Nyheter inom Arbetsrätt & HR

Nyhetsbrev nr 2 oktober 2012 Nyheter inom Arbetsrätt & HR Vårt nyhetsbrev är resultatet av ett samarbete mellan ADN Law och HR-akuten. Här skriver vi tillsammans om det som ligger oss närmast arbetsrätt och HR/ personalfrågor. Pia Nyblæus om sociala medier I detta nyhetsbrev redovisas det intressanta Facebookavgörandet från Arbetsdomstolen. En viktig slutsats som vi kan dra av Arbetsdomstolens resonemang är att utgången i målet sannolikt hade blivit en annan om arbetsgivaren hade haft en IT policy som tydliggjorde skolans förväntningar på medarbetarna. Läs också Magnus tänkvärda reflektion om sociala medier på sid 4. På sid 3 finns ett referat från en dom i Arbetsdomstolen där arbetstagaren faktiskt hade rätt att ångra en egen uppsägning. Magnus Dalsvall I varje nummer reflekterar Magnus Dalsvall, känd HR-bloggare, debattör och HRakutens grundare, över något han reagerat på i sin omvärldsbevakning. Magnus har med sina 30 år inom HR en gedigen erfarenhet som bland annat Personaldirektör, Personalchef, ledarutvecklare, inspiratör, föreläsare och bloggare. Nu kan Magnus även lägga författare till sin meritlista och vi rekommenderar er att läsa boken Bortom Tankefällan som han skrivit tillsammans med Kjell Lindström. Boken kan beställas via Nodens hemsida. www.noden.se Nyhetsbrevet är kostnadsfritt så har du kollegor eller vänner som också vill ha det, be dem att skicka ett e-post till oss, samma sak gäller om du väljer att avsluta din prenumeration. I DEN HÄR UTGÅVAN Arbetsbristen var inte fingerad...2 Rektorns agerande på facebook...2 Arbetstagare ångrade egen uppsägning..3 Arbetsrätt och sociala medier.4 Arbetsmiljö..4 Vad händer i EU......5 Magnus reflekterar......6 INTRESSANT ATT VETA I det här numret finns det några riktigt lärorika AD-domar. Till exempel den när en anställd fick ångra sin egen uppsägning. i samarbete med

ARBETSBRIST VAR INTE FINGERAD När det både är arbetsbrist och finns saklig grund för uppsägning av personliga skäl kan arbetsgivaren välja på vilken grund denne vill avsluta arbetstagarens anställning. Om arbetstagaren kan visa åtminstone sannolika skäl för fingerad arbetsbrist måste arbetsgivaren visa att uppsägningen faktiskt har företagits av företagsekonomiska skäl, även om det har funnits andra omständigheter med i bilden. Att tänka på Arbetsdomstolen konstaterar i domen 2012 nr 11 att arbetsgivaren hade saklig grund för uppsägning och att arbetsbristen därför inte var fingerad. Arbetsdomstolen uttalade i domen att en arbetsgivare i en situation gällande fingerad arbetsbrist har att visa att uppsägningen faktiskt skulle ha företagits av företagsekonomiska skäl, även om det hade funnits andra omständigheter med i bilden. Det krävs dock i sådana fall att arbetstagarparten kan visa sannolika skäl för att det rör sig om en fingerad arbetsbrist, vilket facket i detta fall inte kunde. Arbetsgivaren anförde att arbetsbrist uppstod efter en omorganisering och decentralisering av verksamheten. Medan arbetstagarparten anförde att arbetsgivaren hade hållit två styrelsemöten under vilka det bestämdes att arbetstagaren inte skulle bedriva utåtriktat arbete på grund av saknat förtroende, men också att det fanns olika uppfattningar mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om hur arbetet skulle utföras. I e-postkorrespondens hade det också framkommit att vissa ledamöter uttryckt missnöje med hur arbetstagaren hade hanterat frågan om redovisning av arbetade timmar. Arbetsdomstolen ansåg däremot inte att detta utgjorde stöd för att arbetsbristen var fingerad. Enligt Arbetsdomstolen var omplaceringserbjudandet som lämnats skäligt fast det gällde en deltidsanställning och kraftig lönesänkning. Arbetstagaren avböjde erbjudandet och uppsägningen ansågs därmed sakligt grundad. REKTORNS AGERANDE PÅ FACEBOOK MEDFÖRDE EJ RISK FÖR SKADA En arbetsgivare har rätt att kräva att den anställde dels tar bort sambanden mellan dennes privata Facebooksida och arbetsplatsen och att den anställde inte har arbetsrelaterade kontakter på sin Facebooksida. Arbetsgivaren bör upprätta en policy med konkreta instruktioner som anger vad arbetsgivaren förväntar sig av en anställd och vad som inte tolereras. 