Gurkört (Borago officinalis) Boraginaceae

Gurkört (Borago officinalis) Boraginaceae Beskrivning Kallas också för sofferblomma, boretsch, och borago. Ettårig ört, kan bli upp till en meter. Ihåliga, strävhåriga stjälkar och ett grenat växtsätt. Blommorna är blå eller violetta, de är stjärnformade, blommar i glesa klasar från tidig sommar till sen höst. Odling och skötsel Gurkörten föredrar en väldränerad, lätt och mager jord som är sandig och gärna litet kalkhaltig, vill stå soligt. Men den kan växa på de flesta andra ställen också. Man kan antingen så tidigt inomhus eller direkt på friland. Se till att blommorna inte går i frön för då har du gurkört i hela trädgården, vackert blir det ju men kanske inte så praktiskt. På hösten drar du upp plantorna och lägger dem på komposten. Gurkörten är en av de sista växterna i örtagården som dukar under för frosten. Sjukdomar och skadegörare Angrips lätt av bladlöss, vilket kan vara en fördel vid samplantering. Är angreppet stort tvätta med vatten eller växtsåpa. Mot slutet av växtsäsongen kan örten angripas av mjöldagg, det är ingen ide att bekämpa det, gräv upp plantan och bränn den. Förekomst Gurkört har sin naturliga förekomst i medelhavsländerna men finns nu i norra Europa och Nordamerika. Troligen odlades den först av araberna i Spanien. Kuriosa Släktnamnets ursprung är litet oklart, det syns inte i litteraturen förrän på 1200-talet. Linné menar att det är en förvanskning av corago som betyder hjärtstyrkande och honom får man väl tro på, men säkert är det inte. De gamla grekerna och rommarna kände inte till örten, i varje fall skrev de inget om den. Fast visst kan man tvivla. Plinius omtalade att en av sköna Helenas bröder skickade henne gurkört för att

uppmuntra och trösta henne under hennes fångenskap i Troja. Arvidh Månson skriver i sin örtabok. De huldrika blommorna borde glatt användas i mat och dryck, ty de stärka hjärna och hjärta och väcka försagda, ledsna och melankoliska människor till glädje och muntert sinne. Han hade mycket rätt. Tyvärr betraktas gurkört av många som ett ogräs, må de besinna sig, odla den, pröva den och du må instämma i gamle Arvidhs ord. Jag vill personligen mena att gurkört muntrar upp sinne och gör hjärtat glatt precis lika bra som hjärtansfröjd. Använd växtdel Plocka nyss utslagna blommor till frysning, torkning eller candering. Skörda blad hela sommaren, bladen är inget vidare att frysa, nöj dig med blommorna. Verksamma beståndsdelar Slemämnen, garvämnen, allantoin och mineralämnen (15-17 %). Fröna innehåller fet olja med hög halt av GLA (gammalinolensyra) mycket mer än i nattljus. Toxikologi Inga kända biverkningar vid normal användning Medicinsk användning Invärtes som slemmedel och milt sammandragande vid katarr i halsen och i de övre luftvägarna, samt vid inflammation i mag-tarmkanalen. Utvärtes till omslag vid akut inflammerade eksem och svårläkta sår. Färska blad är goda som salladsgrönsak, bl.a för sitt rika innehåll av kalcium och kalium. Fröna används för utpressning av GLA-olja. Gurkört har alltid förknippats med glatt mod och munterhet, den livar upp och gör sinnet glatt. Den senaste tidens forskning visar att den faktiskt stimulerar adrenalinproduktionen Vitamin K (fylloquinon, menadion) Vitamin K (Fylloquinon, menadion) K-vitaminet är fettlösligt och finns naturligt i livsmedel som vitamin K1 (fyllokinon) och produceras av tarmbakterier som vitamin K2 (menakinon). Syntetiskt vitamin K2 kallas för K3 (menandion). De lagras i levern men i små mängder. De är stabila mot hetta men bryts ned av ljus, syra, alkalier, oxidationsmedel och alkohol. Det är speciellt viktigt att nyfödda barn får K-vitamin för att förebygga blödning. Förr injicerades vitaminet men tas numera oralt. Tillskott av K-vitamin rekommenderas

- till gravida kvinnor i slutet på graviditeten - till personer som haft ett långvarigt bruk av antibiotika, albyl och magnecyl - vid kroniska sjukdomar i matsmältningskanalerna och levern - vid alkoholmissbruk - vid tendens till blåmärken, näsblod och kraftiga menstruationsblödningar. Bäst är dock en omväxlande kost på riktiga livsmedel och en bra tarmflora. Egenskaper, bra för - Kontrollerar att blodet levrar sig - Stärker lever och kapillärväggar - Tillverkar frisk tarmflora - Gör benstommen stark Grönt te, sojabönor, rå spenat, blomkål, kokt broccoli, brysselkål kokt, sallad, vitkål, snittbönor, svinlever, tomat, vegetabiliska oljor potatis, morötter, avokado, champinjoner, frukt och bär. Dosering Vuxna: RDI 80 µg. Till medicinsk dos, 10 000 µg. Barn: RDI 10 µg. Till medicinsk dos (anges ej). Omega-6-fettsyra (GLA) Omega-6-fettsyra (GLA) GLA (Gammalinolensyra) är en substans som finns i växtriket t ex i jättenattljus och gurkört samt i modersmjölk.

Egenskaper, bra för - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket och kolesterolhalten i blodet. - Lindrar premenstruella spänningar och menssmärtor. - Sänker insulinbehovet, bra vid diabetes. - Förbättrar hår, hud och naglar. - Bra vid olika hudsjukdomar, eksem och akne. - Kan lindra allergibesvär. - Används vid alkoholism, kan lindra baksmälla. Jättenattljusolja, gurkörtsolja, svarta vinbärskärnor, blågröna alger och modersmjölk. Dosering Någon RDI dos finns inte men det går bra att ta upp till 200 mg per dag. Omega-3-fettsyror (EPA och DHA8 Omega-3-fettsyror (EPA och DHA) EPA (Eikosapentaensyra) och DHA (Dokosahexensyra) tillhör omega-3-fettsyrorna. De är två näringsämnen som utvinns ur fiskfett och som har en stor betydelse för vår hälsa. EPA och DHA är inte giftiga. Forskningen har visat att omega-3-fettsyror spelar en viktig roll för att hjärna och nerver skall fungera optimalt, att de skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar samt förbättrar hormon- och enzymfunktionerna. EPA koagulerar inte så lätt varför en av dess viktigaste funktioner är att förhindra att blodplättarna klumpar ihop sig. Det medför att risken för blodproppar minskar. 90 % av alla hjärtinfarkter sker först sedan en blodpropp blockerat en viktig artär. Den som lider av blödarsjuka eller andra sjukdomar med för tunt blod bör inte ta några extradoser av EPA eller DHA

utan att först rådfråga läkare. För att få i sig behovet av omega-3-fettsyrorna är det bäst att äta fisk 1-2 gånger i veckan (med fisk menas inte de halvfabrikat som finns i frysdiskarna t ex fiskpinnar). Den som behöver tillskott bör ta ca 100-150 mg per dag. De flesta vällingpulver innehåller inte något DHA, ett stort problem när allt färre barn får bröstmjölk. All fet fisk, sill och makrill är bäst. Vitamin F och fettsyrorna Vitamin F och fettsyrorna De olika fettsyrorna är: - Linolsyra, finns i många växtoljor. - Linolensyra, finns i många växtoljor. - Eikosapentaensyra (EPA),finns i fet fisk och havsalger. - Dokosahexensyra (DHA), finns i fiskolja och havsalger. - Gammalinolensyra (GLA),finns i modersmjölk, jättenattljus, gurkörtsolja. - Dihomogammalinolensyra (DHGLA), finns i bröstmjölk och inälvor. - Alfalinolensyra, finns i grönsaker, linfrö. - Arakidonsyra (AA), finns i kött, mejeriprodukter, havsalger och räkor. - Oljesyra, finns i växtoljor. Essentiella fettsyror (EFA) Linolsyra och linolensyra utgör de essentiella fettsyrorna. De är omättade fettsyror och innehåller ett antal dubbelbindningar på sådana ställen i sina kolkedjor att de inte kan syntetiseras av kroppen. De essentiella fettsyrorna påminner om vitaminer på så sätt att de också är nödvändiga för cellerna och hälsan. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan de måste tillföras utifrån med födan. EFA är

