EN ARBETSMETOD FÖR FOLKRÖRELSEARBETE SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ

FOLKiRÖRELSE EN ARBETSMETOD FÖR FOLKRÖRELSEARBETE SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ

2 FOLKiRÖRELSE

Innehåll: Inledning - vi vill något! 4 Upplägg - den röda tråden 5 Steg 1 - analysen 6 Uppgift: Välj verksamhetsområde 6 Uppgift: Kartläggning 7 Uppgift: Gör en enkätundersökning 8 Steg 2 - mål 10 Uppgift: Prioriteringslista 10 Uppgift: SWOT-analys 12 Steg 3 - medel 14 Uppgift:Upprätta en handlingsplan 16 Tips - om du vill veta mer! 19 FOLKiRÖRELSE 3

Inledning - vi vill något! Politik är att vilja Olof Palmes klassiska boktitel sammanfattar i fyra små ord det centrala i alla former av politiskt arbete. Utifrån vår partifärg och ideologi måste vi som politiskt aktiva gång på gång ställa oss frågorna: - Vad vill vi? - Vart är vi på väg? - Vad kan jag göra? Socialdemokraterna är en medlemsstyrd folkrörelse. Det är ett påstående som förpliktar, därför att det förutsätter att medlemmarna ska styra politikens innehåll och prioriteringar. Det är ett djärvt påstående, därför att det ställer krav på medlemmarnas engagemang och kunskaper, men även krav på våra ledares förmåga att lyssna och diskutera. Det gäller alla ledare på alla nivåer från S-föreningen och nämndsgruppen till den centrala partiledningen. Det ställer också krav på att vi som rörelse är öppna för att prata och lyssna på vad människor utanför partiet har att säga. Det är det enda sättet för oss att samla fler och aktiva medlemmar för att i slutändan nå fler väljare. Därför måste också processen starta och sluta hos den enskilde medlemmen. Det räcker inte med att vara med och skapa vår gemensamma vilja utan man måste också ta ett ansvar för att vår politik genomförs. Detta studiematerial är ett verktyg för politiskt förändringsarbete. Studiematerialet bygger på arbetarrörelsens tidigare erfarenheter av att gruppens samlade kunskap och engagemang alltid är större än individens. Tillsammans ska vi formulera en politik för framtiden och en handlingsplan för hur vi ska kommunicera med väljarna. Det finns en klar lokal prägel, där det lokala styrs av deltagarna i gruppen. Avsikten är att vi ska låta lokala förhållanden styra vårt arbete. 2009 är det kyrkoval och val till EU-parlamentet. 2010 är det allmänna val till kommun, region och riksdag. Valrörelsen startar nu!!! 4 FOLKiRÖRELSE

Upplägg - den röda tråden En handling styrs av deltagarna Vad är poängen? Ni ska nu bilda en arbetsgrupp som ska arbeta med arbetsmetoden Folk i rörelse. