Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it. Magisteruppsats 15 poäng i journalistik. Vårterminen 2012. Magisterprogrammet i Journalistik. En salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns tidning Stridsropet Av: Gunnar Nygren Handledare: Jöran Hök Examinator: Elin Gardeström
Abstract Detövergripandesyftetmeddennauppsatsharvaritattundersökavilkafaktorer sompåverkarutformningenavfrälsningsarménstidningstridsropetövervisstid, samthurtidningenspolicystyrtdetredaktionellaarbetetdessutomharjagförsökt visavilketutrymmechefredaktörenharattpåverkainnehålletochvilken ledarskapsstildennetillämpat.medhjälpavbådekvantitativinnehållsanalysoch kvalitativaintervjuerundersöksstridsropetunderfyraolikachefredaktörer,vilken typavartiklarsompublicerassamthurdefyrachefredaktörernaförhållersigtill denavägarenfastställdapolicyn.resultatetanalyserassedanfrämstmedhjälpav AnderssonOdéns(2001)teorieromredaktionellpolicy.Resultatetfrån intervjuernavisarattchefredaktörernaföljerdenövergripanderedaktionella policynsomärnormförallafrälsningsarménstidningarmednamnetstridsropet (engelskawarcry)överhelavärlden.iintervjuernaframkommerävenattvarje chefredaktörharrelativtstorfrihetattutformainnehålletitidningenefteregna intentionerochintressen.denkvantitativaundersökningenvisardockattmanär relativtförsiktigtmedattutnyttjamöjlighetenatttauppdetsommanuppfattarsom tabu belagdaämnensomskilsmässor,aborter,homosexualitetochsexföre äktenskapet.slutsatseniundersökningenärattchefredaktörernaföljer FrälsningsarménspolicyförtidningenStridsropet,delsdentraderadefrånhögsta ledningenilondonsamtdenfrånledningenisverige.undersökningenvisaräven attchefredaktörenharganskafriaramarattsjälvutformaochpåverkainnehålleti tidningen,menattansvarigeutgivenintetvekarattingripaochkrävaändringav artiklarsommaninteansersvaramotpolicyn,somblandannatinnebärattman inteskalltapartipolitiskställning. 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1. 1 Stridsropet en tidning som har förändrats... 4 1.2 Bakgrund.6 1.3 Syfte och frågeställningar..7 1.4 Avgränsning 7 1.5 Disposition..7 2. Teori & Tidigare forskning 8 2.1. Tidningars policy 8 2.1.1. Alla har en policy 8 2.1.2 Redaktionell policy förebygger konflikter 12 2.1.3 Journalistens förhållningssätt till sina läsare 13 2.1.4 Framgångsrikt ledarskap.14 2.2 Framgångsfaktorer 16 2.3 Sammanfattning av teorier 17 3. Författarens position 18 4. Metod 19 4.1 Kvantitativ innehållsanalys.19 4.1.1 Genomförande kvantitativ innehållsanalys 19 4.2 Kvalitativa intervjuer 21 4.2.1 Genomförande av kvalitativa intervjuer 21 4.3 Intervjuade i undersökningen 22 4.4 Redaktionell text 23 4.5 Val av frågor 23 4.6 Etiska aspekter 23. 4.7 Validitet och reliabilitet 24 5. Resultat 24 5.1 Har Stridsropet en policy?... 24 5.2 Hur speglar artiklarna under varje chefredaktör tidningens policy?... 28 5.3 Hur påverkar chefredaktörernas intressen innehållet?... 31 5.4 Chefredaktörernas kontakt med läsarna 36 5.4.1 Chefredaktörernas syn på läsekretsen 37 5.4.2 Chefredaktörens ledarskap 38 6. Analys. 40 6.1.Förållande till policyn.... 40 2
6.2 Följs policyn. 41 6.3 Chefredaktörens mål med tidningen 42 6.4 Chefredaktörernas kontakt med läsarna 44 6.5 Ändras det redaktionella innehållet? 45 6.6 Större förändringar.... 45 7. Slutdiskussion. 46 7.1. Chefredaktören påverkar innehållet 46 7.2 Förslag till vidare forskning 49 8. Källförteckning 50 8.1 Tryckta källor 50 8.2 Icke tryckta källor 50 Bilaga 1. Intervjufrågor till chefredaktörer. 51 Bilaga 2 Intervjufrågor till chefsekreteraren, Frälsningsarmén i Sverige 52 Bilaga 3 Intervjufråga till tidigare reporter vid Stridsropet. 52 Bilaga 4 Intervjufrågor till Philip Halcrowe 53 Bilaga 5 Intervjufrågor till Bert Åberg.53 Bilaga 6 Kodschema.54. 3
1. Inledning 1.1Stridsropet en tidning som har förändrats och anpassats FrälsningsarménstidningStridsropetärenavdeäldstaideellatidskrifternai Sverige.Denutkommermed4.000exemplarvarjemånad.Tidningenhar1.400 prenumeranter.restenavupplagansäljsavfrivilligapågatorochtorg. Prenumerationsprisetär360kronorförenhelårsprenumeration.De1.400 prenumeranternafårtidningenhemskickadibrevlådanvarjemånad.deresterande 2.600exemplarensäljsgenomFrälsningsarmenskårer,somharensåkallad kårprenumeration.detinnebärattmanabonnerarpåettvalfrittantalexemplar varjemånadochbetalartjugofemkronorperexemplar.kårernatarsedandetpris somärtrycktpåtidningen,detvillsägatrettiokronor.upplaganharminskat betydligtfråndetförstaåretsomundersöksidennauppsats,år2000.dåvar utgivningsfrekvensentjugofemnummerperårmottolvår2012. Prenumerationsprisetår2000var395kronorförenårsprenumeration,och upplagan20.000exemplar.år2007varupplagan6.000exemplaroch prenumerationspriset450kronorförenårsprenumeration.attdetvaritsåstor nedgångiupplaganberorihuvudsakpåattkårerna(församlingarna)dragitnedpå sinakårprenumerationer.orsakentilldettaär,attmanheltenkeltintefår medlemmarnaattställauppochsäljatidningenpåtorgochgator.degamlatrofasta tidningsförsäljarnaförsvinnerdenenaefterdenandra,antingengenomdödsfall ellerattmantyckerattmanintelängreorkarståuteochsäljatidningen. 4
Iförlängningenserdetutsomomtidningenförvandlastillenrennättidningom upplagenedgångenfortsätter. Jagtroratttidningenärnedlagdomcirkafemår,då intäkternaharminskatförvarjeår,ochtryck ochportokostnadernabaraökar (AndersÖstman,chefredaktör2007). Tidningenskostnaderförtryckochdistributionär50.000kronorpermånad.Vilket blir600.000kronorperår.intäkternaundersammatidärcirka1miljon200000 kronor.överskottetskallbetalalönerochutgifterförenredaktionpåfem journalister. De600.000somfinnskvarnärderörligakostnadernabetaltsräckerintetilldetta, utantidningengick2011medenförlustmed200.000kronor.nuvarande chefredaktörenbertåberg,anserinteattdetfinnsutrymmeatthöja prenumerationsprisellerlösnummerprisår2013,varförförlustendettaårkommer attbliännuhögre,ochorganisationenfrälsningsarménfårskjutatillpengar. Lägganedtidningenellergöraomdentillennättidning,kaninteFrälsningsarméni Sverigeensamtbeslutaom,utanmåsteisåfallhaettgodkännandefrån InternationellahögkvarteretiLondon. (JohnnyKleman,chefsekreterare, FrälsningsarméniSverige) StridsropetberättaromFrälsningsarménssocialaochandligaverksamheti Sverige,plusattmanalltidharettpersonporträttavenintressantperson.Självhar jagsetthurdetredaktionellainnehålletförändras.vadberordetpå?hartidningen enredaktionellpolicysomdenföljer,ochvemharisåfallbeslutatomden?nuhar jaggjortenstudieavrelationenmellanutgivarenspolicyochchefredaktörernas journalistiskaambitioniensvenskorganisationstidskrift.somfallstudieharvalts tidskriftenstridsropet. 5