mycket känsliga för ljus, värme och syre. Ligger fettsyrorna förpackade i sina fröskal kan de klara sig i flera år. De essentiella fettsyrorna har många viktiga funktioner. Brist på EFA gör att deras funktioner tas över av derivat från en enkelomättad fettsyra. Derivaten har dock inte samma goda egenskaper som EFA. Av linolsyra bildar kroppen bl a gammalinolensyra (GLA) som tillhör gruppen omega-6-fettsyror. Linolensyra är ett av ämnena när eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexensyra (DHA) bildas. Dessa två tillhör båda gruppen omega-3-fettsyror. Egenskaper; bra för (EFA) - Är viktiga för cellandningen. - Gör att cellerna har hög smidighet på grund att sin låga smältpunkt och deras membran hålls därför i ett flytande tillstånd. - Medverkar så att syre från inandningsluften hamnar i de röda blodkropparna. - Hjälper till att reglera blodets koagulering. - Styr tillväxt, vitalitet och mentalt tillstånd. - Nödvändiga för att bibehålla en frisk hud och starka tänder. - Underlättar omvandling av mjölksyra till koldioxid och vatten och förkortar därigenom återhämtningstiden för tröttkörda muskler. för EFA och deras derivat Oljor från de flesta växter, modersmjölk, svarta vinbärskärnor, blågröna alger, grönsaker, fet fisk, räkor, gammalinolensyra (GLA). Övrigt Brist på EFA kan leda till degenerativa sjukdomar. Orsakerna är många men beror främst på den moderna livsmedelshanteringen. Förändrade tekniker att mala mjöl gör att fetterna härsknar och det kan livsmedelsindustrin inte acceptera varför dessa som regel elimineras. På grund av korta hållbarhet utesluts också vissa födoämnen. Djur som föds upp inomhus är vår huvudsakliga proteinkälla och deras foder liknar över huvud taget inte det som vilda djur äter. Den

ökande förbrukningen av narkotika, läkemedel, socker och raffinerade kolhydrater liksom ökat intag av gift genom vatten och luft medverkar också till sjukdomarna. Varje produkt vi handlar borde egentligen vara försedd med en liten påse som innehöll allt det den moderna livsmedelsindustrin tagit bort ur råvarorna! Omega-3-fettsyror (EPA och DHA) EPA (Eikosapentaensyra) och DHA (Dokosahexensyra) tillhör omega-3-fettsyrorna. De är två näringsämnen som utvinns ur fiskfett och som har en stor betydelse för vår hälsa. EPA och DHA är inte giftiga. Forskningen har visat att omega-3-fettsyror spelar en viktig roll för att hjärna och nerver skall fungera optimalt, att de skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar samt förbättrar hormon- och enzymfunktionerna. EPA koagulerar inte så lätt varför en av dess viktigaste funktioner är att förhindra att blodplättarna klumpar ihop sig. Det medför att risken för blodproppar minskar. 90 % av alla hjärtinfarkter sker först sedan en blodpropp blockerat en viktig artär. Den som lider av blödarsjuka eller andra sjukdomar med för tunt blod bör inte ta några extradoser av EPA eller DHA utan att först rådfråga läkare. För att få i sig behovet av omega-3-fettsyrorna är det bäst att äta fisk 1-2 gånger i veckan (med fisk menas inte de halvfabrikat som finns i frysdiskarna t ex fiskpinnar). Den som behöver tillskott bör ta ca 100-150 mg per dag. De flesta vällingpulver innehåller inte något DHA, ett stort problem när allt färre barn får bröstmjölk. All fet fisk, sill och makrill är bäst. Omega-6-fettsyra (GLA) GLA (Gammalinolensyra) är en substans som finns i växtriket t ex i jättenattljus och gurkört samt i modersmjölk. Egenskaper, bra för - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket och kolesterolhalten i blodet. - Lindrar premenstruella spänningar och menssmärtor.

