ÖVERENSKOMMELSE MELLAN PARTERNA STRÖMSUNDS KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN STRÖMSUND 30 NOVEMBER 2015

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE MELLAN PARTERNA STRÖMSUNDS KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN STRÖMSUND 30 NOVEMBER 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERENSKOMMELSE... 4 SAMMANFATTNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET... 5 STRÖMSUNDS KOMMUN ARBETSMARKNADSENHETEN (KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN) HJALMAR STRÖMERSKOLANS GYMNASIUM (FRAMTIDS- OCH UTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN) KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET, KA (FRAMTIDS- OCH UTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN) KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN (FRAMTIDS- OCH UTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN) LÄRCENTRUM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN (VÅRD- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN) DAGLIG VERKSAMHET (VÅRD- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN)... 7 ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖVRIGA SAMVERKANSAKTÖRER... 8 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN BILAGOR BILAGA 1: MÅLGRUPP ANTALET UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET I STRÖMSUNDS KOMMUN UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR ANTAL INDIVIDER FÖRDELADE PÅ ÅTGÄRD/INSATS INOM KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET ANTALET UNGA SOM UPPBÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD PGA. ARBETSLÖSHET ANTALET UNGA SOM FINNS REGISTRERADE HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN, INKLUSIVE ANTAL UNGA DELTIDSARBETSLÖSA OCH ANTAL SOM INTE STÅR DIREKT TILL ARBETSMARKNADENS FÖRFOGANDE EN UPPSKATTNING AV HUR MÅNGA UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR OCH SOM VARE SIG KOMMUN ELLER ARBETSFÖRMEDLING HAR KONTAKT MED I ÅLDERN ÅR KARTLÄGGNING AV DE UNGAS BEHOV BESKRIVNING AV ARBETET MED JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET BILAGA 2: REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET STRÖMSUNDS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN - PERSONAL Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenhetens arbete och samverkan FRAMTIDS- OCH UTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN Hjalmar Strömerskolan Kommunala aktivitetsansvaret, KA KA rutiner kring det Kommunala aktivitetsansvaret Kommunala vuxenutbildningen Lärcentrum Projekt VÅRD- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen Daglig verksamhet Kommunrehab Personligt ombud (PO) ARBETSFÖRMEDLINGEN I STRÖMSUND NYINSKRIVNA UNGDOMAR: DAG Ung Framtid Matchning Extra stöd INSKRIVNA UNGDOMAR: DAG 91 (JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR)

3 1.5.1 Normalt behov av stöd för att lösa sin arbetslöshetssituation Stora behov av stöd för att lösa sin arbetslöshetssituation MÅLGRUPPER MED ANPASSADE FÖRMEDLINGSINSATSER Nyanlända ungdomar Unga med funktionsnedsättning ÖVRIGA KONTORSRESURSER SOM KOMMER UNGDOMARNA TILL NYTTA SAMVERKAN ARBETSFÖRMEDLINGENS VERKTYGSLÅDA Aktiviteter för kartläggning, anpassning, vägledning, platsförmedling, utbildning, praktik och matchning Stöd vid anställning Upphandlande tjänster ÖVRIGA SAMARBETSPARTER SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN Projekt för bl.a. unga delfinansierat av Samordningsförbundet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN) FRIVÅRDEN REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN SAMVERKANSFORUM TRÄFFAR MELLAN ARBETSFÖRMEDLING, ARBETSMARKNADSENHET OCH SOCIALTJÄNST REGIONAL KA-GRUPP: BILAGA 3: VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN ORGANISATION HUVUDSAKLIG ANSVARSFÖRDELNING MELLAN PARTERNA BUDGET FÖR SAMVERKAN OCH VILKA RESURSER (EKONOMISKA, PERSONELLA OCH ANDRA) SOM RESPEKTIVE PART BIDRAR MED HUVUDSAKLIGA METODER OCH VERKTYG SOM KOMMER ATT ANVÄNDAS I ARBETET (SOM KOMMUNEN ELLER ARBETSFÖRMEDLINGEN ANSVARAR FÖR) HUR UNGA NÅS, HUR DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV KARTLÄGGS OCH VILKET STÖD SOM, VID BEHOV, KAN ERBJUDAS AV VEM MÅL VARAKTIGHET OCH REVIDERING DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING

4 ÖVERENSKOMMELSE Parter: Arbetsförmedling, organisationsnummer Strömsunds kommun, organisationsnummer Syfte: Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Mål: Minska antalet unga, i åldersgruppen år, som varken arbetar eller studerar med 15 personer per år till och med 2019, utifrån dagens målgrupp ca 200 unga. Delmål: Mål 1: Under 2016 ska 10 st traineejobb för ungdomar (20-24 år) och 20 utbildningskontrakt skapas och vara uppnådda vid årets slut. Idag finns 30 unga i åldern år på KA-listan i Strömsunds kommun, vars uppsökande verksamhet är alldeles nystartad. Mål 2: Att nå 100% (30 personer) av de ungdomar som finns på KA-listan, att etablera en kontakt med 80% (24 personer) och att registrera 50% (12 personer) av dessa för åtgärder under de kommande 6 månaderna. Av SKL:s statistik Öppna jämförelser gymnasieskolan 2015 framgår att 27% eleverna som gick ut gymnasiet är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning. Mål 3: 2018 ska minst 35% av ungdomarna i Strömsunds kommun vara etablerade på arbetsmarknaden, 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning. Målgrupp (bilaga 1) Alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antal i åldern år _196 st 1 Varav antal i åldern år 73 st 2 1 Vi beräknar att det finns en dubbelräkning på ca 20% dvs. ca 40 personer. 2 Vi beräknar att det finns en dubbelräkning på ca 20% dvs. ca 40 personer. 4

5 Sammanfattning av befintlig verksamhet Strömsunds kommun Inom Strömsunds kommun utgör Arbetsmarknadsenheten inklusive Jobbcenter, gymnasiet, Kommunala aktivitetsansvaret, Kommunala vuxenutbildningen, Lärcentrum och Individ- och familjeomsorgen (IFO) och den dagliga verksamheten huvudparterna när det gäller arbete med unga på väg mot arbetsmarknaden. Jobbcenter ligger under arbetsmarknadsenheten som i sin tur ligger under kommunledningsförvaltningen i Strömsunds kommun. 1.1 Arbetsmarknadsenheten (Kommunledningsförvaltningen) Arbetsmarknadsenheten (AME) ingår i personalavdelningen som är en del av kommunledningsförvaltningen - personal. AME:s uppdrag handlar om att stärka arbetslösas ställning på arbetsmarknaden och att skapa möjligheter till reguljärt arbete. Målsättningen är att stärka och stimulera varje individ till att så snabbt som möjligt komma till egen försörjning. Arbetsmarknadsenheten eller Jobbcenter, som det också kallas, ger sysselsättning till kvinnor och män som inte har eller kan få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. På Arbetsmarknadsenheten Jobbcenter arbetar man med praktik, arbetsträning och rehabilitering. Man hjälper till om det finns behov av läkartid, ekonomi och kontakter med olika myndigheter m.m. (socialt stöd.) Man stöttar också personal och ungdomar ute på arbetsplatser när det uppstår behov. Arbetsmarknadsenheten ansvarar även för feriejobb för skolungdomar. Man samverkar med Arbetsförmedlingen och IFO (Individ och familjeomsorgen) genom att ha gemensamma träffar 2 gånger per månad där personalen från Arbetsförmedlingen och IFO diskuterar behovet för personer som behöver komma ut. Man har även träffar med Hermods, IFO, Arbetsförmedlingen och etableringskoordinatorn 2 gånger per månad samt träffar med kommunens olika förvaltningar för att identifiera möjligheter till praktik. 1.2 Hjalmar Strömerskolans gymnasium (Framtids- och utvecklingsförvaltningen) Hjalmar Strömerskolan arbetar förebyggande med avhopp genom elevhälsoteam som består av elevcoach, studievägledare, skolkurator, skolsköterska och rektor. Genom förändringar i studieplanen samverkar rektor och studievägledare med eleven. Målet är att eleven ska gå kvar i skolan och fullfölja sina studier. Även praktik kan komma i fråga. En praktiksamordnare hjälper till med praktik för elever som behöver annat studieupplägg under en period. Praktikupplägg kombinerat med studier kan vara ett sätt att få eleven att finnas kvar i skolan för att inte bli en s.k. hemmasittare eller avhoppare. För elever som saknar behörighet till gymnasiet finns fem olika introduktionsprogram. 5