1.2Bakgrund Frälsningsarmén. FrälsningsarméngrundasavWilliamBoothiLondon1865.TillSverigekommerden kristnarörelsen1882,ochhannaouchterlonyblirfrälsningsarménsförstaledarei Sverige.IdagharFrälsningsarmén6.000medlemmar,350fastanställdapastorer (officerare)och116församlingar.frälsningsarménbedriverettomfattandesocialt arbeteisverige,medöppensocialvårdpåett20 talställen. (http://sv.wikipedia.org/wiki/frälsningsarmén)hannaouchterlonystartade rörelsenstidningstridsropetochgavutdenvarjevecka.dessengelskaförebild heterthewarcryochstartadesavwilliambooth1879.tidningsförsäljningenpå gatorochkrogarilondonutgjordeenbetydandeinkomstkälla,ochförsörjdede engelskafrälsningsofficerarnaunderslutetav1800 talet.(murdoch1994,s.143) StridsropetutkommedsittförstanummeriSverige1883.Tidningenärsedan2009 månadstidningmed12nrperår.stridsropetgesutipappersupplagamencirka hälftenavdetredaktionellainnehålletbrukarpubliceraspåfrälsningsarméns hemsida,enveckaefterutgivning.(www.fralsningsarmen.se)redaktionenbestårav chefredaktörplusfyramedarbetaresomsvararförcirka80%avdetredaktionella innehållet.defemsenastechefredaktörernaharvaritrolfroos,alfgunnarbrodd, EvaKlemanochAndersÖstman. 1.3 Syfte och frågeställningar SyftetmeduppsatsenärattundersökavilkafaktorersompåverkatStridsropets utformningunderenvisstidunderloppetavfyrachefredaktörer.undersökningen undersökerocksåvilkeninverkanuttaladochouttaladpolicyharpåtidningens utformningsamtvisavilkenledarstilrespektivechefredaktörtillämpat. Frågeställningar: *Hurförhållersigchefredaktörernatilltidningenspolicy? *ÄndrasinnehålletiStridsropetvidbyteavchefredaktör? 6
*Vilketutrymmeharchefredaktörenattpåverkainnehållet? *Hurhållertidningenkontaktmedläsarna? *PåverkarFrälsningsarménsledninginnehålletitidningen? *Vilkentypavledarskapharchefredaktörenutövat? 1.4Avgränsning. JagharavgränsatmigtillattintervjuafyratidigarechefredaktörerförStridsropet. Treavdemärpensionärerochenharentjänstsomsektionschefinom Frälsningsarmén. JagharävenundersöktvilkaartiklarsompubliceratsiStridsropetunderen tremånadersperiodförvarjechefredaktör.tidningensutgivningsfrekvensunder dentidenharvaritveckoutgivningfördetvåförstachefredaktörerna,rolfroosoch AlfGunnarBrodd.Närchefredaktörnummertre(EvaKleman)tillräddeändrades utgivningsfrekvensentillvar14:edag.dockstartadesenmedlemstidningsamtidigt medattchefredaktörnummertreiundersökningentillträdde.denna medlemstidningfickävendenenutgivningsfrekvensvar14:edag. 1.5Disposition Iuppsatsenredovisasförstövergripandeteorierom1.Redaktionellpolicy, 2.Journalisterochderaspubliksamt3.Framgångsriktledarskappåtidningar.Där ingårävenavsnittomtidigareforskninginomtidningsområdet. Efterdetföljerettavsnittomhurjaggåtttillvägaochmetodersombeskriverhur denkvantitativaochdenkvalitativaundersökningenharutförts.därpåredovisas studiernasresultat.uppläggetärattjagredovisarvilkaområdenvarjechefredaktör prioriterar,medkommentarer.därefterbeskriverjagutfalletavintervjuernasom tarfastapåbeskrivningavdenredaktionellapolicynochhurchefredaktörerna ställersigtillägarenspolicy.iundersökningenbeskrivsävenchefredaktörernas ledarstilochvilkaförändringardegenomförtförtidningensredaktionella utformning. 7
2. Teori & Tidigare forskning Idethärkapitletpresenterarjagtreteoriersomharvaritrelevantaför undersökningen. Jagharvaltteorieromredaktionellpolicyochhurdetslårigenompådet redaktionellainnehållet.dettabildarramkringfråganomstridsropetspolicy. Teorieromjournalisternasförhållningssätttillsinaläsareochteorierom framgångsriktledarskapgerenbakgrundtillattförståhurdefyra chefredaktörernasvalavredaktionellaartiklar. 2.1Tidningarspolicy TomasAnderssonOdénsavhandlingvidGöteborgsUniversitet(Redaktionellpolicy omjournalistikensmålochinriktningisvenskdagspress2001),utgörfördenhär uppsatsenettavdeteoretiskaunderlagen. 2.1.1 Alla har en policy, uttalad eller outtalad Allatidningarharenredaktionellpolicy.Medpolicymenasreglerförhur journalistikenskallbedrivas,(anderssonodén2001)varesigdenuerkännerdet ellerejskrevdenamerikanskesociologenwarrenbreedpå1950 talet.breed menadeattallatidningarhadeenlinjeförhurderasredaktionerskulleförhållasig tillpolitikochandraföreteelserisamhället,somtillexempeltillintervjupersoner. DetsomvarutmanandeiBreedspåståendevaratthanintebarasyftadepå tidningarnasledarsidor,utanpåtidningensomhelhet.(breed1955).breed betraktarpolicysomenformavriktlinjerfördenjournalistiskaverksamhetenoch densomläggerutkursenärtidningensutgivare.istridsropetsfallärdet organisationenfrälsningsarménsomärutgivareochläggerutriktlinjenför tidningenspolicy. 8
Närdetgällertidningsutgivandetinnebärpolicynattdenkaninnehållariktlinjer sombegränsarjournalisternasmöjligheterattgöraegnabedömningar,menäven tidningsläsarnas,intervjupersonernasochannonsörernasmöjlighetattpåverka tidningensverksamhet.närdetgällerentidningsredaktionärdetutgivaren,den somägertidningensomläggerfastdenredaktionellariktlinjen.(anderssonodén 2001,s.29). Konkretapolicydirektiv. AnderssonOdéngerexempelpåhandfastakonkretapolicybeslutsomstyr redaktionenförentidning.ettärattconnecticutsstörstajudiskatidning(upplaga 30.000exemplar)år1994meddeladeattdeninteskullepubliceranyheterom giftermålmellanjudiskaochickejudiskamedborgare.ienglandväckte tabloidtidningennewoftheworld(nedlagd2011,efterenavlyssningsskandal) uppmärksamhetgenomattoffentliggöranamnochbildpådömdapedofilerefterett policybeslutavchefredaktören.(anderssonodén2001,s.31). Sättetattkommunicerariktlinjerfrånägaretillredaktionvarierar. Detkanvaraunderförståddpolicy,somsignalerasgenompådetsättreportrarnas artiklarvärderas,exempelvisgenomstorbildbyline.denkanävenvaradirekt nedskrivenochpublicerad,somdagensnyhetergjordeden20februari1998. Därmansägeratt DagensNyheterskaienlighetmedsintraditiongöraenbred kvalitetstidning,somfungerarsomsverigesviktigastesocialaochdemokratiska torg. Vembeslutarompolicyn? Oftaärdetsåatttidningarnashögstacheferharvaltsutavägarna.Avsiktenäratt deskickligtskallföreträdaderaspublicistiskaintressen.justdennamaktattkunna tillsättahögstachefernasomexempelvischefredaktör,görägarnatill tidningsföretagensviktigastemaktfaktor.(anderssonodén2001,s.37).nublirofta denredaktionellapolicynenkompromissmellanägarnasochjournalisternas åsikter. Möjligtärattpolicyniblandkanbetraktassomettförsökfrånägarnassidaatt övertalajournalisternaattagerapåettvisstsätt(anderssonodén2001,s.49) 9