- Sänker insulinbehovet, bra vid diabetes. - Förbättrar hår, hud och naglar. - Bra vid olika hudsjukdomar, eksem och akne. - Kan lindra allergibesvär. - Används vid alkoholism, kan lindra baksmälla. Jättenattljusolja, gurkörtsolja, svarta vinbärskärnor, blågröna alger och modersmjölk. Dosering Någon RDI dos finns inte men det går bra att ta upp till 200 mg per dag. Vitamin H (biotin) Vitamin H (Biotin) Vitamin H eller biotin är inget äkta vitamin men verkar tillsammans med de olika B-vitaminerna och kallas också för coenzym R. Det är vattenlösligt och deltar i förbränningen av kolhydrater, proteiner och fettämnen. Biotin tål hetta och H finns i många vanliga livsmedel. Tarmbakterierna kan producera biotin. En normal tarmbakterieflora kan täcka våra behov av biotin men vitaminet reduceras kraftigt i kroppen vid intag av kokt eller raffinerad mat, alkohol och antibiotika samt när det intas med rå äggvita som innehåller avidin, ett protein som helt enkelt förhindrar upptaget av biotin. Tillskott av biotin är mest effektivt tillsammans med vitamin A, B2, B3 och B6. Det är inte giftigt men man bör inte på eget initiativ ta mer än 250-300 µg om dagen. Egenskaper, bra för

- Deltar i bildandet av DNA. - Bidrar till en bra tarmflora. - Lindrar olika muskelsmärtor och värk - Behandlar eksem, dermatit och andra hudåkommor. - Är bra för hår. - Är bra för svettkörtlar, nerver, benmärg och könshormoner. - Förhindrar att håret blir grått. - Förebygger skallighet Öljäst, kycklinglever, kalvlever, nötlever, äggulor, havremjöl, vetekli, fullkornsmjöl, nötter, frukt, råris. Dosering Vuxna: RDI 150 µg. Till medicinsk dos 400µg. Barn: Ingen dos anges. Vitamin E (tokoferol) Vitamin E (Tokoferol) E-vitaminet är komplicerat. Det består av en hel familj på åtta fettlösliga substanser och är en antioxidant. Till skillnad från de andra fettlösliga vitaminerna, lagras E-vitaminet endast en kort tid i kroppen och upp till 75 % av den dagliga dosen försvinner med avföringen. Det är värme och syratåligt. Mat som djupfryses förlorar D-vitamin och bearbetad säd för livsmedelsindustrin har minskat E-

