1 Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Unga vuxna bosatta i Motala kommun, 2015. Inledning Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Motala kommun i syfte att tillsammans försöka minska ungdomsarbetslösheten har varit ganska omfattande och väl fungerande under en längre tid. Under de senaste fem åren har flera ESF projekt bedrivits med unga vuxna i fokus där Arbetsförmedlingen och Motala kommun har samverkat, Ung Möjlighet och MODD. En av de stora vinsterna av dessa projekt förutom resultatet i antalet unga till studier och arbete, så är det just vår ökade samverkan. Även i Samordningsförbundet Motala-Vadstena (från och med i år Samordningsförbundet Västra Östergötland) har unga vuxna varit i centrum. För 2015 bestämdes det i Samordningsförbundets styrelse att varje år, under våren, skulle en kartläggning av målgruppen unga vuxna tas fram och fungera som ett beslutsunderlag för styrelsen inför kommande prioriteringar. Denna kartläggning, som gjordes i våras, som bifogas som särskild bilaga till överenskommelsen, utgår från SKL:s material Checklista för politiker och beslutsfattare. Kartläggningen ligger dock som grund till denna kartläggning av målgrupp. Ny kartläggning kommer göras under våren 2016. Denna kartläggning kommer att biläggas vid varje revision av den lokala överenskommelsen. Nedan följer kompletterande uppgifter till samordningsförbundets kartläggning men i vissa delar sammanfattning samt analys. Ett arbetsmaterial utifrån vår pågående intervju undersökning av unga vuxna som är arbetslösa kommer även bifogas. Målgruppen inskrivna på Arbetsförmedlingen I september 2015 fanns det 3 695 unga vuxna, 18-24 år, bosatta i Motala kommun, av dessa var 812 unga vuxna inskrivna på Arbetsförmedlingen och bosatta i Motala kommun. 3 unga vuxna var inskrivna på Arbetsförmedlingen och bosatta i Motala kommun i åldersspannet 16-17 år. Av dessa var 215 öppet arbetslösa och 356 i program med aktivitetsstöd, varav 184 inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar och 109 i Jobb- och utvecklingsgarantin. 131 som har ett arbete utan stöd och 68 som arbete med stöd. 40 unga vuxna är inskrivna på Arbetsförmedlingen men registrerade som förhindrad, vilket kan innebära t ex studier eller insatser från annan myndighet De 215 som var öppet arbetslösa och 356 i program med aktivitetsstöd utgör tillsammans underlaget för att beräkna ungdomsarbetslösheten som sätts i förhållande till den registrerade arbetskraften. Ungdomsarbetslösheten i Motala kommun, september 2015, låg på 24,6 % vilket är den högsta ungdomsarbetslösheten i Östergötlands län men även den 16:e högsta ungdomsarbetslösheten i Sverige. Av dessa 571 unga vuxna har 68 unga vuxna en registrerad funktionsnedsättning. Vi kan även se följande fördelning avseende längd på arbetslöshetstid utan avbrott för arbete:
2 Där de som varit utan arbete i mer än 12 eller 24 månader är grupp unga vuxna som löper en stor risk att hamna i ett permanent utanförskap. Utbildningsnivå Utbildningsnivån, högsta avslutade utbildning, för dessa 571 unga vuxna fördelar sig på följande sätt där vi kan se att 68 % har en gymnasial utbildning och 27 % en förgymnasial utbildningsnivå. Detta motsvarar riket ganska väl med där 65 % av samma målgrupp har en gymnasial utbildning och 28 % en förgymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildningsnivå är det bara 5 % som har medan rikets siffra är 7 %. Tittar vi på enbart de ungdomar som varit arbetslösa i mer än ett år ökar andelen som har en förgymnasial utbildningsnivå, vilket indikerar att unga vuxna med förgymnasial utbildningsnivå löper större risk att bli långtidsarbetslösa. Källa: Arbetsförmedlingen. Dessa diagram visar fördelningen på utbildningsnivå för unga vuxna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd inskrivna på Arbetsförmedlingen och bosatta i Motala kommun i september 2015. Det skall dock tilläggas att vi inte i dessa siffor kan särskilja de som inte har behörighet att söka till gymnasiet eller de som har behörighet men inte valt att vidareutbilda sig. Utrikesfödda Andelen unga vuxna som är utrikesfödda har ökat under de senaste åren men främst under 2015. Antal utrikesfödda 16-24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen och bosatta i Motala kommun under 2013-2015
3 Källa: Arbetsförmedlingen. Diagram visar andelen utrikesfödda ungdomar samt denna andels fördelning utifrån utbildningsnivå i september 2015, Motala kommun Diagrammet ovan visar fördelningen unga vuxna som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i förhållande till utrikesfödd eller ej. Mer än en fjärdedel, 29 %, av dessa ungdomar är utrikesfödda, detta ligger i nivå med övriga riket som har 28 %. Men ser vi på dessa 166 unga vuxna som är utrikesfödda i Motala och hur deras utbildningsnivå fördelar sig så visar det sig att 54 % inte hittills har nått en gymnasial utbildningsnivå. Samma siffra för riket är 45 %, det är dock svårt att dra slutsatser utifrån detta om man inte gör en djupare analys över utbildningsnivån på de som kommer till kommunen, men det är klart och tydligt att detta är en utmaning för oss. Undersysselsatta Av de 131 unga vuxna som har ett arbete utan stöd, är det 87 som har timanställning eller deltidsanställning och som betraktas som undersysselsatta. Till denna siffra ska det också nämnas att av de 184 unga vuxna som var inskrivna i Jobbgarantin för unga och 109 i Jobboch utvecklingsgarantin var det 56 unga vuxna som hade en anställning (tim- eller deltids anställning) men som fortfarande var med i programmet. Detta ger oss en totalsumma på 143 unga vuxna i en osäker anställningsform, detta motsvarar 3,9 % av den totala befolkningen. Fördelning kvinnor och män Av de 571 unga vuxna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd är 226 (40 %) kvinnor och 345 (60 %) män. Av de 166 utrikesfödda unga vuxna är det 60 (36 %) kvinnor och 106 (64 %) män. Tittar man på utbildningsnivå har 68 % av både män och kvinnor gymnasial utbildningsnivå, medan förgymnasial utbildningsnivå är det 26 % av kvinnorna som har kontra 28 % av männen. När vi tittar på gruppen som har en anställning men antingen undersysselsatta eller tidsbegränsad anställning, 131 unga vuxna, är fördelningen 77 (59 %) kvinnor och 54 (41 %) män. Vilket ger oss en indikation på att fler kvinnor än män har en osäker anställningsform eller är undersysselsatt, möjligen på grund av anställningsformer inom kvinnodominerade yrkesområden. Det blir således ett tydligt jämställdhetsperspektiv gällande möjligheten till en trygg anställning. Tittar vi på anställningar där vi beviljat stöd är det ett motsatt förhållande, där av de 68 unga vuxna i Motala som hade en anställning med stöd (nystartsjobb, lönebidrag, särskilt anställningsstöd mm) är det 16 (24 %) kvinnor och 52 (77 %) män. Även om det delvis kan förklaras med att fler subventionerade anställnings återfinns i mansdominerande yrkesområden så bör detta beaktas.
4 Utveckling och historisk tillbakablick Den höga ungdomsarbetslösheten är inte någon ny företeelse i Motala. På nedan diagram visas arbetslösheten från 2012 och fram i förhållande till riket, och man kan se att vi följer rikets utveckling men på en markant högre nivå. Källa: Arbetsförmeldingen.se Och skulle vi följa arbetslösheten ännu längre tillbaka kan man se att den haft denna höga nivå ända sedan 2004. Det som inträffade då var stora neddragningar inom monteringsindustri med företag som SCI och senare Electrolux, Autoliv mm. Detta innebar att många av de enklare jobb som en ung vuxen kunde ta utan tidigare erfarenhet eller utbildning starkt minskade. En utveckling som har pågått från 2004 och framåt. 25,0 Kv+Män Motala Kv+Män Riket 20,0 19,9 15,0 10,0 5,0 17,6 17,2 16,0 13,9 12,0 11,4 9,4 10,5 9,5 8,1 6,9 6,7 7,0 9,3 7,6 12,1 15,3 8,4 8,8 12,2 7,8 9,1 11,1 5,3 5,4 16,5 18,0 16,9 10,0 11,0 9,8 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen.se I detta diagram anges ungdomsarbetslösheten i förhållande till befolkningen Det vi också kan se är att då visserligen Motalas ungdomsarbetslöshet har följt rikets utveckling, så har Linköping påvisat en mycket god arbetsmarknad och sänkt arbetslösheten
5 markant de senaste tre åren och har nu en lägre arbetslöshet än riket. Ungdomsarbetslösheten i Mjölby kommun har minskat i samma omfattning som Linköping fast från en högre nivå. 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Diagramrubrik Riket Linköping Motala Mjölby Källa: Arbetsförmedlingen Men Motala som sedan 2013, utbyggnad av tågtrafik mellan Motala och Mjölby, enbart har 15 minuters pendling till Mjölby har inte alls lyckats tappa in på Linköpings arbetsmarknad. Om detta beror på mindre vilja att pendla eller om sökaktiviteten är hög men att de inte får chansen på grund av avstånd är svårt att avgöra, dock behövs fokus på ökad geografisk rörlighet. Till sist kan vi också titta på befolkningens storlek utifrån födelseår i diagrammet nedan. 800 600 400 200 Barnkullar, Motala och Vadstena kommun fördelat på födelseår 747 515 430 467 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa SCB Det första vi kan se är att det kommande året kommer andelen som avslutar gymnasiet att vara lägre än tidigare och väsentligt lägre än för ca 4-8 år sedan. Det kommer därefter att öka men marginellt. Däremot har vi stora kullar av unga vuxna som idag är 25 år men även
6 mellan 21-24 år. Detta speglas naturligtvis även i arbetslöshetsstatistiken och de närmsta åren kommer de att passera gränsen för Unga vuxna (24 år) och ersättas av mindre antal ny arbetslösa. Det är därför viktigt med ett fortsatt fokus på gruppen unga vuxna men även gruppen unga mellan 25-29 år. Unga som inte fullföljer gymnasium Statistik för ungdomar som lämnar grundskolan utifrån om de har behörighet eller inte till gymnasiet för Motala kan ses enligt nedan: Källa Siris Behörighet gymnasiet Motala kommun, uppgifter om antal och andelen elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram och högskoleförberedande program i och med ny gymnasiebehörighet 2011. Avser juni läsår 2014/15. 8,2 % är inte behöriga av de elever som lämnar grundskolan, jämför man med riket, se nedan, är denna siffra 14,4% Källa Siris Behörighet gymnasiet riket, uppgifter om antal och andelen elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram och högskoleförberedande program i och med ny gymnasiebehörighet 2011. Avser juni läsår 2014/15. Vi kan således konstatera att andelen unga som lämnar grundskolan i Motala kommun har en högre andel behöriga till gymnasiet oavsett inriktning än riket generellt, något mycket positivt. När det kommer till genomströmningen i gymnasieskolan, dvs. hur många fullföljer sin utbildning inom tre år får vi följande statistik: Källa Siris genomströmning gymnasiet Motala kommun, andelen elever per program som fått gymnasieexamen eller studiebevis med minst 2500 poäng inom tre, fyra och fem år från sitt startår. OBS! Enbart elever som påbörjade gymnasieskolan hösten 2011 I jämförelse med riket som helhet, se nedan, kan vi se att andelen som tar examen, studiebevis eller fått avgångsbetyg är generellt lägre än riket.