Ompolicyndäremotensidigtupprättasavägarenblirdenettdirektiv.Ännuvärreär omdenkompletterasmedsanktionermotdensombrytermotreglerna,exempelvis omplacering,blirdenettinstrumentförmaktuktövning.(anderssonodén2009,s. 49) Enskriftligellerenmuntligpolicy? TomasAnderssonOdénfrågade91redaktionscheferpåsvenskadagstidningarom detförekomskriftligellermuntligpolicyförredaktionen. Avdetillfrågadeuppgav45styckenattdetpåderastidningarfannsdetnågonform avmuntligellerredaktionellpolicy.endast19redaktionschefersägerattdet varkenfinnsskriftligellermuntligpolicyochavdessavardetfyratidningarsom arbetademedattförsökautformaenpolicyunder1994.. Destoratidningarnamedupplagaöver80.000harallaenskrivenredaktionell policy.däremot,blanddesmåtidningarnamedenupplagamindreän15000 exemplar,saknardeflestaenskriftligredaktionellpolicy.(anderssonodén2001,s. 64). Policydokumentetsform AnderssonOdénfick45tidningsföretagattlämnautsinapolicydokumentoch kategoriseradederasformenligtföljande: Policynbeskrivenikortapunkter20%9st Policynbeskriveniföreskrivandetext27%12st Policynbeskriveniresonerandetext49%22st Annat4%2st Bådestoraochsmåtidningarhadepolicydokumentipunktform. Exempelpådetta. Tidningenska: Varabästpånyheterochfördjupning Varaledandeopinionsorgan Varaoberoendegranskare 10
Hahögstakvalitetpåutformningochpresentation. (AnderssonOdén2001,s.82) Flertaletpolicydokumentvardockutformadesomlöpandetextavolikaslag. Exempelpåsådan,därmodellenföreffektivareresursanvändningdiskuteras: Iförstahandskavåraegnaresurseranvändastilllokalanyheter,iandraandtill bevakningarinomdetyttrebevakningsområdet.utöverdettaskallnyhetsbyråer användasförbevakningavomvärlden.degeografiskagränsernaförreportageresor utgörsavyttrebevakningsområdetsålängedetfinnsenvälmotiveradlokal nyhetsvinkeliuppdraget. (AnderssonOdén2001). Policydokumentensteman. Deområdensompolicydokumentenpådeundersökta45dagstidningarna handlaromärsexteman: Deär1.Redaktionensställning,2.Redaktionensuppdrag,3.Derasstrategi, 4.Redaktionelletik,5.Redaktionensarbetsmetoderoch6.Reglerför redaktionernasinrearbete. (AnderssonOdén2001). Ävenuppgifteromhurredaktionenskallförhållasigtillägarnafinnsienstordelav tidningarnaspolicydokument.vanligtvisärdetattredaktionernaskallståfriaemot ägarna. NutarAnderssonOdénuppfråganomatttidningsägarenkankommaikonfliktmed professionellayrkesutövareominriktningavverksamhetenochsägerattdetärett välkäntsociologisktfenomen,somärgiltigtitidningsbranschen.allajournalister villinteföljadereglersomformuleratsavägarnaochpåtidningarmedsvag förankradpolicykanreportrarförsökabedrivaenegenjournalistik. (AnderssonOdén2001,s.294). AnderssonsOdénsundersökningav45policydokumentsomformuleratsav tidningsägareellerchefredaktörerkanhastorbetydelsefördetredaktionella 11
arbetet.policydokumentetangerriktlinjersommanharskälattantaatt redaktionensledningvillfölja.omledningenäreffektivochharpersonalens förtroendepåverkasjournalistikenidenriktningsompolicynanger.(andersson Odén2001,s.295).AnderssonOdénsundersökningharstorbetydelsefördenna undersökning,dåjagutgårifrånhansfrågoromredaktionellpolicyochfrågarfyra avtidningenstidigarechefredaktörerochennuanställdoperativchefinom Frälsningsarménomjustförekomstenavskriftligellermuntligpolicy. 2.1.2. Redaktionell policy förebygger konflikter Journalistförbundethargettutenskriftomorganisationstidningar. (Journalistförbundetsriktlinjerförorganisationstidningar2005) Därsägsföljande: Motbakgrundavdendiskussionsomförtsomorganisationstidningarsställning villjournalistförbundeterinraomsinprincipiellainställningtill organisationstidningarochideellatidskrifter. Journalistförbundetsuppfattningärattdenorganisationsomgerutentidning måsteharättattbestämmatidningensinriktning,målochsyfte.samtidigtmåste varjedemokratiskorganisationtålagranskning,bådeavdenegnaorganisationen ochavdessomvärld.dettakräverettförtroendefulltsamarbetemellan organisationensledningochredaktionen. Ettsättattförebyggamissförståndochonödigakonflikterärattorganisationenoch chefredaktörenäröverensomenövergripandepolicyförtidningensinriktning. Detärsjälvklartattdensomföreträderenorganisationstidningmåstedela organisationensvärderingar.likasjälvklartmåstechefredaktörengaranterasden självständighetsomuppdragetsomansvarigutgivarekräver.chefredaktörenska varaendelavredaktionen.barasåkantidningenstrovärdighetochansvarinför medlemmarnaupprätthållas,sägerjournalistförbundetsordförandeagneta Lindblom.(Journalistförbundetsriktlinjerförorganisationstidningar2005). NärdetgällerFrälsningsarménstidningStridsropetärchefredaktörenchefför redaktionen.ansvarigutgivareärdockfrälsningsarménschefisverige. 12
Detinnebärattdensomharytterstabeslutanderättenomvadskallståitidningen harintechefredaktörenutanansvarigeutgivaren. Tillfrågadefemchefredaktörersägersåhäromdentudelningen: Ingaproblem,jaghadefullfrihetattbestämmainnehålletitidningen.Ledningen varaldriginneochpetadeitidningen.ledningenstoppadealdrignågonartikel. (RolfRoos) Kändeattjaghadeledningensförtroende,fickaldrignågonartikelstoppadav ansvarigeutgivaren.detvarenfrihetunderansvarsommittredaktörskapinnebar. (Alf GunnarBrodd). Kändeattjaghadefullfrihetattformatidningensomjagville,enfrihetunder ansvar. (EvaKleman). Liteproblematiskt,jagärdenendeavdefyrachefredaktörersomduintervjuat somfåttartiklarstoppadeavansvarigeutgivaren.detvaritvåfallledaresom ansågsförpartipolitisktvinklade.destöddesocialdemokraternaspolitikpådet familjepolitiskaområdet.skullegärnaseattchefredaktörenävenvaransvarig utgivare. (AndersÖstman). 2.1.3 Journalistens förhållningssätt till sina läsare. UlrikaAnderssonsavhandlingvidGöteborgsUniversitet(Journalisterochderas publik förhållningssättblandsvenskajournalister2009,)kanävenidenhär uppsatsentjänasombakgrundtillchefredaktörernasförhållningssätttillsinaläsare. Ulrikasägerisinavhandlingattviljanattlyssnatillläsarnaharblivitstörremed åren.antaletaktivitetersomsyftartillattdialogenmellanjournalisterochläsarna harökat.studierharvisatattredaktionsledareuppfattardialogenmedläsarnasom mycketviktigochdeflestaredaktioneruppmuntrarläsarnaattmejlainochtycka tillomochkommenteraartiklarpåwebben.(andersson2009,s.48). NärdetgällerStridsropetinfördesenkommentarsfunktionpåFrälsningsarméns hemsidaförst2012.tidigarevarendamöjlighetenattyttrasigöverinfördaartiklar attringa,mejlaellerskrivabrevtillredaktionen.initiativettill kommentarsfunktionentogsavtidningenswebbredaktör.ingenhadetänktpåden 13
