AISHE. Självvärderingsverktyg för hållbar utveckling i högre utbildning

Relevanta dokument
AISHE: Självvärderingsverktyg för

MÅNGFALDSMODELL FEED. Mångfaldsmodellen FEED (F.d. EOQF) Mångfaldsmodellen FEED (F.d. EOQF)

det lärande nätverket

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Lönepolicy för Umeå universitet

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Frågebanker, frågeuppsättningar och slumpvisa block

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Personal- och arbetsgivarutskottet

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

HÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE

Vision och övergripande mål

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Tjänsteskrivelse Återrapportering av förstelärare, Vallentuna gymnasium

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplan 2015

AISHE 1.0. Akademin för Hållbar Samhälls och Teknikutveckling, Mälardalens Högskola

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

NORDTEK Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Källbacken läsåret 14/15

Digital IUP med Skriftliga omdömen. Guide för Vh

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling

F Ö R E R S Ä T T N I N G S S Y S T E M

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

04 Stödja utbildning av personalen. 03 En kultur för självutvärdering

Lathund för värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

Med företagens glasögon

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare Skåne 1.0 Mats Runsten

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management, 210 sp vid Högskolan på Åland

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten.

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Chefs- och ledarskapspolicy

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

PROTOKOLL a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

Protokoll från Nitus styrelsemöte oktober 2009 på Breanäs, Östra Göinge

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Läkarutbildningen måste

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Resultatredovisning. för Fastställd av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Verksamhetsplan 2015

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

HANDLINGSPLAN TILL KTHs POLICY FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Programme in Nursing 180 higher education credits

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över personer alla typer av företag.

Beteendevetenskapliga programmet, högskolepoäng

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

Transkript:

AISHE Självvärderingsverktyg för hållbar utveckling i högre utbildning

Foto: René Mansi Hållbar utveckling i högre utbildning Hållbar utveckling är en stor utmaning för dagens och morgondagens samhälle. Frågan är hur vi idag ska kunna leva ett gott liv utan att riskera framtida generationers möjligheter att göra detsamma. I den högre utbildningen skolas studenter inför sina kommande yrkesliv. Där finns därför stora möjligheter att lära framtida generationer att arbeta för en hållbar utveckling. Vid Rio-konferensen 99 uppmärksammades för första gången utbildningens betydelse för hållbar utveckling. Sedan dess har insikten om att människors lärande är centralt för hållbar utveckling lyfts fram. På FN-mötet i Johannesburg 00 utropades 005 04 som årtionde för utbildning och lärande för hållbar utveckling. Högskolor och universitet har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. Detta har slagits fast i en rad internationella dokument, till exempel Copernicus-avtalet, Talloires-avtalet och Agenda. I Sverige har riksdagen poängterat betydelsen av hållbar utveckling i den högre utbildningen. 005 infördes följande tillägg i högskolelagen: Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälso sam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Trots att dessa dokument innehåller viktiga riktlinjer för den högre utbildningen så ger inget av dem en konkret beskrivning för hur högskolor och universitet ska gå tillväga för att bäst bidra till en hållbar utveckling. Internationellt har olika bedömningsinstrument skapats för att bedöma hållbarhetsaspekter i högre utbildning och ett av dem är AISHE som vi här vill sprida kunskap om.

AISHE ett bedömningsinstrument för integrering av hållbar utveckling i höge utbildning.4.3.. AISHE-kriterierna är grupperade inom fem fokusområden som är samlade i tre olika kategorier. Dessa är baserade på de första tre av de fyra delarna av en Deming-cirkel: planera, genomföra och utvärdera. En arbetsgrupp inom DHO (Duurzam Hoger Onderwijs) kallad CDHO (Commissie Duurzaam Hoger Onderwijs) tog initiativet till att utveckla AISHE, som står för Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education. Verktyget är tänkt som ett bedömningsinstrument där integrering av hållbar utveckling i högre utbildning kan mätas och förbättras. Det lämpar sig bäst för bedömning av enskilda program och/eller avdelningar. Huidige situatie Gewenste situatie I den svenska översättningen Prioriteiten benämns AISHE som ett sjävvärderingsverktyg. Anledningen till detta är dels att kvalitetsarbete vid högre lärosäten ofta innefattar självvärderingar och dels att vi ännu inte har någon svensk auktoriserad AISHEbedömare. AISHE-verktyget är baserat på en modell för kvalitetsledning som utvecklats av European Foundation for Quality Management, EFQM. Modellen vidareutvecklades av Instituut Nederlanse Kwaliteitszorg, INK, som på svenska kan översättas med det holländska institutet för kvalitetsarbete. Därför kallas den EFQM-INK-modellen. Grundidén med modellen är att organisationer kan befinna sig i fem olika utvecklingsstadier när det gäller integrering av hållbar utveckling...3 5.4.4 3. 5.3 5 4 3 0 AISHE 0 3 4 5 5. 3. 5. 3.3 4.4 GENOMFÖRA i den högre utbildningen. Med hjälp av AISHE kan organisationen bedöma vilket stadium man befinner sig i och slå fast vilket stadium man vill uppnå. Till hjälp i bedömningen används 0 olika kriterier, även om en enskild bedömning inte nödvändigtvis behöver innehålla alla dessa. 3.4 4.3 4. 4. Keurm Keurm. Vision och policy. Vision. Policy 3. Kommunikation 4. Intern miljöledning GENOMFÖRA 3. Utbildningsmål och metodik. Examensprofil. Utbildningsmetod 3. Lärarens roll 4. Examination 5. Resultatbedömning. Personal. Studenter 3. Yrkesverksamma 4. Samhället. Expertis. Nätverk. Expergrupper 3. Kompetensutveckling för personal 4. Forskning och externa tjänster 4. Utbildningsplan. Utbildningsplan. Intergrerad problemlösning 3. Praktik och x-arbete 4. Ämnesdjup och yrkesinriktning FÖRBÄTTRA Till hjälp i bedömningen används 0 olika kriterier, även om enskild bedömning inte nödvändigtvis behöver innehålla alla dessa.