7 Källa Siris genomströmning gymnasiet riket, andelen elever per program som fått gymnasieexamen eller studiebevis med minst 2500 poäng inom tre, fyra och fem år från sitt startår. OBS! Enbart elever som påbörjade gymnasieskolan hösten 2011 Att motverka avhopp från gymnasiet har varit en prioritera del inom Motala kommun sedan flera år och något som behöver beaktas även framöver i verksamheten. Fokus måste ligga på att unga vuxna kan slutföra sin gymnasieutbildning Källa: Högskoleverket, övergångar 2012-2014, vid 19, 21 & 24 års ålder Ovan är statistik från högskoleverket gällande övergångar till högskolestudier, vilket inte handlar om att slutföra gymnasium men ger en bild i vilken grad de söker högskolestudier efter avslutat gymnasium. Vi ser en positiv tendens gällande övergångar direkt eftergymnasiet 2014 och en mer diffus bild vid senare åldrar. Dock kan det konstateras att Motala har en lägre övergång än länet och riket vid 24 års ålder. Att erbjuda studie- och yrkesvägledning samt motiverande insatser gentemot åldersgruppen 20-24 år kan vara värt att beakta
8 Unga som varken studerar eller arbetar Försörjningsstöd Följande fördelning finns för Unga vuxna som uppbar försörjningsstöd våren 2015: 119 personer totalt i gruppen 18-24 år 19 i mottagningsgruppen (nya ärenden) 13 omfattande missbruk 3 invandrare och flyktingar 84 övriga 119 Åldersfördelning kvinna man 21 födda 91 13 8 14 födda 92 10 4 28 födda 93 17 11 24 födda 94 9 15 19 födda 95 8 11 11 födda 96 7 4 2 födda 97 0 2 119 64 55 119 Källa: Uppgiftslämnare Tina Ingesson, Motala kommun socialförvaltning Utöver statistiken ovan så har det genomförts en genomgång av samtliga 119 personer och deras planering i vägen till arbete som är en del i utredningen i rätten till försörjningsstöd. Den bild som framkommer är både komplex och tydlig: - Merparten har behov av insatser från mer än en huvudman. - I cirka 60 % av ärendena finns noteringar kring aktuella kontakter/insatser från arbetsförmedlingens sida, men många av dessa återfinns i gruppen som är inskrivna men där det inte finns förutsättningar för arbetsförmedlingen att nå fram med insatser då personen har en livssituation där det finns många andra behov som måste tillgodoses innan eller parallellt. - Arbetsförmedlingen mobiliserar ofta med de resurser som finns inom deras område, såsom APU (arbetspsykologiska utredningar), Sius-stöd, praktik och vägar till studier, men det är också ett mönster att den unge uteblir från uppgjorda planeringar av varierande skäl. - Många har en kontakt med psykiatrin och behov av en långsiktig planering, vilket kan vara svårt att kombinera med kravet på sysselsättning/aktivitet i förhållande till rätten till bistånd. - Många i gruppen unga vuxna som uppbär försörjningsstöd saknar gymnasieutbildning och studerar i någon omfattning, vilket har bedömts som bästa vägen till egen försörjning cirka 50 % (drygt 60 personer av 119). I den gruppen
9 finns också den komplexa situationen representerad, att det finns andra insatsrelaterade behov som ingår i planeringen eller borde göra det, men inte har varit möjlig att realisera av olika skäl. - En del har haft/har en kontakt med Samordningsförbundets tvärprofessionella team. Reflektion En tvärprofessionell samverkan och synsätt i ett tidigt skede kan vara avgörande för att inte fastna i en rundgång av insatser. Arbetsförmedlingen har förutsättningar att arbeta med dessa personer under förutsättning av ett nära samarbete i insatsplaneringen med övriga resurser i samhället och att fokus i större utsträckning är på hela livssituationen för den unge. Och vikten av att förebygga långvarigt utanförskap. Det är många unga vuxna i den här målgruppen som varit aktuella för insatser sedan skoltiden. Kommunens aktivitetsansvar Inom kommunens aktivitetsansvar var det i våras totalt 96 registrerade ungdomar samt 10 i samarbete med externa friskolor. I samordningsförbundets kartläggning är detta mer detaljerat beskrivet, men följande fördelning fanns våren 2015: 96 totalt finns noterade varav 21 "avhoppare" där det saknas inf. om 17 3 praktik genom unga vuxna 12 samverkan/kartläggning/hemmasittare 12 inskrivna AF 3 Utomlands 1 sjukskriven 9 "svåra" att få till kontakt/planering med 14 Arbetar 12 byte aktuellt 9 annan åtgärd 96 totalt därutöver 10 samarbete/uppföljning med externa skolor o friskolor Källa: Motala kommunsaktivitetsansvar, uppgiftslämnare Linda Klasén Det man tydligt dock kan se att närmare häften av dessa unga vuxna kräver en samordnad planering Unga som varken arbetar, studerar eller finns i känd aktivitet Utifrån statistik från www.temaung.se och 2012 över ungdomar som varken studerar, arbetar eller har någon känd aktivitet (t ex i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, försörjningsstöd eller dylikt) återfinns följande statistik för Motala kommun
10 Det innebär att i Motala så hade vi, 2012, 311 unga vuxna som inte arbetade eller studerade (UVAS) vilket motsvarade 12,7 % av populationen. I jämförelse med övriga riket är det en relativt hög siffra. Men av dessa var det bara 51 som inte hade en känd aktivitet dessutom, dvs. som inte hade någon kontakt med myndigheter. Det motsvarade 16,4 % av UVAS gruppen, vilket var jämfört med riket en låg siffra. Vissa kommuner hade mellan 30-40 % av deras UVAS grupp som inte hade någon känd aktivitet. Vi kan därför dra slutsatsen att även om vi hade 51 unga vuxna som vi skulle behöva nå, så är det många av gruppen unga vuxna som inte arbetar eller studerar som de facto har kontakt med myndigheter och det är mycket positivt! Sjukskrivning och ohälsa Unga som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning 31 sjukpenning 173 aktivitetsersättning Uppgifter från december 2014. Uppgiftslämnare Tommy Thörnroth, samordnare Försäkringskassan. Statistiken från Försäkringskassan går att följa månad för månad och i det material vi fick ta del av så sträcker sig uppgifterna bakåt till 2012. I december 2012 var det 147 med aktivitetsersättning, jämfört med december 2013 blev det 155 och december 2014 var det 173 personer. (Siffran för mars 2015 hade det gått ner till 167 personer med aktivitetsersättning.) Detta handlar om gruppen 19-24 år. Minskningen beror att personerna fyllt 25 år och inte finns med i statistiken ovan. Uppgifter från Försäkringskassan visar att 173 unga vuxna har aktivitetsersättning, varav ett 40-tal går i särskolan. Primärvården vårdcentralerna Många unga vuxna har kontakter med vården, 204 (124 kvinnor och 80 män) har under 2014 haft kontakt, registrerats, med primärvården för psykiatriska diagnoser: Fördelat per vårdcentral Vårdcentral kvinnor män totalt Borensberg 12 6 18 Brinken 35 20 55 Lyckorna 56 36 92 Marieberg 21 18 39
11 Totalt 124 80 204 Uppgiftslämnare Annette Johansson primärvårdschef. Ungdomshälsan har under 2014 haft 235 nybesök och 1 161 återbesök i samtalsbehandling. Psykiatri- och Habiliteringsenheten Följande svar har erhållits från Psykiatri- och rehabiliteringsenheten utifrån samordningsförbundets kartläggning Vårdsystem specialistnivå Fråga angående tillgänglighet på specialistteam? Finns särskilt team för nyinsjuknade i psykos? NEJ Ätstörningar? JA (För svårare ätstörningar finns ett länsövergripande team i Linköping.) Missbruk/beroende? Dubbeldiagnoser JA JA och NEJ Ingår i beroendemottagningens arbete avser personer med psykisk problematik och missbruk. Neuropsykiatri NEJ Är väntetiden lång till något av ovanstående team? Max 30 dagars väntan för nybesök enligt vårdgarantin. Frågan om hur många samordnade individuella planer (SIP) utifrån lagstiftningen 2010 gjordes för åldersgruppen under föregående år? För hela PHE har det under 2014 registrerats 95 SIP (på 79 unika individer). Av dessa har det registrerats 19 stycken SIP för person i åldersgruppen 16-24 år. Fördelningen mellan enheter enligt följande: Psykiatriska mottagningen i Motala 6 SIP (5 unika individer) Psykiatriska mottagningen i Mjölby 6 SIP (4 unika individer) Habiliteringen 4 SIP (3 unika individer) Beroendemottagningen (3 unika individer) Uppgiftslämnare Håkans Samuelsson, verksamhetschef och Tove Fallhagen arbetsterapeut. Intervjuundersökning av unga arbetslösa Två unga arbetslösa har under två månader anställts för att genomföra intervjuer med unga arbetslösa för att spegla deras syn på sin egen arbetslöshet och vad som krävs för att de ska få och behålla ett arbete. En sammanfattning av deras intervjuer med deras reflektioner följer:
12 Vi har intervjuat 21 personer i åldern 20-24 år med frågeställningen Hur ser du på din arbetslöshet och vad behöver du får att få och behålla ett arbete. Det har varit ett svalt intresse från de unga vuxna att ställa upp på intervju. Varför målgruppen har visat så lite intresse för undersökningen kan man undra, eftersom resultatet av detta kan komma att påverka deras framtid. Många av de som ändå ställde upp på intervju tycker dock att den här typen av undersökning är bra och hoppas den leder någonstans. Utifrån de unga vuxna som vi träffat har vi märkt att de bryr sig olika mycket om sin framtid. Majoriteten av våra intervjupersoner vet precis hur de ska gå tillväga för att nå sina framtidsmål, medan andra tar dagen som den kommer och tänker att saker och ting löser sig med tiden. Det löser sig säkert är en attityd som gör att vi frågar oss om vissa verkligen bryr sig om sin situation som arbetslös eller om de har vant sig med en tillvaro utan sysselsättning och tycker att det är helt okej. Några av våra intervjupersoner nämner frustration och rastlöshet, särskilt då responsen från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen dröjer, t ex att det inte händer något med eventuell praktik. Besvikelsen märks i målgruppen, det framstår som om de känner att ingen lyssnar på dem och ser deras behov. Kvinna 23 år summerar: Jag känner mig rastlös som arbetslös, det är dessutom svårt när man får nej efter nej eller att inget händer. Kvinna 20 år har samma åsikt: Det blir lite konstigt, man sitter där och väntar och så får man ingen respons alls från arbetsgivaren. Flera nämner att det finns brister i systemet och att Arbetsförmedlingen har för många sökande per handläggare, det dröjer och man får vänta på respons eller information. En reflektion från våra intervjuare är att unga behöver hjälp, inte eget ansvar det verkar som de flesta av våra intervjupersoner inte klarar av att ta eget ansvar. En utrikesfödd kvinna 22 år anser: Tycker inte Arbetsförmedlingen eller framförallt min handläggare hjälper mig. Handläggaren har aldrig tid och svarar inte på mina frågor. En kvinna 24 år tillägger: Arbetsförmedlingen är långsamma, det tar för lång tid. Det kan ta allt från sex månader till ett år innan det händer något. Kvinna 20 år håller med: Det känns inte som handläggaren har koll på min situation, jag har bara träffat henne en gång på 1 ½ år. Några ser förbättringarna som skett på Arbetsförmedlingen, kvinna 23 år: Arbetsförmedlingen i Motala verkar försöka med olika saker, som till exempel Ungdomsrummet, för att visa vilka jobb som finns. Man får hjälp direkt där, eftersom handläggarna sitter där. Samtidigt nämns det att det borde bli större konsekvenser om man missköter sig. En intervjuperson sa att hårda regler är det som behövs för att man ska dyka upp, blir reglerna för slappa så struntar man i konsekvenserna, denne efterfrågade striktare regler överlag. Inte bara tomma hot som inte leder någonstans. Några nämner dessutom att de inte varit arbetslösa tillräcklig länge för att få praktik eller gå starta eget utbildningar, där krockar systemet med sig själv. Två unga vuxna nämner att handläggarna borde ha ett kontaktnät med företag och på så vis ha bättre koll på vad som behövs i Motala och vilka som kan ta emot praktikanter. Många anser att arbetsgivarna i Motala ställer för höga krav på dem som de ska anställa. Man 22 år: De vill ha en ung person med mycket erfarenhet. Man 20 år har samma åsikt och nämner även: Tycker det är svårt att få ihop eftersom du inte har så mycket erfarenhet som ung. Flera säger att det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket företag och arbetstillfällen i Motala och de få arbeten som finns att söka blir det väldigt hög konkurrens på. Det är många som nämner att det i dagsläget inte räcker med en utbildning utan man måste ha erfarenhet också. Det behövs fler jobb eller praktikplatser, då många företagare kräver en ung person med hög utbildning eller mycket erfarenhet. Det framgår under intervjuerna att de unga tycker att om Motala kommun vill behålla dem, borde kommunen satsa på jobb åt de som precis avslutat gymnasiet och vill ut i arbetslivet. De med högre utbildning verkar mest behöva erfarenhet och då verkar det som man bör satsa på praktik i första hand.
13 Analys och slutsats I den kartläggning som samordningsförbundet presenterade våren 2015 visar kartläggningen följande på individnivå: - Hög ungdomsarbetslöshet. - En psykisk ohälsa och komplex problematik, kanske mest synlig i gruppen som uppbär försörjningsstöd då det är gruppen som det finns den tydligaste analysen kring. - En stor andel unga vuxna som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. - De ungdomar som saknar gymnasieutbildning och/eller har funktionsnedsättningar tenderar att bli långtidsarbetslösa och hamna i ett permanent utanförskap. Här kan det inte nog betonas problematiken med psykisk ohälsa där vi ser att den sticker ut bland unga vuxna som uppbär försörjningsstöd men säkerligen även långtidsarbetslösa unga vuxna. Psykisk ohälsa och utanförskap kan också ligga till grund för avhopp från gymnasiet och andelen med ej avslutad gymnasieutbildningsnivå. Men ett utanförskap under en längre tid kan också skapa psykisk ohälsa. Till detta ska det tilläggas att vi har en växande grupp unga vuxna som är utrikesfödda och inte har en gymnasieutbildning och som innebär en ny utmaning framöver. Men studie- och yrkesvägledning bör vara ett fokusområde framöver. Det ovan ger oss är ett underlag för beslut om fortsatt gemensamt fokus på studie- och yrkesvägledning från förskolan till gymnasium och upp till minst 24 års ålder samtidigt som effektiva former av samverkan för att i kombination möta mer komplexa behov, t ex psykisk ohälsa. Både i skolan men även under aktivitetsansvaret och i arbetet med utbildningskontrakt mellan 20-24 år. Motala kommun har länge haft en hög ungdomsarbetslöshet, 2004 och framåt, samt har en hög arbetslöshet även bland vuxna. Hur denna långvariga situation av hög ungdomsarbetslöshet samt de facto att många föräldrar till unga vuxna är arbetslösa påverkar den unga individens sätt att se på sig själv och sina förutsättningar till arbete är svårare att kartlägga. Det vi tydligt kan se är att den mycket goda arbetsmarknad för unga som Linköping haft under flera år inte har påverkat ungdomsarbetslösheten i Motala nämnvärt utan vi har följt riket. I Mjölby har ungdomarna dock kunnat tappa in på denna arbetsmarknad. Matchning mot hela arbetsmarknaden samt motiverande insatser för att se möjligheter och inte hinder, däribland geografisk rörlighet, bör också fokuseras på. Då även Traineejobb för att ge möjligheten att utbilda om sig på gymnasienivå till bristyrke. De åtgärder som förslogs i samordningsförbundets kartläggning var: - Att vägledning och val under skoltiden är avgörande för förutsättningen att fullfölja sin gymnasieutbildning, där skolan redan inlett förändringsarbetet. - Att göra en förstärkning av resurser inom kommunens/skolans uppföljningsansvar. - Att Motala kommun arbetar i riktning mot en sammanhållen arena för sysselsättning. - Att möjligheterna till utvecklingsanställningar för unga vuxna med funktionsnedsättning prioriteras. - Att Arbetsförmedlingen och kommun tecknar en överenskommelse i linje med de möjligheter som förmedlats av delegationen för unga i arbete. - Att Navigatorcentrum är en mötesplats för unga vuxna i behov av samordnad planering i vägen mot egen försörjning.
- Att samordningsförbundet prioriterar unga vuxna 16-24 år. Till sist visar kartläggningen vikten av att trots fokus på målgruppen unga vuxna upp till 24 år inte glömma bort gruppen unga mellan 25-29 år fler unga vuxna framöver kommer passera denna gräns. Både Motala kommun och Arbetsförmedling har intentionen att våra unga vuxna insatser även skall tillämpas för denna målgrupp i den mån det är möjligt. 14
15 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen och Motala kommun har under många år haft ett gott samarbete som formats av de olika arbetsmarknadssatsningar och ESF projekt som man gemensamt drivit, till exempel 100 ungdomsjobb som formades utifrån en avsiktsförklaring Unga till arbete eller egen försörjning som tecknades 2012 (se bilaga 5) men även ESF projekt som Ung möjlighet, Framtidsvägar och MODD. Samarbete till exempel inom studie- och yrkesvägledning har varit relativt väl utvecklat med kontinuerlig närvaro av kommunens studie- och yrkesvägledare på plats på Arbetsförmedlingen mm. Men arbetet med gemensamma insatser för gruppen unga vuxna ur ett samhällsperspektiv i sin nuvarande form tog sitt avstamp i juni 2014 då erfarenheter från en rad olika ungdomssatsningar togs tillvara med målsättningen att skapa långsiktiga samverkansformer och inte lägga kraften i kortsiktiga projektsatsningar. Arbetsförmedlingen, kommunen och samordningsförbundet summerade sina erfarenheter och förbättringsmöjligheter inom respektive ansvarsområde. Den gemensamma utgångspunkten för långsiktigt arbete skulle ta sin utgångspunkt i: - En kartläggning av målgruppen en gång per år. - Ett Navigatorcentrum för Unga Vuxna för gemensam resursmobilisering. - En samverkansgrupp Unga Vuxna med representanter från samtliga huvudmän och samordningsförbundet för att hitta synergieffekter i befintlig verksamhet. Samverkansgrupp unga vuxna Under 2015 bildades samverkansgruppen för unga vuxna. Tidigare hade Motala kommun haft en ledningsgrupp för unga vuxna som fokuserade på arbetet inom kommunen med målgruppen dit även förbundschefen för samordningsförbundet Västra Östergötland ofta adjungerades. Under 2015 beslutades det i diskussion både utifrån arbetet med Överenskommelse enligt delegationen Unga till arbete men också utifrån viljan att resursmobilisera samhällets samlade resurser för denna målgrupp att bilda samverkansgruppen. Dess syfte är således att bestå av operativa chefer i verksamheter som arbetar med målgruppen som träffas för att följa och följa upp det gemensamma arbetet och samverkan mellan parterna samt besluta om nya eller ändrade insatser. Samverkansgruppen för Unga vuxna i Motala består av: Rektor IM programmet Arbetsmarknadschef Sektionschef för försörjningsstöd, ekonomigruppen, socialkontoret Sektionschef Arbetsförmedlingen, ansvarig för arbete med unga vuxna Sektionschef Arbetsförmedlingen, ansvarig för arbete med unga med aktivitetsersättning Chef försäkringskassan, unga med aktivitetsersättning Chef för Psykiatrin, Landstinget Förbundschef Samordningsförbundet Västra Östergötland Samverkansgruppen träffas en gång per månad och förnärvarande finns satta datum fram till halvårsskiftet 2016. Finansieringen av arbetet sker naturligtvis utifrån varje huvudmans ordinarie verksamhet, för Motala kommun finns en särskild budget avsatt för att utveckla detta arbete så även under 2016 med 3,5 miljoner kronor. Sedan tillkommer det också politiskt prioriterade
16 medel för 2016 för särskilda satsningars såsom Traineeplatser och Utbildningskontrakt. Inom samordningsförbundet Västra Östergötland är just unga vuxna men då främst med psykisk ohälsa och NP diagnos en prioriterad målgrupp där medel finns avsatta för att både erbjuda individinsatser men även främja samverkan och strukturell påverkan. Ett exempel på sådan strukturell påverkan är den kick off som planeras till februari 2016 där samtliga handläggare på respektive myndighet som arbetar med målgruppen unga vuxna ska träffas och där hela kartan av insatser och stödmöjligheter kommer presenteras och samverkan diskuteras. Övrig samverkanstrukturer gällande målgruppen unga vuxna Samordningsförbundet Västra Östergötland fyller en central funktion i att samordna arbete gällande målgruppen unga vuxna med komplexa behov, till exempel genom tvärprofessionella team och navigatorcentrum, men även till exempel utifrån förstegsträning för unga vuxna med aktivitetsersättning eller samarbete med folkhögskolor utifrån unga med NP diagnos. Arbetet inom samordningsförbundet leds av förbundschefen på uppdrag av styrelsen där samtliga huvudmän finns representerade och har regelbundna styrelsemöten. Mellan Arbetsförmedlingen och Socialkontorets ekonomigrupp sker samverkan genom en referensgrupp som startade upp under 2015, där handläggare från Arbetsförmedlingen och ekonomigruppen träffas varannan månad för att diskutera utveckling av samverkan samt informera om varandras verksamheter. Gällande unga vuxna som går gymnasiesärskola finns en sedan tidigare samverkansstruktur. Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan träffar elever som går sitt fjärde år på särskolan (även integrerad särklass) med syfte att klargöra elevernas arbetsförutsättningar inför avslutad skolgång. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan träffar eleverna innan för en intervju kring bl.a. deras tidigare erfarenheter av praktik. Med vid intervjun deltar också praktikanordnaren från Platenskolan samt representanter från HAB (landsting) och Social förvaltning. Arbetsförmedlingens specialist/arbetsterapeut utför en aktivitetsbaserad kartläggning på två dagar för de elever som bedöms vara aktuella efter intervjun på skolan. Efter kartläggningen utförs ett fyrpartssamtal med eleven, praktikanordnaren och arbetsterapeut samt arbetsförmedlaren för att gå igenom insatsen med bedömning och rekommendation. Om eleven bedöms ha förutsättningar kan Arbetsförmedlingen följa upp elevens sista praktik och där ev. knyta kontakter med Arbetsgivare för ev. anställning. Mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns ett väletablerat samarbete inom AF/FK samverkan, gällande unga vuxna berörs främst unga vuxna med aktivitetsersättning, inflödet av denna målgrupp till samverkan har dock under 2015 varit relativt lågt. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan träffas i en referensgrupp med ansvariga chefer samt ansvariga handläggare varannan vecka. Arbetsförmedlingen Motala På Arbetsförmedlingen i Motala återfinns ett arbetslag för Unga vuxna bestående av fem arbetsförmedlare som arbetar med unga vuxna som är arbetslösa eller inskrivna i jobbgarantin för ungdomar och två arbetsförmedlare som arbetar med målgruppen unga vuxna i jobb- och utvecklingsgarantin. Till detta tillkommer det två arbetsförmedlare som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering samt två arbetsförmedlare som arbetar med företagskontakter utifrån unga vuxna perspektiv. Utöver detta arbetslag arbetar delvis två arbetsförmedlare inom det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan med unga vuxna med aktivitetsersättning och inom etableringsuppdraget arbetar tre etableringshandläggare med målgruppen. SIUS, särskilt introduktions och stöd, finns även kopplat till målgruppen
