Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

... 3... 3... 3... 4... 4... 4... 4... 5... 5... 6... 7... 8... 8... 8... 8... 8... 9... 10... 10... 12... 13 2(13)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. På Regnbågens förskola vill vi att alla ska få vara den man är och bli bemött, behandlad och respekterad för det. Det är all personals ansvar att det ska råda nolltolerans mot all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på Regnbågens förskola. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi ska alltid verka för Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt och Barn och utbildnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande och till sist även Regnbågens vision I mötet tillsammans vi lär och blir. Att vara tillsammans, att mötas, bli lyssnad till och lyssna tillbaka är en rättighet för alla i förskolan. Att arbeta främjande och förebyggande är en viktig del av arbetet mot alla form av kränkande behandling. Tre ledande begrepp i vårt arbete är Främja (långsiktigt arbete) förebygga (Ta bort hinder) Åtgärda (dokumentera, följa upp). Det främjande arbetet syftar till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för lika behandling. Det utgår från förskolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar. Främjande arbete syftar till att förankra respekten för allas lika värde. Arbetet syftar till att förskolemiljön ska vara trygg för barnen. 3(13)

Vi behöver fördjupa och vidareutveckla vår likabehandlingsplan för att den ska vara aktuell för rådande barngrupp. Det ska synas i likabehandlingsplanen vilka insatser/ åtgärder vi behöver göra. I vår kartläggning utomhus har vi kunnat utläsa att det lätt uppstår konflikter bland barnen som kan leda till diskriminering och kränkande behandling kring populära lekplatser och lekmaterial. Exempel på platser där det lätt uppstår konflikter är båten, lekstugan och cyklarna. Barnen kan kränka och diskriminera varandra genom maktutövning som Om du inte gör som jag säger så får du inte komma på mitt kalas, barnen kan också hävda sin rätt och kränka andra genom att bita och slåss. I kartläggningen inomhus har vi sett att det ofta uppstår konflikter som kan leda till kränkande behandling och diskriminering när det vistas för många barn på samma ställe. Konflikter uppstår också kring lekmaterial och övrigt material som det finns begränsad tillgång till. I kartläggningen kunde vi se att konflikter lättare uppstod när barnen var själva i olika aktiviteter. Vi ser att barnen får en tryggare miljö när de är uppdelade i mindre grupper samt att pedagogerna är närvarande i alla aktiviteter. Det är tryggt för barnen utomhus vid alla stationer. Det är tryggt för barnen inomhus i alla miljöer. Vi jobbar aktivt med förhållningssätt mot värdegrundsfrågor. 4(13)

Vårt mål för att förebygga kränkande behandling och diskriminering både inne och utomhus. Att vi pedagoger är där barnen befinner sig och är delaktiga i det barnen visar sig intresserade av. Pedagogerna sprider ut sig i de miljöer som finns både inne och ute, utomhus finns några specifika platser där det är extra viktigt att pedagogerna håller uppsikt över. Vi ska tillsammans utarbeta gemensamma regler för lek på gården För att minimera risken för att barn hamnar i konflikter där det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling. Utomhus har alla pedagoger gemensamt ansvar för alla barn. Pedagogerna ska kommunicera med varandra, sprida ut sig och vara med barnen där de är för att kunna stödja dem i deras aktiviteter och ingripa om konflikter, diskriminering eller kränkande behandling uppstår. För att öka möjligheten att stödja och förhindra att barnen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling inomhus delar vi in barnen i mindre grupper, på så sätt har vi större möjlighet att se, lyssna till och bekräfta varje barn i deras aktiviteter. I mindre grupper ges vi pedagoger större möjlighet att genom vårt agerande och förhållningssätt vara förebilder för hur goda relationer kan skapas. Varje avdelning arbetar fram ett schema för rutiner så att arbetsfördelningen blir tydlig. Om vi pedagoger har tydliga rutiner skapar vi en tydlighet och trygghet för barnen. Vi har återkommande samtal kring värdegrundsfrågor. 5(13)