möjlighetentidigare.nufinnsmöjlighetattkommenterainlagdaartiklarfrån StridsropetpåFrälsningsarménshemsida.(www.fralsningsarmen.se)Många chefredaktörerbetonarävenviktenavattökajournalisternaskännedomomvilka frågorsomärviktigaförläsarna,förattkunnaerbjudaensåintressantproduktsom möjligt(andersson2009,s.49).nuifrågasätterulrikaanderssonivilken utsträckningenökadpublikorienteringledertillenreellförändringavtidningens innehållelleromdentypenavförändringarendastäravmerkosmetiskkaraktär. Satsningarpåredaktionellaförändringarsomgjortsutifrånläsarnassynpunkterär ettsättattfåläsarnaattkännasigbetydelsefulla.förattengenomgripande förändringskallkunnaskemåstehelaredaktionenändrasittförhållningssätttill läsarna,vilketkantamycketlångtid.(andersson2009,s.50). 2.1.4 Framgångsrikt ledarskap. MonikaDjerf PierreochLennartWeibullvidGöteborgsUniversitethar följtframgångsrikatidningsledareförfemlandsortstidningarförattskildra vadsomutmärkerettframgångsriktledarskapförentidningsledare. StudienharpubliceratsundernamnetLedarskapiframgångsrikatidningsföretag. Tidningshistorienärfullavmyterochflerahandlaromlegendariskachefredaktörer ochmytenharbyggtsuppkringderasbanbrytandeprofessionellainsatser,unika personegenskaperochavgörandeinflytandepåeftervärlden(djerf Pierre&Weibull 2009).Förattförklaravadframgångenberorpå,utgårförfattarnafrånett kulturperspektivochmenarattfleraavnyckelbegreppenitraditionellmanagement ochledarskapsforskningmåsteproblematiserasochkanskeomdefinieras.detgäller begreppsomledarskap,strategi,målochframgång.denklassiskamodernasynen påstrategitillexempelattstrateginärettredskapförledningenattutforma organisationenifrågasätts.(djerf Pierre&Weibull2009). OrganisationsforskarenKarlWeickmenaratthandlingskaparstrategi.Strategierär någotsominteutformas,utaniställetuppfinnermandemiefterhand.hurman handlariorganisationerutvecklasgenomettaktivtexperimenterandeoch tillfälligheter.blirexperimentenframgångsrika,beskrivsdesenaresomstrategier. 14
WeickutgårblandannatfrånforskarenEdwarddeBonosbeskrivningavstrategi somgoodluckrationalizedinhindsight(weick,2001). Tidningsledarensroll IntressantiDjerf PierreochWeibullsundersökningärattdepresenterarslutsatser omledarskapetsbetydelseförentidningsutveckling.tidigareledarskaps och managementforskningharvisatattdetärsvårtattknytaledaregenskaperoch ledarskaptillresultat.studierisverige,danmarkochnorgenärdetgäller tidningsledaresstrategierochegenskapertalarsnarastförattledarskapethar förhållandevislitemedtidningarnasframgångattgöra.(djerf Pierre&Weibull 2009).Iställetärdetenhelradandrafaktorer,inteminststrukturellasådanasom harinverkatpåvilkatidningarsomnåttframgångrespektivemisslyckats. Vadhardådeframgångsrikatidningarnagemensamt? Jo,deharvarittillräckligtmarknadsorienteradeochtillräckligtpopuläratillinnehåll ochformföratttilltalaentillräckligtstorläsekrets.deharvaritinnovativanärdet gällertidningensutveckling.medandraordhardevaritförändringsbenägna. Fördetförstaharchefredaktörernavaritkompromissvilligaochbereddaattge utrymmeförandrapersoneriledningensomvelatmodernisera.fördetandrahar deframgångsrikatidningarnakunnatbalanseradejournalistiskaochekonomiska aspekternaavtidningsutgivningen.ävenomolikatidningsledareharlagtolika tonviktochgjortolikaprioriteringarhardeiallafallhaftentillräckligekonomisk ochjournalistiskmedvetenhetförattskapabärkraftigtidningsverksamhetsom tilltalarbådeläsareochannonsörer.iövrigthartidningsledarnahaftmycketolika ledarstilar.deharvaltolikavägarsomallavisatsigledatillframgång.engenerell slutsatsärdärförattdenintefinnsenendatypavframgångsrikttidningsledarskap utanfleraolika.(djerf Pierre&Weibull2009). VadkanmannudraförslutsatseravDjerf Pierre&Weibullsundersökning? Främstatttidningarmåstevarabereddapåattständigtgöraförändringarföratt överleva. Detkanvaraattgåöverinyttformat,frånfullformattilltabloid.Attgöraomlayout, 15
satsamerapåbildjournalistik,bytapapperskvalitet,ändrainriktningpådet redaktionellainnehållet.enskildatidningsledarekanfattabeslutsomkanbli avgörandeförtidningensöverlevnadochframgång.((djerf Pierre&Weibull,2009).. 2.2 Framgångsfaktorer ITeori&Tidigareforskningharjagvaltattsepåforskningomframgångsfaktorer förentidskrift.detämnetgerenbakgrundtillhurstridsropetharutvecklatsunder defyrachefredaktörerjagharintervjuat.dåtidningenharförändratsunderde senastetjugoåren.denc uppsatsvidhögskolaniboråsfrån2008,somjaghar tittatpåhetertidskriftensvägtillframgång Framgångsfaktorerför specialtidskrifterurettmarknadsorienteratperspektiv.(andersson,thörn&unger 2008).Författarnahargjortenkvalitativstudiemedsjuintervjuerochidentifierat femframgångsfaktorerförattentidskriftskalllyckasnåframgång. Detär(1).engagemang,(2).starktropådenegnatidningen,(3.)designochlayout, samt(4)kopplingentillinternet.slutligenanserförfattarnaattdenverkliga framgångsfaktornär(5)densamhörighetsfaktorsomentidskriftkanskapatillsina läsare. 2.3Sammanfattningavteorier Vadfråndessaredovisadeteorierochtidigareforskningharjaganvänti undersökningenföratthittaanvändbaraperspektivtilldenavslutandeanalysen? IhuvudsakharjaginspireratsavAnderssonOden2001,Redaktionellpolicyoch avsnittetomägarinflytandetochsidornadärhanbeskriverhurredaktionsledningen kommunicerartidningenspolicy.plusavsnittetomövergripandemål.iulrika Anderssonsavhandling,Journalisterochderaspublik2009hittadejagintressanta påståendenomkontaktmedläsekretsenikapitletpublikkontaktoch publikinflytande.avslutningsvissågjagvidläsningenavdjerf Pierre&Weibulls undersökningledarskapiframgångsrikatidningsföretag2009vilkafaktorersom ärviktigaförattentidningskallutvecklas.denfråganutrederjagianalysenom förändringaridetredaktionellainnehålletförstridsropet. 16