2 En gymnasierektors agerande på Facebook utgjorde inte saklig grund för uppsägning. Uppsägningen grundade sig dels i att arbetstagaren på Facebook angav att han var rektor och hade angett skolans kontaktuppgifter och dels att han hade publicerat lättklädda bilder av sig själv, vissa med sexuellt innehåll. Rektorn var även medlem i nio sk. Facebookgrupper vars namn anknöt till sex. Arbetsdomstolen konstaterar att rektorn hade en särskild förtroendeställning som ledare för verksamheten, men poängterar också att arbetstagare med en särskild förtroendeställning i grunden har en rätt till yttrandefrihet. Inte heller ifrågasätter Arbetsdomstolen arbetsgivarens intresse av att inte förknippas med omständigheter av oönskad sexuell natur. Dock konstateras att händelsen inte medfört några negativa verkningar för vare sig elever eller arbetsgivaren i sig. Händelsens uppmärksamhet i media medförde uppenbara risker för arbetsgivaren och arbetsgivarens verksamhet. Men enligt Arbetsdomstolens mening kan en negativ medierapportering inte i sig utgöra saklig grund, utan bedömningen ska endast göras utifrån den anställdes eget agerande. Arbetsdomstolen konstaterade att de lättklädda bilderna och övrigt material på Facebooksidan uteslutande rörde rektorn som privatperson och de föll därför inom ramen för yttrandefriheten. Enligt Arbetsdomstolen skulle skolan emellertid ha haft rätt att kräva dels att rektorn tog bort sambanden mellan den privata Facebooksidan och gymnasieskolan, samt att rektorn inte hade arbetsrelaterade kontakter på sin privata Facebooksida. Domstolen konstaterade dock att några sådana krav inte hade framställts. Inte heller hade skolan gett rektorn några konkreta instruktioner om ändringar av Facebooksidan eller annars angett hur han skulle ha agerat för att undvika en uppsägning. Uppsägningen var inte sakligt grundad., se AD 2012 nr 25

Har hänt Till ny chef för Arbetsdomstolen, utsåg Regeringen den 29 mars 2012 Cathrine Lilja Hansson. Hon har tidigare varit ordförande i Arbetsdomstolen. Hennes förordnande började gälla den 1 maj 2012. ARBETSTAGARE HADE RÄTT ATT ÅNGRA SIN EGEN UPPSÄGNING Arbetsdomstolen har i domen 2012 nr 30 prövat om en arbetstagare är bunden av sin egen uppsägning. Utfallet blev ett annat än vad som har varit praxis i flera tidigare fall, se bland annat AD 2006 nr 114. I 2012 års rättsfall sade en medarbetare upp sig själv i samband med ett meningsutbyte med en företrädare för arbetsgivaren. Arbetstagaren har senare förklarat att hennes upprördhet berodde på att hon hade känt sig orättvist utpekad vid en av bolaget gjord genomgång beträffande brister av föregående dags arbetsinsats. På måndagen därpå ville arbetstagaren dock inte underteckna den handling som innebar att hon bekräftade sin muntliga uppsägning. Istället förklarade hon att hon ville återta sin uppsägning. Detta ville arbetsgivaren inte acceptera. Arbetsdomstolen konstater i domen att en arbetstagare som har sagt upp sig i princip ska vara bunden av sin egen uppsägning, men att det i vissa fall kan göras undantag från detta. Undantag kan bland annat ske om det föreligger omständigheter som utvisar att uppsägningen inte var allvarligt menad och att motparten har insett eller bort inse detta. Enligt domstolen fanns det inga tvivel om att arbetstagaren inte avsåg att säga upp sig innan meningsutbytet under fredagen. Uppsägningen ansågs därför vara gjord i hastigt mod eftersom arbetstagaren också befann sig i en upprörd stämning, vilket arbetsgivaren måste ha insett. Domstolen menade att omständigheterna vid uppsägningen var sådana att den anställde hade möjlighet att återta uppsägningen när detta skedde inom en kortare tidsrymd. Meningsutbytet och den efterföljande uppsägningen skedde i detta fall under fredagen varpå arbetstagaren begärde att få återta sin uppsägning påföljande arbetsdag, måndagen därpå. Arbetsgivarens vägran att låta anställningen bestå anses därför liktydlig med en uppsägning från arbetsgivarens sida och förklaras ogiltig eftersom det inte förelegat saklig grund för uppsägningen. Arbetsgivaren blev skyldig att utöver lön och semesterersättning utge ett allmänt skadestånd om 50 000 kronor. Arbetstagare som har sagt upp sig blir i princip bunden av sin egen uppsägning Ny proposition angående diskriminering som har samband med kön i fråga om försäkringstjänster. I propositionen föreslås att det generella undantaget i diskrimineringslagen (2008:567) från förbudet mot diskriminering som har samband med kön vid tillhandahållande av försäkringstjänster tas bort. I stället föreslås att det införs ett särskilt förbud mot att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön använts som en faktor. Förslaget till ändring i diskrimineringslagen ska gälla nya försäkringsavtal och föreslås träda i kraft den 21 december 2012. FunkA-utredningen, med särskild utredare Cristina Husmark Pehrsson utvidgades den 4 april 2012 till att, utöver översynen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning, även omfatta regelverket för arbetshjälpmedel. Utredningen ska redovisa tilläggsuppdraget senast den 28 december 2012. (dir 2012:27) Sänkta trösklar högt i tak. Arbete, utveckling och trygghet, heter betänkandet som lades fram den 4 maj 2012 och som behandlar regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Den nationella handlingsplanen riktar fokus mot samhällets förmåga att undanröja hinder för delaktighet. (SOU 2012:31) 3

