Innehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
|
|
- Christer Marcus Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring som forskningsobjekt 25 Avhandlingens utgångspunkter Avhandlingens syfte 28 Frågeområde 1 tidningen Frågeområde 2 publiken Formatförändringens kontext Strukturförändringar 32 Marknadsförändringar 35 Innehållsförändringar 38 Teknikförändringar 41 Formatförändringen i kontexten 44 Upplägg och disposition Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH MATERIAL 47 Tidningarna de som bytt format Databaser 48 Dokumentanalyser 50 Intervjuer/samtal 51 Innehållsanalyser 53
2 Kompletterande material 55 Mailenkät Studiebesök/fallstudie Läsarna de befintliga och de potentiella.. 57 Surveyundersökningar 57 Kompletterande material gruppintervjuer 59 Kapitel 3 MORGONTIDNINGARNAS FORMATFÖRÄNDRINGAR 61 Utgångspunkter Förändrade villkor och förutsättningar 62 Externa faktorer 63 Interna faktorer 65 Strategiska val och strategiskt agerande Strategiskt agerande: hinder och drivkrafter 68 Strategiska svar på externa hinder och drivkrafter Strategiska svar på interna hinder och drivkrafter Organisation och förändring Förändringar i process och produkt 71 Två sätt att se på förändring Förändringsdimensioner Tidningsproduktion och produkt Produktionsflöde och produktionsteknik 75 Resursfördelning 77 Publicering 78 Journalistiken Presentationen Sammanfattning utgångspunkterna Analyser Formatutveckling i modern tid tre faser.. 83 De mindre tidningarnas formatförändring Skäl till första fasens formatförändringar 87 Minskad upplaga och dålig ekonomi Teknikens betydelse Andratidningarnas formatförändring Skäl till den andra formatförändringsfasen 92 En konkurrensfördel? Teknikens betydelse Flera hinder raseras De stora morgontidningarnas formatförändring Skäl till den tredje formatförändringsfasen 102 Läsardriven övergång? Besparingar och upplageökning? Betydelsen av annonssamverkan Teknikens betydelse En modern tidning
3 Förberedelser och implementering 112 Utredningar och kalkyler Intern implementering Förberedelser för marknaden I formatförändringens spår Redaktion och organisation 122 Tryckteknik 126 Annonser och annonsering 127 Annonsvolymen Annonspriser och annonssystem Annonsutformning Innehållet; sidantal, struktur och volym 135 Sidantal Tidnings och sidstruktur Det redaktionella materialets utrymme Det visuella materialet Det redaktionella materialets innehåll Konklusioner Formatförändringar Hinder och drivkrafter 157 Strategisk karaktär 161 Process och produktförändringar Processförändringar 165 Produktionsflödet Produktionstekniken Resursfördelning Produktförändringar 168 Kapitel 4 TIDNINGSLÄSNING OCH ATTITYDER TILL FORMATFÖRÄNDRINGAR 171 Utgångspunkter Beteenden och handlingar Att förändra beteenden 173 Tidningsläsning Tidningsvanor och tidningsval 176 Medieegenskaper och individegenskaper 178 Med attityder som utgångspunkt Tidningen som attitydobjekt Föreställningar om morgontidningar 182 Erfarenhetskunskap Symbolvärden Härledd kunskap Känslor inför morgontidningar 185 Benägenhet att läsa morgontidning 186 Utbyte som en attitydkomponent 187 Förväntat utbyte av morgontidningen
4 Attityder och faktisk beteendeförändring Sammanfattning utgångspunkterna Analyser Föreställningar om tidningsformat Formatet bland andra egenskaper 194 Format bland andra form och layoutegenskaper 200 Föreställningar om tidningsförändring Föreställningar av form och layoutförändringar 206 Önskan om att ändra formatet 208 Tidningarnas spridning i samband med formatförändring Upplageförändring 213 Prenumerationsnivå 217 Läsvanor 222 Läsmönster vid formatförändringar 226 Lästid 226 Lästillfällen 232 Egenupplevda läsförändringar Upplevelse av ändrad läsvana 235 Den upplevda lässituationen 237 Dimensioner i läsmönstren 240 Bedömning av formatförändringar 243 Föreställningar om tidningar som bytt format Dimensioner i läsarnas föreställningar om formatbyten 253 Läsning och attityd Beteendeintentioner och bedömningar 256 Faktiska handlingar och bedömningar 260 Prenumeration och tidningsbedömning Läsfrekvens, lästid och tidningsbedömning Läsmönster och tidningsbedömning Konklusioner Tidningsformat och läsaråsikter Format och förändringar 269 Vad formatförändringen ger 271 Formatföreställningar 272 Tidningsformat och tidningsläsning Medieegenskapernas betydelse 275 Läsförändringens varaktighet och karaktär 276 Läsning och bedömning en fråga om format?