Vadjagtaruppochanalyseraridennaundersökningär1.Ägarinflytandet (relationentillägarna)påtidningen,hurdetgörsochmedvilkamedel.härharjag hämtatidénfrånanderssonodén(2001),somisinundersökningvisarattpådet sättsompolicynbeskrivsiskrivnadokumentförolikatidningarstårredaktionerna inågonformavberoendeförhållandetillägarna.(anderssonodén2001,s.153)här anserjagdetärviktigtattbeskrivaomdetfinnsnågonformavberoendeförhållande somgörattredaktionenärmerbenägenatttahänsyn.2.relationertillpubliken (läsarna).härharjaginspireratsavulrikaanderssonsavhandlingjournalisteroch deraspublik2009.därsägerhonattfråganomjournalisterspublikkontakterkan sägasutgöratvåolikadimensioneravrelationenmellanjournalisternaochderas publik.delshandlardetomgradenavpublikkontakterochjournalisternaseget intresseavattuppehållanågonformavdialogmedsinaläsare.attjagtarupp kontaktermedläsekretseniundersökningenberorheltenkeltpåattulrikaisin undersökningredovisarattansvarigautgivareavtidningaranserattpublikens inflytandeharblivitstörresedanmittenav1990 talet.(andersson2009,s.156). JagharvaltattundersökakontakterochinflytandefrånStridsropetsläsareutifrån dettapåstående. 3.Chefredaktörernasförhållandetilltidningenspolicy. Återigenhamnarviifråganomrelationentillägarnaochidéntilltematom chefredaktörernaochpolicyharjaghämtatfrånanderssonodénsavhandling Redaktionellpolicy2001,specielltavsnittet Attkommunicerapolicy.Där AnderssonOden,visarhurpolicynkanexisteraiolikaformerochinnehålletkan varabådeövergripandeideologisktochmyckethandfastochkonkret.(andersson Oden2001,s.31) Dettaperspektivpåtidningspolicyanserjagäranvändbartiminundersökning. 4.Chefredaktörernasmålmedtidningen.Härharjaganalyserathur chefredaktörernasegnamålpåverkarinnehålletistridsropet. DettatemaharjagävendetfåttfrånAnderssonOdénsavhandling2009därhan låterfyraredaktionscheferrangordnafyraslagsredaktionellauppgifterefter angelägenhetsgrad.dessavar1.opartisknyhetsförmedling.2.arbeteför politiska/ekonomiskamål.3.höjasamhälletsallmännabildningsnivå.4.maximera 17
tidningensupplaga.(anderssonodén2001,s.71).vidläsningavdettatycktejagatt detvarsåintressantattjaggenastappliceradedetpåminegenundersökningföratt sevilketmålrespektivechefredaktörsattefrämstochhurdetpåverkadeinnehållet. 5.Förändringaravredaktionelltinnehåll.Chefredaktörernavillsättasinegen prägelpåtidningenochgärnagöraförändringar.detärendelavdetredaktionella ledarskapet.skalldulyckasmedjobbetsomchefredaktörochbehålladinaläsare måsteduförändradetredaktionellainnehållet.undertemat Förändrasdet redaktionellainnehålletvidbyteavchefredaktör? harjagvaltattanalyseraoch beskrivavilkaförändringarvarjechefredaktörgenomför.varförharjagvaltdetta?i dettafallfickjaginspirationfrånmonikadjerf Pierre&LennartWeibulls undersökningledarskapiframgångsrikatidningsföretag2009.därvisar författarnaattdetärnödvändigtattomentidningskallöverlevamåstedenutveckla sinproduktochanpassadentillförändringariomvärlden.(djerf Pierre&Weibull 2009,s.19)Härvilljagvisagenomintervjuermedchefredaktörernavilka förändringardegjortavredaktionelltinnehåll,bådetextochlayoutföratttidningen skallutvecklas. 3.Författarensposition EnavanledningarnatillattjagvalttidningenStridsropetsomfallstudieärattjag själväranställdpåredaktionen.mestadelenavarbetstidenarbetarjagmed reportage,menskriverävenminikåseriertillsistasidan,samtarbetarendelmed prenumerations ochupplagefrågor.denpositionensomjagharpåtidningen innebärattjagharfullinsynidenekonomiskasituationen,dåallafakturor angåendedistributionochtryckninggårgenommig.kontaktenmedtryckeri,och fastställandeavupplagahållerjagäveni.fråganäromjagkanvaraneutralforskare nunärjagäranställd.detkantyckasproblematiskt.jagtillämpardejournalistiska metoderjaglärtmigunderkursen undersökandejournalistik påsödertörns högskola.fördelarnamedattvaraanställdärattjaglättfårchefredaktöreroch andraintervjupersonerattställaupppåbandadeintervjuer,e mailoch telefonintervjuer. 18
Likasåvetjagvariorganisationensekonomiskadatasystemjagskallhämta informationomupplagorochpriser,samtintäkter.nackdelenmedattvarainnei organisationenkanvaraattmaninteblirheltobjektiv,vilketjagsomforskarehela tidenmåstevaramedvetenom.iochmedattjagkanslutanärjagvillochinteär ekonomisktberoendeavanställningenpåstridsropetanserjaginteattjagäri någonberoendeställningmottidningen,utanärfriattläggaframävenfaktasom skullekunnabetraktassomobekväma.underarbetetharjagaldrigmöttsavnågon tystnad,ellerattmanförsöktglidaundannärjagställtfrågor.intehellerharnågon ifrågasattminundersökning.underjaktenpåtidningenspolicy,harjagdockmärkt attalltinteharvaritsåbradokumenteratinomorganisationen.nuvarande tidningsledninghardockbättratsigpådenpunktenochskrivitnedgrundläggande teseromredaktionellpolicy.dockhardetaldrigunderderedaktionsmötenvihar varjevecka,hänvisatstilldennaganskanyligennedtecknadepolicy.självupplever jagattvigörenhårtmalladtidning,somstyrstillstoradelaravchefredaktörens intentioner.dockfårvideltamedtankarochidéerunderdenårliga endagskonferensenförredaktionen,dåvifastställertemaförvarjenummerunder detkommandeåret.visstärdetenspeciellsituationattskrivaomdenegna arbetsplatsen,menfördelenärattduhelatidenärnäraundersökningsobjektet, genomtillgångtillredaktionellaochekonomiskadatasystem.detärlättattkolla fakta.dockgällerdetattvaramedvetenomattmanmåstehållaenobjektiv forskningsmässigdistanstillundersökningsobjektetochintebliförpersonlig. 4. Metod. Förattsevilkentypavartiklarvarjechefredaktörprioriterarharjaggenomförten kvantitativinnehållsanalysavartiklaristridsropetunderentidavtremånaderför aktuellchefredaktör.denkvantitativaundersökningenharsedankompletterats medkvalitativaintervjueravdefyrachefredaktörerna.dettaförattfåsvarpå fråganomvilkenpolicytidningenharochhurchefredaktörenserpåsittmålför tidningenochdessinnehåll.samthurhan/honserpåkontaktenmedsinaläsare, 19
ochhurhan/hontrorvadläsarnavillha.fråganomhurchefredaktörensjälvhar bidragittillavgörandeförändringavtidningenärocksånågotsomskallbesvarasi dekvalitativaintervjuerna. 4.1 Kvantitativ innehållsanalys Idenkvantitativainnehållsanalysenanalyserasartiklarunderentidavtremånader, iantaltidningarblirdetsexstyckenunderchefskapavvarochenavdefyra chefredaktörerna.totaltärdet277artiklar.genomdenkvantitativa innehållsanalysenkanjagbeskrivalikheterocholikheterförvarjeperiod(esaiasson &Gilliam2012)ochdraslutsatserhurvarjechefredaktörpåverkartidningens innehåll. Förattseettmönsteravlikheterellerattupptäckaavvikelsermellandeolika chefredaktörenaanserjagattmetodenkvantitativinnehållsanalysärenbrametod. Vadjagintekanseienkvantitativinnehållsanalysärvilkenpolicy,chefredaktören harsomnorm.intehellerkanjagsehurhan/honärsomledare elleromhan/hontagitgenomgripandebeslutomförändringavtidningen. Vidaresägerenkvantitativinnehållsanalysingetomförhållandettillläsarna,eller kontaktermeddesomsäljerellerläsertidningen.därförharjagvaltattanvända migavkvalitativaintervjuersomkomplementtillkvantitativaanalyser. 4.1.1 Genomförande av kvantitativ innehållsanalys. Efteratthavaltattanalyseraartiklaritidskriftenfrånenperiodavtremånaderför varjeintervjuadchefredaktörskapadejagettkodschema.dettavisadeendel svagheter,blandannatattdetinnehöllalltförmångavariabler.detkodschemasom användesinnehåller12variabler,därvarjehuvudvariabelutomenhartre undervariabler.densomavvikerharfyraundervariabler.(sebilaga6).närdet gällerantaletanalysenheter(artiklar)ärdetsammanlagt277stycken.år1990,76 st,år2000,92st,år2007,55stochår2008,49st.förklaringtilldenhöga frekvensen1990ochår2000ärattdåpresenteradesinternanyheterom 20