17 samt specialistinsatser. En arbetsförmedlare är enligt avtal finansierad av samordningsförbundet för arbete bland annat i Navigatorcentrum. Arbetet med unga vuxna utgår från en individuell bedömning vad som är den bästa planering och lämpliga insatser utifrån vad som bedöms vara arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Denna bedömning görs av varje arbetsförmedlare i samtalet med den unga vuxna och startar redan inom första veckan från inskrivning då den unga vuxna får välja tid för ett planeringssamtal. Dessa bedömningar görs sedan regelbundet. Grunden i Arbetsförmedlingens arbete är dock att matcha mot arbete och genom kontakter med företag kunna marknadsföra unga vuxna som inte alltid i alla lägen har så stor erfarenhet på sitt CV. Om planeringen inte innehåller en heltidsaktivitet består planeringen för den unga vuxna att regelbundet komma till Ungdomsrummet. Ungdomsrummet har öppet varje tisdag och onsdag på samma tider, klockan 10.00 till 12.00, som Navigatorcentrum och i samma lokaler, Bispmotalagatan 9. Unga vuxna har där möjlighet att träffa arbetsförmedlare, i Unga vuxna-arbetslaget och prata runt ny planering eller andra frågor. Studie- och yrkesvägledare från Motala kommuns vuxenutbildning finns också på plats samt varannan vecka Eures rådgivare. Ibland även arbetsgivare och folkhögskola. I rummet marknadsförs även våra insatser men också lediga jobb som både finns på platsbanken men även de jobb där enbart Arbetsförmedlingen ger arbetsgivaren förslag. Syftet med ungdomsrummet är att erbjuda en tillgänglighet för varje arbetssökande att kunna träffa just sin arbetsförmedlare varje vecka om behov finns men också att ha en kontinuitet även under perioder då man ej är igång i en aktivitet. Men målet är naturligtvis att den unga vuxna ska ha en aktivitet som för dem närmare arbete eller utbildning Insatser som kan erbjudas den unga vuxna är: Upphandlad coachningstjänst i 3-9 månader med eller utan språkstöd Arbetsmarknadsutbildning inom bristyrken Introduktion till arbete, upphandlad tjänst gällande arbetsträning och förberedande inför arbetsträning Förberedande utbildningar i form förberedelse inför arbete eller arbetssökande, t ex. yrkessvenska, grundläggande moduler, meritportfölj, start eget utbildning SIUS stöd för att finna, få och behålla arbete tillsammans med arbetsförmedlare utbildad i Supported Employment metodik Praktik, både inför anställning men även utifrån vägledande syfte Arbetsträning om arbetsförmågan behöver utredas Till detta naturligtvis möjlighet till lönesubvention vid anställning utifrån arbetslöshetens tid alternativt funktionsnedsättning. Gällande att arbeta med övergångar mot otraditionella yrken, t ex unga tjejer till byggbransch eller industri har Arbetsförmedlingen i Motala gjort satsningar under 2014-2015. Däribland pröva på veckor på arbetsmarknadsutbildning inom svets och verkstadsteknik där unga vuxna, men med särskilt fokus på tjejer, ges möjlighet att pröva på hur det är att arbeta inom industri. Under 2016 kommer dessa pröva på veckor att fortsätta. Andra satsningar har
18 varit informationer och demonstration av yrken t ex grävmaskiner där yrkesakademins lastbilstrailer med simulator har använts, även där med fokus på att ge möjlighet till unga vuxna att pröva på yrket för att kunna göra ett val. Däremot kan detta arbete utvecklas och involvera t ex arbetspraktik eller ett mer utvecklat pröva på koncept inom fler yrken eller genom utökad praktik. VIA Ekenäs, kommunens arbetsmarknadsenhet På den kommunala enheten samlas arbetet med kommunala arbetsmarknadsinsatser och studie- och yrkesvägledning för gymnasieelever, studerande på vuxenutbildningen och vuxna på väg mot studier. Inom arbetsmarknadsdelen finns en organisation med drygt 25 anställda inom administration, handläggning och arbetsledare för arbetslag inom fn 12 inriktningar. Enheten tar emot uppdrag på individnivå från arbetsförmedlingen, socialtjänsten, samordningsförbundet mm. Uppdragen kan handla om sysselsättning, förstegsträning, olika typer av praktik, arbetsprövning, fördjupade bedömningar och arbetsmarknadsanställningar. Deltagarna erbjuds plats i arbetslag eller ute på kommunala enheter. Enhetens målgrupp sträcker sig upp till 65 år men har särskilda medel avsattas för insatser för unga vuxna, 2015 motsvarande 3,5 mkr. Folkhögskolesatsningen, BONA folkhögskola Tre månaders pröva på utbildning på BONA folkhögskola inom folkhögskolesatsningen med garantiplats på allmän linje, som även kan ges för unga vuxna från 16 års ålder. Deltagare över 18 år erhåller aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under tiden de får pröva på hur det är att studera på folkhögskola. Innan ges både informationer och studiebesök. Tidigare grupper som slutfört har påvisat mycket goda resultat i att därefter läsa vidare inom allmän linje och erhålla gymnasiebehörighet. Unga jobb Tillsammans med Swedbank i Motala har Arbetsförmedlingen under tre års tid med flertalet tillfällen per år arrangerat frukostmöte mellan arbetsgivare och unga vuxna. Under 2015 har fyra träffar arrangerats och en femte är planerad i december. Swedbank och Arbetsförmedlingen bjuder in företag och Arbetsförmedlingen erbjuder detta till de unga vuxna. De får komma på förmöte där arbetsförmedlarna även tittar på deras CV och coacher dem. På morgonen bjuder Swedbank på frukost i deras lokaler och därefter anordnas speedintervjuer mellan företagarna och de arbetssökande. I många fall leder det vidare till praktik och även arbete, men oavsett har de unga vuxna fått ett ovärderligt tillfälle för intervjuträning med arbetsgivare. Swedbank och Arbetsförmedlingen har för avsikt att fortsätta detta givande samarbete. Gemensam studie- och yrkesvägledning I samband med ESF projektet Framtidsvägar utvecklades ett upplägg på gemensam studieoch yrkesvägledning mellan Arbetsförmedlingen och Motala kommuns studie- och yrkesvägledare som har visat sig vara framgångsrikt. Det genomförs ca 6 grupper per år varav minst två är riktade direkt till ansökan för högskolestudier och två inför komvux studier och då anpassade efter dessa datum. Aktiviteten består av gruppinformationer men även
19 individuella samtal där en utbildningsplan tas fram. Detta kompletteras sedan med närvarande studie- och yrkesvägledare i ungdomsrum. Kommunal praktik Sedan avsiktsförklaringen för unga till arbete 2012 har Motala kommun erbjudit Arbetsförmedlingen praktikplatser inom den kommunala förvaltningen för unga vuxna. Vid behov av praktik hos den unga vuxna som skulle kunna rymmas inom den kommunala förvaltningen tas kontakt med utsedd kontaktperson på arbetsmarknadsenheten som ordnar praktikplatsen. Förstärkt arbetsträning med fördjupad bedömning Inom Motala kommuns arbetslag på arbetsmarknadsenheten kan nu, efter förordningsförändring under 2015, unga vuxna erbjudas att under en längre tid pröva sin arbetsförmåga och med kontinuerligt stöd av utbildad arbetsterapeut. UNG-UVA utvecklingsanställningar riktade till unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning. 10 tjänster där arbetet startat upp under hösten 2015. Utvecklingsanställning är anpassat arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser. Arbetsförmedlingen beviljar lönesubvention utifrån funktionsnedsättning och individuella förutsättningar. Kommunen har avsatt medel för den del av lönekostnaden som inte täcks av statsbidrag. Personal från Arbetsförmedlingen och Navigatorcentrum arbetar med enskilda och anpassningen av arbetsuppgifter. Arbetsstället kan finnas inom den kommunala verksamheten eller inom den sociala ekonomin (ideella organisationer, hjälporganisationer, sport föreningar mm.) Anställningen följs kontinuerligt upp Offentligt skyddad anställning med fokus unga vuxna med långvarig psykisk ohälsa Offentligt skyddad anställning är en anställningsform där enbart arbetssökande med funktionsnedsättning som har haft en långvarig psykisk ohälsa, missbruks- eller beroendeproblematik eller i vissa fall är berättigad till insatser enligt lagen ( 1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Motala kommun erbjuder 30 helårsplatser och utifrån gemensamma riktlinjer unga vuxna som är behov av denna insats prioriteras. I de avseenden det rör unga vuxna ska det finnas ett tydligt syfte med anställning och vart den ska leda vidare. Kontinuerlig uppföljning under anställningstiden av arbetsmarknadshandläggare och arbetsförmedlare. Praktiker inom skolkafé verksamhet Praktikavtal är en insats för att erbjuda arbetsförlagd praktik inom service och caféverksamhet, där ett samarbete har startats under 2015 mellan Motala Kommun/arbetsmarknadsenheten, kooperativet Grenverket och Samordningsförbundet. Dessa platser är öppna för samordningsförbundets samtliga huvudmän.
20 HoppHAA Ett samarbete mellan Motala kommun, sociala resursenheten för vuxna och företaget Stall Nyckelby samt personal från kompetensteamet. Verksamheten riktar sig till unga vuxna med psykisk ohälsa och är en väg att bryta utanförskap och en negativ självbild. Motala fontänhus Fontänhuset är brukarstyrd verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Verksamheten har sänkt sin åldersgräns till 16 år och har ett samarbete med ungdomsverksamheten på Hallen i Motala. Deltagande i Motala fontänhus bygger helt på individens fria vilja. Vår verksamhet vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Genom den arbetsinriktade dagen arbetar vi för att hjälpa medlemmar att återfå sitt egenvärde, få ett mål och känna självförtroende Förstegsplatser En gruppverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsenheten och som är ett första steg mot arbetslivsinriktade insatser och/eller studier. Insatsen kan användas som ett test av arbetsförmågan om än i ringa omfattning men också som en trygg miljö där deltagaren får växa. En verksamhetsdel med kreativ inriktning och en verksamhetsdel som är kopplad till natur och odling. ISA - Individuellt stöd i arbete ISA, en form av supported employment för unga vuxna som drivs av sociala resursenheten för vuxna. Målgruppen är unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden och ofta har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ISA som koncept i Motala togs fram av samordningsförbundet tillsammans med Motala kommun. ISA-skolan är en förstärkning inom skolans aktivitetsansvar med individuellt stöd/coachning till unga vuxna som varken arbetar eller studerar, med målsättning att de ska hitta en väg tillbaka för att fullfölja sina gymnasiestudier. Två aktivitetsledare eller även benämnda skuggor erbjuder unga inom aktivitetsansvaret möjlighet att få stöd i stöttning i vardagen. Insatsen är även möjlig för deltagare mellan 20-24 år t ex i utbildningskontrakt. ISA-skolan är en försöksverksamhet som startades upp och bedrivs under 2015-2016 och kommer utvärderas kontinuerligt. Finansieras av Motala kommun unga vuxna budget och är ett tydligt resultat av arbetet i tidigare ledningsgruppen Unga vuxna. Teori o Praktik En ettårig utbildning på Bona Folkhögskola för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Innehåller bland annat: Öka chansen att få ett jobb. Lär dig ta ansvar för dig själv och dina studier. Öka din självkännedom och skaffa strategier för att leva med funktionsnedsättning.
