 ligger fortsatt högt i förhållande till GR. NKI-resultat Föräldrar i förskolan Alingsås GR Alingsås GR Alingsås GR Elever åk Föräldrar åk Elever åk Föräldrar åk Elever åk Föräldrar åk Det finns flera bilagor i ärendet. Alingsås kommuns totalrapport är den bilaga som man kan lägga störst uppmärksamhet vid. För den som vill fördjupa sig finns övriga bilagor för kännedom. Varje skolas resultat kommer att finnas via skolornas egna hemsidor. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av resultaten av GR:enkäten och lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Rachel Törnell Verksamhetschef grundskola Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

13 Totalrapport hela GR 1

14 Mölndal, april 2016 Kontaktperson Indikator: Karin Tidlund Kontaktperson GR: Jenny Sjöstrand 2

15 3

16 Innehåll Bakgrund och metod... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande & Metod... 5 Frågeformulär... 6 Avvikelser... 6 Respondenter... 7 Vilka har deltagit?... 7 Rapporterna... 7 Resultat Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs 2 gymnasiet Sammanfattningsvis

17 Bakgrund och metod Bakgrund Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört en snarlik undersökning på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Syfte Undersökningen syftar till att ge ett underlag om hur elever uppfattar sin skola inom ett antal utvalda områden. I och med att undersökningen genomförs med gemensam metod, formulär och under samma tidsperiod i samtliga skolor i GR:s medlemskommuner så finns möjlighet att jämföra sig med varandra och regionen som helhet. GR får också underlag för att ta ett gemensamt grepp på skolfrågorna. Eftersom undersökningen har genomförts med samma frågeställningar och snarlika metoder i flera år så kan också utvecklingen över tid studeras och effekten av verksamhetsutvecklande åtgärder kan följas upp. Genomförande & Metod Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Skolorna, och en därför utsedd kontaktperson på skolan, har försetts med inloggningskoder, uppdelade klassvis. Kontaktpersonen tillsammans med rektor/genomförandeansvarig har ansvarat för att informera om undersökningen och för att klasserna har fått ta del inloggningsuppgifterna. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna har därefter (i huvudsak) besvarats på lektionstid. Datainsamlingen påbörjades den 22 februari 2016 och avslutades den 26 mars Varje vecka har svarsfrekvenser per skola och klass skickats ut till kommunrepresentanter och genomförandeansvariga för att de ska veta vilka klasser som ännu inte har genomfört undersökningen. Förändringar från tidigare år Tidigare år hade hela klassen en gemensam kod vilket gjorde att samma elev kunde svara flera gånger. Från och med 2016 har förfaringssättet ändrats för att undvika detta på så sätt att en unik kod per elev delats ut. För elever i årskurs 8 och gymnasiet lades svarsalternativet annat till på frågan om kön. För första gången översattes enkäten till eleverna språken den översattes till var engelska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Drygt 500 av svaren avgavs på annat språk (engelska 227, arabiska 106, dari 104, somaliska 47, tigrinja 10, samt albanska 11 och sorani 1) Möjlighet till extrafrågor och extraurval Alla kommuner hade möjlighet dels att lägga till egna kommunspecifika frågor, dels att ställa enkäten till fler målgrupper än elever i årskurs 2, 5, 8 och GY2. Alla kommuner utom Öckerö lade till någon eller några extrafrågor. Ale och Lerum valde att låta samtliga årskurser delta i grundskoleenkäten. Alingsås, Härryda, Lerum och Kungsbacka lade till samtliga årskurser i gymnasiet. I Ale, Alingsås, Stenungsund och Göteborg deltog även grundsärskolans och gymnasiesärskolans elever. Även Härrydas gymnasiesärskola deltog. Utformningen av enkäten till grundsärskolan anpassades speciellt för målgruppen med bildstöd och färre antal frågor per sida. Frågornas formulering var dock densamma som i grundskolans. Enkät till vårdnadshavare genomfördes i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Partille och Tjörn. I Kungsbacka genomfördes enkäten även till vårdnadshavare i förskolan. 5