vitamininnehåll med upp till 80 %. Tillskott av E-vitamin rekommenderas till elitidrottare och till den som har hjärt-kärlsjukdom, ömmande muskler och som dagligen använder alkohol och tobak. Eftersom E-vitamin i sig självt är blodförtunnande måste den som använder annan blodförtunnande medicin rådgöra med kunnig läkare. Om en operation är planerad bör man två månader dessförinnan starta med ett intag på ca 500 mg E-vitamin per dag. Brist på denna vitamin kan medföra breda tjocka ärr. Den som har leverfläckar på händerna rekommenderas en extra E-vitamindos dagligen. Leverfläckarna är härsket fett (lipofuscin) som avlagras i huden och kan också ansamlas i hjärnan, lungorna, njurarna och musklerna. När E- vitaminet har fullgjort sin skyddande antioxidativa funktion, ska det omvandlas till ett annat effektivt vitamin. Denna uppgift utföres av C-vitaminet, koenzym Q10 och det selenberoende enzymet glutationperoxidas. Det är därför viktigt att tillföra dessa antioxidanter tillsammans. Vitaminet är inte giftigt ens i höga doser. Egenskaper, bra för - Reglerar centrala nervsystemet. - Hjälper de vita blodkropparna att motverka infektioner. - Förhindrar oxidation av vitamin A, karoten, essentiella fettsyror. - Upprätthåller prostaglandinsyntesen. - Reglerar balansen mellan progesteron och östrogen. - Är effektivare i kombination med selen. - Ökar förekomsten av det gynnsamma kolesterolet (HDL). - Förbättrar cellandning. - Stärker kapillärväggarna och förebygger därför åderbråck. - Skyddar andningsorganen från skador av luftföroreningar. - Saktar ned åldrandet. - Skyddar mot neurologiska sjukdomar. - Reducerar alla symptom på PMS.

- Påskyndar läkning, speciellt brännsår. - Behandlar hudproblem och skallighet. - Hjälper till att förebygga missfall. - Minskar giftighet från tungmetaller och kemikalier Vetegroddolja, mandel, jordnötsolja, hasselnötter, pecanöt, majsolja, sojaolja, linfröolja, vetegroddar, mjölk, broccoli, gröna bladgrönsaker, hela sädeskorn, ägg, skaldjur, mandlar. Dosering Vuxna: RDI 10 mg. Till medicinsk dos 1500 mg. Barn: RDI 3 mg. Till medicinsk dos (anges ej). Vitamin D (kolekalciferol, kalciferol) Vitamin D (Kolekalciferol, kalciferol) Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som är stabilt mot hetta, syra och alkalier. Däremot tål det inte ljus och oxidation. Vitamin D finns i solljuset och i animalisk kost, dock inte i några större mängder. Huden tillverkar D-vitamin av omättat fett utanpå huden, vilket sedan absorberas genom huden och transporteras av blodet till lever och njurar för fortsatt förädling till vitamin D3. Kvantiteten D- vitamin man får genom solen beror på många olika faktorer. Den som solar enbart ansiktet i tre timmar en solig dag på försommaren får ca 10 µg vitamin D, 1 µg vitamin D = 40 IE (internationella enheter). Den som äter bra kost och är mellan tre och femtio år får i sig tillräcklig mängd D-vitamin. Tillskott kan behövas för små barn, ammande och gravida kvinnor samt för personer som inte får så mycket sol på huden. Vegtarianer bör ta D-vitamin åtminstone under den mörka tiden av året. Det är bara

sommarsolen som är tillräcklig stark för att få igång vitaminproduktionen. Brist på D-vitamin kan hos barn leda till rakitis. Egenskaper, bra för - Fungerar mer som ett hormon än som ett vitamin. - Ökar absorptionen av kalsium från tarmen. - Upprätthåller normala hjärtslag. - Hjälper huden att andas. - Reglerar blodets koagulering. - Är nödvändigt för utveckling av friska och starka tänder och benstomme. - Viktig för sköldkörtelns funktion. Ål, sardiner, lax, sill, hälleflundra, tonfisk i olja, makrill, ägg, griskött, räkor, kycklingkött, lamm, grädde 40%, smör, ost. Dosering Vuxna: RDI 0-10 µg. Gravida och ammande kvinnor 10 µg. Till medicinsk dos 10 µg. Barn: RDI 6 µg. Vitamin C Vitamin C Vitamin C är ett vattenlösligt vitamin och kallas också askorbinsyra. Det är en antioxidant som stärker immunförsvaret och motverkar infektioner och cancer. Vitamin C oxiderar lätt i lösningar och vid upphettning. Det börjar förlora sin styrka så fort det utsättes för luft, värme och ljus, C- vitaminer ska således inte förvaras på fläkthyllan ovanför spisen. Vitamin C stärker som sagt immunförsvaret och är bra vid förkylningar, influensa, infektioner och cancer men behövs också för

