Samarbete för Trygghet Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete Härmed bjuder vi in Göteborgsregionens stadsdelar och kranskommuner till ett samarbete för kompetensutveckling i ett gemensamt metodutvecklingsprogram för utredande socialsekreterare, familjebehandlare och familjehemssekreterare/barnsekreterare Göteborgs Centrum för Kompetensutveckling (GCK) inleder ett samarbete med Embreus SocionomKonsult (ESK) och Tobias Berg, Solvut AB för att ta vara på den erfarenhet och kompetens vi tillsammans har. Vårt samarbete innebär att vi - kombinerar det systemiska och narrativa förhållnings- och arbetssättet, som utgör GCK s främsta kompetensområde, med det lösningsfokuserade och praktikbaserade arbetssättet i barnskyddsarbetet som är ESK s och Solvut AB s främsta kompetensområde - förankrar det konkreta och praktiska barnskyddsarbetet med risk- och skyddsbedömning, utredningsmetodik och familjebehandling i metoder som stöds av det konstruktiva systemiska förhållningssättet, värdegrunden och tänkesättet - ger socialarbetare en gedigen vidareutbildning som förenar teori, praktik och personlig utveckling - ger organisationen stöd i en långsiktig implementering och kulturförändring av det sociala barnskyddsarbetet genom vår närhet och möjlighet till kontinuerligt metodstöd - Tar vara på våra gemensamma kunskaper och erfarenheter från dels arbete med Signsof-Safetykonceptet, dels det systemiska och narrativa förhållnings- och arbetssättet samt av att leda en implementering och utveckla organisationen.
Vår gemensamma vision för ett konstruktivt barnskyddsarbete Det finns en tydlig och klar evidens om att den enskilt viktigaste faktorn som förklarar framgång i barnskyddsarbetet är att vi lyckas etablera en samarbetsallians mellan oss och familjen och mellan oss och andra professionella som är involverade i kontakten med familjen. Hur vi lyckas med det handlar mer om förhållningssätt än om teknik och metoder. Därför är det viktigt att socialarbetare har en god kunskap om det systemiska, narrativa och lösningsfokuserade förhållningssättet som har visat sig vara så konstruktivt i socialt arbete. Samtidigt är det mycket viktigt att socialarbetarens konkreta utredningsarbete/hantverk bygger på bra metoder som kan användas på ett skickligt sätt. Detta både i samtal med barn, i föräldrasamtal och i möten med nätverk. Att hantera risk- och skyddsfaktorer är kärnan i barnskyddsarbetet och det arbetet behöver göras med både stringens och empati. Att barnskyddsarbetet tillhör ett av de mer komplexa områdena inom socialtjänsten är väl känt. För familjen kan kontakten med socialtjänsten ofta upplevas negativt och för socialtjänsten kan kontakten med familjen ofta upplevas svår. Det är viktigt att socialarbetare, i denna komplexa dynamik som barnskyddsarbetet skall utföras i, kan göra balanserade och adekvata bedömningar. Därför är det viktigt att socialarbetare utvecklar ett uppskattande förhållningssätt som också lyfter fram familjens förmågor. Att ha ett förändrings- och framtidsinriktat förhållningssätt där framtida trygghet och välbefinnande för barnet står i centrum är en av de viktigaste delarna i arbetet. För att kunna utveckla barnskyddsarbetet i organisationen behövs ett helhetsgrepp där minst tre områden ingår i vårt gemensamma utvecklingsarbete: - Personalens värdegrund och förhållningssätt - Kompetens, färdigheter och metodik - Effektiva rutiner och processer i organisationen inklusive intern ärendehandledning Den erfarenhet vi som konsulter har av många års utbildning och handledning är att enbart en kurs inte är tillräckligt för att förändra praktiken. En satsning på ett implementeringsarbete inkluderar utbildning och bygger på att ledningen utvecklar sin analys av de mål som behöver vara implementeringens grund. En erfarenhet är att chefer också behöver utveckla och förfina sina kunskaper i det systemiska och lösningsfokuserade förhållnings- och arbetssättet i sitt ledarskap. Dessutom vet vi av erfarenhet att en systemisk och lösningfokuserad metodik kan utmana traditionella metoder och förhållningssätt i socialt arbete och därför krävs ett kontinuerligt metodstöd över tid efter genomförd grundutbildning. Samarbete för Trygghet Samarbete för Trygghet har ett ursprung i en stark influens från Signs-of-Safetykonceptet och de systemiska/narrativa samt lösningsfokuserade idéerna i kombination med hur vi kan arbeta med risk- och skyddsfaktorer samt BBIC-konceptet för att skapa framtida skydd för barnet.
Detta koncept bygger på 7 centrala principer: 1) Ett tydligt barnperspektiv med en klar inriktning på att väcka, stärka och mobilisera föräldrars och nätverkspersoner barnperspektiv genom att vi tillsammans lyssnar mer till barnets perspektiv, delaktiggör barnet och ger barnet begripliga förklaringar på det som händer 2) Involvera, delaktiggöra och arbeta mer i partnerskap med barn, föräldrar och andra nätverkspersoner i alla led under ett ärendes livsstid 3) Utveckla ett konstruktivt arbete med risk och skyddsfaktorer samt framtida förändringsmål i utredning och behandling 4) Upprätthålla ett källkritiskt förhållningssätt till fakta så berättelser och uppfattningar inte leder till förhastade och/eller felaktiga slutsatser 5) Att vi involverar barnets nätverk i arbetet, antingen för att öka deras stöd eller minimera deras problemskapande 6) Systemiskt och lösningsfokuserat arbetssätt och ett utvecklat utforskande perspektiv 7) En reflekterande och uppskattande organisationskultur som i större utsträckning fokuserar på metodik och förhållningssätt Presentation av oss Lars Vennman, Göteborgs Centrum för Kunskapsutveckling - GCK GCK erbjuder kompetens- och verksamhetsutveckling till organisationer inom både privat och offentlig verksamhet. Våra insatser kan vara handledning, utbildningsinsatser, familjeterapi, organisationsutveckling, ledarstöd individuellt eller i grupp, teambildning mm. Vårt förhållningssätt är ett systemiskt, narrativt perspektiv med socialkonstruktionism som grund. GCK har sedan starten 1992 arrangerat utbildningar för socialtjänst, skola, barnpsykiatri och behandlingsinstitutioner. Inom dessa områden har vi även erbjudit handledning och stöd till organisationen. Socionom, leg. psykoterapeut, diplomerad systemisk/narrativ terapeut, master i systemisk handledning och utbildning. Mer finns att läsa om oss på Tomas Embreus Socionomkonsult AB Tomas Embreus har arbetat med det sk. Signs-of-Safetykonceptet sedan 2000, har utbildat på heltid i Signs-of-Safety sedan 2007. Tomas har under åren anpassat Signs-of- Safetykonceptet till svenska förutsättningar och BBIC-konceptet. För att göra den översättningen mer fullständig och även oberoende av begränsande licenskrav kallas detta arbetssätt nu istället Samarbete för Trygghet. Socionom, Steg-1 utbildning, Diplomerad systemisk handledare, Diplomerad i lösningsfokuserat arbetssätt, licensierad Signs-of-Safety utbildare/konsult från 2013-2016. Mer finns att läsa om mig på www.embreus.se Tobias Berg Solvut AB Tobias Berg skolades in i det salutogena förhållningssättet inom psykiatrin i början
av årtusendet, och har närmare tio års erfarenhet av socialtjänst, Signs-of-Safety och lösningsfokuserat arbetssätt. Tobias har arbetat som IFO-chef och kommer senast från Mölndals stad där han som enhetschef varit med och drivit implementeringen av Signs-of-Safety. Tobias har värdefulla erfarenheter av implementering och ett engagemang för hur organisationer kan utvecklas och erbjuda en mer hållbar barnavård, såväl utifrån familjernas som arbetsgruppers perspektiv. Socionom, utbildning i salutogent och lösningsfokuserat arbete, ledarutbildning, utbildning i Signs-of-Safety Programmets delar Vår strävan är att samarbeta för en långsiktig implementering av Samarbete för Trygghet och det systemiska/narrativa, lösningsfokuserade och skyddsinriktade barnskyddsarbetet som vårt koncept utgör. Därför innehåller det fullständiga programmet tre delar: Del 1: Möten med ledningsgrupperna för att inventera behov, mål och vision för kompetensutvecklingsprogrammet samt att ta fram en implementeringsplan Del 2: 2-dagars utbildning för chefer och metodhandledare. 8-dagars Grund- och fördjupningsutbildning för socialsekreterare, familjebehandlare och familjehemssekreterare/barnsekreterare fördelat som 2+2+2+2 dagar med ca en månads mellanrum. Del 3: Fortlöpande metodstöd i form av handledning till personalen, metodhandledare och enhetschefer smt direkt medverkan i klientarbetet som metodcoachning. Vi är också intresserade av att bistå i arbetet med säkerhetsplaner för familjer i sk. högriskärenden. Beskrivning av chefs-, grund- och fördjupningsutbildningen: 2-dagars utbildning för chefer och metodhandledare - Grunderna i Samarbete för Trygghet och det systemiska och lösningsfokuserade arbetssättet och hur jag kan tillämpa det som chef. - Hur kan vi skapa en kulturförändring så att det systemiska, lösningsfokuserade principerna genomsyrar hela organisationen och tillämpas på alla nivåer och får dessa att hänga ihop. För att skapa en koherens i relationen chef-anställd och relationen socialarbetare-klient - Hur en lärande och reflekterande struktur för intern ärendehandledning kan skapas
- De viktigaste principerna vid implementering och hur jag som chef kan leda/styra denna 8-dagars grund- och fördjupningsutbildning Utbildningsomgång 1 = Introduktion ( dag 1 och dag 2 ) Introduktion av utbildningen. Upplägg och förväntningar. Några grundbegrepp inom de systemiska/narrativa/lösningsfokuserade teorierna och salutogent förhållningssätt kopplat till det sociala arbetet. Nyckelord: Bemötande, språkets skapande kraft, sammanhangets betydelse och berättelse som metafor. Systemisk intervju- och samtalsmetodik i ett utredningssammanhang. Språkets formativa och informativa kraft, Nyfikenhet, Lyssnande position, Sammanhangsmarkering, Domänteorin Att samskapa samarbete för trygghet Reflektera över etiska aspekter och ställningstaganden i arbetet. Utbildningsomgång 2 = Metodik 1 ( dag 3 och dag 4 ) Förhållningssätt, bemötande och arbetsmetodik i en utredningsprocess med barn, föräldrar, familjer och samverkanspartners för att stärka samarbetsallians och familjedelaktighet i ett sammanhang där olika professionella enheter och personer är involverade. Samtal och utredning som en dialogisk process Hur olika konkreta samtalsverktyg kan vara användbara i arbetet. Hur vi kopplar detta arbetssätt till BBIC-konceptet Att skilja mellan reflektions- och produktionsdomänen, Samverkan/samarbete att arbeta med reflekterande positioner Hur vi kan delaktiggöra barnen mer i utrednings- och behandlingsarbetet Att arbeta med risk- och skyddsfaktorer samt utforska och stärka alternativa önskvärda berättelser Reflektera över etiska aspekter och ställningstaganden i arbetet. Utbildningsomgång 3 = Metodik fördjupning ( dag 5 och dag 6 ) Att inta och skifta mellan olika personliga och professionella positioner ex. självreflektion, icke vetande position, barnets position etc. Hur kan man arbeta med det sociala nätverket som en resurs. Introduktion till säkerhetsplanering som fördjupas i utbildningsomgång 4 Att arbeta med och låta sig styras av feedback i sitt arbete. ( feedbackstyrt arbetssätt). Användningen av Scott Millers skalor för att säkerställa delaktighet och samarbetsallians. Att arbeta med metoder för intern kollegial handledning i utredningsarbete. Etik och grundläggande värderingar. Hur personliga värderingar och livserfarenheter
påverkar yrkesrollen. Utveckling av den egna yrkesrollen och den professionella identiteten. Utbildningsomgång 4 = Metodik fördjupning, sammanfattning och sikte framåt (dag 7 och 8) Att arbeta med säkerhetsplanering i högriskärenden (LVU-ärenden) - ett intensivt förändringsarbete där utredare och familjebehandlare samarbetar tätt Hantera de svåra momenten av tvivel, misstänksamhet, risktagande, och olika bilder/uppfattningar i den känsliga process som säkerhetsplanering i högriskärenden är, för att ge familjen ett alternativ till placering utan att äventyra barnets trygghet och välbefinnande Ord & bildförklaring till barnen som terapeutisk process för föräldrar och barn för att öka motivation och skapa ett tydligt gemensamt fokus Att skriva en säkerhetsplan tillsammans med barnen, föräldrarna och dess nätverk Avslutande gruppreflektioner utifrån deltagares hemuppgifter samt utvärdering av hela utbildningen. Metod: Teoriavsnitt varvas med praktiska övningar, rollspel, diskussioner, videoexempel mm. Hemuppgifter ges mellan varje kursomgång. Deltagarna förväntas läsa litteratur samt göra några praktiska hemuppgifter emellan utbildningstillfällena samt skriva ett mindre omfattande slutpaper där utbildningens olika ideer och tankegångar visas i deltagarens egen praktik Med två lärare närvarande på samtliga dagar blir det möjligt att aktivt följa deltagarnas lärprocess och därmed anpassa teori och metodinslag till de närvarande deltagarnas aktuella erfarenheter. Vi är givetvis öppna för att diskutera alternativa upplägg av utbildning och metodstöd med intresserade stadsdelar/kommuner inom GR-samarbetet.