5 Kapitel 5 I KRYMPT KOSTYM EN SLUTDISKUSSION 281 Formatförändring i en historisk kontext Perspektiv på formatutvecklingen 284 Pionjärer och eftersläntrare Drivkrafter och hinder Konsekvenser för tidningsprodukt och produktion Branschpassagerna på den tudelade marknaden Övergången till tabloidformat en branschpassage? 290 Tabloid som företeelse och ideologi Format, förändring eller? I krympt kostym English Summary I KRYMPT KOSTYM 297 Källförteckning 311 Bilagor 1. Dokumenten Informantintervjuerna Databasen Mailenkäten Innehållsanalyserna SOM undersökningarna Intervjuguiden Tabeller och figurer 365
6 Figurförteckning F1:1 Dagstidningarnas upplageutveckling (medelnettoupplaga, tusen exemplar) F1:2 Morgontidningsläsning och hushållsprenumeration (procent) F1:3 Andel vänsterkryss i morgonpressen med lokal/regional arena (procent) F1:4 Spridningen av offsettryckning samt dagstidningar med internetpublicering (procent) F3:1 Tidningsformatens utveckling i Sverige under ett halvt sekel (procent) F3:2 Drivkrafternas och hindrens omfattning i formatutvecklingen F3:3 Förändringsdimensioner vid formatbyten F4:1 Föreställningar om viktiga egenskaper hos morgontidningen (procent) F4:2 Föreställningar om viktiga form och layoutegenskaper hos morgontidningen (balansmått) F4:3 Upplageutveckling före och efter formatbytet för Dagens Nyheter och Göteborgs Posten (tusen exemplar) F4:4 Andel prenumeranter fördelat på morgontidningar totalt, de tidningar som bytt respektive inte bytt format samt fördelat på utgivningsfrekvens (procent). 219 F4:5 Andel regelbundna läsare av (högfrekventa) tidningar som bytt respektive inte bytt format 2004 eller 2005 (procent) F4:6 Regelbunden läsning av Göteborgs Posten i Göteborgsregionen , totalt samt fördelat på ålder (procent) F4:7 Göteborgs Postens läsares bedömning av hur deras läsning förändrades under årets som gått (procent) F4:8 Genomsnittlig lästid för de högfrekventa tidningar som bytte format 2004 eller 2005 i förhållande till de som inte bytt format (minuter)
7 F4:9 Genomsnittlig lästid för de högfrekventa tidningar som inte bytt format 2004 eller 2005 i förhållande till dessa tidningars sidformat (minuter) F4:10 Prenumeranters bedömning av Göteborgs Postens utveckling (procent) F4:11 Andelen prenumeranter som funderat på att avsluta sin prenumeration av Göteborgs Posten, i relation till deras bedömning av tidningens förändring det senaste året (procent) F4:12 Läsarnas egenupplevda läsförändringar i relation till huruvida man upplever att tidningen förändrats till det bättre respektive det sämre under året som gått (procent) F4:13 Läsarnas bedömning av formatförändringar i relation till deras föreställning om formatets betydelse F4:14 Symbolvärde och erfarenhetskunskaper hos bedömningar av morgontidningarnas formatförändringar F4:15 Tidningsläsning i relation till attityder till formatförändringar
8 Tabellförteckning T3:1 Olika typer av sidupplägg för redaktionellt innehåll och annonser på basutgåvans samtliga sidor (genomsnittlig procent) T3:2 Sidantalet hos nio tidningar före och efter formatbytet, exkl. bilagor (genomsnittligt sidantal omräknat till tabloidformat och procentuell förändring) T3:3 Det redaktionella materialets utrymme hos sex tidningar före och efter formatbytet, exkl. bilagor (genomsnittligt antal sidor och procentuell förändring, omräknat till tabloidformat med hänsyn tagen till yteffektiviteten) T3:4 Antal ord i det redaktionella materialet hos Göteborgs Posten, Dagens Nyheter och Borås Tidning före och efter formatbytet (genomsnittligt antal per dag) T3:5 Bildmaterialets andel av det redaktionella utrymmet hos sex tidningar före och efter formatbytet, exkl. bilagor (procent samt förändring i genomsnittligt och antal sidor) T3:6 Förändring av det redaktionella materialets utrymme före och efter formatbytet, fördelat på redaktionell tillhörighet, exkl. bilagor (genomsnittlig förändring av antal sidor per dag) T4:1 Dimensioner i föreställningar om viktiga egenskaper hos morgontidningen (faktorladdning) T4:2 Dimensioner i föreställningar om viktiga form och layoutegenskaper hos morgontidningen (faktorladdning) T4:3 Det önskvärda sidformatet på den egna tidningen i relation till det format som tidningen faktiskt trycks i (procent, balansmått) T4:4 Det önskvärda sidformatet på den egna tidningen i relation till när tidningen bytte format (procent, balansmått) T4:5 Upplageförändring från år till år bland några av de tidningar som bytt format sedan 2004 (procentuell förändring) T4:6 Läsning av högfrekventa morgontidningar vid olika tidpunkter under dagen samt antal lästillfällen i relation till formatbyte (procent, medelvärde)
9 T4:7 Läsarnas upplevelse av huruvida deras morgontidningsläsning förändrats i något avseende under det senaste året, i relation till formatbyte (procent) T4:8 Läsarnas upplevelse av hur deras morgontidningsläsning förändrats i olika avseenden under det senaste året, i relation till formatbyte (procent) T4:9 Dimensioner i läsarnas (vars tidning bytt format) upplevelser av hur deras morgontidningsläsning förändrats i olika avseenden under det senaste året (faktorladdning) T4:10 Dimensioner i de oregelbundna läsarnas (vars tidning bytt format) upplevelser av hur deras morgontidningsläsning förändrats i olika avseenden under det senaste året (faktorladdning) T4:11 Läsarnas bedömning av huruvida den egna morgontidningen blivit bättre eller sämre jämfört med ett år sedan, i relation till formatbyte (procent) T4:12 Läsarnas föreställningar om den egna morgontidningen, jämfört med innan tidningen bytte format (medelvärde, standardavvikelse) T4:13 Uppfattningar om den egna morgontidningen i samband med formatbytet, fördelat på kön och ålder (medelvärde) T4:14 Dimensioner i läsarnas föreställningar om den egna morgontidningen, jämfört med innan tidningen bytte format (faktorladdning) T4:15 Dimensioner i unga läsares föreställningar om den egna morgontidningen, jämfört med innan tidningen bytte format (faktorladdning) T4:16 Andelen läsare som påbörjat en prenumeration på någon av de tidningar som bytt format under det gångna året, i relation till hur man bedömer tidningen under samma period (procent) T4:17 Bedömning av Göteborgs Postens format i samband med formatbytet 2004, i relation till hur man förändrat sin läsning, fördelat på totalt andel läsare, ålder och läsfrekvens (procent) T4:18 Den genomsnittliga lästiden (av högfrekventa tidningar) i relation till formatbyte och bedömning av tidningens utveckling det senaste året (medelvärde i minuter)
10
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merDagspresskollegiet. Attityder till formatförändringen då och nu. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 77 Attityder till formatförändringen då och nu Josefine Sternvik 2009 Formatövergångarna Vid millenniumskiftet
Läs merDet var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där
Tabloidisering i ett västsvenskt perspektiv TABLOIDISERING I ETT VÄSTSVENSKT PERSPEKTIV JOSEFINE STERNVIK Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där morgonen i oktober
Läs merTABLOIDISERINGEN EN KOMPAKT TIDNINGSTREND
Tabloidiseringen en kompakt tidningstrend TABLOIDISERINGEN EN KOMPAKT TIDNINGSTREND JOSEFINE STERNVIK Från Ystad till Haparanda, gammal som ung, röd som blå alla tycker att tabloid är det bästa dagstidningsformatet.
Läs merMindre, snyggare, bättre?