18 Frågeformulär Frågeområden Liksom tidigare år har frågor ställts inom områdena Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritids (endast åk 2 och 5) Helhetsbedömning Helhetsbedömning består i årets undersökning endast av en fråga istället för de tre frågor som tidigare låg till grund för att beräkna ett nöjdhetsindex. Vissa kommuner valde bort denna fråga och därmed redovisning i prioriteringsmatris. Avvikelser Under den första veckan av enkätens genomförande fanns ett felaktigt villkor i enkäten, som gjorde att elever i åk 5 (eller 4) inte fick frågor om fritids. Totalt var det elever som besvarade femmans enkät, och inte fått möjlighet att besvara frågor om fritids. Detta utgör ungefär en tredjedel av samtliga femteklassare. Under en stund 1 mars när felet upptäcktes förvärrades problemet så att inte heller tvåorna fick frågan. Detta drabbade 16 elever (fem i Lerum, nio i Kungsbacka och två i Göteborg). 6

19 Respondenter Vilka har deltagit? Omkring 340 skolor, klasser och över elever har deltagit i undersökningen. Av alla inbjudna elever har 85 % besvarat enkäten. Strax över av de deltagande eleverna ingick i basutförandet, alltså åk 2, 5, 8 och gy2. Andelen som svarat är högst i de lägre årskurserna både i årskurs 2 och årskurs 5 ligger svarsfrekvensen strax över 89 % medan den ligger strax under 80 % i årskurs 8 och i gymnasiets årskurs 2. Svarsfrekvens per kommun Totalt alla deltagande årskurser Per årskurs i basutförandet Kommun Antal Antal Svarsfrekvens svar elever ÅK2 ÅK5 ÅK8 GY2 Ale ,4% 96,0% 80,7% 82,9% Alingsås ,7% 92,4% 96,4% 87,4% 90,6% Göteborg ,8% 85,9% 84,3% 74,2% 78,2% Härryda ,5% 85,7% 95,8% 89,1% 82,3% Kungsbacka ,5% 87,5% 88,8% 81,3% 81,3% Kungälv ,5% 93,7% 95,1% 82,6% 71,9% Lerum ,6% 97,4% 97,4% 87,2% 71,7% Lilla Edet ,8% 83,7% 82,4% 83,3% 51,9% Mölndal ,3% 96,5% 93,1% 79,7% 65,5% Partille ,0% 92,0% 94,9% 85,6% 80,9% Stenungsund ,7% 97,4% 95,6% 86,1% 86,2% Tjörn ,2% 99,4% 97,4% 91,1% Öckerö ,0% 94,4% 97,3% 68,0% 90,7% Totalt ,0% 89,5% 89,2% 79,8% 79,1% Svarsfrekvens elevenkäten över tid Kommun Ale 59% 87% 85% 92% 86% 91% Alingsås 48% 86% 81% 75% 86% 90% Göteborg 58% 68% 74% 77% 72% 81% Härryda 86% Kungsbacka 59% 68% 68% 75% 77% 83% Kungälv 68% 74% 81% 79% 83% 84% Lerum 74% 86% 87% 89% 85% 90% Lilla Edet 72% 96% 91% 88% 93% 81% Mölndal 80% 87% 80% 83% 89% 89% Partille 55% 61% 73% 82% 76% 90% Stenungsund 86% 76% 73% 85% 86% 91% Tjörn 80% 86% 78% 90% 87% 96% Öckerö 81% 89% 87% 93% 90% 88% Totalt 60% 74% 77% 80% 79% 85% Rapporterna Resultaten för undersökningen levereras förutom rådata sammanfattat i denna rapport samt i resultatrapporter per organisatorisk nivå. Redovisning och beräkningar Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. 7

20 Frågeområden sammantaget resultat för ett antal frågor som berör samma del. Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ. Till skillnad från tidigare år räknas andelen som svarat Vet ej in i totalen. Svarsandelarna beräknas alltså som andel av samtliga svar istället för som andel av de som uttryckt en åsikt i frågan. En konsekvens av detta är att svarsandelarna blir aningen lägre än tidigare år. Vid de jämförelser bakåt som görs i 2016 års rapporter räknas tidigare års värden om enligt samma metod som årets resultat, för en rättvisande jämförelse. Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i beräkning av medelvärde. Alla frågor har svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Vid beräkning av medelvärde kommer svarsalternativen att översättas till 4, 3, 2 respektive 1. Frågan om helhetsintryck besvaras på en skala 1-10 där andelen som svarat 5 eller högre kategoriseras som nöjda i indexvärdet Helhet. Förändringar från tidigare år Vissa deltagare har inte genomfört hela enkäten. 178 personer har avslutat/stängt ner enkäten innan de besvarat bakgrundsfrågor och/eller kommunspecifika frågor. Dessa har ändå inkluderats i resultaten alla som svarat på hela området Bemötande har tagits med. Resultatrapporter Resultatrapporter för varje organisatorisk nivå finns för var och en av ingående årskurser och visar sammantagna resultat per GR sammantaget kommun stadsdel i Göteborg skola skolenhet gymnasieprogram För att en rapport skall skapas på en viss nivå krävs svar från minst sju personer på den aktuella nivån. Resultatrapporterna innehåller följande: 1. Om undersökningen Fakta om undersökningen, dess metod och beräkningar 2. Jämförelser frågeområden Indexvärde per frågeområde redovisas för varje år som undersökningen genomförts. Det egna resultatet jämförs också med värdet för hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 3. Jämförelsediagram Ett stapeldiagram visar det egna indexvärdet för varje frågeområde jämfört med värdet för hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 4. Könsjämförelse Det egna indexvärdet visas nedbrutet på pojkar och flickor. Värdet jämförs med hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 5. Resultat per fråga En sida per frågeområde med dess ingående frågor. Svarsandel för respektive svarsalternativ visas i en stapel. Vid sidan visas frågans medelvärde för i år samt för förra året, och som referens medelvärdet för nivån ovanför. 6. Jämförelse av ingående nivåer En jämförelse av frågeområden på underliggande nivåer görs. 8

21 7. Prioriteringsmatris Frågans placering i en fyrfältare avspeglar dess samband med helhetsbedömningen av frågan. Helhetsbedömningen motsvarar elevens totala nöjdhet och placeringen i fyrfältaren anger på så sätt frågans betydelse för elevernas nöjdhet med skolan. Frågans medelvärde relateras till frågan om helhetsnöjdhet med hjälp av Pearsons produkt-momentkorrelation. De fyra fälten kallas o Prioritera Frågorna har starkt samband med helhetsnöjdhet, men frågornas resultat är bland de lägsta. Att öka sitt värde på dessa frågor kan antas ha stor effekt på den totala nöjdheten. o Vårda Frågorna har starkt samband med helhetsnöjdhet, och frågornas resultat är positiva i undersökningen. Fokus bör därför vara på att bibehålla dessa höga värden. o Bevara Frågorna inom området Bevara har också höga resultat, men har inte lika starkt samband med total nöjdhet. o Bevaka Frågorna har låga resultat, men tycks inte påverka den totala nöjdheten i så hög utsträckning. Denna typ av frågor kan dock, vid ett ytterligare försämrat resultat, övergå till att påverka nöjdheten mer, varför de bör bevakas. 8. Frekvenstabeller Tabeller där andel och antal svar visas för varje fråga samt uppdelat per kön. Även om svarsalternativet Annat fanns med på frågan om kön så redovisas detta inte i tabellerna av integritetsskäl. Summan av pojkar och flickor kan därför skilja sig från antalet i Total. I foten på varje sida beskrivs vad rapporten gäller samt hur många svar den bygger på, samt svarsfrekvens. Resultat 2016 Årskurs 2 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 2 sin skola 8,4 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät framför allt är nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde (andel positiva) på 93. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Skolmiljö där indexvärdet är 71. Frågorna som drar ner resultatet på området skolmiljö är dels skolans toaletter är bra (medelvärde 2,6), dels Det är lugn och ro i klassrummet (medelvärde 2,7). Frågorna med högst medelvärde (M=3,8) finns inom områdena Kunskap och lärande Det är roligt att lära sig nya saker i skolan och Lärarna hjälper mig samt inom området Bemötande Vi pratar om hur vi ska vara med varandra samt Lärarna är snälla mot mig. De frågor som i årskurs 2 har starkast samband med helhetsintrycket är Jag trivs i skolan och Jag är trygg i skolan. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsbedömning Området Skolmiljö är det som har förändrats mest mellan mätningarna med högre värde i år. Frågan om skolans toaletter är den som har utvecklats mest positivt och påverkar området. 9