21 Du lär dig att förbättra din koncentration, uthållighet och övar upp förmågan att samarbeta med andra. Första terminen innebär teoretisk förberedelse inför arbetslivet. Andra terminen består till stor del av praktik ute på en arbetsplats. Anordnas och finansieras av Bona Folkhögskola med stöttning av Samordningsförbundet i Västra Östergötland. Utvecklingsanställningar inom Samordningsförbundet Västra Östergötlands regi SMC (Svenska Migrationscentret) har genom avtal med Samordningsförbundet öppnat ett lokalkontor i Motala med arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning, 30-40 årsplatser där cirka hälften är riktat till unga vuxna. Verksamheten finansieras genom Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingens statsbidrag vid utvecklingsanställning eller dylik anställningsform. Syftet är att erbjuda personer som står en bit från arbetsmarknaden en möjlighet att under en begränsad tid, oftast ett till två år men utifrån en individuell bedömning, få växa under en anställning. Under anställning följs den upp kontinuerligt av handläggare inom samordningsförbundet och när anställningen närmar sig sitt slut tar kartläggs varje individ för att finna en väg framåt. Navigatorcentrum Unga Vuxna Tanken med ett Navigatorcentrum i denna bemärkelse startade upp under 2014 och realiserades i pilotform i april 2015. Navigatorcentrum Unga Vuxna är en mötesplats för gemensamt arbete med unga vuxna. Syftet med Navigatorcentrum är att ingen ung vuxen ska falla mellan stolarna hos de olika myndigheterna utan varje ung vuxen som är behov av en samordnad planering ska få det. Navigatorcentrum arrangeras av samordningsförbundet och är förlagt i deras lokaler. Bemanningen utgörs av personal från, arbetsförmedling, arbetsmarknadsenhet, aktivitetsansvaret samt socialtjänsten. Verksamheten vänder sig såväl till unga vuxna direkt och deras anhöriga men även handläggare som arbetar med målgruppen och ser behov av samordning. Navigatorcentrum är som en resebyrå i vägen till studier/arbete och delaktighet i samhället. Där finns det tillgång till aktuell information om möjliga vägar, kontakter och resurser i vägen till studier/arbete och delaktighet i samhället. Informationen ska spegla samhällets resurser som helhet, dvs. inte bara de kommunala resurserna, och synliggöra olika resor och alternativ och vad de innebär. En del är beredda att göra långa resor och har förutsättningar att göra det på egen hand om man vet möjliga färdvägar. Andra vill välja mer närbelägna resmål eller flera kortare resor. En del behöver stöd för att göra sina val av resor och en del behöver också konkret hjälp och assistans under resan av reseledare eller ledsagare. Kunskaper och erfarenheter som skapas av arbetet i Navigatorcentrum sprids i respektive huvudmans organisation och till samverkansgruppen för unga vuxna. Det i sin tur kan ligga till grund för vidare utvecklings- och informationsinsatser.
22 Studie- och yrkesvägledning: Under 2014 gjordes en genomlysning av kommunens arbete på området. Den resulterade i en huvudmannaplan antagen av bildningsnämnden i maj 2015. En ny organisation genomfördes från augusti 2015 som fokuserar på hela skolans ansvar för studie- och yrkesvägledning i bred bemärkelse. Kommunens resurser för studie- och yrkesvägledare förstärktes samtidigt för samtliga åldersgrupper. Kommunala aktivitetsansvaret Motala kommuns aktivitetsansvar gäller enligt Skollagen kap. 29 9 för ungdomar, 16-19 år, som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola. Kommunen har organiserat arbetet med att en rektor, som också ansvarar för Introduktionsprogrammen, har en anställd ungdomskonsulent som sköter kommunens
23 huvudsakliga kontakter med andra skolor i länet och håller sig uppdaterad via folkbokföringen och regelbundna träffar med Introduktionsprogrammens personal. Sedan våren 2015 har kommunen ett projekt med tre aktivitetsledare efter en framgångsrik modell i Höganäs kommun. Vi vet redan nu att antalet ungdomar jämförelsevis med förra året vid samma tid inte har lika många ungdomar utan aktivitet eller utbildning. Kommunen erbjuder ungdomar lämpliga individuella åtgärder via ett samverkansarbete med Navigatorcentrum bildat av Samordningsförbundet i Västra Götaland. Förutom Regionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedling så har olika utbildningsanordnare samt ideella föreningar ett gott utbud av aktiviteter och åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning Kommunen dokumenterar sina insatser och för ett register över ungdomarna som också rapporteras in till SCB två gånger per år. Rutiner för skolnärvaro En handlingsplan för ökad skolnärvaro och ökad måluppfyllelse i grundskolan antogs av bildningsnämnden i mars 2015. Utarbetandet av motsvarande plan för gymnasieskolan är i slutfasen. Feriejobb Sedan 2009 erbjuds elever på gymnasiet sommarjobb i kommunal verksamhet som syftar till att ge ungdomar en värdefull arbetslivserfarenhet och efter en kort introduktion självständigt utföra arbetsuppgifter. Anställningen genomfördes 2015 för 180 personer 4 timmar per dag i 4 veckor. Sysselsättningsarena och samvekan med den sociala ekonomin En samverkan har påbörjats mellan kommunens arbetsmarknadsenhet och dagligverksamhet inom socialtjänsten i syfte att påbörja byggandet av en gemensam syselsättningsarena inte minst för målgruppen unga vuxna. Som en del i det arbetet och i samverkan med kommunens projektledare för social ekonomi har under hösten en operativ förstudie av Föreningsservice inletts. Det innebär att Motalas ideella föreningar erbjuds service av olika praktiska slag mot en rimlig ersättning. Servicen utförs av deltagare i arbetsmarknadenhetens arbetslag, företrädesvis unga vuxna, och av deltagare i daglig verksamhet.
24 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Arbetet med att utveckla våra verksamheter i samverkan kring unga vuxna har pågått sedan hösten 2014 och har intensifierats under 2015. Många av de verksamheter som har beskrivits under befintlig verksamhet har startats upp redan under 2015 som till exempel: Navigatorcentrum, anställning av aktivitetsledare i ISA-skolan, omorganisation av studie och yrkesvägledning, strukturen runt samverkansgrupp för unga vuxna mm. Vi kommer naturligtvis att fortsätta med denna verksamhet och kontinuerligt utvärdera och utveckla den. Vi har en gemensamsyn på att samverkan mellan oss kan byggas genom: Kontinuerliga möten på operativ chefsnivå Kontinuerliga möten på handläggarnivå Gemensamma arbetsprocesser och rutiner. Gemensamma insatser som levereras av personal från flera huvudmän. Mötesplatsen på Bispmotalagatan under tisdagar och onsdagar fungerar som en naturlig mötesplats varje vecka för både handläggare inom Arbetsförmedlingen, Motala kommuns arbetsmarknadsenhet, Studie- och yrkesvägledare, resursperson från Hallens utåtriktade verksamhet, socialtjänsten samt samordningsförbundspersonal. Ovan nämnda finansieras inom varje huvudmans ordinarie budget. Detta skapar en grund för ett långsiktig samverkan och förebygga den problematik som vi tidigare upplevt när ESF projekt ska implementeras i ordinarie verksamhet. Vi kommer under december månad revidera vår avsiktsförklaring unga till arbete eller egen försörjning från 2012 för hela västra Östergötland och använda den för att bygga momentum kring arbetet med unga vuxna, då inte minst gentemot företag, företagsorganisationer och fackliga parter. Grunden i denna avsiktsförklaring är dock vår lokala överenskommelse för varje kommun. Under hösten 2015 har vi också gemensamt strukturerat upp hur vi ska kunna arbeta med Traineejobb, Utbildningskontrakt och Extratjänster. Vi har satt mål, som finns angivna i detta dokument med 50 Traineeplatser inom Vård, skola och omsorg inom Motala kommuns förvaltningar, samt 20 utbildningskontrakt med en femtioprocentig anställning inom kommunen som incitamentsgrund. Samt Extra tjänster för samtliga unga vuxna upp till 29 års ålder som befinner sig i sysselsättningsfasen. Vi, Motala kommun och Arbetsförmedlingen tillsammans, har förankrat denna satsning hos chefer inom respektive kommunal förvaltning som ser mycket positivt på satsningen och kommer att bereda platser. De ekonomiska förutsättningarna för att lyckas med denna satsning är förankrad hos den sittande majoriteten som i sitt budgetförslag inför 2016 avsatt 5 miljoner kronor till en ungdomssatsning för att göra verklighet av den nationella politiken. Satsningen innefattar lönekostnader som inte täcks av statsbidrag samt kostnader för motivationsarbete, vägledningsinsatser, handläggning, löneadministration mm. för arbetsmarknadshandläggare som kommer vara drivande i att genomföra detta. Överenskommelse med facklig part, Kommunal, är klar gällande utbildningskontrakt och Extra tjänster, avseende Traineejobb avvaktas besked från central ort innan överenskommelse kan tecknas. Det är vår målsättning att redan under november 2015 gå igång med samtliga tre anställningsformer. Vi ser också att vi har vissa områden som vi behöver utveckla vår samverkan och verksamhet inom:
25 Dialogen med unga vuxna och ett mer utåtriktat arbete att nå dem som inte finns hos oss men också förstå i grunden de behov som våra unga vuxna själva upplever. Motivationshöjande insatser som är både coachande och vägledande. Samtliga handläggare som arbetar med målgruppen beskriver en ofta förekommande känsla hos de unga vuxna att de upplever att de inte är värda något, tvivlar på sin egen förmåga och har svårt att vara aktiva och se mål, utan faller ofta in i passivitet. Hur kan vi arbeta med att stötta dem i denna situation och hjälpa dem själva att bryta utanförskapet? Detta är ett område som vi ser kan behöva utvecklas och där finansiering beroende på vilken insats som blir aktuell inte är säkerställd. Utökat samarbete mellan arbetsförmedlare och ekonomigruppen, socialkontoret, gällande de som arbetar med målgruppen unga vuxna. Referensgruppsstrukturen behöver kompletteras med regelbundna möten för att diskutera samsyn och gemensamma planeringar och ett uppstartsmöte är planerat till den 7:e december 2015 där struktur sätts för 2016 för samverkan runt målgrupp unga vuxna. Arbetsgång för Utbildningskontrakt och Traineejobb De som arbetar aktivt med dessa insatser är: två arbetsförmedlare utifrån unga vuxna arbetslaget (huvudansvar för att identifiera målgrupp) en arbetsmarknadshandläggare (ansvar för att finna arbetsplats) en studie- och yrkesvägledare för Komvux (ansvarig för utbildningsplanering). När en ung vuxen som har behov och intresse, om än svagt intresse, har identifierats kontaktas samtliga i berörd arbetsgrupp och träffar individen tillsammans. Utbildningsbehov kartläggs och en utbildningsplan skapas samt ansökan till antagning mm. Ekonomiska förutsättningar klargörs för individen, samtidigt planeras uppstarten på arbetsplatsen som alltid inleds med en kortare praktik för att sedan övergå i studier och anställning. Kontinuerlig uppföljning av dessa platser görs av både arbetsmarknadshandläggare och arbetsförmedlare tillsammans. Motivationshöjande insatser planeras och genomförs under tiden som arbetet med att få igång Traineejobbet eller Utbildningskontraktet. För de unga vuxna som är i behov av motiverande insatser innan de känner sig reda för att gå in i ett utbildningskontrakt kommer praktik inom ett arbetslag att kunna starta upp relativt omgående och där kompletteras med coachande och vägledande samtal, informationer mm. för att som slutmål leda till att individen ingår ett utbildningskontrakt. Flera delar i den ordinarie verksamheten kommer i fortsättningen att ske i samorganisation eller tillsammans, för att underlätta för individen. Till detta kan bl.a. nämnas: Gruppinformationer om insatser som utbildningskontrakt och traineejobb. Vid sådana tillfällen deltar ansvarig handläggare från Arbetsförmedlingen tillsammans med studie- och yrkesvägledare samt arbetsmarknadshandläggare från kommunen Individuella samtal inför planering av t.ex. utbildningskontrakt. Vi träffas i flerpartssamtal med ansvarig handläggare från Arbetsförmedlingen tillsammans med studie- och yrkesvägledare samt arbetsmarknadshandläggare från kommunen Ansvarsfördelning mellan parterna Grunden i samverkan är att alla parter tillför sin kompetens utifrån sin profession. Ungdomen träffar den person som har bäst kompetens för den insats det gäller. I ungdomens planering kan det ingå flera olika insatser via Arbetsförmedlingen eller kommunen, bl.a. studievägledning, som utförs av studie- och yrkesvägledare från kommunen eller utredning
