Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)
|
|
- Karl-Erik Lindgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser Magisteruppsats i logopedi 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Ingrid Mattsson Müller leg logoped ingrid.mattsson-muller@vgregion.se Handledare Ulrika Ferm DART, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bakgrund (forts) Personer med nedsatt kognitiv och kommunikativ förmåga har svårt att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Fjärrkommunikation kan vara svårtillgänglig Teknisk utveckling kan förhoppningsvis förbättra detta (Datillo et al., 2007; Deruyter, McNaughton, Caves, Nelson Bryen, & Williams, 2007) många tillgänglighetsansatser för Internet och e-post (Black et al., 200; Harrysson, 2007; Mühlenbock, Holmqvist, Lundälv, & Mattsson Müller, 2008) enstaka försök att anpassa SMS-tekniken till specifika symbolsystem, apparater och grupper av användare (Lingsoft, Inc., 2009; Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009; Wirén, 2008) Tyngdpunkt på tekniska lösningar Det saknas beskrivning och utvärdering av lämplig metodik mängd av personella resurser typ av personella resurser för att införandet av tekniken ska lyckas Personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar deltar heller inte i forskning i samma utsträckning som andra (Cameron & Murphy, 2007) Projektet Messa med symboler möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda SMS Målsättningsarbete Övergripande mål med projektet: Öka delaktigheten i vardagligt liv för personer med kognitiva och kommunikativa nedsättningar Syfte: att göra SMS tillgängligt att hitta en lämplig metodik för att introducera bild- och symbol-sms sprida erhållen kunskap 3-årigt projekt med finansiering från Arvsfonden. Drivs av FUB och HI Projektgrupp DART, Göteborg och SPRIDA, Örebro 7 användare med nära stödperson och förskrivare Målsättningsarbete med samtalsmatta 1
2 Samtalsmattematerial Val av hjälpmedel Handifon Micro Rolltalk Provperiod Magisterarbetet - deskriptiv intervjustudie del av utvärderingen av Messaprojektet Hjälpmedel och regelbunden utvärdering under cirka 1 år Aktivitetsdagbok varje vecka Intervju varje månad Uppföljning av mål 1-2 ggr Slutintervju med alla Syfte: Att utvärdera användarnas upplevelse utifrån följande frågeställningar: 1. Hur nöjda är personerna i projektet med sina hjälpmedel? 2. Hur har personerna kunnat hantera sina hjälpmedel? 3. Har personernas delaktighet i vardagslivet ökat? I så fall hur?. Hur har personerna upplevt sin medverkan i projektet? Deltagarna Material kvinnor och 3 män år 3 har medelsvår utvecklingsstörning (1 MR, 2 Handifon) 2 har lindrig utvecklingsstörning (Handifon) 1 har gravt rörelsehinder och grav dysartri (MR) Användarprofiler, intervjuer, fallbeskrivningar och kompletterande information från Messaprojektet. 31 frågor grupperade utifrån de fyra frågeområdena: Tillfredsställelse med hjälpmedlet Hantering av hjälpmedlet Delaktighet Projektmedverkan 1 har lättare rörelsehinder och afasi (MR) 21 skalfrågor ja/nej-frågor 6 öppna frågor 2
3 Antal och typ av frågor inom respektive område Tillvägagångssätt Prövning av intervjufrågorna på en AKK-användare. Semistrukturerad intervju och videoinspelning (Stödperson närvarande vid alla intervjuer utom en) Transkription av samtliga filmer (1 51 minuter långa) Totalt Kodning (typsnitt och färg) av olika personers uttalanden och typer av uttalanden. Transkriptionsnivå mellan II och III Kodning av ja/nej-svar och svaren på skalfrågor transkription ihop med film Tillvägagångssätt (forts) Tillvägagångssätt (Interbedömarreliabilitet) Skapande av nya svarskoder eget skalsteg, inget svar och ej tillämpligt Svaren på de öppna frågorna tolkades, sammanfattades och citerades fråga för fråga Oberoende bedömare kontrollerade att innehållet i transkriptionerna (10 % sammanhängande tid) överensstämde med filmerna Kodade 52 % ställda ja/nej-frågor och 2 % ställda skalfrågor. 