6 1.3 Kommunala aktivitetsansvaret, KA (Framtids- och utvecklingsförvaltningen) Ett uppsökande arbete bedrivs genom kommunens aktivitetsansvar och även som en del av det nystartade socialfondsprojektet UVAS. Detta görs inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret för unga i åldern år. Här registrerar och följer man upp unga i åldern år som varken arbetar eller studerar. KA-ansvarig kan erbjuda kontakt med gymnasieskolans SYV eller IM-koordinator för funderingar som rör utbildning. Man samarbetar med projekt UVAS på följande sätt: Uppsökande verksamhet i form av att försöka få kontakt med målgruppen genom brev, telefon, sociala medier etc. Projekt UVAS erbjuds som en aktivitet för målgruppen. I projekt UVAS finns en samverkan med övriga aktörer som arbetar med målgruppen. Projekt UVAS erbjuds som en aktivitet förutom den studie- och yrkesvägledning samt elevcoach som erbjuds inom ramen för gymnasieskolan. Gymnasieskolan erbjuder studier i nationella program samt utbildning och praktik för behörighet till nationellt program (IM-programmet). 1.4 Kommunala vuxenutbildningen (Framtids- och utvecklingsförvaltningen) Komvux har det samlade ansvaret för all vuxenutbildning i Strömsunds kommun. Man ansvarar t.ex. för alla skolformer inom vuxenutbildningen, kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Komvux samarbetar med Arbetsförmedlingen för att elever inom SFI ska ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildningen kan kombineras med andra aktiviteter såsom förstärkt samhällsorientering, hälsoskola, validering, praktik eller annan utbildning. Region Jämtland Härjedalen har det statliga ansvaret avseende kompetensplattformen i länet och har en viktig och central roll i samverkansarbetet mellan kommuner, Arbetsförmedling, utbildningsanordnare, näringslivet m.fl. Genom kompetensplattformen och ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen har Komvux i planeringen av vuxenutbildning tagit del av analyser, statistik och trendspaning kring nuvarande och kommande kompetensbehov. 1.5 Lärcentrum Lärcentrum i Strömsund är en mötesplats för vuxenutbildning, arbetsliv, vägledning, näringsliv och kompetensutveckling. Här finns tillgång till studieplatser, datorer, videokonferens, grupprum och möjlighet att träffa andra vuxenstuderande. För de som studerar på universitet eller högskola finns tentamensmöjligheter. Lärcentrum fungerar som ett campus i litet format. På Lärcentrum genomförs också frukostseminarier, föreläsningar, inspirationsträffar och mycket annat. 1.6 Individ- och familjeomsorgen (Vård- och socialförvaltningen) Individ- och familjeomsorgen (IFO) ligger under Vård- och socialförvaltningen och har på uppdrag av socialnämnden ansvar för att kvinnor och män, flickor och pojkar får det stöd och den hjälp som de har behov av och rätt till inom verksamhetsområdet. 6

7 Man riktar sig främst till: Barnfamiljer Vuxna kvinnor och män med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa Kvinnor och män med försörjningsproblem som behöver ekonomiskt bistånd Vissa insatser till psykiskt funktionsnedsatta kvinnor och män Inom IFO:s verksamhetsområde handläggs även familjerättsfrågor Handläggarna hjälper till med kontakter, försöker motivera ungdomarna att studera eller söka arbete. Några kan behöva hjälp med läkarkontakter. En av socialsekreterarna inom ekonomigruppen arbetar aktivt och handgripligen med att samordna insatser för unga och vuxna utifrån arbetslinjen. Det handlar om personer med psykisk ohälsa och/eller personer som befinner sig en bit ifrån arbetsmarknaden på grund av olika psykosociala skäl. Olika insatser som till exempel boendestöd eller kontaktperson kan beviljas om personen bedöms ha rätt till bistånd och om behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt. Socialtjänstens handläggare inom ekonomienheten har ett aktivt samarbete med Arbetsförmedlingens handläggare för att se till att ungdomarna har någon form av sysselsättning. Samverkan med andra aktörer som arbetar med unga Varannan vecka har Socialtjänstens handläggare träffar med Arbetsförmedlingens handläggare och personal inom Arbetsmarknadsenheten för att utveckla samverkan och hjälpa klienterna på bästa sätt. 1.7 Daglig verksamhet (Vård- och socialförvaltningen) Dagverksamheten är brett utformad för dessa brukare med allt från mer traditionell dagverksamhet, legoarbete till verksamhet ute i befintliga företag. Dagverksamheten öppnas också för brukare med personlig assistans som med hjälp av denna kan delta i dagverksamheten. Det finns även bra samverkan mellan LSS och AME och Arbetsförmedlingen även om LSS ser att den ytterligare kan utvecklas för att hitta lämpliga lösningar till aktivitet för varje enskild individ. Under nuvarande situation anser LSS att det inte finns någon upparbetad verksamhet runt brukare som söker och får beslut om dagverksamhet via SoL. Arbetsförmedlingen Ung framtid är en insats som ges dag 1-90 till de ungdomar som efter arbetsmarknadspolitisk bedömning bedöms stå närmast arbetsmarknaden. Ingång sker via gruppinformation och pågår under tre månader om sökanden tackar ja. Insatsens syfte är att stödja ungdomen att stärka sina arbetsgivarrelationer och innefattar aktiviteter som studiebesök, rekryteringsträffar och företagsbesök. Matchning är en insats för de unga som bedöms stå nära arbetsmarknaden men som tackar nej till Ung Framtid. Stöd som här ges är matchning mot arbetsmarknaden. 7

8 Extra stöd ges till arbetssökande med avsaknad av gymnasiebetyg, funktionsnedsättningar alt. behov av att klargöra sina arbetsförutsättningar. Individuell planering som utifrån behov innefattar samverkan med både AF-specialister (psykolog, socialkonsulent, arbetskonsulent) och externa instanser som kommun, Försäkringskassa etc. Insatsen ger tillgång till hela Arbetsförmedlingens programutbud. Externt upphandlande tjänster som Introduktion till arbete kan också ges. Jobbgaranti för ungdomar riktar sig till ungdomar som varit inskrivna i mer än 91 dagar är ett arbetsmarknadspolitiskt program som skall vara individuellt utformat och täcka den arbetssökandes arbetsutbud. Aktiviteterna omfattar fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning, arbetspraktik, utbildning, stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsträning/förstärkt arbetsträning. Aktiviteterna sker i både Arbetsförmedlingens regi samt av ett antal upphandlade externa leverantörer. Nyanlända ungdomar skrivs in i etableringsuppdraget och följer därefter upprättad etableringsplan. Personerna ska ha fyllt 20 och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige (s.k. ensamkommande). De nyanlända ungdomarna ges tillgång till i princip hela Arbetsförmedlingens programutbud. De ungdomar som efter 24 månader ännu inte blivit självförsörjande övergår till generella insatser inom Arbetsförmedlingen och skrivs in i jobbgarantin för ungdomar. Flerpartssamverkan sker med kommunen och Försäkringskassan. I samverkan med skolor, Försäkringskassan och daglig verksamhet knyts kontakt med funktionsnedsatta elever för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. I ett pågående projekt kallat UVAS (Ungdomar som Varken Arbetar eller Studerar) samverkar Arbetsförmedlingen och kommunen idag där fokus är att hitta och aktivera de unga som finns i åldersgruppen år. 1.8 Övriga samverkansaktörer Försäkringskassan Samverkar främst med Arbetsförmedlingen kring unga med aktivitetsersättning i åldern år och samverkar kring samordning av resurser kring individen. Samordningsförbundet Finansierar projekt för personer med behov av samordnad rehabilitering. I dagsläget pågår projekt HAMSAM som riktar sig till nyanlända i arbetsför ålder, dvs. 18 år och uppåt. Syftet är att förbättra mottagandet genom hälsoskola. Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen driver projektet UVAS som är placerat på Framtids- och utvecklingsförvaltningen och kommer kommunens ungdomar som varken arbetar eller studerar till del. Detta är till för att stötta arbetslösa ungdomar till arbete eller studier. Man driver även projekt Plug In som riktar sig till ungdomar som riskerar avhopp i gymnasieskolan. 8

9 Hälso- och sjukvården Samverkan sker mellan Psykiatrin, Barn- och ungdomspsykiatrin och kommunen i enskilda ärenden. Frivården Samverkar med Vård- och Socialförvaltningen avseende samhällstjänst för personer i åldern 21 år och äldre kring t.ex. återfallsprevention eller annat personligt stöd. Det förekommer att personer med samhällstjänst/fotboja har arbetspraktik via Arbetsförmedlingen och att samverkan sker när det exempelvis gäller ekonomiskt bistånd, hjälp med bostad och resor el dylikt. 9

10 Sammanfattning av verksamhet som ska bedrivas i samverkan Prioriterade samverkansområden: 1. Organisation Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen samverkar redan idag i olika verksamheter. Det vill man på olika sätt förstärka och utveckla genom överenskommelsen. Den samverkan som redan pågår sker i regel mellan handläggare på kommunen och Arbetsförmedlingen. Ett viktigt steg i det fortsatta arbetet blir att formalisera samverkan så att både det övergripande perspektivet och individperspektivet blir tydligt. Man behöver utveckla en samsyn och ta fram ett koncept för hur man ska arbeta tillsammans. En styrgrupp som består av representanter för Arbetsförmedlingen, facket och kommunen kommer att tillsättas. Styrgruppen ska arbeta vidare med överenskommelsen utifrån ett helhetsperspektiv, lyfta strategiska frågor, fatta nödvändiga beslut, följa och stödja arbetet samt ansvara för att uppföljningar görs och förbereda för revideringar i överenskommelsen. Deltagare kan adjungeras till styrgruppen för specifika frågor och teman. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet är att samsyn utvecklas utifrån en förståelse av varandras uppdrag. En DUA-arbetsgrupp som består av Arbetsförmedlingens handläggare, personal från arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska bildas. Arbetsprocesser och aktiviteter för de arbetsmarknadsåtgärder som finns för målgruppen är fokusområden för arbetsgruppen. En aktuell fråga är att utveckla arbetssätt och strukturer för utbildningskontrakt och traineejobb. Gruppen har arbetsmöten vid 8 tillfällen per år. Arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen om nuläge och behov av insatser framåt. Det löpande arbetet innebär samverkan utifrån den enskilde individens behov. En samlokalisering av personal från Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen, t ex under en dag per vecka, bör övervägas då det underlättar de ungas kontakter med aktörer som finns för att stödja etablering på arbetsmarknaden. Vår erfarenhet är att samlokalisering gynnar gemensamma mål och arbetssätt t ex kring kartläggning, flerpartssamtal, dialog kring olika handlingsalternativ och uppföljning. De gemensamma insatserna i den lokala överenskommelsen om samverkan utgår från ett jämställdhetsperspektiv och sker i dialog med berörd målgrupp. 2. Samverkan kring bristyrken Arbetsförmedlingens och kommunens samverkan kring lokala, regionala och nationella bristyrken ska utvecklas. Ökade kunskaper ger den kommunala vuxenutbildningen bättre möjligheter att skapa yrkesutbildningar som svarar mot de bristyrken som finns både lokalt och regionalt. För att få en bra bild av var jobben finns och kunna utforma relevanta utbildningar finns också behov av att utveckla metoder och verktyg för samverkan med näringslivet. Lärcentrum och kommunens näringslivsbolag, SUAB, kopplas till den utökade samverkan kring bristyrken. 3. Vidareutveckling av den uppsökande verksamheten Ett utvecklingsområde är den uppsökande verksamheten kopplad till målgruppen. Det kan handla om kontakter via brev, telefon, e-post och andra medier, hembesök och arbete på andra arenor där de unga befinner sig. Inom projektet UVAS ska ungdomar sökas och synliggörs så 10

11 att kontakt skapas med de unga genom kommunikation och förebyggande insatser. Arbetet görs i samverkan med kommunens aktivitetsansvar, KA. 4. Övriga samverkansområden Nedan beskrivs några ytterligare områden som kommer att genomföras i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. I styr- och arbetsgruppens arbete kan andra behov av samverkan identifieras. Det kommer att beaktas vid revidering av den lokala överenskommelsen. För att kunna erbjuda praktikplatser behöver den kommunala förvaltningen erbjuda platser inom en större bredd av arbetsområden. Arbetsförmedlingen och kommunen kommer att samverka kring handledarutbildningar för att möjliggöra fler praktikplatser både inom och utanför den kommunala organisationen. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet kommer att vidareutvecklas genom att ge fler ungdomar möjligheter att delta i t ex arbetsträning, coachning, motivationshöjande aktiviteter och jobbsökaraktiviteter. Verksamheten ska ske i samverkan med Arbetsförmedlingen. Strömsunds kommun kommer att inrätta 15 ungdomsjobb under Arbetsförmedlingen och kommunen ska utveckla hantering och arbetssätt t ex introduktion och handledning för dessa jobb. Samverkan mellan gymnasieskolan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ska utvecklas och formaliseras för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan som är i behov av kompenserande verktyg har olika funktionsnedsättningar Arbetsförmedlingen och kommunen ska fortsätta påbörjad samverkan via tjänsten som etableringskoordinator. Lönekostnaden kommer att delas mellan parterna. Målsättningen är att stärka de nyanländas möjligheter till arbete under etableringstiden. Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller Fr.o.m. 30 november 2015 t.o.m. 30 november 2019 med målet att förlänga den. Överenskommelsen revideras årligen i december månad Ort och datum Signatur Arbetsförmedlingen Signatur Kommunen 11

12 Bilagor Bilaga 1: Målgrupp Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov 1.1 Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i Strömsunds kommun I Strömsunds kommun fanns läsåret 2014/15 totalt 122 elever i årskurs 9. Av dessa var 57 flickor och 65 pojkar. 16% av eleverna hade utländsk bakgrund och var födda utomlands. Totalt var 21,3% av eleverna ej behöriga till gymnasieskolan, dvs. 24 elever. 21,1% av flickorna och 21,5% av pojkarna var obehöriga. Det var med andra ord lite fler pojkar än flickor som inte var behöriga till gymnasiet. Andelen obehöriga elever var lägst i yrkesprogrammen och högre i de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Andelen elever som ej var behöriga till gymnasiet var också högre i de kommunala skolorna (19,8%) än i de fristående skolorna (13,6%). 3 I Strömsunds kommun började läsåret 2011/12 totalt 110 elever sina studier i gymnasieskolan. Av dessa tog 47,3% av eleverna examen inom 3 år, vilket betyder att 58 elever inte slutförde gymnasiet inom 3 år. 49,1% slutförde utbildningen med avgångsbetyg inom samma program inom 3 år Unga som varken arbetar eller studerar Hos kommunen Antalet unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar Antal individer i KA (kommunens aktivitetsansvar) som ej studerar eller arbetar Strömsunds kommun har i november 2015, 30 unga i åldern år på sin KA-lista. 23 av dessa är män och 7 är kvinnor. Det är med andra ord mycket fler män än kvinnor inom KA. Man uppskattar att man vanligtvis har personer som man hanterar i KA-systemet plus de som går introduktionsprogrammet 38 st. 33 av dessa 38 ungdomar är utlandsfödda. 3 Skolverkets databas SIRIS, 15&p_lankod=23&p_kommunkod=2313&p_skolkod=&p_flik=K 4 Skolverkets databas SIRIS, mning&p_skolkod=&p_verksamhetsar=2011&p_hman=&p_lankod=23&p_kommunkod=

13 Man har ej tillgång till uppgifter över hur många av de unga som har en funktionsnedsättning eller är utrikesfödda. Statistik över utrikesfödda kräver bl.a. tillgång till folkbokföringen och Universitets- och högskolerådets register, vilket kräver mer tid. KA gäller endast dem som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt program i gymnasiet, gymnasiesärskolan eller motsvarande. Ingen av ungdomarna har därför slutfört gymnasiet och samtliga är i åldern år. Man vet inte hur många av ungdomarna som inte har slutfört grundskolan men de 38 personer som är inskrivna på introduktionsprogrammet IM vet man helt säkert saknar grundskola. 38 personer är inskrivna på IM i gymnasieskolan, 25 kvinnor och 13 män. Av dessa är 33 st utlandsfödda. 1.3 Antal individer fördelade på åtgärd/insats inom Kommunala aktivitetsansvaret I dagsläget har samtliga 30 unga blivit kontaktade via brev. Inga har ännu blivit registrerade för insatser. Tanken är dock att de som tackar ja ska skrivas in i det nystartade projektet UVAS och erbjudas kartläggning, coachning, individuellt stöd och matchning mot arbetsmarknaden. Den vanligaste åtgärden är studier på introduktionsprogram IM där 38 personer är inskrivna, 25 kvinnor och 13 män. 33 av dessa 38 ungdomar är utlandsfödda. Utrikesfödda utan PUT ingår dock inte i KA. 1.4 Antalet unga som uppbär försörjningsstöd pga. arbetslöshet I november 2015 uppbär i dagsläget 23 unga i åldern år försörjningsstöd i Strömsunds kommun. Av dessa är 9 kvinnor och 14 män. Det är med andra ord fler unga män än kvinnor som uppbär försörjningsstöd. 2 av de 23 unga har utländsk bakgrund, 1 kvinna och 1 man. 4 av de 23 unga har någon form av funktionsnedsättning, 3 kvinnor och 1 man. 10 har förgymnasial/ej avslutad gymnasial utbildning (3 kvinnor och 7 män), 13 har gymnasial utbildning (6 kvinnor och 7 män) och ingen har eftergymnasial utbildning. Totalt är 4 unga i åldern år. 8 av dessa ungdomar (7 män och 1 kvinna) uppbär försörjningsstöd med arbetslöshet som orsak. Det är med andra ord fler unga män än kvinnor som uppbär försörjningsstöd med arbetslöshet som orsak. 5 av ungdomarna har försörjningsstöd med sociala skäl som orsak. 5 Av dessa är 2 kvinnor (båda är föräldralediga) och 3 män. Det är alltså även lite fler män än kvinnor som uppbär försörjningsstöd pga. sociala skäl. 5 Förutom arbetslöshet, ohälsa, arbetshinder och sociala skäl finns det andra orsakskoder, som t.ex. arbetar deltid ofrivilligt, arbetar heltid men har otillräcklig inkomst, sjukskriven etc. Det handlar dock om så få per orsakskod att det blir ointressant att redovisa antal på varje enskild 13

14 7 av ungdomarna uppbär försörjningsstöd pga. ohälsa. 4 av dessa är kvinnor och 3 män. Det är med andra ord lite fler kvinnor än män som uppbär försörjningsstöd pga. ohälsa. Hos Arbetsförmedlingen 1.5 Antalet unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen, inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande Den 31 augusti 2015 fanns det totalt unga i åldern år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Strömsund. Av dessa var 51 kvinnor och 92 män, antalet män var med andra ord mycket högre. Av de 143 unga hade 50 st förgymnasial utbildningsnivå, 89 gymnasial utbildningsnivå och 4 eftergymnasial utbildningsnivå. Av de 50 personerna med förgymnasial utbildning var 19 stycken kvinnor och 31 st män. 38 var utrikes födda och 7 personer hade funktionsnedsättning. Av de 89 personerna med gymnasial utbildning var 30 kvinnor och 59 män. Antalet utrikesfödda i gruppen var 15 st och 9 stycken hade någon form av funktionsnedsättning. Av de 4 personerna med eftergymnasial utbildning var 2 kvinnor och 2 män, varav 2 utrikesfödda och 1 med funktionshinderskodning. 88 av ungdomarna var födda i Sverige och 55 var utlandsfödda I november 2015 fanns det 39 ungdomar i åldern inskrivna på Arbetsförmedlingen i Strömsund, av dessa var 19 kvinnor och 20 män. 3 var utrikesfödda och 3 var funktionshinderkodade. Av de totalt 143 unga var 44 funktionshinderkodade, av dessa var 15 kvinnor och 29 män. Det är med andra ord fler män än kvinnor som är funktionshinderskodade. Av dessa var 55 utrikes födda. 36 ungdomar hade en inskrivningstid på upp till 90 dagar, 6 st dagar, 26 st dagar, 27 st dagar och 48 mer än 731 dagar. Antal ungdomar som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande Av alla inskrivna ungdomar står 26 personer inte direkt till arbetsmarknadens förfogande (skat 14). 7 Av dessa 26 är 15 kvinnor och 11 män. 6 av dessa 26 personer är utrikesfödda och 10 av dem har en funktionshinderskodning. Antal inskrivna unga med arbete, tim- eller deltid Totalt är 35 ungdomar deltidsarbetslösa eller timanställda och söker mer arbete, av dessa utgör 26 st kvinnor och 9 män. 30 av dessa är födda i Sverige medan 5 av dessa är utlandsfödda. orsakskod. 6 Inskrivna arbetslösa = öppet arbetslösa + sökande i program med aktivitetsstöd 7 Sökandekategorikod 14 Arbetssökande som vid tillfället är förhindrad att aktivt söka och/eller tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete. 14

15 1.6 En uppskattning av hur många unga som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller Arbetsförmedling har kontakt med i åldern år Unga utan känd aktivitet Unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen år 2012 År 2012 fanns det 69 unga som varken arbetar eller studerar i åldern år i Strömsunds kommun. Av dessa var 38 st kvinnor och 31 st män. Det ingår med andra ord fler unga kvinnor i gruppen unga som varken arbetar eller studerar än män. Andelen unga som varken arbetar eller studerar av populationen i åldern år var i genomsnitt 9,8%. För kvinnorna var andelen 12,3% och för männen 7,9%. Antalet unga som varken arbetar eller studerar med okänd aktivitet i åldern år var 10 st, varav 6 kvinnor och 4 män. Andelen unga med okänd aktivitet av antal UVAS i åldern år var i genomsnitt 14,5%. För kvinnorna var andelen 15,8% och för männen 12,9%. 8 Temagrupp unga har även siffror över hur många av dessa som är utrikes- respektive inrikesfödda. Dessa är dock ännu ej publicerade och tillgängliga och beslut har ännu inte fattats kring hur de ska hanteras. Undersysselsatta unga I augusti 2015 fanns 143 st unga i åldersgruppen år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Strömsund. Av dessa var 74 st sökande i program med aktivitetsstöd och 43 öppet arbetslösa. Av de 74 sökande i program med aktivitetsstöd var 37 (7 kvinnor och 30 män) inskrivna i jobbgarantin för ungdomar. 6 av dessa hade någon form av funktionsnedsättning och 13 var utlandsfödda. 37 var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin (13 kvinnor och 24 män). 5 av dessa var utlandsfödda. Av de öppet arbetslösa var 19 kvinnor och 24 män samt 16 utlandsfödda. 7 unga var deltidsarbetslösa (5 kvinnor och 2 män), varav en person var utrikesfödd. Ingen var kodad med funktionsnedsättning. 25 st hade tillfällig timanställning (20 kvinnor och 5 män). 5 hade utländsk bakgrund. Ingen var kodad med funktionsnedsättning. I åldersintervallet år fanns 206 unga registrerade som timanställda eller andra former av tillfälliga anställningar hos Strömsunds kommun den 30 oktober Av dessa var 150 kvinnor och 55 män och 20 personer hade utländska namn vilket antyder att de har utländsk bakgrund men inte nödvändigtvis behöver betyda det. 28 av de totalt 206 personerna var i åldern år. Det är med andra ord klart fler kvinnor än män som är timanställda/tillfälligt anställda hos Strömsunds kommun. Det är inte möjligt att se hur många av dem som har en eventuell funktionsnedsättning. Många anställs på intermittenta anställningar och det är inte möjligt att se hur mycket de arbetar. Dock går det att utläsa att flertalet av dessa ungdomar arbetar på flera arbetsställen (upp till fem stycken)