22 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 2 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Bemö- Fritids- Helhet trygghet inflytande lärande tande hem Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Det är små skillnader mellan kommunerna inom alla frågeområdena, störst skillnad ses inom området Delaktighet och inflytande. Årskurs 5 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 5 ett värde på 7,1 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät framför allt är nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 90, följt av Bemötande med indexvärde 88. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Skolmiljö där indexvärdet är 70. Frågorna som drar ner resultatet på området skolmiljö är dels skolans toaletter är bra (medelvärde 2,2), dels Jag tycker att maten som serveras i min skola är god (medelvärde 2,4). Frågorna med högst medelvärde (M=3,6) finns inom områdena Kunskap och lärande Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det samt inom området Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. De frågor som i årskurs 5 har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Klassrummen är bra samt Lärarna på skolan bemöter mig väl. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsbedömning Området Delaktighet och inflytande samt Helhetsintryck har förbättrats mest sedan förra årets mätning och är tillbaka på samma nivå som tidigare år. 10

23 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 5 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Be- Fritids- Helhet trygghet inflytande lärande mötande hem Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Skillnaderna mellan kommunerna finns framför allt inom området Delaktighet och inflytande samt Helhetsvärdering. Årskurs 8 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 8 ett värde på 6,5 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät är mest nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 86. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Delaktighet och inflytande där indexvärdet 2016 är 59. Samtliga frågor inom området Delaktighet och inflytande har medelvärden under 3, men det som främst drar ner resultatet är dels Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan som har ett medelvärde på 2,4. Lika lågt resultat har frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, samt Skolans toaletter är bra, och allra lägst resultat (2,3) har frågan om skolmaten. De frågor som i årskurs 8 har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Klassrummen på min skola är bra, Lärarna på skolan bemöter mig väl och Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar samt I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsbedömning Samtliga frågeområden ligger stabilt på ungefär samma värde över åren. 11

24 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 8 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Bemötande Helhet trygghet inflytande lärande Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Det är stora skillnader mellan kommunerna i samtliga, men framför allt inom området Delaktighet och inflytande och Skolmiljö, samt Helhetsvärdering. Årskurs 2 gymnasiet Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i gymnasiets årskurs 2 ett värde på 7,0 på en tiogradig skala på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät är mest nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 87 (andel positiva). Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Delaktighet och inflytande där indexvärdet är 60. Samtliga frågor inom området Delaktighet och inflytande har medelvärden under 3, men det som främst drar ner resultatet är frågan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan som har ett medelvärde på 2,4. Alla frågor i området har ett lägre resultat i årets undersökning än förra året. Även frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer har ett medelvärde på 2,4. Frågorna med högst värde (3,6) är Jag känner mig trygg i skolan och Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan. De frågor som i gymnasiet har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar och Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs GY Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsbedömning Årets resultat är lägre än tidigare. En liten försämring ses på områdena Bemötande och Helhetsvärdering, men störst är minskningen inom området Delaktighet och inflytande. 12

25 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Lilla Edet och Mölndal har så få gymnasieelever att deras svar ej beaktas i jämförelse mellan kommuner. Årskurs GY2 Trivsel & trygghet Delaktighet & inflytande Kunskap & lärande Skolmiljö Bemötande Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Helhet Det är skillnader mellan kommunerna inom alla områden men störst är skillnaderna inom Bemötande och Helhetsbedömning. Sammanfattningsvis Helhetsbetyget sjunker för varje mätt årskurs, från 8,4 i årskurs 2 till 6,5 i årskurs 8 för att öka till 7,0 igen i gymnasiets årskurs 2. Ju högre årskurs dess större blir också skillnaderna mellan frågeområdena. Området Trivsel och trygghet ligger genomgående högt, i närheten av 90, medan området Delaktighet och inflytande får låga poäng i de högre årskurserna. I de högre årskurserna blir det också större skillnader mellan kommuner, dessa skillnader är försumbara i årskurs 2. I alla årskurser utom bland de yngsta så är pojkar mer nöjda än flickor, i ÅK2 är skillnaderna små men flickor är något mer positiva. 13