Södertörns Högskola Journalistik och multimedia Vårterminen 2007 C-uppsats Mindre, snyggare, bättre? - En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 42 Sammanfattning av avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden
Läs merTidningarna i ett föränderligt medielandskap
Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merDe som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om
Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska
Läs merMorgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merMot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs mer!!!!!!!!!!! Katarina Clendinning!!!!!!!!!!!!! Magisteruppsats 10 p!!!!!!!!!!!!! Påbyggnadskursen (D)!!!!!!!!!!!!! Vårterminen 2007
Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetskap Tabloid=Tabloidisering? En kvantitativ innehållsanalys av framsidorna på Sveriges tre största
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524); SFS 2015:937 Utkom från trycket den 22 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merMotion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar
NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merArbetsrapport nr 5. Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001. Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merTabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?
Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången
Läs merArbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Läs merVAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merSVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR
Svårbedömda läsvanor SVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR JOSEFINE STERNVIK 1990-talet satte dagstidningsbranschen i gungning och de största svallvågorna har ännu inte helt ebbat ut. Tidningsupplagan började falla och
Läs merTidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden
Nya vanor påverkar dagspressens spridning Nya vanor påverkar dagspressens spridning ULRIKA ANDERSSON Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM
ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ANDERS LITHNER I mitten av 1990-talet gick ett litet skalv genom den svenska tidningsvärlden. Allting tycktes hända samtidigt. Internetpenetrationen exploderade,
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merDen samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har
Press på dagspressen PRESS PÅ DAGSPRESSEN RUDOLF ANTONI Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har den gjort de senaste tretton åren med undantag för år 2000 då upplagan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merVANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001
Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.
Läs merVAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?
Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors
Läs merULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Regeringen föreskriver 1 i fråga om presstödsförordningen
Läs merDen lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige.
Viktigast i tidningen 1979-2003 VIKTIGAST I TIDNINGEN 1979-2003 JAN STRID Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige. När kvällstidningar och storstadsmorgontidningar tappat
Läs merMorgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar
Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merNär den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i
En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något
Läs merInnehåll. Förord. Kap. 4. Principproblexn vid en analys av efterfrågan påpopulärpress
Innehåll Förord. II Kap. 1. Huvuddrag i populärpressens utveckling 1931-61. Inledning. Populärpressens omfattning......... Konsumenternas utgifter för populärpress.. Volymutvecklingen Prisutvecklingen.
Läs merFrån fullformat till tabloid
Rapport nr: 13 Dec 2013 Från fullformat till tabloid Om formatets betydelse för nyhetsjournalistiken Ulrika Andersson Från fullformat till tabloid Om formatets betydelse för nyhetsjournalistiken Ulrika
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs merFörtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet
Förtroendet för medierna Maria Elliot _ Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet Prolog: Källtrovärdigheten utforskas Hovlandgruppens arbete Medietrovärdighet: Den amerikanska
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merMiljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Läs merSpelar storleken någon roll?
Spelar storleken någon roll? En kvantitativ innehållsanalys av Jönköpings-Posten vid övergången till tabloid Josephine Björkholdt Shahab Dehgani Examensarbete 15 hp Inom Medie- och kommunikationsvetenskap
Läs merEn salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns. tidning Stridsropet
Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it. Magisteruppsats 15 poäng i journalistik. Vårterminen 2012. Magisterprogrammet i Journalistik. En salig blandning. En undersökning av
Läs merLust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare
LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men
Läs merMotion 1976/77: 1388. Inledning. Tidningsurvalet för kun görelseannonsering
Motion 1976/77: 1388 av herrar Svensson i Eskilstuna och Elmstedt med anledning av propositionen 1976177:63 med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m. 12 Inledning Den proposition
Läs merRedaktionell publicitet Del 1: Artiklar
Ramverk för: Redaktionell publicitet Del 1: Artiklar Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Utnyttja pressens slagkraft Modern marknadsföring
Läs merFörslag till föreskrifter om ändring i Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter om presstöd (MPRTFS 2016:1)
Förslag till föreskrifter om ändring i Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter om presstöd (MPRTFS 2016:1) Myndigheten för press, radio och tv föreskriver i fråga om Myndigheten för press, radio
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merMyndigheten för press, radio och tv:s författningssamling
Myndigheten för press, radio och tv:s författningssamling Utgivare: Helena Söderman, Myndigheten för press, radio och tv, Box 33, 121 25 Stockholm-Globen ISSN 2000-6926 Föreskrifter om ändring i Myndigheten
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-213 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 213 SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merArbetsrapport nr. 31. I gratistidningsland. Ulrika Andersson. Ingela Wadbring
Arbetsrapport nr. 31 I gratistidningsland Ulrika Andersson Ingela Wadbring Arbetsrapport nr. 31 I gratistidningsland Ulrika Andersson Ingela Wadbring ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen
Läs merReklam - en objuden gäst?