16 1.7 Kartläggning av de ungas behov En fokusgrupp har genomförts med fyra unga män och kvinnor (2 kvinnor och 2 män) i åldern på Arbetsförmedlingen i Strömsund. Två av respondenterna har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och en respondent var utlandsfödd. Samtliga respondenter har fullföljt grundskolan och tre av respondenterna har fullgjort gymnasiet. Den respondent som inte fullgjort gymnasiet kom till Sverige för fyra år sedan och hittills studerat och slutfört SFI. Vilken grad av motiverande och förberedande insatser krävs för att de unga skulle återgå till utbildning? Samtliga intervjuade uppger att de känner sig motiverade för att utbilda sig men upplever olika strukturella hinder. Person 1 har precis avslutat en undersköterskeutbildning men är osäker på om denne vill fortsätta arbeta inom yrket, framförallt på grund av bristen av tillsvidareanställningar. Istället har respondenten tankar om att omskola sig till pedagog och har fått möjlighet till praktikplats inom förskolan och anställning en dag i veckan men då denne inte varit arbetslös tillräckligt länge godkänner inte Arbetsförmedlingen en praktikplats. Personen uppger att denne inte är i behov av extra motivation till utbildning, det viktigaste är bara att den eventuella utbildningen leder till arbete. Person 2 uppger att den utbildning som denne ville gå endast finns tillgänglig i södra Sverige, och att flytta så långt var inget alternativ då personen inte kan lämna familjen. Istället har respondenten kommit in på en annan utbildning i närområdet vilket denne har en stor motivation till att genomföra för att därefter ha goda möjligheter till arbete. Person 3 uppger att denne har funderingar på att ta truckkort för att öka sina chanser att få arbete, men har inte anmält sig till utbildning då personen eventuellt har möjlighet att snart få återgå till arbete. Någon ytterligare motiverande insats för att återgå i utbildning upplever respondenten inte behövs. Person 4 har gått ellinjen på gymnasiet och söker nu efter lärlingsplats vilket varit mycket svårt att hitta, och har även andra funderingar på vidareutbildning. Denna utbildning startar inte förrän om ett år och personen upplever att denne inte kan vara arbetslös så länge. Om ingen lärlingsplats erbjuds kommer respondenten flytta eller söka sig till något annat arbete. Inte heller person 4 uppger att någon särskild motiverande insats skulle vara aktuell. Har de unga någon idé kring hur man skulle kunna förbättra/utveckla samarbetet mellan Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen så att det blir lättare för unga att få ett givande arbete eller hitta en intressant utbildning? Man kan göra ett samarbete mellan gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen kring utbildningar, typ yrkesutbildningar fast de håller till på gymnasiet, eftergymnasiala utbildningar I Ramsele hade man även ett avtal mellan kommunen och någon fler part (respondenten kommer inte ihåg vilken) som sa att för varje privat aktör som anställde någon så anställde kommunen också en. Det tycker jag att man kan ha även i Strömsund Sedan tycker jag att kommunen ska sluta missbruka folk som vikarier, jag har kompisar med utbildning som arbetat som vikarier i typ 10 år, det är inte ok 16

17 Flera av respondenterna stämmer in i att kommunen (skolan) borde samverka mer med Arbetsförmedlingen i utformning av utbildningar, yrkesutbildningar och lärlingsplatser och någon uppger att de borde samverka mer kring vilka kompetenser eleverna har vilket Arbetsförmedlingen kan använda som underlag för matchning. En respondent uppger att skolan inte hjälper till att ordna lärlingsplatser under utbildningstiden och tycker att man borde göra det. Respondenten uppger att man i Sundsvall har lärlingssamordnare och tycker att det borde man även ha i Strömsund. ha inte ett elprogram om inte man kan hjälpa till och fixa en lärlingsplats, En av respondenterna har fått hjälp via Navigatorcentrum i Östersund för att söka utbildning, och denna efterfrågar en liknande verksamhet även i Strömsund. Man skulle ha ett Navigatorcentrum i Strömsund som i Östersund där man samlar alla utbildningar, praktikplatser, aupairjobb och så på ett ställe för då har man en modell man använder. Kommunen borde också annonsera på platsbanken även om de bara söker timvikarier. Man borde även få hjälp att söka ur brottsregistret när man söker jobb med barn inom kommunen. Har ni någon idé kring hur man skulle kunna förbättra samarbetet mellan Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen samt andra parter som t.ex. sjukvården, psykiatrin och Försäkringskassan så att det blir lättare för unga att hitta ett intressant arbete eller utbildning? Respondenterna har inga konkreta tips på hur de önskar att samverkan ska se ut mellan övriga aktörer för att underlätta för unga att hitta arbete eller utbildning. Dock uppger en respondent att denne hade önskat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kunde samverka med fackföreningar och skolor för att informera elever innan de slutar skolan om vikten av att gå med i A-kassan, alfakassan och facket etc. för det hade denne ingen aning om när denne slutade skolan. En person menar också att arbetsmässor kanske kan vara något där man bjuder hit lite företag från andra orter än bara Strömsund för oftast är det bara företag från Strömsund med på de arbetsmässor som varit. Har ni några idéer kring hur man bättre kan nå de unga som sitter hemma och varken arbetar eller studerar? Respondenterna har flera förslag på hur man lättare ska kunna nå UVAS. Ett förslag är att socialtjänsten ska bistå individer med kontaktnät för att minska individernas isolering. Även psykiatrin lyfts här fram som en viktig samverkansaktör och skolan som känner till att elever hoppar av, så att de offentliga systemen känner till individernas existens. Att utveckla samarbetet mellan psykiatrin och skolan. Att informera om möjligheten att man kan ta med sig en kurator till möten med Arbetsförmedlingen lyfts också som förslag för att bidra till stöd och trygghet samt att det finns speciell hjälp att få om man har problem att komma ut i arbetslivet. Ett annat förslag är 17

18 att unga ska informeras om att de inte behöver ta vilket jobb som helst, utan att det är OK att invänta att det dyker upp ett arbete som de är lämpade för. En av respondenterna tar upp problematiken i att många unga sitter hemma och inte har något intresse för att arbeta eller studera, och dessa upplevs svåra att motivera. Att informera om att det går att registrera sin profil på Arbetsförmedlingens hemsida skulle kunna vara ett sätt att nå dessa ungdomar. Ett annat förslag är att göra riktad och rolig reklam på sociala medier. Arbetsförmedlingen och kommunen kan göra riktad och rolig reklam på Facebook och andra sociala medier till hemmasittarna att det inte är så farligt att gå till Arbetsförmedlingen, man får mer hjälp än man tror. Man kan också i inställningarna rikta information till särskilda åldersgrupper på Facebook. Man måste fånga hemmasittarnas intresse genom att lägga ut information som är iögonfallande. Hur de ungas kunskap och erfarenheter kommer att tillvaratas 1. De unga föreslår ett samarbete mellan gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen kring utbildningar. Detta förslag tillvaratas inom samarbetsområde 2 Samverkan kring bristyrken där Arbetsförmedlingens och kommunens samarbete kring lokala, regionala och nationella bristyrken ska utvecklas. 2. En respondent har goda erfarenheter av Navigatorcentrum i Östersund där man samlar alla utbildningar, praktikplatser och aupairjobb på ett ställe. Respondenten fick där hjälp att söka utbildning och efterfrågar en liknande verksamhet även i Strömsund. Detta förslag tillvaratas såväl inom samarbetsområde 1 Organisation där personal från kommunen och Arbetsförmedlingen övervägs att samlokaliseras t ex under en dag i veckan som inom samarbetsområde 4.2 där arbetsmarknadsenheten vidareutvecklas och inom samarbetsområde 4.4 där samverkan mellan socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och gymnasieskolan ska utvecklas och formaliseras för unga. 3. De unga uppger också att ungdomar som inte mår bra och sitter hemma behöver bli uppsökta genom exempelvis sociala medier med riktad rolig och iögonfallande reklam. Detta förslag tillvaratas inom samverkansområde 3 Vidareutveckling av den uppsökande verksamheten där det uppsökande arbetet för de unga som står längst ifrån arbetsmarknaden och inte har kontakt med någon myndighet vidareutvecklas bl.a. via sociala medier för att öka möjligheterna att nå och hitta ännu fler. 18

19 1.8 Beskrivning av arbetet med jämställdhetsperspektivet På Arbetsförmedlingen i Strömsund har man inte något specifikt arbete kring jämställdhetsperspektivet utan försöker arbeta med ungdomar med utgångspunkt i var de befinner sig i sin arbetslöshet inte utifrån kön, etnicitet etc. Man har dock ett socialfondsprojekt som heter UNG FRAMTID där man arbetar med jämställdhet. Mål: Ung framtid ska bedriva ett målinriktat arbete för att bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Projektet syftar till att fler unga män och kvinnor i åldrarna år ska komma ut i anställning. Projektet arbetar aktivt med att bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Genom att öka medarbetarnas samt målgruppens medvetenhet av yrkesval så tillgängliggörs en större arbetsmarknad för individen. Deltagande män och kvinnor ska ha likvärdig tillgång till Ung framtids verksamhet. Insatserna inom Ung framtid ska leda till att kvinnor och män påbörjar en praktik, utbildning, lärlingsplats eller får en anställning inom yrken där det egna könet är underrepresenterat. Flertalet analyser visar att män och kvinnor inom Arbetsförmedlingens verksamhet inte har samma tillgång till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser. Ung framtid ska genom medvetet arbete och årliga analyser fastställa indikatorer årsvis inom de områden som behöver förbättras. Genom att Ung framtid kommer att arbeta medvetet med jämställdhet så ökar det sannolikheten att deltagarna inom projektet har breddat sitt arbetssökande till fler yrkesområden och därmed ökat sina chanser till ett arbete. Med ett könstypiskt yrke avses yrken där fördelningen är mer än 60% av det ena könet inom yrket. Strömsunds kommun har i två omgångar deltagit i Program för hållbar jämställdhet där huvuduppgiften har varit att bygga upp kommunens systematiska jämställdhetsarbete och göra det hållbart över tid. I resultatrapporten beskriver man hur man har byggt upp kommunens systematiska jämställdhetsarbete och gjort det hållbart över tid. Man har byggt in jämställdhetsperspektivet i ordinarie processer för beslut, planering, utförande och uppföljning på alla nivåer i kommunen. Man har också utbildat den politiska ledningen och kommunens anställda för att skapa medvetenhet om hur man, var och en där man befinner sig i organisationen, kan bidra till ökad jämställdhet. I december 2006 undertecknade ett enigt kommunfullmäktige CEMR:s deklaration för jämställdhets mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Strömsunds kommun drev åren socialfondsprojektet På väg som riktade sig till unga män och kvinnor som befann sig långt ifrån arbetsmarknaden. Målet var att personer som under en längre tid inte funnits på arbetsmarknaden skulle tränas tillbaka i arbete genom bland annat arbetspraktik och motiveras till utbildning. I den 4R-analys som genomfördes visade det sig att Arbetsförmedlingen anvisade kvinnor i högre omfattning än män till projektet. Man såg även att kvinnor fick mer tid och stödinsatser än män, att kvinnorna hade mer psykisk ohälsa än män samt att Arbetsförmedlingens handläggare i hög grad tilldelade kvinnor praktik eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kvinnodominerade yrken och män inom typiskt mansdominerade yrken. Som ett resultat av detta genomfördes en riktad 19