26 14

27 Regiongemensam elevenkät 2016 Alingsås ÅK2 Kommunrapport

28 Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört den på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna besvaras därefter på lektionstid. Redovisning och beräkningar I huvudsak har frågorna svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls samt Vet ej. Frågan om helhetsbedömning har istället en tiogradig skala. Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i denna beräkning

29 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande GR ÅK2 93% 93% 94% 93% 91% 95% 93% 81% 88% 89% 83% 84% 89% 85% Skolmiljö 71% 71% 71% 72% 69% 78% 71% Kunskap och lärande 95% 94% 90% 85% 82% 91% 89% Bemötande 94% 95% 94% 91% 90% 93% 90% Fritidshem 82% 81% 78% 78% 76% 78% 79% Helhet 89% 93% 91% 91% 89% 86% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

30 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde för kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet GR ÅK2 Alingsås ÅK2 93% 95% Delaktighet och inflytande 85% 89% Skolmiljö 71% 78% Kunskap och lärande 89% 91% Bemötande 90% 93% Fritidshem 79% 78% Helhet 86% 89% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

31 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen för hela GR. Alla Pojke Flicka GR ÅK2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet 95% 93% 98% 93% 89% 86% 94% 85% 78% 75% 81% 71% 91% 89% 93% 89% 93% 93% 95% 90% 78% 79% 78% 79% 89% 87% 91% 86% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

32 Jämförelse - Trivsel och trygghet Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag är trygg i skolan Jag har vuxna att prata med i skolan Jag trivs i skolan INDEX - Trivsel och trygghet 73% 22% 72% 24% 77% 18% 74% 21% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

33 Jämförelse - Delaktighet och inflytande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Lärarna lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan INDEX - Delaktighet och inflytande 74% 22% 42% 40% 10% 5% 58% 31% 7% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

34 Jämförelse - Skolmiljö Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Det är lugn och ro i klassrummet Det finns bra saker att göra på rasterna Skolans toaletter är bra Skolmaten är god INDEX - Skolmiljö 15% 53% 26% 6% 68% 24% 5% 26% 35% 25% 13% 52% 40% 7% 40% 38% 16% 6% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

35 Jämförelse - Kunskap och lärande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Det är roligt att lära sig nya saker i skolan Lärarna hjälper mig Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Jag får jobba med dator/läsplatta i skolan INDEX - Kunskap och lärande 81% 15% 84% 13% 71% 24% 67% 26% 40% 35% 11% 12% 69% 23% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

36 Jämförelse - Bemötande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig Andra barn är snälla mot mig Vi retar inte varandra INDEX - Bemötande 83% 14% 88% 10% 51% 39% 9% 65% 25% 5% 72% 22% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

37 Jämförelse - Fritidshem Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag trivs på fritidshemmet Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på fritidshemmet Det finns platser att gå till om jag vill ha lugn och ro på fritidshemmet Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet 84% 13% 53% 35% 8% 51% 28% 11% 6% 37% 11% 6% 18% 28% INDEX - Fritidshem 56% 22% 7% 7% 8% Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

38 Jämförelse - Helhetsbedömning Nedan redovisas andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Värde Vet ej Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 41% 23% 15% 7% 7% M 2015 M 2016 Ref Referensvärde är ÅK2 Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

39 Jämförelse Kommunspecifika frågor Nedan redovisas för varje kommunspecifik fråga med andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015) om sådan finns. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej När jag är i skolan får jag i olika sammanhang känslan av att lyckas 58% 35% M 2015 M 2016 Ref Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