Mål Insatser Ansvarig Klart Utvärdering Det är tryggt för barnen att vara ute. Mars-18 Juni-18 Utomhus har alla pedagoger gemensamt ansvar för alla barn. Anki Maria Vintertid är det tryggt för barnen att åka i rutschkanan. Sommartid är tryggt vid skeppet, bakom förrådet, vid lekstugan. Viktiga områden är: Skeppet, lekstugan, förrådet, hörnet vid grillen, gungorna, sandlådan utanför Pluto, rutschkanan. Fokus varierar utifrån årstider, t.ex. vintertid är det extra viktigt med backen vid rutschkanan, sommartid att förhindra klättrande i träd. I rutschkanan, en personal som stannar barnen och en personal där nere. Om de är is i rutschkanan får barnen inte åka. Personalen och barnen ska känna sig trygga innanför grindarna. Personal säger till föräldrar att stänga grinden efter sig. Det är tryggt för barnen att vara inomhus. Barnen delas in i mindre grupper. Varje avdelning Mars -18 Juni-18 Personal och barn ska vara trygga i Månens byggrum. Aldrig lämna barnen själva i det rummet. Barn ska vara trygga vid toalett/blöjbytena Alla ska känna sig välkommen oberoende Ordinarie personal byter blöja/torkar om det är vikarier får barnen bestämma själva vem som ska byte/torka. Pedagogernas förhållningssätt i Förskole chef och Ständigt pågående Juni-18 6(13)

av etnisk tillhörighet, religion, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder. värdegrundsfrågor återkopplar till värdegrunden i läroplanen. pedagoger process Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen genomförs Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor återkomande på APT. Föreläsning om anmälningsplikt via socialförvaltningen. 7(13)

Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till arr det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (lpfö-98rev.2016) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (lpfö-98 rev.2016 Barnen är delaktiga genom kontinuerliga samtal om hur vi bemöter varandra och vilka gemensamma regler som vi har på förskolan. Barnen intervjuas och gör egna utvärderingar. För att kunna utläsa var barnen trivs och inte trivs att vara samt var kränkande behandling eller diskriminering kan uppstå har vi även dokumenterat och kartlagt barnen. Vi lägger ut lika behandlingsplanen på hemsidan, föräldramötet och samtalar med vårdnadshavarna om dess innebörd. Förskolechef Margit Högberg 070-521 14 77 Beatrice Hjort 072-147 52 92 Förskolans pedagoger och förskolechef ansvarar för att upptäcka, utreda och åtgärda. Så fort förskolan får kännedom om kränkningar har eller kan ha inträffat skall en snabb utredning sättas igång av ansvarig förskolechef eller annan utsedd person. Reagera och påtala. Informera förskolechef Förskolechef är skyldig att föra detta vidare till verksamhetschef. 8(13)

Utreda vad som hänt. Skriv en LISA Åtgärda och följa upp. Ansvarig: Den som ser/hör det. Pedagogerna håller god uppsikt och observera alla platser där barnen vistas för att kunna upptäcka trakasserier eller diskriminering i tid. Pedagogerna är medvetna om vikten av att vara utspridda och vilka platser på förskolan som de ska hålla särskild uppsikt över. Föräldrar och barn ska kunna vända sig till den pedagog de känner förtroende för. Barn- barn Pedagogerna samtalar med berörda barn, lyssnar och låter alla komma till tals. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Dokumentera händelsen, skriv en Lisa. Berörda vårdnadshavare informeras. Uppföljning sker tillsammans med förskolechef och berörd pedagog efter samtalet. Pedagogerna gör observationer av barngruppen för att skapa nya förutsättningar och bryta negativa mönster. Vid upprepade tillfällen som är riktade mot samma barn upprättas en handlingsplan och även förskolechef informeras. Skulle insatserna inte ha någon verkan kontaktas vårt resursteam. Barn- vuxen Personalen säger till barnet att denna handling inte är acceptabel. Dokumentera händelsen, skriv en Lisa. Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare. Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget. Förskolechef är skyldig att föra detta vidare till verksamhetschef. 9(13)

Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för den anställde att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Om en vuxen uppträder kränkande mot ett barn: Reagera och påtala det och informera förskolechef. Dokumentera händelsen (Lisa). Ansvarig: Den som ser/hör det. Förskolechef är skyldig att föra detta vidare till verksamhetschef. Förskolechefen samtalar med de inblandade och upprättar en handlingsplan. Ansvarig: Förskolechef. Vid behov kontaktar förskolechefen stödpersonal till exempel, kommunhälsan. Ansvarig: Förskolechef. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning 10(13)

Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 11(13)

Vuxna: Vi hälsar på varandra. Vi är snälla mot varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi föregår med gott exempel- vi ska behandla varandra som vi vill att barnen ska behandla sina kompisar och hur vi själva vill bli behandlade. Uppmärksamma positiva handlingar Barn: Alla hälsar på varandra Vara snäll mot varandra Uppmärksamma positiva handlingar Lyssna på varandra Vi hjälps åt att fundera kring hur en kamrat kan må eller känna och hur vi kan göra för att denne ska må bättre, att vi kan påverka hur en annan människa mår i både ord och handling. Vi samtalar med barnen om konflikter och etiska dilemman och försöker implementera att göra förlåt, Vi samtalar med barnen om integritet, rätten till sin egen kropp, tex om barnet inte vill kramas behöver hen inte. 12(13)

13(13)