20 utbildning om jämställdhet och jämställdhetsintegrering till handläggare på Arbetsförmedlingen i Strömsund. Kommunens jämställdhetsmål inför 2014 Där det finns misstankar om ojämställdhet har mål tagits fram inom varje nämnd och förvaltning. Nedan följer några exempel med koppling till unga: Kvinnor arbetar i högre grad deltid eller är visstidsanställda Kvinnor i Strömsunds kommun arbetar i mycket högre grad deltid än män eller har visstidsanställningar. Att kvinnor och män har likvärdiga ekonomiska villkor är en viktig tillväxtfaktor för att kunna leva och bo kvar i kommunen. Inriktningsmål 2014 Effektmål 2014 Indikatorer Andelen tillsvidareanställda kvinnor och män i kommunen ska öka och andelen timanställda ska minska. Andelen heltidstjänster för kvinnor och män ska öka med 20% under perioden Kommunen ska ställa praktikplatser till förfogande. Strömsunds kommun ska ta emot minst en kvinna eller man i praktik eller andra arbetsmarknadspolitiska insatser och program för var tionde anställd. Mäts per den 31 december varje år och jämförs med året innan. Statistik förs över antalet kvinnor och män som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser och program i kommunen. Flickor klarar i högre grad kunskapskraven i skolan och går i större omfattning än pojkar vidare till högre utbildning Det är viktigt att flickor och pojkar utbildar sig för att kommunen ska klara sin framtida personalförsörjning. Det är även viktigt för personalförsörjningen hos andra arbetsgivare inom kommunens gränser. Inriktningsmål 2014 Effektmål 2014 Indikatorer Alla flickor och pojkar inom gymnasieskolan ska klara kunskapskraven. Alla flickor och pojkar ska klara kunskapskraven för godkänd nivå i alla kurser. Betygsstatistik för alla kurser presenteras och andelen godkända betyg redovisas för Samverkan med näringslivet ska öka för att möta företagens framtida behov. Särskilda stödinsatser som ges ska utvärderas för att se om de gett ökad effekt. Näringslivet ska inbjudas att delta i informationsmöten för att alla flickor och pojkar i årskurs 9 samt deras föräldrar. alla kurser. De särskilda stödinsatsernas önskade effekt jämförs med de verkliga effekterna varje år i september. Jämförelse görs med föregående år. Näringslivets medverkan dokumenteras och utvärderas. 20

21 Inriktningsmål 2014 Effektmål 2014 Indikatorer Ungdomsarbetslösheten ska minska. Alla (100%) flickor och pojkar är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Slutbetyg åk : Flickor 90,6%, pojkar 92,2%, i riket 87,5% (2012) Kommunen har även tagit fram en plan för lika rättigheter och möjligheter för åren , där en grundläggande komponent som kan kopplas till unga är att ålder aldrig får vara underlag för diskriminering eller orättvis behandling som anställd i kommunens verksamheter. Studie- och yrkesvägledarna inom Komvux och gymnasieskolan har alltid jämställdhetsperspektivet med sig i vägledningen. I den individuella vägledningen informerar och utmanar man personerna man möter kring olika yrkesval. Vid gruppinformationer t.ex. i bildspel försöker man få kvinnorna att prova på traditionella mansyrken som exempelvis inom fordonsbranschen och män att prova på traditionella kvinnoyrken som vård och förskola. Man har även gruppövningar i olika yrkesval. Detta gäller naturligtvis även de utlandsfödda. Det europeiska socialfondsprojektet UVAS riktar sig till unga män och kvinnor i åldern år som varken arbetar eller studerar och som ej är inskrivna på Arbetsförmedlingen, där fokus ligger på tidiga insatser till ungdomar i åldern år. Målgruppen innefattar ungdomar med utländsk bakgrund och med kända eller okända funktionsnedsättningar. För att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och få de unga att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval har coachen stor medvetenhet kring hur man bemöter unga som inte vet vad de vill arbeta med. Man är medveten om att förslå exempelvis äldreomsorg, barnomsorg, vård och omsorg i lika omfattning till både kvinnor och män. Personalen uppmuntrar könsotypiska yrkesval och arbetar aktivt för att visa på samtliga möjligheter för såväl kvinnor som män. Man kommer även att titta på varför ungdomarna har hoppat av skolan och om det finns olika anledningar till att kvinnor respektive män avbryter sina studier i förtid. Man genomför en 4-R-analys kring representation och resursfördelning mellan män och kvinnor. Kontinuerliga handledda informations- och diskussionsgrupper hålls med ungdomarna under startprogrammet för att öka de ungas medvetenhet kring könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval. Genom interaktiva former presenteras fakta kring länets könssegregerade arbetsmarknad och utbildningssystem samt vilka effekter detta får för såväl kvinnor och mäns privatliv som arbetsliv. Ungdomarna görs delaktiga i analysen av vad som påverkar deras studie- och yrkesval. Värderingsövningar genomförs där öppna påståenden kopplad till jämställdhet ställs till ungdomarna som dessa sedan får reflektera över, ta ställning till och argumentera för. Mycket av det som styr våra förväntningar på män och kvinnor sker omedvetet och styrs av den sociala konstruktion som genus innebär. Ett sätt att angripa problemet är att öka ungdomarnas medvetenhet om detta. Målet är att öka unga män och kvinnors möjligheter att välja yrke/utbildning efter kompetens, intresse och arbetsmarknad samt minska könsrollernas påverkan. 21

22 Man förklarar även begreppen jämställdhet, jämlikhet, kön, genus, diskriminering, norm och normkritik. Ungdomarna lär sig härskartekniker och motstrategier med bekräftartekniker för att kunna analysera situationer de mött eller kommer möta. Vid studiebesök hos arbetsgivare granskar även ungdomarna arbetsplatserna ur jämställdhetsperspektiv och förbereder frågor till arbetsgivaren som kopplar till jämställdhet. 22

23 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Denna bilaga beskriver de parter som ingår i överenskommelsen och den verksamhet som bedrivits hos dessa innan överenskommelsen tecknas. Först beskrivs överenskommelsens huvudparter inom Strömsunds kommun, därefter Arbetsförmedlingen och slutligen övriga samverkansparter. Bilden nedan visar översiktligt samverkansprocesserna kring unga i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun Strömsunds kommun består av fem förvaltningar. Inom överenskommelsen berörs främst tre av dessa, Kommunledningsförvaltningen, Vård- och socialförvaltningen samt Framtids- och utvecklingsförvaltningen. Dessa beskrivs i detta kapitel tillsammans med sina respektive områden och insatser. 1.1 Kommunledningsförvaltningen - personal Under Kommunledningsförvaltningen ligger arbetsmarknadsenheten inklusive Jobbcenter som beskrivs nedan Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten ingår i personalavdelningen som är en del av kommunledningsförvaltningen - personal. Arbetsmarknadsenhetens uppdrag handlar om att stärka arbetslösas ställning på arbetsmarknaden och att skapa möjligheter till reguljärt arbete. Målsättningen är att stärka och stimulera varje individ till att så snabbt som möjligt komma till egen försörjning. Arbetsmarknadsenheten eller Jobbcenter, som det också kallas, ligger vid Virgokajen i Strömsund. Jobbcenter ger sysselsättning till kvinnor och män som inte har eller kan få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Man har också försäljning av saker man tillverkar eller lagar upp på plats. Arbetsmarknadsenheten anordnar också feriejobb för skolungdomar.