FrälsningsarméniStridsropet.År2007och2008hadedessaflyttatsövertillden nystartademedlemstidningen William. 4.2 Kvalitativa intervjuer. Idenhärundersökningensvaldejagattkompletteradenkvantitativa undersökningenmedkvalitativaintervjuer.kvalitativaintervjuerärenligt forskarenochpsykologensteinarkvaleintervjuervarssyfteäratterhålla beskrivningaravdenintervjuadeslivsvärldisyfteatttolkadebeskrivna fenomenensmening.(esaisson&gilljam2012,s.253).intervjuernaskallgesvaret påvilkenpolicysomstyrdedetredaktionellainnehållet,vilketmålchefredaktören hademedtidningenochvilkagenomgripandeförändringarchefredaktörenansåg sighagenomfört.personligaintervjuerärbättreänskriftligaintervjuernärdet gällersvårafrågorsombehöverförklaras(esaiasson&gilljam2012,s.235). Frågornatillvarjechefredaktöräravförklarandekaraktärochgerävenutrymme förföljdfrågorochutvikningarfråndenursprungligafrågan.grundregelnmed intervjufrågorärattdeskallvarakortamengelångasvar.(esaiasson&gilljam 2012,s.264). 4.2.1 Genomförande av kvalitativa intervjuer. Intervjuernameddefyrachefredaktörernasamtenföreträdareför Frälsningsarménsledninggjordespånuvarandearbetsplatsellerpå FrälsningsarménshögkvarteriStockholm.Viktigtvarattviintestördesunder intervjuernautanattvifickettavskiltutrymmedäringenstördeellerkundelyssna tilloss.deintervjuadehadeinnanviträffadesfåttintervjufrågornapere post. Isjälvaintervjusituationentillätjagmigattutveckladenursprungligafråganomjag kändeattdetbehövdesförattfåettbrasvar,elleromdenintervjuadevillegå djupareochsjälvhadeintressantautvikningarrörandesinledarrollförtidningen.i samtligaintervjueranvändejagbandspelare,plusanteckningar,vilket rekommenderas(esaiasson&gilljam2012,s.268).efterintervjuernaskrevjagut 21
dessanästanomedelbart,medvissredigering,detkanvaraupprepningarsomär irrelevantaföruppgiftenochintegerytterligaresvarpådenställdafrågan.samtliga intervjuadehadefullförståelseförattjaganvändebandspelare.detviktiganärman redovisarresultatetskallinnehålletvarabalanseratmellanintervjusvarenoch forskarenstext.citatenskallintestaplaspåvarandraellerlämnasatttalaförsig själva.detärförfattarensuppgiftatttalaomvadsomblirbelystmedhjälpavcitatet. (Esaiasson&Giljam2012). 4.3 Intervjuade i undersökningen RolfRoos,chefredaktör1986 1990.BlevsenarekommendörförFrälsningsarmén, isverige.forskarnuomfrälsningsarménshistoriaisverige. Alf GunnarBrodd,chefredaktör1990 2001.Nupensionär. EvaKleman,chefredaktör,2001 2007.ÄrnuchefförFrälsningsarméns programkontor,högkvarteret,sverige. AndersÖstman,chefredaktör,2007 2009.TidigarerektorförFrälsningsarméns folkhögskolaiågesta.nupensionär. JonnyKleman,arbetarnusomoperationellledareförFrälsningsarméniSverige. Titel:Chefsekreterare. HelenaWaldemarsson(intervjuadmede post).tidigarereporterpåstridsropet. Studerarnutillbibliotekarie. BertÅberg,chefredaktörförStridsropetsedan2008. PhilipHalcrow,(intervjuadpertelefon)deputyEditor,TheWarCry,Storbritannien. 4.4. Redaktionell text Iuppsatsenanalyserasartiklarundertremånaderförrespektivechefredaktör.När EvaKlemantillträddesomchefredaktörstartadehonennytidning 22
mednamnetwilliam,somriktadesigtillfrälsningsarménsmedlemmarochbara skulleinnehållanyheteromfrälsningsarmén.williamgavsibörjanutsom veckotidning,ochblevsedan14 dagarstidningnärandersöstmantillträddesom chefredaktör.år2009ladefrälsningsarménnedwilliam.deninterna informationentillorganisationensmedlemmarläggsförnärvarandeut påfrälsningsarménshemsida.därkanintresseraderegistrerasigocherhållaett lösenordsomgertillträdetillmedlemsinformationen. 4.5 Val av frågor. Intervjuernaharutförtsmedenintervjuguide,sebilaga2.Frågornakringpolicy, ochmålochinriktningpåtidningenhargrundatsigpåanderssonodéns avhandlingredaktionellpolicy(2001).frågornasomsyftartillattbelysa chefredaktörensförhållandetillläsarnagrundarsigpåulrikaanderssons undersökning(andersson2009).frågornaomledarskapochtidningsledning grundarsigpådjerf Pierre&WeibullsundersökningLedarskapiframgångsrika företag(2009).samtligafrågorsomjagfåttinspirationavgenomdessa undersökningarharskrivitsomochiendelfallävenfördjupats. Attanvändaandrasfrågorärinteosjälvständigt.Tvärtomvittnardetomenmogen insiktomattforskningbörvarakumulativochattoperationaliseringaroch validitetsresonemangärenangelägenhetförhelaforskarsamhället. (Esaiasson& Gilliam2012,s.242). 4.6Etiskaaspekter. Varjeintervjuhargenomförtssåattdenintervjuadeförstharfåttfrågorna överskickademedmejl.därharjag,samtävenviddenpersonligaintervjun informeratintervjupersonenommittsyftemedattintervjuademochhurjagtänker användaderassvariundersökningen.allinformationsomjagfåttgenom 23
intervjuernaharjagbaraanväntiuppsatsen,hardetkommitframinformation underintervjuernasominteharnågonrelevansföruppsatsen,harjag inteanväntdetta.intervjuernaharspelatsinochkompletteratsmedanteckningar. Bandspelareböranvändasvidpersonligaintervjuer.(Esaiasson&Gilljam2012,s. 268). 4.7Validitetochreliabilitet Validiteteniundersökningenärstarkgenomattjaganväntmigavbådeen kvantitativochenkvalitativmetod.datasomjaginteharkunnathittaiden kvantitativaundersökningenharjagfunnitidekvalitativaintervjuerna.validiteteni intervjuernaärstordåjagharspelatindemochdärmedkunnatföljaden intervjuadeordförord,meningförmening.attspelainintervjuernaharökat reliabiliteten,dåalltvadintervjupersonensägerfinnsdokumenterat. Närdetgällerreliabiliteteniundersökningenharjagutformatkodningensåenkelt ochtydligtattenannanforskareskallnåsammaresultatsomjaghargjort.entid efterkodningenavartiklarnaharjaggåttigenomentredjedelavmaterialetigen,för attseomjagskullefåsammaresultatigen,såkalladintrakodarreliabilitet,som dennareliabilitetkallas.(esaiasson&gilljam2012,s.208). 5.Resultat Redovisningenstartarmedattgåigenomhurdeintervjuadechefredaktörernaser påtidningenspolicyochvilketderasmålmedtidningensinriktningär.resultatet fråndenkvantitativaundersökningenochanalysavdennapresenterasitabelleroch kompletterasavuttalandenfrånintervjuerna. 24