40 Jämförelse frågeområden skolor Sammanräknat indexvärde per frågeområde för GR, kommunen och per skola 2016 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhet GR 93% 86% 71% 89% 91% 80% 87% Alingsås ÅK2 95% 89% 78% 91% 93% 78% 89% Hemsjö kyrkskola ÅK2 91% 80% 72% 87% 83% 75% 84% Ingaredsskolan ÅK2 93% 85% 73% 86% 96% 73% 77% Kullingsbergsskolan ÅK2 98% 93% 81% 95% 97% 80% 95% Lendahlsskolan ÅK2 99% 99% 88% 98% 98% 86% 93% Magra skola ÅK2 96% 81% 81% 95% 97% 97% 100% Nolbyskolan ÅK2 97% 94% 77% 80% 98% 75% 93% Noltorpsskolan ÅK2 88% 78% 72% 86% 87% 75% 86% Sollebrunns skola ÅK2 98% 86% 69% 96% 91% 85% 86% St Mellby skola ÅK2 93% 94% 83% 84% 92% 64% 67% Stadsskogenskolan ÅK2 99% 96% 83% 96% 94% 77% 92% Västra Bodarna skola ÅK2 100% 98% 92% 99% 99% 97% 100% Ängabo skola ÅK2 93% 87% 74% 92% 94% 70% 86% Ödenäs skola ÅK2 100% 92% 96% 100% 100% 96% 100% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

41 BEVARA Frågevärde 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 B1 B5 M6 F4 T2 F3 F2 B3 K9 F1 D2 K3 M4 B4 Prioriteringsmatris K1 M1 2,7 M5 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 Samband PRIORITERA BEVAKA K4 D3 T1 T3 VÅRDA PRIORITERA (D3) Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan (M4) Det finns bra saker att göra på rasterna (M5) Skolans toaletter är bra (B4) Andra barn är snälla mot mig VÅRDA (T1) Jag är trygg i skolan (T3) Jag trivs i skolan (D2) Lärarna lyssnar på mig (K1) Det är roligt att lära sig nya saker i skolan (K3) Lärarna hjälper mig (K4) Lärarna förklarar så att jag förstår (F1) Jag trivs på fritidshemmet BEVARA (T2) Jag har vuxna att prata med i skolan (K9) Lärarna berättar hur det går för mig i skolan (B1) Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra (B3) Lärarna är snälla mot mig BEVAKA (M1) Det är lugn och ro i klassrummet (M6) Skolmaten är god (F2) Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på fritidshemmet (F3) Det finns platser att gå till om jag vill ha lugn och ro på fritidshemmet (F4) Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet (B5) Vi retar inte varandra Prioriteringsmatrisen visar hur starkt samband varje fråga har med den helhetsbedömning man gör av skolan. Utifrån styrkan på sambandet och frågans medelvärde sorteras frågorna in i fyrfältaren, där tex. kvadranten för Prioritera innehåller de frågor som har det starkaste sambandet med helhetsbedömning och de lägsta medelvärdena. Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

42 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Trivsel och trygghet Jag är trygg i skolan Stämmer helt och hållet 74% % 74% Stämmer ganska bra 22% 88 21% 24% Stämmer ganska dåligt 4% 15 5% 2% Stämmer inte alls 0% 1 0% 0% Summa Vet ej 2% 6 2% 1% Jag har vuxna att prata med i skolan Stämmer helt och hållet 73% % 79% Stämmer ganska bra 24% 95 28% 20% Stämmer ganska dåligt 3% 11 4% 1% Stämmer inte alls 1% 2 0% 1% Summa Vet ej 1% 5 2% 0% Jag trivs i skolan Stämmer helt och hållet 77% % 80% Stämmer ganska bra 18% 71 19% 16% Stämmer ganska dåligt 4% 15 5% 3% Stämmer inte alls 1% 4 1% 1% Summa Vet ej 0% 1 0% 0% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

43 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Delaktighet och inflytande Lärarna lyssnar på mig Stämmer helt och hållet 75% % 78% Stämmer ganska bra 22% 87 24% 19% Stämmer ganska dåligt 3% 11 3% 2% Stämmer inte alls 0% 1 0% 0% Summa Vet ej 1% 5 1% 1% Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan Stämmer helt och hållet 43% % 44% Stämmer ganska bra 41% % 48% Stämmer ganska dåligt 11% 41 14% 7% Stämmer inte alls 5% 18 8% 1% Summa Vet ej 3% 11 3% 2% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