26 av funktionsnedsättning som verkställs av Arbetsförmedlingens specialister. Planeringen hålls samman av samverkansgruppen. Ansvarsfördelning när det gäller uppföljning av bl.a. utbildningskontrakt och traineejobb: Studierna följs upp av kommunens studie- och yrkesvägledare. Denna har kontakt med utbildningsanordnaren samt ungdomen och meddelar övriga parter om upplägget för studierna behöver revideras. Praktik eller anställning inom kommunen eller i kommunens regi följs upp av kommunens arbetsmarknadshandläggare. Uppföljning både med praktikplats/arbetsplats samt ungdomen. Annan praktik eller anställning utanför kommunens regi samt annan aktivitet inom program på Arbetsförmedlingen följs upp och revideras vid behov av ansvarig arbetsförmedlare tillsammans med ungdomen. Hur når vi ungdomar? Ungdomen kan aktualiseras för samverkan på olika sätt: Efter individuellt möte med sin handläggare på Arbetsförmedlingen Efter kontakt med kommunens studie- och yrkesvägledare Efter gruppinformation om olika insatser via Arbetsförmedlingen Efter samtal med sin handläggare inom socialförvaltningen inom kommunen Efter att ungdomen anmält sitt intresse vid inskrivning/besök i Arbetsförmedlingens direktservice Arbetsförmedlingen kommer med jämna mellanrum inbjuda ungdomar till informationer om olika insatser för målgruppen, däribland insatserna inom samverkan. Där kan ungdomarna anmäla intresse utifrån de behov och den planering de har för egen del. Med det som utgångspunkt lägger vi sedan upp planeringen och aktualiserar ungdomen inom den insats som är tilltänkt. Målsättningen är att ungdomen så tidigt som möjligt ska få en insats som leder till ett arbete eller utbildning. Planeringen klarläggs i första planeringssamtalet när ungdomen skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Alternativt i planeringssamtal med annan aktör inom kommunen. Med uppbyggda rutiner i samverkan med kommunen underlättas genomförandet så ungdomen snabbare kan komma ut i arbete eller utbildning. Planeringen utgår från individens behov och förmågor. Utvecklingsområden gällande Traineejobb och Yrkesintroduktionsanställningar framöver. För att kunna erbjuda fler lösningar för unga vuxna i Motala kommer Arbetsförmedlingen och Motala kommun gemensamt att ta ansvar för att näringslivet blir involverat. Idag finns väl etablerade kontakter med olika företag i Motala både inom Arbetsförmedlingen och Motala kommunens organisation samt deltagande av båda parter i befintliga företagsnätverk, såsom till exempel Tillväxt Motalas nätverk. Dessa kommer att utvecklas och vi kommer att använda dessa för att sprida kunskap om de nya insatser som finns för ungdomar. I detta ingår kontakt med de företag som rekryterar inom bristyrken för att ge information om rekrytering via traineejobb, yrkesintroduktionsanställning m.m. För att finna platser för Traineejobb inom bristyrken kommer särskild satsning göras gentemot denna målgrupp av företag. De kommer att bjudas in till ett informationstillfälle, som sedan följs upp av ansvarig handläggare för insatserna på Arbetsförmedlingen. Planering kommer sedan ske i samråd med kommunens studie- och yrkesvägledare och kontakt med
27 vuxenutbildningen i Motala, för att bereda studieplats. Sedan gör Arbetsförmedlingen en inventering för att finna ungdomar som är intresserade och vill arbeta inom yrket. Utåtriktad verksamhet som är öppen och tillgänglig för alla Unga Vuxnas erfarenheter ur ett vidare perspektiv har vi för avsikt att fånga upp genom återkommande fokusgrupper i en mer öppen miljö, där aktivitetscentrat Hallen är en naturlig arena. Vi ser detta som en naturlig fortsättning på det arbete som startades under hösten 2015 då två unga vuxna med högskoleutbildning anställdes i två månader för att intervjua andra unga vuxna i syfte En resursperson har anställts och träder in i rollen under januari 2016 på Hallens aktivitetscentra som blir en länk att till att nå ungdomar, dels ur det breda perspektivet att finnas med i miljön på Hallen, dels att återkommande arrangera fokusgrupper för att fånga upp ungas åsikter, men också för att hitta kontaktvägar till gruppen hemma-sittare. Denna resursperson blir också länken mellan Arbetsförmedlingen och Navigatorcentrum för att koppla samman verksamheterna till en helhet som är tillgänglig för alla. I målsättningen att nå hemma-sittare så kommer vi att plocka upp en tidigare använd framgångsrik metod att genom annonser i dagspress och på andra forum vara tillgängliga för dialog i olika miljöer där både hemma-sittare och deras nätverk kan komma för dialog kring vägar ut för att bryta mönster av passivitet. Vid dess aktiviteter samarbetar både Motala kommun och Arbetsförmedlingen.
28 Bilaga 4 Kartläggning unga vuxna 16-24 år Motala maj 2015 Madeleine Öberg Samordningsförbundet Västra Östergötland
29 Innehållsförteckning Sammanfattning-reflektioner-förslag sid 3-4 Bakgrund sid 5 Metod-hur har vi gjort? Sid 5 Insamlade uppgifter sid 5-12 Vilken bild ger insamlade uppgifter sid 12 Resurser unga vuxna sid 12 Mot samma mål? Sid 12-13 Slutord sid 13
30 Sammanfattning reflektioner - förslag En gång per år kommer en kartläggning att genomföras kring unga vuxna 16-24 år med fokus på arbetslöshet och psykisk ohälsa. Samordningsförbundet tar ansvar för sammanställning och spridning, samtliga huvudmän bidrar till kartläggningen som utgår från SKL-s material checklista för politiker och beslutsfattare. Denna kartläggning omfattar unga vuxna i Motala kommun, men kan även genomföras i förhållande till övriga kommuner inom samordningsförbundet om intresse finns. Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild som kan användas som del i beslutsunderlag hos huvudmännen för gemensamma satsningar som riktar sig till målgruppen. Motala kommun har 4 582 ungdomar 16-24 år. Inskrivna på Arbetsförmedlingen 865, varav 471 är i program med aktivitetsstöd, 148 öppet arbetslösa och 244 som är anställda i någon form eller inte står till arbetsmarknadens förfogande. Det är 119 personer som uppbär försörjningsstöd och majoriteten av dessa tillhör gruppen som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Orsaken är psykisk ohälsa och behov av andra insatser för att komma närmare egen försörjning. Många unga vuxna har kontakter med vården, 204 (124 kvinnor och 80 män) har under 2014 haft kontakt med primärvården för psykiatriska diagnoser. Ungdomshälsan har under 2014 haft 235 nybesök och 1161 återbesök i samtalsbehandling. Uppgifter från skolans aktivitetsansvar visar på 96 ungdomar som inte går på gymnasiet, varav cirka hälften är ungdomar där det finns behov av samordnade insatser i någon form. I övrigt från skolan finns uppgifter om resultat från avgångsklasser där en sammanställning som omfattar 392 elever visar att 176 har fått behörighet, dvs. ett examensbevis som ger behörighet till högskola. Uppgifter från Försäkringskassan visar att 173 unga vuxna har aktivitetsersättning, varav ett 40-tal går i särskolan. Kartläggningen som är en kombination av dialog och statistikinsamling ger en bild som visar: - Att slutföra sin gymnasieutbildning eller någon motsvarande satsning är en viktig nyckel för övergången från skola till arbetsliv. De ungdomar som riskerar att bli långtidsarbetslösa med ett permanent utanförskap saknar ofta gymnasieutbildning och/eller har någon funktionsnedsättning. - Att psykisk ohälsa innebär svårigheter att stå till arbetsmarknadens förfogande och svårigheter att ta del av det insatsutbud som Arbetsförmedlingen kan erbjuda och en inlåsningseffekt om insatserna enbart arrangeras i skyddade former samverkan är en förutsättning. - Att ur ett samhällsperspektiv finns resurser och förutsättningar om vi i större utsträckning har ett gemensamt agerande, även om vi har olika uppdrag. Brukarperspektivet innebär att individuella behov måste mötas med individuella lösningar och inte generella modeller. Begreppet en dörr in måste i arbetet med enskilda kombineras med många dörrar ut. En dörr in är en väg att gemensamt hantera strukturella frågor. - Att alla parter försöker arbeta mot samma mål, där avsiktförklaringar och överenskommelser som fokuserar på unga vuxna kan samordnas för att undvika parallellprocesser som dränerar våra organisationer på kraft. Förslag till insatser som diskuterats
31 - Att vägledning och val under skoltiden är avgörande för förutsättningen att fullfölja sin gymnasieutbildning, där skolan redan inlett förändringsarbetet. - Att göra en förstärkning av resurser inom kommunens/skolans uppföljningsansvar. - Att Motala kommun arbetar i riktning mot en sammanhållen arena för sysselsättning. - Att möjligheterna till utvecklingsanställningar för unga vuxna med funktionsnedsättning prioriteras. - Att Arbetsförmedlingen och kommun tecknar en överenskommelse i linje med de möjligheter som förmedlats av delegationen för unga i arbete. - Att Navigatorcentrum är en mötesplats för unga vuxna i behov av samordnad planering i vägen mot egen försörjning. - Att samordningsförbundet prioriterar unga vuxna 16-24 år. Förslagen är exempel som återkommit under kartläggningsarbetet och kan kompletteras och utvecklas i olika forum som har mandat och resurser att ta förslag från ord till handling. Samordningsförbundet har genom Navigatorcentrum möjlighet att fortlöpande följa utvecklingen och bidra till att förslag på insatser kan realiseras och att unga vuxna som är berörda av planerade insatser blir delaktiga.