AISHE bedömningsprocess i sex steg En AISHE-värdering kan göras internt eller tillsammans med en extern AISHE-bedömare. Det krävs cirka 5 deltagare, var av minst en person ur ledningsgruppen, cirka åtta lärare, fem studenter och minst en person från den tekniska/ administrativa personalen. En fullständig bedömning kan genomföras på en dag, alternativt på två halvdagsträffar. En AISHE-bedömning innehåller flera olika steg, varav vissa är nödvändiga och andra är valfria: Steg : Förberedelser Innan bedömningen startar ska en intern bedömningsledare väljas och syfte, deltagare och kriterier ska fastställas. Steg : Introduktion till deltagargruppen Innan det första mötet skickas material ut till deltagarna. På plats förklaras sedan hela processen. Om deltagarna inte är så bekanta med begreppet hållbar utveckling, är det en god idé att avsätta lite extra tid på att lära sig mer om detta. Steg 3: Enskild bedömning med poängsättning Deltagarna ska enskilt fylla i en lista med alla kriterier. För varje kriterium ska de göra en egen bedömning av vilket stadium de anser att organisationen befinner sig i. Steg 4: Konsensusmötet Konsensusmötet är den del av bedömningen som tar mest tid, räkna med 4 5 timmar. Vid mötet ska varje kriterium tas upp för diskussion. Genom att väga samman de olika deltagarnas självständiga reflektioner ska deltagarna försöka hitta en gemensam överenskommelse om vilket som är den rätta poängen för organisationen. I första hand är målet att nå konsensus om den nuvarande situationen, i andra hand försöker deltagarna enas om en framtidsvision och formulera förbättringsåtgärder. 3-5 huvudmål väljs. Resultatet kan sedan behandlas i AISHE-verktygets resultatmodul. Steg 5: Uppföljningsarbete (valfritt) Om organisationen så vill, finns flera alternativ för att följa upp bedömningen. Dessa måste skräddarsys för den egna organisationen. Om en extern AISHE-bedömare använts kan han eller hon hjälpa till med att ta fram en konkret handlingsplan eller att förbereda organisationen inför en certifiering. Steg 6: Repetition Det är lämpligt att genomföra en AISHE-bedömning igen efter ett till två år för att mäta hur framgångsrikt arbetet varit. Resultat av en AISHEbedömning En skriftlig beskrivning av nuläge Ett dokument med en beskrivning av önskvärd situation Minst 0 konkreta punkter för kvalitetsförbättring samt En engagerad arbetsgrupp Foto: TommL

Certifikat för högre utbildning CDHO har tagit fram ett certifikat för hållbar högre utbildning, vilket baseras på AISHE. Hittills har ungefär 50 utbildningsprogram i Nederländerna och 0 utbildningsprogram i Belgien tilldelats detta certifikat. Än så länge finns ingen möjlighet till certifiering i Sverige, men de lärosäten som är intresserade av detta har möjlighet att certifiera sina utbildningsprogram via CDHO. Allt material för certifiering kan laddas ner från www.dho.nl/aishe. Användning av AISHE i Sverige Du kan läsa mer om hur en AISHEbedömning går till och teorin bakom metoden i den svenska översättningen av rapporten. Gå in på http:// mdh.se/hogskolan/hu/ och klicka på profilarbete i vänster kolumn. Under 009 planerar flera lärosäten att utföra självvärderingar av ett eller flera utbildningsprogram, bland annat vid Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, det blivande Linnéuniversitetet och Mälardalens Högskola. Arbetet med AISHE rapporteras regelbundet vid HU:s nätverksmöten, (HU Högre Utbildning för Hållbar Utveckling) se www.hu.se. Användning av AISHE internationellt Under perioden 00 008 har cirka 0 AISHE-bedömningar utförts i fyra olika länder och cirka 50 program är certifierade. Intresset för AISHE börjar sprida sig och ett projekt lett av Niko Roorda pågår för att uppdatera, utveckla och internationalisera AISHE för att inkludera inte bara utbildning utan också administration och ledning, forskning samt samverkan med omgivande samhälle. Det nya verktyget, AISHE.0, förväntas bli färdigt under våren 00. Foto: Eva Stoop/Göteborgs universitet Kontakter och adresser AISHEs officiella hemsida: www.dho.nl/aishe WWFs utbildningshemsida: wwf.se/utbildning Kontakter med utvecklare av AISHE AISHE@dho.nl Niko Roorda nroorda@planet.nl Svensk kontakt (även koordinator för forskningsmodulen i AISHE.0) Sylvia Waara sylvia.waara@mdh.se Telefon: 0 0 5 6 Lärosäten med AISHE-certifierade utbildningsprogram (dessa är även delaktiga i utveckling av AISHE.0) Open University, Nederländerna paquita.perez@ou.nl www.ou.nl Leuven University College, Belgien ( program certifierade) wim.lambrechts@khleuven.be www.khleuven.be Produktion och design: ODELIUS 4734, Illustration omslag: Benjamin Haas