5.1HarStridsropetenpolicy? SamtligaintervjuadesägerattdetfinnsenpolicyförStridsropet.Denärformulerad påengelskaochbestämsavfrälsningsarménsinternationellaledningilondon.vad ärdåenpolicy?ettsättattkaraktäriseraenpolicy,ärattsägaattdetärett nedskrivetdokumentdärtidningsledningenbeskriversinareglerförjournalistiken. (Furhoff1986).Hurbeskrivsdåenickenedskrivenpolicy? Harintetidningenenskrivenpolicy,trimmasnyajournalisteriniorganisationen, genomsuccessivinsocialiseringideinternapubliceringsreglersomfinnsdär. (AnderssonOdén2001).Dettaförhållandekanävenkallasattderedaktionella reglernasitteritidningshusetväggar.(furhoff1986).numenarfurhoffattden redaktionellapolicysominteärnedskrivengördenotydligochdennaotydlighet verkaråterhållandepåjournalistiken,eftersomjournalisternadåtvingashållasig medenmarginalförattintekommafel.(furhoff1986)furhoffmenarvidareatt finnsdetenskriftligpolicykanjournalisternautnyttjahandlingsutrymmetmaximalt ochdetgerdemävenmöjlighetattageraförattförändratidningenspolicy. DenengelskapolicynförStridsropetkompletterasmedinstruktionerfrån FrälsningsarménsledningiSverige.ChefredaktörRolfRoos,sammanfattarpolicyn frånlondonitredirektiv.1.tidningenskallspridaettkristetbudskap.2.vågavisa vadsomärfelisamhället.3.visavadfrälsningsarméngörisverigeoch utomlands.(enpolicypåengelskasomföreladesrolfroosnärhantillträdde). EvaKlemanbekräftarpolicynfrånLondon,menkompletterarmedatthonfick muntligainstruktionerangåendetidningenspolicynärhontillträdde.honfick uppdragetattutvecklaennyinterntidningsombaravisadenyheteroch verksamheterisverigeomfrälsningsarmén.idennyapolicyningickattstridsropet skullevaraenutåtriktadtidning.ja, sägerevaklemandetkändesbraattviinte skullevaraentidningsomtillstordelskulleservafrälsningsarménsmedlemmar, utannukundevitautsvängarnarejält.vifickskrivaomkulturochsamhällesamt göradepersonporträttsomviville,intebaraintervjuakristnamänniskor. Sågaldrignågonpolicy.Däremotlevdedetkvarenpolicy, 25
fråntidigarechefredaktörenrolfroos.detvarsomjaguppfattadedetatt tidningensuppgiftvarattpresenteraettkristetbudskapochberättaom FrälsningsarméninternationelltochiSverige.Vissteattdetfannsämnensomvar tabuattskrivaom.detvarskilsmässor,aborter,föräktenskapligaförbindelser,och homosexualitet.detskulletigasihjäl.detvarendelavdenouttaladepolicyn. (Alf GunnarBrodd). Densomaccepteradedentraditionellapolicynattlevereraettkristetbudskapsamt presenterafrälsningsarménvarchefredaktörenandersöstman,dockbröthanmot denouttaladepolicynattinteskrivaomhomosexuella,samtskilsmässor. Medvetetvillejagvarabarriärbrytandegenomattgöraettpersonporträttaven lesbiskkvinna,somvaruppvuxenifrälsningsarmémiljö.naturligtvisfickhongöra sinrösthörditidningen,medendelkritiskakommentareromfrälsningsarméns syn,ellerickesynpåhomosexuella.vihadeävenenlångartikelomskilsmässoroch vaddetinnebärattgenomgåensådan.jagsågaldrignågonskriftligpolicy,mendet fannsjudenmuntligaomattvaraettspråkrörförfrälsningsarmén.närdetgällde känsligafrågorsomskilsmässor,ochsex,varpolicyndenattdefrågornaskulle skildrasutifrånhurfrälsningsarméntagitställningifrågan.nutycktejagattde frågornahadekommitiskymundanochträngtsborttidigareitidningen,såjagsom hadeettstortsamhällsengagemanglyfteframdem.nuhadejagväntatmigenhel delreaktionernärjaglyfteframdefrågorna,mendeuteblev. (AndersÖstman) NuhållerjagmedFurhoffomattenickenedskrivenpolicylättblirotydlig,ochfinns detverkligenenengelskpolicy? FörattfåklarhetidettaringerjaguppSalvationArmy sinternationella huvudkontorilondonochpratarmedthewarcry:sdeputyeditorphiliphalcrow. PhilipHalcrowbekräftarattdetfinns,ellersomhanutryckerdet,dethar åtminstonefunnitsenskriftligpolicy. DärstårdetatttidningenStridsropetskallskrivaom1.Salvationnews,detvillsäga nyheteromfrälsningsarménochdessverksamhet.2.evangelisation,ochdet innebärattmanskallspridadetkristnabudskapet. NuharvarjelandstorfrihetattsjälvutformatidningenspolicytillägerPhilip HalcrowochberättarattiStorbritannienharmanvaltatttonanednyheterom 26
Frälsningsarménochiställetberättameromdetkristnabudskapet.Detgörmani olikaartiklar,somidetsenastemajnumret,2012därmanskriverom trädgårdsodlingochävenenartikelomengelberthumperdinckochtheeurovision SongContest,ämnensomintresserarallmänheten,ochideartiklarnavävermanin ettkristetbudskap. Vadgällernuår2012,angåenderedaktionellpolicyförStridsropet? JagställerfrågantillnuvarandechefredaktörenBertÅberg,somblevutnämnd 2009,efterdenavgåendechefredaktörenAndersÖstman. BertilÅberg,plockarnedenpärmochpekarpåatthanskrivitnedenpolicy förstridsropet,somgodkäntsavfrälsningsarménsledning.bertåbergärden förstachefredaktörensomfaktisktharförfattatenskriftligredaktionellpolicy. Dengrundarsigpådenengelskapolicyn,somBertÅberg,sägersigintehasett,men hörtmuntligt. TidningenspolicykansammanfattasmedföljandesägerBertochpekarpåvadhan skrivit.1.stridsropetskallförautdenkristnatron,samt2.beskriva Frälsningsarménsidentitetochuppdrag. Tidningenspolicymåstenaturligtvisanpassastillbådekulturochtraditionidet landdenutgestilläggerbertåbergochvisarfortsättningenpådenskrivnapolicyn, därdetstårattstridsropetskallarbetaförsocialrättvisaochlyftasamhällsproblem. Nufrågarjagomhankännertillnågonövrigmuntligpolicysomandra chefredaktörerharhänvisattill. Nej,sägerBertÅberg,denendamuntligapolicysomjagkännertilldetärattviskall undvikaatthamnaiettpartipolitisktdike. AttarbetaförsocialrättvisaochlyftasamhällsproblemliggerBertÅbergvarmtom hjärtat,dåhanbådeärutbildadsocionomochävenvaritfrälsningsarméns socialchef.härharhanhaftganskastortutrymmeförattpåverkainnehålleti tidningenenligtegnaintentioner.detmärkerjagsjälv,dåvialltidivarjenummer skallhaettsocialtreportage. 27