32 Bakgrund Bakgrunden till kartläggningen är en den dialog som inleddes i Samordningsförbundet Motala Vadstena i samband med att man var medfinansiär i ett ESF-projekt kallat MODD (motivation-omvärld-delaktighet-demokrati) som Motala kommun var ägare till. Målgruppen för MODD var unga vuxna som stod långt ifrån arbetsmarknaden och deltagarna kom i huvudsak från gruppen som var aktuella inom socialtjänsten för försörjningsstöd. Inom ramen för projektet genomförde Samordningsförbundet målgruppsanalys vid två tillfällen. Arbetet var en del i arbetet i förhållande till MODD, men det blev också en start för en dialog kring vikten av en gemensam bild och vikten av att ha verktyg och insatser som överensstämmer med behov hos de målgrupper man riktar sig till. MODD avslutades i juni 2014 och det blev också inledningen på ett bredare synsätt i ansvarfrågorna kring unga vuxna, att gruppen unga vuxna är en prioriterad målgrupp hos samtliga huvudmän och behovet av ett Navigatorcentrum där samtliga parter bidrar med resurser blev en gemensam utgångspunkt för det fortsatta arbetet. En del i Navigatorcentrums uppdrag innebär att en gång per göra en kartläggning av hur situationen ser ut i kommunen för unga vuxna 16-24 år. Metod hur har vi gjort? Utgångspunkten är SKL-s material Checklista för politiker och beslutsfattare kring ungdomsarbetslöshet och psykisk ohälsa. Checklistan innehåller en rad frågor och omfattar även yngre åldersgrupper, som vi inte valt att titta på. Avsikten med att utgå från checklistan var också att se i vilken utsträckning den var ett användbart verktyg och om de frågor som ställdes var möjliga att få svar på med rimlig arbetsinsats, med tanke på att kartläggningen ska genomföras en gång per år. Kartläggningen ska ses som ett diskussionsunderlag som väcker tankar om vad man vill fortsätta att följa ur ett helhetsperspektiv och vad man vill och har möjlighet att förbättra inom sina egna områden vad gäller statistik och andra uppgifter kring målgruppen unga vuxna. Varje huvudman har sina egna system och krav kring att lämna statistik i olika sammanhang och olika sätt at följa upp sina verksamheter, vilket kan bidra till både dialog och förbättringsmöjligheter där frågan ställs på vilka underlag fattas beslut i olika sammanhang. Kan den gemensamma kartläggningar bidra till fler gemensamma perspektiv? Vi har inte haft utgångspunkten i nationella regiseter och motsvarande i den här kartläggningen, då vi ville få aktuella uppgifter från 2014/2015 och har därför vänt oss till personal och verksamhetsansvariga lokalt i Motala. Svaren har kommit in i lite olika format, papperskopior, mailsvar, digitala dokument, minnesanteckningar/arbetsmaterial. Därför väljer vi att göra en sammanfattning från varje uppgiftslämnare, en del korta och andra lite mer omfattande och bifogar en del inlämnat material som bilagor. Insamlade uppgifter kring unga vuxna 16-24 år Antal unga vuxna 16-24 år i Motala kommun 16-19 år 1 927 personer. 20-24 år 2 655 personer. Totalt 4 582 vilket utgör 11 % av invånarna totalt. Uppgiftslämnare Pirjo Kovalainen, kommunledningskontoret Motala kommun.
33 Bilaga 1- som visar totala antalet invånare i kommunen fördelat på åldersgrupper och bostadsort. Reflektion Det bor förhållandevis många unga vuxna utanför tätorten Motala. Tar vi vara på de möjligheter som det innebär eller ser vi det bara som ett hinder? Inskrivna på Arbetsförmedlingen I februari 2015 hade Motala en ungdomsarbetslöshet, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, i förhållande till registrerade arbetskraften på 26,4%, det motsvarar den 11:e högsta ungdomsarbetslösheten i landet. 16-17 år 2 personer, varav 1 har en yrkesintroduktionsanställning och 1 är arbetslös 18-24 år 863 personer. Totatalt 865 personer Fördelning på gruppen 18-24 år 148 är öppet arbetslösa. 471 är i program med aktivitetsstöd, varav 279 i Jobbgarantin för ungdomar (oftast arbetslösa mellan 3 månader och upp till 18 månader) och 129 i Jobb- och utvecklingsgarantin (oftast arbetslösa minst 18 månader.) 244 är anställda i någon form eller står inte till arbetsmarknadens förfogande. Av lämnade uppgifter framgår också att de ungdomar som finns i program så kan en del arbeta i mindre omfattning än heltid och kvarstår då i programmet. I gruppen med 129 ungdomar, de som är långtidsarbetslösa så är det 27 som arbetar i någon omfattning och 102 som inte har någon koppling till arbete. Uppgiftslämnare Per Engdahl, sektionschef Arbetsförmedlingen i Motala. Från Arbetsförmedlingens officiella statistik i mars 2015 har man tittat på utbildningsnivå, utrikesfödda och registrerad funktionsnedsättning vilket ger följande reflektioner från Per Engdahl: De ungdomar som varit arbetslösa i mer än två år är en grupp som riskerar ett permanent utanförskap. Här har vi 44 ungdomar i Motala kommun varav minst hälften saknar gymnasial utbildning. Nästan hälften har även en funktionsnedsättning och en fjärdedel är utrikesfödda. De som varit arbetslösa i ett år är 157 ungdomar varav strax under hälften saknar gymnasial utbildning. En fjärdedel av dessa har en funktionsnedsättning. När det kommer till vilka insatser som vi ser behövs för att bryta långtidsarbetslösheten så är det skyddade anställningar för ungdomar med funktionsnedsättning som varit längre tid från arbetsmarkanden, för att förhindra permanent utanförskap. Här har arbetsförmedlingen resurser som inte nyttjas i dagsläget i form av utvecklingsanställningar och lönebidrag. Ett 20-tal platser skulle kunna innebära en stor skillnad för dessa ungdomar till en relativt liten samhällsekonomisk kostnad. Slut citat Per Engdahl lyfter också fram behovet av att fler ungdomar slutför sin gymnasieutbildning eller finner vägar för att få en yrkesutbildning eller kunna studera vidare. AF ser tydligt att risken att bli långtidsarbetslös ökar markant med lägre utbildningsnivå.
34 Uppbär försörjningsstöd på socialkontoret 119 personer totalt i gruppen 18-24 år 19 i mottagningsgruppen (nya ärenden) 13 omfattande missbruk 3 invandrare och flyktingar 84 övriga 119 Åldersfördelning kvinna man 21 födda 91 13 8 14 födda 92 10 4 28 födda 93 17 11 24 födda 94 9 15 19 födda 95 8 11 11 födda 96 7 4 2 födda 97 0 2 119 64 55 119 Uppgiftslämnare Christina Ingesson, socialkontoret. Utöver statistiken ovan så har det genomförts en genomgång av samtliga 119 personer och deras planering i vägen till arbete som är en del i utredningen i rätten till försörjningsstöd. Den bild som framkommer är både komplex och tydlig: - Merparten har behov av insatser från mer än en huvudman. - I cirka 60 % av ärendena finns noteringar kring aktuella kontakter/insatser från AF-s sida, men många av dessa återfinns i gruppen som är inskrivna men där det inte finns förutsättningar för AF att nå fram med insatser då personen har en livssituation där det finns många andra behov som måste tillgodoses innan eller parallellt. - Arbetsförmedlingen mobiliserar ofta med de resurser som finns inom deras område, såsom APU (arbetspsykologiska utredningar), Sius-stöd, praktik och vägar till studier, men det är också ett mönster att den unge uteblir från uppgjorda planeringar av varierande skäl. - Många har en kontakt med psykiatrin och behov av en långsiktig planering, vilket kan vara svårt att kombinera med kravet på sysselsättning/aktivitet i förhållande till rätten till bistånd. - Många i gruppen unga vuxna som uppbär försörjningsstöd saknar gymnasieutbildning och studerar i någon omfattning, vilket har bedömts som bästa vägen till egen försörjning cirka 50 % (drygt 60 personer av 119). I den gruppen finns också den komplexa situationen representerad, att det finns andra insatsrelaterade behov som ingår i planeringen eller borde göra det, men inte har varit möjlig att realisera av olika skäl. - En del har haft/har en kontakt med Samordningsförbundets tvärprofessionella team. Reflektion En tvärprofessionell samverkan och synsätt i ett tidigt skede kan vara avgörande för att inte fastna i en rundgång av insatser. Arbetsförmedlingen har förutsättningar att arbeta med dessa personer under förutsättning av ett nära samarbete i
35 insatsplaneringen med övriga resurser i samhället och att fokus är större utsträckning är på hela livssituationen för den unge. Och vikten av att förebygga långvarigt utanförskap. Det är många unga vuxna i den här målgruppen som varit aktuella för insatser sedan skoltiden. Psykisk ohälsa Vi ställde frågor till vården första linjen (primärvården och ungdomshälsan) och specialistnivån (psykiatrin). Ungdomshälsan är en mottagning med kompetens från Region Östergötland och Motala kommun. En öppen mottagning som är kostnadsfri och riktar sig till gruppen unga vuxna. Uppgiftslämnare Eva-Lena Fredriksson, samordnare Se bilaga 2 med statistik från ungdomshälsan. Reflektion ungdomshälsan är en etablerad verksamhet som når många unga vuxna där det finns förutsättningar för att utveckla samverkan med Navigatorcentrum som också kommer att utgå från ett tvärprofessionellt perspektiv. Primärvården vårdcentralerna Uppgiftslämnare Annette Johansson primärvårdschef. Hur många i åldersgruppen 16-24 år har registrerats i primärvårdens för psykiatriska diagnoser? Totalt 204 unika individer, varav 124 kvinnor och 80 män Fördelat per vårdcentral Vårdcentral kvinnor män totalt Borensberg 12 6 18 Brinken 35 20 55 Lyckorna 56 36 92 Marieberg 21 18 39 Totalt 124 80 204 Angående frågan om det finns psykologer eller socionomer på vårdcentralerna? Och hur många per 1000 invånare och om det är reglerat i vårdavtal? Det finns kuratorer med steg 1 utbildning inom KBT, en har KBT steg 2 också. Cirka 10 % 1000 listade invånare, finns reglerat i auktorisationen att VC ska ha tillgång till samtalsbehandlare med lägst steg 1 utbildning, men inte i vilken omfattning. Psykiatri- och Habiliteringsenheten Vårdsystem specialistnivå Fråga angående tillgänglighet på specialistteam? Finns särskilt team för nyinsjuknade i psykos? NEJ
36 Ätstörningar? JA (För svårare ätstörningar finns ett länsövergripande team i Linköping.) Missbruk/beroende? Dubbeldiagnoser JA JA och NEJ Ingår i beroendemottagningens arbete avser personer med psykisk problematik och missbruk. Neuropsykiatri NEJ Är väntetiden lång till något av ovanstående team? Max 30 dagars väntan för nybesök enligt vårdgarantin. Frågan om hur många samordnade individuella planer (SIP) utifrån lagstiftningen 2010 gjordes för åldersgruppen under föregående år? För hela PHE har det under 2014 registrerats 95 SIP (på 79 unika individer). Av dessa har det registrerats 19 stycken SIP för person i åldersgruppen 16-24 år. Fördelningen mellan enheter enligt följande: Psykiatriska mottagningen i Motala 6 SIP (5 unika individer) Psykiatriska mottagningen i Mjölby 6 SIP (4 unika individer) Habiliteringen 4 SIP (3 unika individer) Beroendemottagningen (3 unika individer) Uppgiftslämnare Håkans Samuelsson, verksamhetschef och Tove Fallhagen arbetsterapeut. Unga som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning 31 sjukpenning 173 aktivitetsersättning Uppgifter från december 2014. Uppgiftslämnare Tommy Thörnroth, samordnare Försäkringskassan. Statistiken från Försäkringskassan går att följa månad för månad och i det material vi fick ta del av så sträcker sig uppgifterna bakåt till 2012. I december 2012 var det 147 med aktivitetsersättning, jämfört med december 2013 blev det 155 och december 2014 var det 173 personer. (Siffran för mars 2015 hade det gått ner till 167 personer med aktivitetsersättning.) Detta handlar om gruppen 19-24 år. Minskningen beror att personerna fyllt 25 år och inte finns med i statistiken ovan. En fråga till FK var hur många i gruppen som har aktivitetsersättning tillhör särskolan, det gick inte att ta fram i statistiken, men en uppskattning från handläggarna som arbetar inom området är att 30-40 personer som går i särskola. Uppgifter från kommunens/skolans aktivitetsansvar Aktivitetsansvaret innebär att den som är under 20 år och inte går på gymnasiet har kommunen ett ansvar att ta/hålla kontakt med.
37 96 totalt finns noterade varav 21 "avhoppare" där det saknas inf. Om 17 3 praktik genom unga vuxna 12 samverkan/kartläggning/hemmasittare 12 inskrivna AF 3 Utomlands 1 sjukskriven 9 "svåra" att få till kontakt/planering med 14 Arbetar 12 byte aktuellt 9 annan åtgärd 96 totalt därutöver 10 samarbete/uppföljning med externa skolor o friskolor Uppgiftslämnare Linda Klasén som arbetar med kommunens/skolans aktivitetsansvar (uppföljningsansvar). Reflektion ungefär hälften av ungdomarna som ingår i aktivitetsansvaret finns det behov av en tvärprofessionell samverkan kring. Elevhälsosamtal En fråga som också ställdes till skolorna var genomförande av elevhälsosamtal. Uppgiftslämnare Kersti Beck Larsson, enhetschef verksamhetsstöd Skolsköterskorna ska erbjuda ett elevhälsobesök till alla elever i å 1 på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Eleverna kallas till besök och om en elev uteblir skickas en påminnelse och en ny tid via sms till eleven. Besöken är fördelade över hela läsåret. Sammanfattningsvis kan man säga att på Platen är det 100 % och på Carlsund 90 % genomförda hälsosamtal på de nationella programmen. Det lägre procenttalet på Carlsund kan härröra sig från att det finns några elever som bytt program eller går om och då redan gjort hälsoundersökning. På IM språkintroduktion görs hälsoundersökningar i första hand på verksamheten Bryggan så där är det ett fåtal som kommer från annan ort eller är över 18 år. Av de som går på IM och kommer från grundskola räknar man med att nå ca 90 % då man inte är klar med årets samtal än. Övriga frågor riktade till skolan I SKL-s checklista finns en mängd olika frågor som riktar sig till skolan, frågor kring skolresultat, riskgrupper, avbrutna studier, antal i introduktionsprogram, antal nyanlända till Sverige, vilka åtgärder som vidtas osv. Frågorna i sin helhet ställdes till Lena Åberg, verksamhetschef för gymnasieskolan. Delar av frågorna har besvarats ovan av Linda Klasén och Kersti Beck Larsson, i övrigt har Susanna Palmén, systemförvaltare på Bildningsförvaltningen försökt söka svar på frågorna. Frågan om poängsnitt för avgångsklasser visar en sammanställning på 392 elever där 176 har fått behörighet. Med behörighet menas antal elever som fått ett examensbevis som ger behörighet till högskolan En annan fråga var antal nyanlända vilket är 90 personer.
38 IM = introduktionsprogram (tidigare individuella programmet) totalt 189 personer. Se i övrigt Susanna Palméns mail-svar som ligger som bilaga 3 Reflektion Skolan är det område där det inte varit helt enkelt att ta fram uppgifter utifrån de frågor som ställs i SKL-s checklista. Svaren på frågorna finns generellt sett, men ligger i olika system och olika personer är kunskapsbärare inom området. Här kommer vi att tillsammans med skolan titta på vilka frågeställningar och områden som är värdefulla att följa över tid i förhållande till den årliga kartläggningen. Skolresultat är ju uppgifter som lämnas/går att följa över tid genom jämförelser och databaser, men de uppgifterna är i regel inte aktuella för året. Samordningsförbundet Team Linus varav 145 inkomna aktualiseringar 2014 53 på unga vuxna 18-24 år Samordningsförbundet Motala Vadstena, sedan 2015 Samordningsförbundet Västra Östergötland har sedan start 2005 haft ett tvärprofessionellt team som tagit emot remisser på personer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Under de senaste åren har teamets uppdrag i allt större utsträckning fokuserat på unga vuxna upp till 30 år. Unga vuxna med en komplex behovsbild och där psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser dominerat. Behovet av att i allt större utsträckning arbeta förebyggande och att rikta insatserna i ett tidigare skede där övergången mellan skola och arbetsliv är en fas där riskgrupper kan identifieras och gemensamma insatser från huvudmännens sida får en avgörande betydelse för unga vuxnas förutsättningar till studier/arbete och en delaktighet i samhället. 2015-04-20 öppnades Navigatorcentrum för unga vuxna riktat till målgruppen unga vuxna 16-24 år, en verksamhet för gemensamma insatser för och tillsammans med unga vuxna. Se bilaga 4 Vilken bild ger insamlade uppgifter? På individnivå: - Hög ungdomsarbetslöshet. - En psykisk ohälsa och komplex problematik, kanske mest synlig i gruppen som uppbär försörjningsstöd då det är gruppen som det finns den tydligaste analysen kring. - En stor andel unga vuxna som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. - De ungdomar som saknar gymnasieutbildning och/eller har funktionsnedsättningar tenderar att bli långtidsarbetslösa och hamna i ett permanent utanförskap. På strukturnivå: - Huvudmännens förutsättningar att ta fram uppgifter i förhållande till SKL-s checklista varierar och bör också diskuteras i vilken omfattning det har ett värde att ta fram uppgifter på detaljnivå eller om kartläggningen ska ge en aktuell gemensam bild på en mer övergripande nivå. - Pågår många parallella processer, både medvetna och omedvetna kring målgruppen, där det finns förutsättningar att uppnå större samordning/samverkan med den enskilde i fokus. Resurser unga vuxna
39 Under arbetet med kartläggningen har det också pågått en dialog med ledningsgruppen för unga vuxna en grupp med representanter från kommuns bildningsförvaltning (skola och arbetsmarknadsenhet) och socialförvaltningen/socialkontoret. Per Engdahl arbetsförmedlingen och Madeleine Öberg samordningsförbundet har varit delaktiga. En inventering av resurser och möjligheter genomfördes, som kan illustreras på många olika sätt men den gemensamma bilden är att det finns många resurser och möjligheter sammantaget sett, det handlar om att se helheten och kombinera insatser. Men det handlar också om att vissa verksamhetsdelar/insatser har förutsättningar att med en resursförstärkning innebära en markant skillnad för grupper av unga vuxna. En del av dessa resursförstärkningar kan göras genom att omdisponera befintliga resurser, en del kräver tillskott och storleken på tillskottet avgör hur många man kan nå. Se bilaga 5 en illustration av gemensamma resurser/arbetsmaterial. Mot samma mål? Arbetet med kartläggningen ger också en tydlig bild att målgruppen unga vuxna är prioriterad hos samtliga huvudmän. Avsiktförklaringar, överenskommelser och samarbetsavtal finns alltid på dagordningen och det som finns i dagsläget är: DUA Delegationen för unga i arbete, regeringens prioriterade uppgift att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten. Delegationens uppgift är att få till stånd en samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen för att intensifiera insatserna och att möta varje ung person där den befinner sig. En samverkan som behöver struktur, men där det ska finnas utrymme för många lokala lösningar. 2015-05-06 skrev Motala Kommun, Camilla Egbert kommunalråd under en avsiktsförklaring tillsammans med Maria Kindahl, chef på Arbetsförmedlingen om att arbeta för en överenskommelse. Aktuell kartläggning kommer att bli en del i underlaget till överenskommelsen. Arbetsmarknadsrådet i västra Östergötland omfattar samma kommuner som Samordningsförbundet Västra Östergötland. Arbetsmarknadsrådet har frågan om ungdomsarbetslöshet på sin dagordning och gemensamma avsiktsförklaringar och insatser diskuteras. Överenskommelse unga vuxna med psykisk ohälsa är en fråga som tagits upp i chefsgruppen för Samordningsförbundet Västra Östergötland, som en fortsättning på den dialog som var under KUR-dagarna 2014/2015. KUR var en gemensam satsning/kompetensutveckling där Försäkringskassan tillsammans med Samordningsförbunden fokuserade på psykisk ohälsa och gemensamma insatser. 2015-01-16 i en dag för personal med ledningsansvar så tog man ställning för att arbeta vidare mot konkreta överenskommelser kring samverkan som hade sin utgångspunkt i ordinarie verksamhet, men där Samordningsförbundet kunde bidra i arbetsprocessen. Madeleine Öberg, Förbundschef på SF Västra Östergötland fick i uppdrag att ta fram underlag till överenskommelsen. Frågan kommer att diskuteras i chefsgruppen 2015-05-25. Navigatorcentrum en överenskommelse där samordningsförbundet erbjuder en arena för samverkan kring unga vuxna 16-24 år. Aktuell kartläggning kommer att ligga till grund för fortsatta prioriteringar för målgruppen och där vi aktivt kommer att mobilisera gemensamma resurser för att nå varje ungdom som har behov av insatser för att komma vidare till studier och/eller arbete.
40 En gemensam arena för sysselsättningsplatser i Motala kommun, en samverkan mellan arbetsmarknadsenheten Ekenäs och SRV (Sociala resursenheten för vuxna) ett arbete som har stöd från Samordningsförbundet genom avtal. Slutord Visst är det möjligt att alla satsningar och intentioner kan skapa synergieffekter om vi är medvetna om att de pågår. En dörr in är ett begrepp som återkommer, men vi får inte glömma behovet av många dörrar ut om vi vill värna om brukarperspektivet. Det går inte att möta individuella behov med generella lösningar lika lite som att strukturella problem kan lösas genom att de tolkas som individuella problem. Nedan följer bilagor till samordningsförbundets kartläggning. Bilaga ett som enbart innehåller Motala kommuns befolkningsmängd fördelat på stadsdel redovisas ej på grund av utrymmesskäl.
Bilaga 2 kartläggning samordningsförbundet 41
42
43
44
45
Bilaga 3 kartläggning samordningsförbundet 46
47
Bilaga 4 kartläggning samordningsförbundet 48
Bilaga 5 kartläggning samordningsförbundet 49
50