44 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Skolmiljö Det är lugn och ro i klassrummet Stämmer helt och hållet 15% 60 18% 12% Stämmer ganska bra 53% % 55% Stämmer ganska dåligt 26% % 29% Stämmer inte alls 6% 22 7% 4% Summa Vet ej 1% 3 0% 1% Det finns bra saker att göra på rasterna Stämmer helt och hållet 68% % 66% Stämmer ganska bra 24% 97 19% 30% Stämmer ganska dåligt 5% 20 8% 2% Stämmer inte alls 3% 10 2% 3% Summa Vet ej 1% 2 0% 1% Skolans toaletter är bra Stämmer helt och hållet 26% % 27% Stämmer ganska bra 35% % 42% Stämmer ganska dåligt 25% 99 29% 21% Stämmer inte alls 13% 53 17% 9% Summa Vet ej 2% 7 2% 1% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

45 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Skolmaten är god Stämmer helt och hållet 52% % 52% Stämmer ganska bra 40% % 42% Stämmer ganska dåligt 7% 27 8% 6% Stämmer inte alls 1% 3 1% 0% Summa Vet ej 1% 3 1% 0% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

46 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Det är roligt att lära sig nya saker i skolan Stämmer helt och hållet 82% % 84% Stämmer ganska bra 15% 59 15% 14% Stämmer ganska dåligt 2% 8 3% 1% Stämmer inte alls 1% 5 2% 1% Summa Vet ej 1% 3 1% 0% Lärarna hjälper mig Stämmer helt och hållet 85% % 87% Stämmer ganska bra 13% 53 14% 12% Stämmer ganska dåligt 2% 7 2% 1% Stämmer inte alls 0% 1 0% 0% Summa Vet ej 1% 2 0% 0% Lärarna förklarar så att jag förstår Stämmer helt och hållet 71% % 71% Stämmer ganska bra 24% 96 22% 26% Stämmer ganska dåligt 4% 16 5% 3% Stämmer inte alls 1% 3 1% 1% Summa Vet ej 1% 3 1% 0% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

47 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Stämmer helt och hållet 69% % 68% Stämmer ganska bra 26% % 28% Stämmer ganska dåligt 4% 15 4% 3% Stämmer inte alls 1% 5 2% 1% Summa Vet ej 3% 10 4% 1% Jag får jobba med dator/läsplatta i skolan Stämmer helt och hållet 41% % 39% Stämmer ganska bra 36% % 38% Stämmer ganska dåligt 11% 43 10% 12% Stämmer inte alls 13% 49 14% 11% Summa Vet ej 3% 10 3% 2% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

48 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Bemötande Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra Stämmer helt och hållet 84% % 86% Stämmer ganska bra 14% 55 15% 13% Stämmer ganska dåligt 2% 9 3% 2% Stämmer inte alls 0% 1 0% 0% Summa Vet ej 1% 3 0% 1% Andra barn är snälla mot mig Stämmer helt och hållet 51% % 53% Stämmer ganska bra 39% % 37% Stämmer ganska dåligt 9% 36 9% 10% Stämmer inte alls 1% 4 1% 1% Summa Vet ej 1% 4 1% 0% Lärarna är snälla mot mig Stämmer helt och hållet 89% % 92% Stämmer ganska bra 10% 39 12% 7% Stämmer ganska dåligt 2% 6 2% 1% Stämmer inte alls 0% 0 0% 0% Summa Vet ej 1% 2 0% 0% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%

49 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Vi retar inte varandra Stämmer helt och hållet 66% % 69% Stämmer ganska bra 25% % 24% Stämmer ganska dåligt 5% 20 7% 3% Stämmer inte alls 4% 15 3% 4% Summa Vet ej 1% 5 0% 2% Kommunrapport Alingsås ÅK2 Rapporten bygger på svar från 400 elever av 429 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 93.2%