24 Nedan i detta kapitel beskrivs arbetsmarknadsenheten arbete och samverkan för att stötta unga till arbete eller studier Arbetsmarknadsenhetens arbete och samverkan På arbetsmarknadsenheten Jobbcenter arbetar man med praktik, arbetsträning och rehabilitering. Man hjälper till om det finns behov av läkartid, ekonomi och kontakter med olika myndigheter m.m. (Socialt stöd.) Man stöttar också personal och ungdomar ute på arbetsplatser när det uppstår behov. Arbetsmarknadsenheten ansvarar även för feriejobb för skolungdomar. Under sommaren 2015 sökte 119 berättigade ungdomar ferieplatser inom Strömsund varefter arbetsmarknadsenheten anordnade lika många platser, till 57 pojkar och 51 flickor, varav 108 stycket slutligen fullföljde sitt erbjudande. Åldersgränsen är satt till ungdomar som lägst gått ut årskurs 8. Man samverkar med Arbetsförmedlingen och IFO (Individ och familjeomsorgen) genom att ha gemensamma träffar 2 gånger per månad där personalen från Arbetsförmedlingen och IFO diskuterar behovet för personer som behöver komma ut. Man har även träffar med Hermods, IFO, Arbetsförmedlingen och etableringskoordinatorn 2 gånger per månad samt träffar med kommunens olika förvaltningar för att identifiera möjligheter till praktik. En verksamhet man saknar är ett psykosocialt team då behovet är stort för många unga och personalen på arbetsmarknadsenheten inte alltid räcker till. Strömsunds kommuns personalavdelnings rekryteringsbehov Strömsunds kommun som organisation står inför ett kommande rekryteringsbehov redan de kommande fem åren som ett resultat av stora pensionsavgångar. Inom vård och omsorg beräknas 90 tjänster behövas, inom utbildning beräknas ett behov av 65 tjänster, inom den tekniska verksamheten beräknas 28 tjänster behövas samt inom administration och ledning 43 tjänster. Detta inom yrken som exempelvis undersköterskor, förskollärare samt vaktmästare. 1.2 Framtids- och utvecklingsförvaltningen Under Framtids- och utvecklingsförvaltningen ligger gymnasieskolan Hjalmar Strömer, det kommunala aktivitetsansvaret (KA), den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), Lärcentrum, och projektet UVAS som beskrivs utförligare nedan Hjalmar Strömerskolan Hjalmar Strömerskolans gymnasium arbetar förebyggande med avhopp genom elevhälsoteam som består av elevcoach, studievägledare, skolkurator, skolsköterska och rektor. Genom förändringar i studieplanen samverkar rektor och studievägledare med eleven. Målet är att eleven ska gå kvar i skolan och fullfölja sina studier. Även praktik kan komma i fråga. En praktiksamordnare hjälper till med praktik för elever som behöver annat studieupplägg under en period. Praktikupplägg kombinerat med studier kan vara ett sätt att få eleven att finnas kvar i skolan för att inte bli en s.k. hemmasittare eller avhoppare. 24

25 För elever som saknar behörighet till gymnasiet finns fem olika introduktionsprogram. Hjalmar Strömerskolan är ett certifierat Teknikcollege och ingår i Teknikcollege Hälsingland. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel, som visar att skolan tillsammans med industrin i regionen utvecklar utbildningar utifrån de krav som industrin ställer. Företagen i kommunen är aktiva i utbildningarnas inriktning och utformning, samt tillhandahåller APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande) och genomför vissa kurser för eleverna. Inom Teknikcollege arbetar man efter tio kriterier som av industrin ska vara uppfyllda för att en utbildning för industrins behov ska vara bra. Industritekniska programmet och Teknikprogrammet är certifierade. Kvalitetsstämpeln "Teknikcollege" garanterar att eleverna får en attraktiv utbildning som kan leda till jobb direkt, eller lägga en god grund för vidare studier. Skolan är också ett certifierat Vård- och omsorgscollege. Det är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet, tydliggöra var och ens ansvar och säkra kvaliteten, kommer de samlade resurserna att utnyttjas mer effektivt. Den som studerar vid ett vård- och omsorgscollege får en modern och attraktiv utbildning med garanterad kvalitet som ger anställningsbarhet inom vård och omsorg men också en god grund för vidare studier. På Hjalmar Strömerskolan är både gymnasieskolans omvårdnadsprogram och omvårdnadsutbildningen för de vuxna certifierade. Hjalmar Strömerskolan har via projektet Plug In en elevcoach med uppdrag att fånga upp elever som löper risk att hoppa av gymnasiet samt motivera elever som redan hoppat av att återvända till skolan för att kunna avsluta sina studier med fullständiga betyg. Elevcoachen har en mycket viktigt roll för eleven och ska fungera som ett extra stöd i olika studiesituationer. Coachen motiverar till ökad närvaro och deltagande i skolarbetet och hjälper eleverna med att strukturera och komma framåt i studierna. Elevcoachen har ett nära samarbete med elever, föräldrar och personal i skolan och är ett stöd i skolans likabehandlingsarbete Kommunala aktivitetsansvaret, KA Ett uppsökande arbete bedrivs av kommunens aktivitetsansvar och även som en del av det nystartade socialfondsprojektet UVAS. Detta görs inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret för unga i åldern år. Här registrerar och följer man upp unga i åldern år som varken arbetar eller studerar. KA-ansvarig kan erbjuda kontakt med gymnasieskolans SYV eller IM-koordinator för funderingar som rör utbildning. KA är en lagstadgad verksamhet 9 som gäller de ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka som omfattas av ansvaret samt erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella 9 29 kap 9 skollagen 25

26 åtgärder. Kommunen ska också dokumentera sina insatser, föra ett register över ungdomarna samt redovisa detta till Skolverket två gånger per år. Samarbetet med projekt UVAS innefattar: Uppsökande verksamhet i form av att försöka få kontakt med målgruppen genom brev, telefon, sociala medier etc. Projekt UVAS erbjuds som en aktivitet för målgruppen. I projekt UVAS finns en samverkan med övriga aktörer som arbetar med målgruppen. Projekt UVAS erbjuds som en aktivitet förutom den studie- och yrkesvägledning samt elevcoach som erbjuds inom ramen för gymnasieskolan. Gymnasieskolan erbjuder studier i nationella program samt utbildning och praktik för behörighet till nationellt program (IM-programmet). Gymnasieskolan har anställt en elevcoach som verkar för att motverka avhopp från gymnasieskolan. Här arbetar man också på organisationsnivå och inom elevhälsan för att möta behoven från elever i riskzon. Elevcoachen samarbetar med Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kring information som kan vara aktuell för avhoppare. Gymnasieskolan deltar under läsåret 15/16 i projektet Plug In som arbetar med att kartlägga elever i riskzon samt motverka avhopp. Elevcoachen är delaktig i projektet. Kommunen saknar en sammanlänkande verksamhet som kan ta ett helhetsgrepp om individerna, liknande projekt På Väg som tidigare fanns eller Navigatorcentrum som finns i flera kommuner i regionen. Kommunen saknar en arbetsmarknadsenhet som snabbt kan ge individer möjlighet till arbetsträning och dylikt KA rutiner kring det Kommunala aktivitetsansvaret Den KA-ansvarige har tillgång till Hjalmar Strömerskolans uppgifter kring elever som avbryter sina studier. Det gäller såväl elever på nationella program som på de fem introduktionsprogram som erbjuds på skolan. Den KA-ansvarige är också elevcoach på skolan vilken innebär att hon redan innan avbrottet arbetat tillsammans med eleven för att motivera till fortsatta studier och undvika avbrott. Om det ändå skulle bli aktuellt med ett avbrott har eleven, elevcoachen, personal från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten ett möte för att klargöra vilka förutsättningar som gäller efter ett skolavbrott. Ungdomar från övriga landet som kliver av sin utbildning lämnas i de flesta fall åter till hemkommunen av studievägledare på avlämnande program. Den uppsökande verksamheten som bedrivs behöver förstärkas då det kan finnas elever som faller mellan stolarna. Detta arbete har påbörjats i samverkan med projektet UVAS Kommunala vuxenutbildningen Kommunala vuxenutbildningen (Komvux) har det samlade ansvaret för all vuxenutbildning i Strömsunds kommun. Man ansvarar t.ex. för alla skolformer inom vuxenutbildningen, kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Komvux samarbetar med Arbetsförmedlingen för att elever inom SFI ska ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildningen kan kombineras med andra aktiviteter såsom förstärkt samhällsorientering, hälsoskola, validering, praktik eller annan utbildning. 26