5.2 Hur speglar artiklarna under varje chefredaktör tidningens policy? IdeninternationellapolicynsomävengällerförStridsropetiSverige,sägsatt tidningenskallspridadetkristnabudskapet. Itabell1.redovisasandligaartiklar. 1.AndligauppbyggelseartiklarRoosBroddKlemanÖstman a.predikan9206 b.andligaövningar,bibelstudier.0560 c.biografier,kristnaledare0200 Summa:9966 IpolicynfrånLondonsägsattStridsropetskallspridadetkristnabudskapet,detvill sägaberättaomjesusochfrälsning.detharallachefredaktörertagitfastapåoch harandligaartiklar.enklastärattskrivaenpredikan.evaklemandäremotvillvara folkbildaresomhonuttryckersignärjaggörenintervjumedhenneochhonlägger inettflertalartiklarsomkräveraktivmedverkanavläsaren.detärsåkallade bibelstudierdärduläsermedbibelnihandochslåruppvartefterdugårframåti texten. Hoppadesattvåraexternaköparevarnyfiknapåkristentroochvilleutvecklasig, därförartiklaromhurduläserochtolkarbibeln (EvaKleman). IpolicynstårdetävenenligtförrechefredaktörenkommendörRolfRoosatt tidningenskallbeskrivafrälsningsarménsverksamhet. Låtossdåsepåhurmanuppfyllerdendelenavpolicyn 28
Tabell2.VisarantaletartiklarsomhandlaromFrälsningsarménsandliga verksamhet. (ejsocialverksamhet). RoosBroddKlemanÖstman 2.Art.omFA:sandliga verksamhet a.fa medlemmar61200 b.ejmedlemfa01000 c.beskriv.avaktiviteter12320 d.förslagtillorg.förändr.0305 Summa:182825 RolfRoosochAlfGunnarBroddharhögfrekvensavartiklaromFrälsningsarméns andligaverksamhet.närevaklemantillträderminskardetflödetistridsropet. OrsakenärattEvaKlemanfåttiuppdragattstartaenmedlemstidningdär Frälsningsarménsandligaaktiviteterbeskrivs.Endasttvåartiklarom Frälsningsarménsandligaverksamhetkommerinunderdenundersökta tremånadersperioden.underandersöstmansledningflyterdetinfemartiklarom andligverksamhetochallafemavhandlaromorganisationsförändringarav församlings ochdistriktsverksamhet Vikundetautsvängarnarejält,jagsatsadepå attgöraenutåtriktadtidning (EvaKleman) Tabelltre.VisarartiklarsomskildrarFrälsningsarménsverksamhetpådensociala sidan.attiartiklarbeskrivavadorganisationengörförsocialtutsattamänniskor ingåritidningenspolicyattskildrafrälsningsarménsverksamhet. 29
Tabell3..ArtiklaromFrälsningsarménssocialaverksamhet. RoosBroddKlemanÖstman 3.ArtiklaromFA:ssociala verksamhet a.fa medlemmar2311 b.volontärer0111 c.biståndstagare0101 Summa:2523 Alf GunnarBroddharhögstfrekvensmedfemartiklaromFrälsningsarménssociala verksamhetochinteöverraskandeärdetenskildringavhurfrälsningsarmémedlemmararbetarsocialt. MedsinatreartiklarharAndersÖstmanhögfrekvens.Hanharävensprittut artiklarnatillävenvolontärersomjobbargratisochplusenskildringav biståndstagarna. BådeAlfGunnarBroddochAndersÖstmananpassarsigtilltidningenspolicy,att beskrivafrälsningsarménsverksamhet. Socialafrågorliggermigvarmomhjärtat,attberättaomFrälsningsarméns omfattandesocialaverksamhet,ärattbelysahurfrälsningsarménhjälpertillatt hjälpaochstöttautsattagrupperisamhället (AndersÖstman) Tabell4.NyheteromFrälsningsarmén(rapporterinifrånorganisationen,om personalförändringar,nyinriktningavorganisationen,nyheterommyrorna exempelvis). RoosBroddKlemanÖstman 4.NyheteromFA a.personnyheter10200 b.org.förändringar2200 30
c.artomfa företag0100 Summa:12500 Närtidningenskullebådevaraentypmedlemstidningochentidningsomsåldestill allmänhetenvarfrekvensenavnyhetsrapporteringhög.specielltunderrolfroos ledarskap. NärEvaKlemanenligtdennyapolicyn,gjortomStridsropettillenutåtriktad tidningochstartatenmedlemstidningmednamnwilliamförsvannallainterna nyheteromfrälsningsarménurtidningen. Närvistartadeenmedlemstidning,kändejagattnuslappvihållapåochserva människorinternt.attpresenterafrälsningsarmén,somvarendelavtidningens policy,gjordejagdåviskrevomolikateman,exempelvisomfrälsningsarméni skolan (EvaKleman). ÄvenAndersÖstmanfortsattemedattbarahanyheteromFrälsningsarméni medlemstidningenwilliam. 5.3 Hur påverkar chefredaktörens intressen innehållet? Ommanserpåtabell5.Artiklaromhälsaochidrott.Upptäckermanattdetär AndersÖstmansomstickerut.Hanharsjuartiklarunderdenundersökta tremånadersperioden.tvåhandlaromidrott,enomenfrälsningsarmémedlemsom ställeruppistockholmmarathonochenartikelomenannanidrottsmansomejär medlemifrälsningsarmén. Helafemartiklarhandlaromallmännarådomfysiskochpsykiskhälsa. Detharvaritenheldeldiskussionomalternativmedicinensförochnackdelar, därförvaldejagattgöraetthälsonummerdärföreträdareförbådeskol och alternativmedicinfickkommatilltals.närdetgälleridrott,ärjagmycket intresseradavfriidrottochfotboll.naturligtvisvilljagtainartiklaromidrottom någonfrälsningsarmémedlemfinnsmed. (AndersÖstman) 31
Tabell5Artiklaromhälsaochidrott RoosBroddKlemanÖstman Artiklaromhälsaochidrott a.fa medlemmar0101 b.ej FA medlem0001 c..allmännaråd2015 omhälsa Summa:2117 Ja,jagharettstortidrottsintressefortsätterAndersÖstman,fotbollochfriidrottär minahuvudsporter.heltnaturligtattnärfrälsningsarménställeruppmedetteget lagistockholmmarathonattvibevakardetta. AlfGunnarBroddochEvaKlemanharintenågotidrottsintressevilketspeglarsigi attdeendastharenartikelomhälsaochidrottunderrespektivetremånaders period. RolfRoossomvilletauppaktuellatrenderisamhället,sägeratthanstvåartiklar handladeomsjälvmordochpsykisktvälbefinnande.specielltdenlångaartikelnom självmordblevmycketuppmärksammadsägerhan. Tabell6.ArtiklaromFrälsningsarménsinternationellaverksamhet. RoosBroddKlemanÖstman ArtiklaromFA:sint.Verksamhet a.fa officerellersoldat4230 b.biståndstagare0020 c.beskrivningavlokal verksamhet0324 32
Summa:4574 Frälsningsarménäreninternationellorganisation,ochdetärdärförnaturligtatt skrivaomdetta.somendelavpolicynattpromotafrälsningsarmén,beskrivs biståndsprojektsomdrivsavfrälsningsarménisverigeellerdirektfrån huvudkontoretilondon. "DeninternationellaverksamhetenärstorinomFrälsningsarmén,detärdärför naturligtattbelysadenivarjenummer. (EvaKleman).Evaangertydligtattdetär hennespolicyattlyftaframdeninternationellaverksamheten,ochdetgörhonmed frekvensenavsjuartiklarundertremånader. ÖvrigachefredaktörervisarocksåpåFrälsningsarménsinternationellainsatsermen inteilikahöggradsomevakleman,somverkligenbrinnerförattvisavad Frälsningsarméngörförmedborgarnaiutvecklingsländer. ArtiklarnaominternationellverksamhetläggerjagutpåHögkvarterets internationellaenhet,somfårskrivadessa (AndersÖstman)HärväljerAndersatt låtafrälsningsarménsegenpersonalutanförredaktionenskrivaochdeväljeratt beskrivalokalverksamhetibiståndsländer. Tabell.7.Samhälleochpolitik RoosBroddKlemanÖstman 7..Artiklaromsamhälleochpolitik a. FA medlemmar0000 b. EjFA medlem0000 c. Analysavpolitiskabeslut1212 d. Debattart.omdrogermm31.00 Summa:4312 HärärdetRolfRoossomäraktivmedatttainartiklaromsamhällsproblem. Detvaruppmärksammadeartiklaromdödshjälpochdrogmissbruk. 33