BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017
Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper som utgör huvudregeln vid medelsfördelningen till cykelåtgärder. Prioriteringsprincip För prioritering vid utbyggnad av cykelinfrastruktur med medel från länsplanen ansvarar Region Värmland i samråd med Trafikverket. Som vägledning till prioritering är huvudregeln: Prioritet 1: utveckla cykelinfrastrukturen i tätorterna. Tillgodose behov inom 5 7 kilometers radie från tätortscentra. Respektive kommun får ange behovet av cykelinfrastruktur i sina tätorter. Prioritet 2: utveckla cykelinfrastrukturen mellan eller i nära anslutning till tätorterna. Prioritera relationerna mellan tätorter enligt resultatet av analysen enligt Kågessonmodellen1. Prioritet 3: utveckla cykelinfrastrukturen för rekreation och turism med inriktning på sommarcykelvägar. Stöd för prioriteringar mellan utvecklingsåtgärder Vid utveckling av ny cykelinfrastruktur bör dessa uppfylla ett eller flera av följande kriterier: Bidrar till ett eller flera strategiska områden. Sträcka med stor potential för arbets- och skolpendling. Anslutning till kollektivtrafik. Målpunkter av dignitet som nås. Konkurrenskraft mot bilen (restidskvot, cykelandel). Koppling till turist- eller besöksmål. Bedömd samhällsekonomisk lönsamhet beräknad med hjälp av Trafikverkets metod kallad GC-kalk. GC-kalk är ett Excelbaserat verktyg för samhällsekonomiska kalkyler för gång- och cykelåtgärder2. Fördelningsprincip Följande fördelningsprincip gäller vid fördelning av medel för utveckling av cykelinfrastruktur: Avsätt 70 % av tillgängliga medel till prioritet 1 cykelinfrastruktur i tätorterna. Avsätt 20 % av tillgängliga medel till prioritet 2 cykelinfrastruktur mellan eller i nära anslutning till tätorterna. Avsätt 10 % av tillgängliga medel till prioritet 3 cykelinfrastruktur för rekreation och turism. 1 Modell för regional inventering och planering av cykelvägar ( Kågessonmodellen ), Vägverket publikation 2007:13 2 Manual GC-kalk, version 1, 2012-11-13, Trafikverket
Finansieringsprincip Följande finansieringsprincip mellan länsplanens medel och kommunerna gäller för utveckling av cykelinfrastruktur: Cykelinfrastruktur mellan tätorter, andel av kostnaden: Länsplanen 75 %, kommunen 25 %. Cykelinfrastruktur inom tätort, andel av kostnaden: Länsplanen 50 %, kommunen 50 %. Fördelnings- och finansieringsprincipen kan också påverkas av andra faktorer som investeringar i annan infrastruktur som gör att åtgärder kan samordnas och därmed ge samordningsvinster. Vid medelsbrist prioriteras de ansökningar som bäst motsvarar uppställda kriterier. Om något objekt inte skulle falla inom någon av ovanstående prioriteringskategorier ska det även vara möjligt att kombinera dessa.
TRANSPORTPOLITISKA MÅL Funktionsmålet* Hänsynsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet Kvaliteten för näringslivets Tillgängligheten transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle Barns möjligheter att Transportsystemet själva på ett säkert utformas så att det är sätt använda användbart för transportsystemet, personer med och vistas i funktions-nedsättning trafikmiljöer, ökar Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020 Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020 Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området och luftfartsområdet minskar fortlöpande Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Beg ränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen Utpekade Vägobjekt + ++ ++ +/- +/- +/- +/- ++ +/- +/- - +/- Hållbart transportsystem + + ++ + + + ++ + +/- +/- + + -Kollektivtrafik + +/- ++ + +/- + ++ ++ +/- +/- ++ + -Cykel + +/- + + +/- + ++ + +/- +/- ++ + -Åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö + + + + + + +/- ++ +/- +/- + + Samfinansiering av nationell infrastruktur + + + + + +/- ++ +/- +/- +/- + + Värmlandsbanan (Karlstad C) ++ + ++ + ++ + ++ +/- +/- +/- + + -Fryksdalsbanan + + + + +/- +/- + +/- +/- +/- ++ + Enskilda vägar + +/- + +/- +/- +/- +/- + +/- +/- - +/- Driftbidrag Karlstad Aiport + + ++ +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- - - - -- = Stort negativt bidrag ++ = Stort positivt bidrag +/- Mariginellt eller okänt bidrag - = Litet negativt bidrag + = Litet positivt bidrag Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål
Bilaga 5. Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska beräkningar på objekt >25 mkr (Kompletteras efter remissomgången)
Rv 61 128,60 Framnäs-Högboda 0,51 97,60 97,60 24,40 122 Klätten - Åmotfors (Strand) 2,32 0,00 Graninge-Speke 1,08 31,00 25,00 24,80 38,70 6,00 95 Charlottenberg-Eda Glasbruk -0,25 0,00 0 Övr åtg väg 61 0,00 Rv 62 178,90 Norra Sanna-Dyvelsten -0,04 64,00 2,00 57,00 15,00 5,00 79 Dyvelsten-Forshaga 0.07 47,70 1,70 41,00 11,00 5,00 59 Norra Forshaga - Deje -0,50 67,20 1,00 2,00 2,00 62,20 16,80 84 Övr åtg enl handlingsplan 0,00 0,00 Rv 63 74,30 0 Karlstad/Mossgatan-Edsgatan 1,07 0,20 0,20 0 Edsgatan-Vallargärdet 0,59 58,10 52,70 5,40 58 Övr åtg enl handlingsplan 16,00 16,00 16 Hållbart transportsystem 490,00 - Kollektivtrafik, statlig medfinans 107,50 4,50 9,00 4,00 10,00 40,00 40,00 108 - Kollektivtrafik, statlig medfinans Karlstad C 85,00 10,00 15,00 25,00 35,00 85 Medfinansiering Karlstad C (Tåg i Tid) - Kollektivtrafik, regionala vägar 17,00 17,00 17 - Cykel, statlig medfinans 51,00 3,00 24,00 24,00 51 - Cykel, regionala vägar 25,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 32 - Miljö o ts, statlig medfinans 0,00 - Övriga trafiksäkerhets-trimnings- och miljöåtgärder 204,50 10,00 10,00 5,60 8,60 85,30 85,00 205 Samfinansiering av nationella objekt 64,00 - Karlstad C kap/kollåtg. 24,00 24,00 24 - Fryksdalsbanan 40,00 0,00 11,00 12,00 20,00 20,00 63 - E 18 0,00 Enskilda vägar 24,00 2,00 2,00 2,00 2,00 8,00 8,00 24 Driftbidrag Karlstad Airport* 43,20 3,60 3,60 3,60 3,60 14,40 14,40 43 summa 1003,00 128,70 24,80 56,70 110,00 15,00 12,00 84,20 11,00 0,00 62,20 0,00 0,00 304,90 16,80 0,00 313,00 24,40 0,00 1164 årlig tilldeln enl TrV, beslut april 2014 1003,00 76,93 76,66 75,57 85,65 343,08 345,11 1003,000 Differens 0,00-51,77-33,34-8,63 23,45 38,18 32,11 0,00 Åtgärder/År Investering i Länsplan 2018-2029 2018 2019 2020 2021 2022-2025 2026-2029 Kommentar NNK L B K L B K L B K L B K L B K L B K Utpekade vägobjekt Marknadsanpassning och åtgärdsvalsstudier 0,00 Återbetalning av förskotterade medel 0,00 TRV löner, ÅVSer utredningar 0,00
Bilaga 7. Samhällsnytta Karlstad C (Kompletteras efter remissomgången)
Bilaga 8. Samrådsredogörelse Under revideringen har Region Värmland haft kontinuerliga informationsutbyten med Trafikverket, Länsstyrelsen i Värmland, länets kommuner och näringslivet. I september 2016 genomfördes samråd med länets kommuner inför revideringen av länstransportplanen. Syftet med samrådet var att få en inriktning för arbetet. 7 december genomfördes avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Värmland inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. I december 2016 var Region Värmland med på Handelskammarens infrastrukturråd och informerade om arbetsläge med revideringen samt inhämtade synpunkter på inriktning för arbetet. 1 mars skickades förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning ut på remiss. Direktiven kom 24 mars 30 mars informerades ledande tjänstemän och politiker om arbetsläge med revideringen samt de nya direktiven. 12 april genomfördes uppföljande samråd med länsstyrelsen i Värmland om arbetet med miljökonsekvensbeskrivning. 22 maj presenterades förslag till länstransportplanen 2018-2029 för ledande politiker och tjänstemän i Värmlands kommuner, landstinget i Värmland, angränsande län samt näringsliv och övriga berörda parter. 23 maj genomfördes samråd med funktionsrätt Värmland 1 juni presenterades förslag till ny länstransportplan för Region Värmlands arbetsutskott. 15 juni beslutade regionstyrelsen att skicka ut förslag till ny länstransportplan på remiss.