Reklam - en objuden gäst? Innehåll Kapitel 1 EN OBJUDEN GÄST? 19_ Reklam och medier 20 Vad är reklam? 21 Reklam som medieinnehåll 23 Studiens syfte och frågeställningar 25 Disposition 27 Kapitel 2 EN DEL
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merVad händer med de tryckta dagstidningarna?
Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Lennart Weibull F ör helåret 2011 redovisade Göteborgs-Postens moderbolag Stampen en intäktsökning på 7,8 procent till
Läs merVIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merChris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Läs merDET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR
Det prasslar inte lika mycket om tidningsläsningen som förr DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR ULRIKA ANDERSSON Sammanfattning Det fanns en tid när begreppet morgontidning var
Läs merKan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs mer1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19
Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en
Läs merUpplaga enligt revision från PwC
Upplaga enligt revision från PwC Version 1.0, 2011-01-24 1. Regelverkets syfte 1.1 Regelverkets syfte Upplageredovisningen syftar till att ge en rättvisande bild som stödjer en hållbar utveckling av mediers
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merTidningen NSD och papperstidningens framtid
Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.
Läs merPresstödsnämndens föreskrifter förslag till förändrad lydelse
1 (8) 2014-03-07 Dnr 14/00009 Presstödsnämndens föreskrifter förslag till förändrad lydelse Dagens lydelse Föreslagen ny lydelse kommentarer för diskussion Kursiverad text avser förändrad lydelse 1 kap.
Läs merTIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA
Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull,
Läs merSAGT OM AXESS: Axess ser ut att kunna bli en svensk version av New York Review of books och liknande internationella elitmagasin
Prislista 2011 V arje månad vänder sig kultur- och samhällsintresserade akademiker, journalister och beslutsfattare inom politiken och näringslivet till Axess magasin för att ta del av svensk och internationell
Läs merStörre, fler och personligare
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Journalistik C Höstterminen 2012 Journalistik och multimedia Större, fler och personligare Förändringen i två dagstidningars
Läs merMarknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
Läs merNyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merFörtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merPresstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2789 av Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merUtvecklingen av presentationen av Hufvudstadsbladets huvudnyheter 1995 2010
Ett steg vidare Utvecklingen av presentationen av Hufvudstadsbladets huvudnyheter 1995 2010 Michaela von Kügelgen Helsingfors universitet Statsvetenskapliga fakulteten Kommunikationslära Pro gradu-avhandling
Läs merKulturrådets författningssamling
Kulturrådets författningssamling Presstödsnämndens föreskrifter om presstöd Ersätter KRFS 1997:13 och 2002:1 KRFS 2009:1 Utkom från trycket den 10 juni 2009 Beslutade den 29 april 2009. Presstödsnämnden
Läs merFörändringsstrategier i arbetslivet
Förändringsstrategier i arbetslivet av Kristina Håkansson Monograph from the Department of Sociology No 57 University of Göteborg 1995 ISSN 1100-3618 ISBN 91-628-1682-9 Innehåll Kapitel 1. Bakgrund j 1
Läs merBruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min.
VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000 Print - Runner s World Mått Källa och period Räckvidd: 113 000 Orvesto Konsument 2014:3 genomsnittlig
Läs merÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Läs merMetro Tidningen läsare / dag Källa: Orvesto 2017:1. 51% kvinnor läsarandel
Metro Tidningen Metro är Sveriges överlägset största dagstidning. Har du din målgrupp i Sveriges storstads regioner och du vill ha riktig impact i målgruppen är Metro helt enkelt ett självklart val. Metro
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Läs merALLMÄN NYHETSTIDNING. Sändaren Huvudtidning. Affärsidé
Sändaren Huvudtidning Affärsidé Sändaren är en prenumererad rikstäckande allmän nyhetstidning med kristen profil. Den vänder sig till en bred allmänhet, men har sin förankring i folkrörelsen svensk kristenhet
Läs mer