27 Arbetsförmedlingen och Komvux samverkar också för att identifiera behov av utbildningar inom välfärdssektorn och i bristyrken Lärcentrum Lärcentrum i Strömsund är en mötesplats för vuxenutbildning, arbetsliv, vägledning, näringsliv och kompetensutveckling. Här finns tillgång till studieplatser, datorer, videokonferens, grupprum och möjlighet att träffa andra vuxenstuderande. För de som studerar på universitet eller högskola finns tentamensmöjligheter. Lärcentrum fungerar som ett campus i litet format. På Lärcentrum genomförs också frukostseminarier, föreläsningar, inspirationsträffar och mycket annat Projekt Region Jämtland Härjedalen driver även ett projekt vid namn UVAS som syftar till att stötta arbetslösa ungdomar till arbete eller studier. UVAS Strömsunds kommun är en del av det regionala ESF-projektet UVAS där Region Jämtland Härjedalen är projektägare. Projektet pågår t.o.m Här bedrivs ett uppsökande arbete för att hitta och nå ungdomar som varken arbetar eller studerar samt arbeta coachande för att underlätta deras väg till arbete eller studier. Plug In Region Jämtland Härjedalen driver även projekt Plug In som arbetar med att förhindra studieavbrott och Hjalmar Strömerskolan (gymnasieskolan) deltar i projektet bl.a. genom den elevcoach som finns på skolan. HAMSAM Samordningsförbundet i Jämtlands län finansierar ett projekt i Strömsunds kommun kring mottagandet av nyanlända och utvecklandet av hälsoskolor i Strömsunds kommun där unga fr.o.m. 18 år utgör en del av målgruppen. 27

28 1.3 Vård- och socialförvaltningen Vård- och socialförvaltningen är den förvaltning i Strömsunds kommun som bl.a. ansvarar för unga personer med funktionsnedsättning. Under Vård- och socialförvaltningen ligger bl.a. Individ- och familjeomsorgen samt Daglig verksamhet som beskrivs utförligare nedan Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen (IFO) har på uppdrag av socialnämnden ansvar för att kvinnor och män, flickor och pojkar får det stöd och den hjälp som de har behov av och rätt till inom verksamhetsområdet. Man riktar sig främst till: Barnfamiljer Vuxna kvinnor och män med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa Kvinnor och män med försörjningsproblem som behöver ekonomiskt bistånd Vissa insatser till psykiskt funktionsnedsatta kvinnor och män Inom IFO:s verksamhetsområde handläggs även familjerättsfrågor Handläggarna hjälper till med kontakter, försöker motivera ungdomarna att studera eller söka arbete. Några kan behöva hjälp med läkarkontakter. En av socialsekreterarna inom ekonomigruppen arbetar aktivt och handgripligen med att samordna insatser för unga och vuxna utifrån arbetslinjen. Det handlar om personer med psykisk ohälsa och/eller personer som befinner sig en bit ifrån arbetsmarknaden på grund av olika psykosociala skäl. Olika insatser som till exempel boendestöd eller kontaktperson kan beviljas om personen bedöms ha rätt till bistånd och om behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt. Socialtjänstens handläggare inom ekonomienheten har ett aktivt samarbete med Arbetsförmedlingens handläggare för att se till att ungdomarna har någon form av sysselsättning. Samverkan med andra aktörer som arbetar med unga Varannan vecka har Socialtjänstens handläggare träffar med Arbetsförmedlingens handläggare och personal inom Arbetsmarknadsenheten för att utveckla samverkan och hjälpa klienterna på bästa sätt. Behov av samarbete mellan projektledaren för socialfondsprojektet UVAS (ungdomar som varken arbetar eller studerar) och den socialsekreterare inom ekonomigruppen som arbetar med att samordna insatser har nyligen uppmärksammats. Samarbetet mellan Socialtjänstens handläggare inom ekonomienheten och gymnasieskolan skulle kunna utvecklas. Preventiva insatser i skolan Det finns en överenskommelse om att Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ska bli kallad innan en elev hoppar av gymnasieskolan. Några träffar har genomförts med representanter från skolledningen, skolhälsovården och individ- och familjeomsorgen utifrån en önskan om en koordinatorstjänst. Träffarna har 28

29 hittills resulterat i att skolorna överlag behöver bli bättre på att hantera skolfrånvaro samt att sätta in åtgärder så snart det finns tecken som visar att någon elev behöver ett extra stöd. Verksamheter som saknas Det saknas mer preventivt arbete t ex mer aktivt uppsökande och mer individuellt stöd innan ungdomar väljer att hoppa av grundskola/gymnasieskola, men även stöd till ungdomar som trots insatser ändå väljer att avsluta sin skolgång i förtid. Det saknas även någon som hjälper ungdomar att skriva CV. Ytterligare ett behov som idag saknas är stödboende eller ett flexibelt boendestöd som fungerar även under kvällar och helger för ungdomar och vuxna som inte kvalar in i LSS målgrupp, men som har stora svårigheter att klara sig och sitt. Dessa behöver hjälp med planering, mat, städ, tvätt, hushållsekonomi etc. Vissa unga behöver även stöd i kommunikationen med myndigheter som t ex Försäkringskassan. De har svårt att kommunicera när myndigheter använder många fackuttryck i tal och skrift. Det finns även svårigheter för personer med funktionsnedsättningar att klara av att gå in via webben för att hämta och fylla i blanketter. Övrigt Tillgängligheten till läkare är begränsad. Bemötandet upplevs inte alltid heller som det bästa när det gäller unga med psykosociala svårigheter Daglig verksamhet I november 2015 fanns det inom åldersgruppen år fem personer inom dagverksamheten. Dagverksamheten är brett utformad för dessa brukare med allt från mer traditionell dagverksamhet, legoarbete till verksamhet ute i befintliga företag. Dagverksamheten öppnas också för brukare med personlig assistans som med hjälp av denna kan delta i dagverksamheten. Särskoleelever inom LSS personkretsar i åldersgruppen är 13 st i november Dessa bor också på elevhem. I dessa fall finns en utvecklad samverkan mellan dagverksamhet och elevhem genom elevvårdskonferenser under brukarens vistelse så att det kan göras tidiga planer för hur situationen ska kunna se ut för brukarna. Det finns även bra samverkan mellan LSS och AME och Arbetsförmedlingen även om LSS ser att den ytterligare kan utvecklas för att hitta lämpliga lösningar till aktivitet för varje enskild individ. Under nuvarande situation anser LSS att det inte finns någon upparbetad verksamhet runt brukare som söker och får beslut om dagverksamhet via SoL Kommunrehab I Kommunrehab, organiserad under vård- och socialförvaltningen, genomförs insatser för unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser för att hitta struktur i vardagen vilken också är en förutsättning för att kunna klara skola och arbete. Detta är viktigt då dessa brukare dessvärre är en grupp som ofta hamnar mellan stolar. 29

30 1.3.4 Personligt ombud (PO) Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande samt väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Ett personligt ombud ska arbeta på den enskildes uppdrag. Det finns idag ett samverkansavtal mellan Östersund, Åre, Strömsunds och Härjedalens kommuner, där Östersund har ett huvudansvar och leder verksamheten. PO har en samverkansgrupp med representanter från alla medverkande kommuner, Försäkringskassan, Regionen (Vuxenpsykiatrin och Primärvården) Länsstyrelsen samt Jämtlands läns brukarråd. Även Arbetsförmedlingen är inbjuden att delta. Arbetsförmedlingen i Strömsund Unga arbetssökande utgör en mycket viktig målgrupp för Arbetsförmedlingen och man har ett stort antal insatser för att arbeta med dessa som beskrivs nedan. Organisation för arbetet med arbetslösa ungdomar Bilden nedan visar hur Arbetsförmedlingen i Strömsund organiserar arbetet med arbetslösa ungdomar. Vilken insats som kommer i fråga beror på hur länge den unga har varit inskriven hos Arbetsförmedlingen, dvs. hur nära eller långt ifrån arbetsmarknaden den unga står. 30