ett otal andra funktioner, se förteckning nedan. Den som vill veta mer kan läsa boken Friskare liv av Peter Wilhelmsson. Många människor lider av C-vitaminbrist, särskilt fram på vårvintern. Människan är ett av de få djur som inte själva kan syntetisera askorbinsyra. Övriga djur som fungerar som vi är apor, lemurer, fladdermöss och marsvin. Ett intressant faktum att de djur som själva kan framställa C-vitamin tillverkar och förbrukar ca 15 000 mg dagligen. Den som inte är van vid C-vitamin kan vid stora doser få ont i magen. Detta brukar dock snabbt försvinna. Tillskott av C-vitamin rekommenderas till äldre, gravida och ammande kvinnor, kroniskt sjuka som tar mediciner framförallt antibiotika, smärtstillande medel och hormoner samt till människor med nedsatt motståndskraft. Egenskaper, bra för - Spelar en avgörande roll vid reglering av blodets kolesterolhalt. Kolesterolet används för uppbyggnad av cellmembran, hormoner, vitamin D samt för kroppens interna transport av fetter. Det är livsnödvändigt och tillverkas i levern i större mängder än vad man får via födan. - Hindrar oxidering av vitamin A och E och skyddar lagrat fett från oxidering. - Stimulerar produktionen av goda prostaglandiner (PGE1) och motverkar produktionen av dåliga. - Krävs för proteinsyntensen för bl a uppbyggnad eller läkning av skelett, bindväv, muskler, hud, hår samt enzymer. - Krävs för adekvat tymusfunktion. - Underlättar upptaget av järn från maten. - Fungerar som naturligt antihistamin. - Motverkar för tidigt åldrande. - Motverkar uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. - Avlägsnar tungmetaller ur kroppen. - Stärker effekten av antibiotika. Svarta vinbär, nyponsoppa, persilja, pepparrot, gul paprika, rå broccoli, kiwi, papaya, apelsinjuice, vissa meloner, tomatpuré, gräslök, grapefruktsjuice, citroner, potatis, spenat och färska grönsaker.

Dosering Vuxna: RDI 50-100 mg. Till medicinsk dos 3000mg. Barn: RDI 30 mg. Till medicinsk dos (anges ej). B12 (kobalamin) B12 (Kobalamin) B12 eller kobalamin är ett vattenlösligt vitamin och det enda nu kända vitamin som innehåller nödvändiga mineraler. Det finns inte i växter och skiljer sig från de övriga B-vitaminerna genom att det produceras av tarmens mikroorganismer och lagras i levern varför vi inte är beroende av dagliga tillskott. Ett ämne i magsäckens slemhinna (intrinsic factor) krävs för att vitaminet ska tas upp från tarmen, en sjuk magslemhinna kan således leda till brist på B12. B12 är nödvändigt för nervvävnaden och brist kan orsaka hjärnskador och neurologiska åkommor liksom anemi. Tillskott rekommenderas till alla vegetarianer, gravida och ammande kvinnor, äldre och personer med magsår och magkatarr. Den som är storförbrukare av alkohol och tobak bör ta extra tillskott. Finns uteslutande i animalisk föda, med undantag för en speciell öljäst, tång och havsalger. B12 kan förekomma i mycket små mängder i ekologiskt odlade grönsaker. Dosering Vuxna: RDI 3 µg. Till medicinsk dos 100 µg. Barn: RDI 1 µg. Till medicinsk dos (anges ej).