88 % punkt-för-punktsamstämmighet Transkriberade och tolkade 55% av samtliga ställda öppna frågor. Konsensusdiskussion visade god överensstämmelse. Etiska hänsyn Resultat Allmän tillfredsställelse med hjälpmedlet, Hantering av hjälpmedlet och Delaktighet Ingen formell etikprövning Brukarorganisationen FUB huvudman Deltagarna har informerats muntligt och gett informerat samtycke på bildanpassat kontrakt. Alla får behålla sina hjälpmedel efter provperioden Förskrivarna driver ärendena vidare De flesta var nöjda med sina hjälpmedel Få av deltagarna upplevde brister med hjälpmedlen, men ett par av Micro Rolltalk-användarna var missnöjda med telefonfunktionen. De flesta var positiva till att kunna lyssna på sina SMS när de skickar och tar emot dem Endast en ansåg det viktigt att texten presenteras med bilder i mottagna SMS Flera tyckte om att använda hjälpmedlet för SMS, direktkommunikation och skrivträning. 3
4 Resultat (forts) Allmän tillfredsställelse med hjälpmedlet, Hantering av hjälpmedlet och Delaktighet Resultat Projektmedverkan En del av svaren motsvarade de mål deltagarna varit med om att sätta upp t.ex. att kunna komma i kontakt med färdtjänst och assistenter och själv bli kontaktad. Tillgången till SMS har gett flertalet möjlighet att kontakta personer de inte kunde kontakta på detta sätt tidigare. Nästan alla har fått tillgång till varierande kommunikationsfunktioner via SMS t.ex. meddela ankomsttid, bestämma möte, be om hjälp etc. Antal personer Aktivitetsdagboken Regelbunden Positiv Neutral Negativ Inget svar Ej tillämpligt Eget skalsteg utvärdering Samtalsmatta Hjälp med innehåll projektledning stödperson förskrivare andra deltagare Frågeställning 1: Hur nöjda är personerna med sina hjälpmedel? Frågeställning 2: Hur har personerna kunnat hantera sina hjälpmedel? Överlag nöjda Missnöje med telefonfunktionen i Micro Rolltalk (2 personer) De flesta tyckte det var lätt De flesta tyckte det var bra att använda bilder för att skriva SMS En skrev mest med bokstäver med stöd av talsyntesen En önskade fler bilder i mottagna SMS Alla hade nytta av talsyntesen både för att skicka och ta emot SMS Frågeställning 3: Har personernas delaktighet i vardagslivet ökat? Frågeställning : Hur har personerna upplevt sin medverkan i projektet? Ja! Hantering av SMS tillhör vardagslivet. Merparten har använt sina hjälpmedel för att skicka och ta emot SMS med stort engagemang. Flera har beskrivit hur de har kunnat meddela ankomsttid, bestämma möte och aktivitet, be om hjälp och till och med hjälpa andra. Flera har beskrivit hur de haft nytta och glädje av sparade SMS De flesta tyckte de fått den hjälp de behövde med innehållet i sina hjälpmedel Lagom mycket tid med projektgruppen Merparten tyckte om samtalsmatta för att sätta mål och bestämma innehåll i hjälpmedlet Aktivitetsdagboken varje vecka har upplevts tjatig Utvärdering varje månad bättre
5 Styrkor och begränsningar Slutsats + En grupp som vanligtvis inte tillfrågas om sina åsikter har fått komma till tals + Alla fick behålla sina hjälpmedel ingen beroendeställning - Resultaten speglar enbart deltagarnas egna åsikter - Formen på intervjufrågorna svårigheten att intervjua personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar Med rätt anpassade hjälpmedel och insatser har personer som tidigare inte kunnat använda SMS fått denna möjlighet och uppskattat den. Personernas egen åsikt är viktig i utprovningsarbetet. Omgivningen måste ges tid och andra resurser för att kunna stötta i både anpassning och användning. 5
Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
SMS för personer med kognitiva Titel och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 195 SMS för personer med kognitiva Titel och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares
SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 195 SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser
Messa med symboler. Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms. Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller
Messa med symboler Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Margret Buchholz
Projektavslut Appar för kommunikation
Projektavslut Appar för kommunikation Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Förutsättningar för lyckade förskrivningar
Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en
Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?
Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter? Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Baserat
COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction
COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction Att planera och genomföra en ögonstyrningsutprovning DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
DART 2013 en kort presentation
DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt
Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning
Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning Bakgrund Vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning behöver samhällets stöd för att leva i samhället med lika
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt
Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,
Ulrika Ferm fil dr, logoped
Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten
Samtalsmatta som kommunikationsstöd i grupp för personer med afasi
Samtalsmatta som kommunikationsstöd i grupp för personer med afasi Hanna Helttunen Lisa Svalander Utvärdering av samtalsmatta som kommunikationsstöd i grupp för personer med Huntingtons sjukdom Lisa Hallberg
PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter
PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
Att vara delaktig på distans
Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för
Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum Ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden
Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum 20181113 2018-12-12 1 - utveckling av en modell för ökad delaktighet och självständighet för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning Syfte att
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013
Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag
Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen
Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta
Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården
Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan
Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator
Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker Ögonstyrd dator Att kunna styra en dator: kan ge möjlighet till självständig aktivitet kan ge möjlighet att
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus
AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se
Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter
Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter RBU 21 november 2014 Jenny Wilder 1 Projektet finansierades i 3 år av Allmänna Arvsfondens satsning Fördel barn! Vi startade
Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter
IN LIFE - Independent living support functions for the elderly Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter Katja Laakso Margret Buchholz Sandra Derbring Om projektet IN LIFE
SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN SVENSKA FÖR INVANDRARE KURS A ljusdal.se KURSPLAN I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURS A DU KAN PRESENTERA DIG (BERÄTTA OM DIG SJÄLV). DU KAN BERÄTTA OM: Din familj Ditt land Din lägenhet Dina kläder
Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare
Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det
KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård
KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets
Hur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek
Handi 3 In Print 4 In Print 5 AKKtiv KomIgång- kursledarutbildning 6 In Print 7 Kurs i metoden Samtalsmatta Talking Mats 8 SymWriter dokument - grundkurs 9 SymWriter skrivmiljö 10 Kurs i metoden Samtalsmatta
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Vi behöver mer kunskap om
Trots framgångarna med IPS blir inte alla hjälpta fullt ut av metoden 1/3 av IPS deltagarna lyckas inte på arbetsmarknaden (Drake & Bond, 2011) Många deltagare avslutar sitt arbete i förtid, ofta inom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning
Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register
Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register Annika Sköld 1 Åsa Hedberg 2, Marie Matérne 3 och Pia Ödman 4 1. Avdelning sjukgymnastik, Institutionen
Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning
Sammanfattning Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan 3 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan
Kurser våren 2014 D AR T
Kurser våren 2014 D AR T 2 Allmän information DART erbjuder kurser, seminarier och workshops. Du kan anmäla dig till DARTs adressregister om du vill få våra utskick om kurser och andra aktiviteter. Vi
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Projektets primära målsättning är:
HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är
Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel
Snacka om appar! Detta gör DART Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna Utbildar inom - AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) - Kommunikationsstöd - Tillgänglighet
Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder
Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 1(7) Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder Slutrapport Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 2(7) Innehåll
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs
Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs KomHIT - en utvecklingsdel finansierad av Arvsfonden - en forskningsdel
Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter
IN LIFE - Independent living support functions for the elderly Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter Katja Laakso Margret Buchholz Sandra Derbring Om projektet IN LIFE
Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen
Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar
Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade
DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade DSBUS Regionhab REGIONALA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Bakgrund Historik DART Start 1988 Projekt som drevs av Hjälpmedelsinstitutet
Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?
Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen
Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk
Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra
DART-kommunikations och dataresurscenter
DART-kommunikations och dataresurscenter Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi klinisk modell 3 AKKtiv KomIgång - kursledarutbildning 4 Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi - gruppmodell 5 In Print
Hjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby.
STAMNINGSHJÄLPMEDEL I STOCKHOLM Sedan 1 februari 2009 får logopeder förskriva tekniska hjälpmedel till personer som stammar. Dock är det inte beslutat vilka av de fyra nedan beskrivna hjälpmedlen som kommer
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
ENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -
ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! - UTVECKLING AV EN NY MODELL FÖR ÖKAD DELAKTIGHET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET FÖR VUXNA MED FLERFUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH OMFATTANDE INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING PROJEKTETS
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
LekBot. en talande och lekande robot. 2011-05-26 Fredrik Kronlid, Talkamatic AB Ingrid Mattsson Müller, DART
LekBot en talande och lekande robot 1 Inledning En lekande talande robot Talkamatic, Göteborgs Universitet och DART i samarbete med hjälp av Acapela Vinnova-finansierat projekt Nyttan underordnad nöjet
En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011
Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för
Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)
Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter
Vasa Gymnastik. Gymnastutvärdering 2016/2017
Vasa Gymnastik Gymnastutvärdering 2016/2017 1 Varför en undersökning Under vårterminen genomfördes en undersökning för våra gymnaster. Undersökningen görs i syftet att bibehålla god kontakt med föreningen
Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun
Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande
Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?
Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR
Rörelseförmåga. Samtalsmatta. vid demensjukdom. erfarenheter av metoden
Rörelseförmåga Samtalsmatta vid demensjukdom Svenska erfarenheter av metoden Filmen på DVD-skivan Samtalsmatta En metod för att uttrycka åsikter innehåller exempel på hur några personer arbetar med metoden
Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Betygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Rivkraft 14 Vad tycker paneldeltagarna om Rivkraft?
Datum: 2016-10-12 Dokumenttyp: PM Diarienummer: 2016/0075 Rivkraft 14 Vad tycker paneldeltagarna om Rivkraft? Sammanställning av resultaten från Myndigheten för delaktighets panelundersökning Rivkraft
EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra
Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Yttrande över utredning (2017:52) Så stärker vi den personliga integriteten
_ Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Beskyddare: Hennes Majestät Drottningen Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2017-08/IB/LF Yttrande över
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI
Mats Lundälv Senior IKT-pedagog f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM Det fria ordet och AKK / ASK Kommunikativ och språklig tillgänglighet för alla...byggt på en infrastruktur av fria
Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:
Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya ord: Funktionsnedsättningar Underordnad term: Hörselskador Underordnad term: Inlärningssvårigheter Underordnad term: Synskador Underordnad
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar
Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer
Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare: