GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR

Transkript

1 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet är det dags för årets andra nyhetsbrev från Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp. I nyhetsbrevet får vi veta hur det gick för Facebook-rektorn i Arbetsdomstolen (AD 2012 nr 25) samt information om en ny Facebooktvist som är under uppsegling. Avslutningsvis kommer en redogörelse för Arbetsdomstolens dom i målet mellan Byggnads och VVS Företagen/ Plåtslageriernas Riksförbund (AD 2012 nr 35). Glad sommar önskar Gärde Wesslau! INNEHÅLL 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR Ny Facebooktvist under uppsegling Fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte AD 2012 NR

2 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25 Förra året i september månads nyhetsbrev - redogjorde Arbetsrättsgruppen för Luleå tingsrätts dom i målet mot den s.k. Facebook-rektorn. Domen överklagades och nu, nära ett år senare, har Arbetsdomstolens dom fallit. Innan vi redogör för utfallet i den kommer en kort bakgrundsbeskrivning. Målet gällde en rektor anställd av en friskola (Bolaget). Bolaget sade upp rektorn efter det att media hade publicerat uppgifter om att rektorn på sin Facebooksida hade ett antal bilder med sexuella anspelningar samt var medlem i ett flertal s.k. Facebookgrupper med sexuell anknytning. Facebooksidan var tillgänglig för alla och innehöll en hänvisning och länk till skolans hemsida. Rektorn anförde att uppsägningen inte var sakligt grundad och yrkade på skadestånd i tingsrätten. Tingsrätten konstaterade att rektorn uppenbart hade haft en förtroendeställning vid skolan och att det med denna i hög grad har åvilat honom att sätta Bolagets intressen framför sitt eget. Enligt tingsrätten hade han att värna mer om Bolagets intresse av att inte förknippas med omständigheter av sexuell natur än av sitt eget intresse av att i privat syfte förekomma och profilera sig på Facebook. Mot den bakgrunden och med hänsyn till den tydliga referens till skolan som rektorn hade på sin Facebooksida ansåg tingsrätten att Bolaget hade rätt att värna sitt intresse och begära att rektorn skulle avlägsna de aktuella bilderna från Facebook. Således ansåg tingsrätten att Bolaget hade rätt att kräva visst beteende från rektorn vid dennes användande av Facebook men eftersom Bolaget inte gav rektorn en chans att ta bort materialet från sin Facebooksida var dock uppsägningen inte sakligt grundad. Domen överklagades och nyligen har Arbetsdomstolen besvarat frågan huruvida det förelegat saklig grund för uppsägning av Facebookrektorn. 2(6)

3 Enligt Arbetsdomstolen måste man ta särskild hänsyn till den ställning som mannen haft som rektor vid skolan. Hans förtroendeställning och ledande roll gör att kraven på saklig grund sänks. Samtidigt måste dock arbetstagarens yttrandefrihet beaktas vid frågor som inte har samband med arbetet. Inledningsvis konstaterar Arbetsdomstolen att bilderna inte har tillräcklig sexuell anknytning men att bilderna ändå har inneburit negativ publicitet för skolan och därmed uppenbar risk för skada av skolans anseende. Enligt Arbetsdomstolens mening kan dock en negativ medierapportering i sig normalt inte med framgång läggas till grund för ett beslut om att säga upp en anställd. Arbetsdomstolen konstaterar att rektorn varken har försökt ge sken av att gymnasieskolan låg bakom den aktuella Facebooksidan eller att hans agerande på Facebooksidan skedde inom ramen för hans anställning. Besökare på sidan har inte heller rimligen kunnat få den uppfattningen. Det påtalade materialet rör rektorn som privatperson. Sammanfattningsvis, och i likhet med tingsrätten, finner Arbetsdomstolen att Bolagets inte har haft saklig grund för uppsägning av Facebookrektorn. 2 Ny Facebooktvist under uppsegling Två anställda hos bolaget sades upp från sina anställningar i augusti Grunden till uppsägningarna är enligt bolaget att de två anställda hade uttalat hot via Facebook. Facebookinläggen skrevs efter att den ene anställde kände sig lurad av bolaget. Den andra anställde hade då skrivit att han skulle storma in till en kollega och unleash the fucking fury. Den förste mannen skrev jag säger inget så har jag ingenting sagt men man kan ju tänka en del fula ord och as long as you shoot the fuckers and not the fuckees. 3(6)

4 Bolaget angav vid uppsägningen att övriga anställda inte längre efter Facebookinläggen - kände sig säkra och trygga på arbetsplatsen. Unionen menar att det inte varit fråga om hot och att uttalandena därför inte kan läggas till grund för en uppsägning av de två anställda. I samband härmed hänvisas också till att de två anställda bjudits på en julfest tillsammans med övriga anställda efter händelsen på Facebook, något som inte skulle ha skett om övriga anställda verkligen kände sig hotade. De båda anställda kräver skadestånd från bolaget men vill inte bli återanställda i verksamheten. Alla svenska medborgare har ju en vidsträckt rätt att meddela upplysningar, tankar, åsikter och känslor i tal, skrift, bild eller annat sätt. Anställda har också en omfattande kritikrätt mot arbetsgivare, denna varierar dock beroende på om man är anställd hos det privata eller det allmänna. Den som handskas vårdslöst med sin kritikrätt kan bli uppsagd. Anställda har vidare en vidsträckt lojalitetsplikt. Den anställde får t.ex. aldrig skada sin arbetsgivare. Det blir ofta ett konfliktförhållande mellan yttrandefriheten, kritikrätten och lojalitetsförpliktelsen, särskilt i sociala medier där folk tenderar att vara mer frispråkiga än annars. Fortsättning följer i Piteåärendet. En kvalificerad gissning är att domstolen kommer fram till att saklig grund för uppsägning inte förelegat eftersom uttalandena rent objektivt får anses harmlösa och mer faller under kategorin allmän smutskastning. 4(6)

5 3 Fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte AD 2012 NR 35 Under våren 2012 inleddes avtalsförhandlingar om löner och allmänna avtalsvillkor mellan Byggnads å ena sidan och VVS Företagen och Plåtslageriernas Riksförbund (arbetsgivarförbunden) å andra. Förhandlingarna rörde bl.a. arbetstidsförkortning och lärlingslöner. Den 13 april 2012 sade Byggnads upp de mellan parterna gällande kollektivavtalen om löner och allmänna anställningsvillkor samt varslade om stridsåtgärder mot 14 av medlemsföretagen i arbetsgivarförbunden. Varslen innebar total arbetsnedläggelse och blockad av arbete vid dessa företag. De varslade stridsåtgärderna verkställdes den 25 april 2012 kl Arbetsgivarparten gjorde gällande att stridsåtgärderna har två föreningsrättskränkande syften. Man menade att Byggnads gjort sig skyldigt till ett angrepp mot föreningsrätten genom att rikta stridsåtgärderna huvudsakligen mot företag vars företrädare på olika sätt är aktiva i organisationernas styrelser eller förhandlingsdelegationer och att detta innebär att Byggnads vidtagit en åtgärd till skada för de företag som utnyttjat sin föreningsrätt. Stridsåtgärderna har även vidtagits som en reaktion och en repressalie gentemot angivna företag för att de utövat sin föreningsrätt. Sammanfattningsvis, enligt arbetsgivarparten, utgör stridsåtgärderna sådana föreningsrättskränkande åtgärder som är ogiltiga enligt 8 tredje stycket medbestämmandelagen. Byggnads bestred yrkandet om interimistiskt förordnande och anförde att stridsåtgärderna inte har vidtagits i föreningsrättskränkande syfte utan istället för att få till stånd kollektivavtal med för Byggnads acceptabla villkor. Arbetsdomstolen valde att först pröva den mellan parterna tvistiga frågan om syftet med stridsåtgärderna. I den delen har arbetsgivarförbunden att åtminstone visa sannolika skäl bl.a. för att Byggnads har haft ett 5(6)

6 föreningsrättskränkande syfte. Förmår inte arbetsgivarförbunden detta, kan begäran om interimistiskt förordnande under alla förhållanden inte bifallas. Enligt Arbetsdomstolens mening innebär inte redan det faktum, att nio av de 14 företag som utsatts för Byggnads åtgärder har företrädare i arbetsgivarförbundens organ, att arbetsgivarförbunden visat sannolika skäl för ett föreningsrättskränkande syfte. Såvitt utredningen visar har stridsåtgärderna riktats mot de största företagen i branscherna, vilket på det sätt Byggnads anfört förefaller ha legitima fackliga syften. Det har vidare inte närmare utretts vilka egenskaper de nio företagen i övrigt har i förhållande till de fem andra angripna medlemsföretagen eller de medlemsföretag som inte angripits. Mot den bakgrunden ansåg Arbetsdomstolen att arbetsgivarförbunden inte hade förmått visa sannolika skäl för att Byggnads urval av medlemsföretag, som stridsåtgärderna riktats mot, skett i föreningsrättskränkande syfte. Arbetsgivarförbundens begäran om interimistiskt förordnande avslogs följaktligen. En ledamot var skiljaktig. 6(6)