Att tänka på: Se till att det är lätt att göra rätt för era medarbetare. Förankra alltid policydokument och riktlinjer i dialog med medarbetarna. Skriv t.ex. diskussionsfrågor som kan användas i arbetsgrupper. ARBETSRÄTTEN & SOCIALA MEDIER Det går inte att stoppa den tekniska utvecklingen och det är inte heller önskvärt för den ger fantastiska möjligheter för företag och organisationer att marknadsföra sig. Det viktiga är att informera sina medarbetare hur det kan ske utan att den anställde riskerar sin anställning, bara för att man varit omedveten och kanske lite upprörd. Arbetsgivaren måste tillhandahålla en policy med konkreta instruktioner som anger vad arbetstagaren förväntar sig av en anställd samt vad som inte tolereras. Läs även AD-domen, 2011:74,om den bloggande polisen farbror blå. Det är skillnad på hur en anställd får använda sin yttrandefrihet beroende på om man är offentligt eller privat anställd. Om en policy får rättslig betydelse beror på vad den innehåller. Arbetsgivaren har rätt att reglera all användning av arbetsredskap som dator och mobiltelefon Arbetsgivaren har rätt att reglera vad arbetstiden får användas till men det är svårare med fritiden Policyn bör MBL-förhandlas eller samverkas om man har kollektivavtal Policyn måste vara känd av alla anställda inte bara placeras på Intranät Ligg steget före och implementera en policy om användandet av sociala medier innan något har hänt. ARBETSMILJÖ Fackförbundet Unionen har genomfört en undersökning bland tjänstemän i privat sektor som visar att nästan var tredje tjänsteman upplever att de behöver vara tillgängliga på semestern. Det handlar både om att stötta kollegor och att ta hand om kunder. Var femte säger att det leder till konflikter inom familjen. Läs hela rapporten på www.unionen.se Manpower Work Life, arbetslivspanelen visar i en undersökning att 23 % anser att arbetstiden sällan räcker till för det som borde göras. Bland chefer är siffran ännu högre, 35 %. En av orsakerna som lyfts fram är den ökande administrativa bördan som numera ofta fördelas ut på samtliga medarbetare i organisationen. Läs mer på t.ex. www.duochjobbet.se I AFA försäkrings årliga rapport om Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro framkommer det att allvarliga fallolyckor har ökat bland de kvinnor som arbetar inom bland annat vård och omsorg. Det här är ett trendbrott då olyckstalen gått ner under hela 2000-talet. Läs rapporten på www.afaforsakring.se 4

VAD HÄNDER I EU Krisen ska avhjälpas med hjälp av tjänstesektorn Kommissionen har antagit flera åtgärder för att få reglerna på den inre marknaden, då framförallt tjänstesektorn, att fungera bättre. Orsaken är att den inre marknaden är en viktig motor för att driva på den ekonomiska tillväxten. Det finns fortfarande regler i vissa medlemsstater som diskriminerar t.ex. med avseende på nationalitet. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att undanröja de diskriminerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Läs mer på http://ec.europa.eu/sverige/ news/topics/economy/news_date_1001_sv.htm Nu lanserar EU-kommissionen ett pilotprojekt mot ungdomsarbetslösheten, Your first EURES job. Projektet ska hjälpa unga att hitta arbete i ett annat EU-land. Initialt ska 5 000 personer få hjälp i projektet som också ska testa EURES som är ett nätverk mellan de olika medlemsstaternas arbetsförmedlingarna inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) Tips EU-kommissionen lanserar sysselsättningsinitiativ Ett syfte med initiativet är att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det föreslås ske genom t.ex. sänkta skatter på arbete eller genom stöd till nystartade företag. Den sociala dimensionen lyfts fram med förslag på hur arbetstagare och arbetsgivare ska involveras mer. Det har 4 huvudpunkter; stärka nationella sysselsättningspolicys, reformera nationella arbetsmarknader, skapa en genuin europeisk arbetsmarknad samt stärka samordningen och övervakningen av arbetsmarknaden inom EU. Källa; Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) Ny forskning om flexicurity Eurofond är en myndighet EU som är specialiserad på arbetsmarknadsfrågor. De presenterar nu ny forskning som visar att flexicuritymetoder är ekonomiskt fördelaktiga men den visar även hur olika grupper har drabbats extra hårt under krisen. Brukar du resa i Europa? Med appen Europeiska sjukförsäkringskortet får du råd hur du kan använda kortet i de 27 EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Du får också en allmän information om kortet, nödtelefonnummer, vilka behandlingar som ingår och kostnader, hur du begär ersättning och hur du gör om du tappar bort ditt sjukförsäkringskort. Flexicurity definieras som den optimala kombinationen av flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Källa; Stockholm Region EU Office. Arbetstagares rättigheter behöver stärkas Ett förslag hur man kan stärka rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i ett annat medlemsland har tagits fram av EU-kommissionen. Förslagen rör bland annat den så kallade Lavaldomen. Det handlar om att minimikraven avseende arbetsförhållanden och anställning inte efterlevs samt nya regler för att stärka bland annat rättigheten att strejka. Källa; Stockholm Region EU Office 5

Vi som ger ut nyhetsbrevet är HR-akuten Är specialister inom personalområdet och utvecklar HR-arbetet för företag, organisationer och individer. Ann Fagraeus arbetar som ledarskapsutvecklare, utbildare och föreläsare inom HR. Ann blev 2007 årets HR-visionär för ett projekt om (o)medvetna fördomar i arbetslivet. Ann är också en av tillväxtagenterna för Entreprenörskap Sverige 3.0. som arbetar för att eliminera hinder för företagare. Eva Sundman har lång erfarenhet som personalchef och HR-konsult och arbetar nära företagsledare, ledningsgrupper och HRavdelningar för att utveckla HR inom både privat och kommunal sektor. Eva undervisar även i arbetsrätt vid Uppsala Universitet. ADN Law Är en affärsjuridisk advokatbyrå som erbjuder ett team med erfarna advokater med spetskompetens inom bland annat arbetsrätt, bolagsrätt och tvistelösning. Pia Nyblæus är en av författarna till nyhetsbrevet. Hon är specialist på arbetsrätt och företräder regelbundet svenska och internationella klienter i domstol och skiljenämnd. Pia är också en mycket uppskattad föreläsare. Magnus reflekterar Sociala medier i arbetet Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva sociala nätverkare visar en ny stor europeisk studie som är gjord på uppdrag av Google. Idag upplever jag rätt ofta företag inom både privat och offentlig sektor som ser användandet av sociala verktyg som en tidstjuv. Även våra alltmer slimmade och hårt processorienterade organisationer ser inte användandet av sociala medier med alltför blida ögon, i alla fall inte på arbetstid. Nu visar den här undersökningen att sociala verktyg hjälper människor att klättra på karriärstegen. Dessutom trivs de bättre på sina jobb och är mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till sina kompisar. Det borde vara mycket värt i employment branding-tankar och i jakten på talanger, Det borde sättas i motpol mot den mer icke tillåtande attityden. Nätverk är viktiga och sociala medier gör det möjligt att utvidga sina nätverk både inom och utanför arbetsplatsen. Man kan komma i kontakt med andra oberoende av tid och rum. Men det är inte bara att bygga de största nätverken. Fler relationer är inte bättre, utan det är snarare rätt relationer som hjälper individen att utvecklas. Något att tänka på för alla som tigger om fler följare på facebook, twitter etc. Samt inte minst viktigt; studien visar att de som använder sig av sociala verktyg är mer produktiva på arbetet. Något som borde tilltala den mest kritiska företagsledaren. Så ni som ligger i startgroparna för att reglera användandet av sociala medier (ja det finns) se inte användandet av sociala medier enbart som en tidstjuv. Utan ni borde kanske tänka om, tänka rätt och tänka nytt och låta förnuftet styra. Ta hand om dem som till äventyrs missbrukar användandet av sociala medier istället och gör inte regler som hämmar organisationen. Personalchef/föreläsare/bloggare/debattör/ trendspanare/författare/vd TWITTER: Mdalsvall, FACEBOOK: Dalsvall HR-akuten BLOGG: Magnus HR-blogg http://hrsociety.blogg.se/ Synpunkter och idéer Har du synpunkter på nyhetsbrevet, eller något tips om vad du vill att vi ska skriva om i kommande nummer är du alltid välkommen att kontakta någon av oss: eva.sundman@hr-akuten.se eller pia.nyblaeus@adnlaw.se Ann Fagraeus Eva Sundman Pia Nyblæus Här når du oss HR-akuten: 08-38 38 12, www.hr-akuten.se ADN Law, 08-440 30 30, www.adnlaw.se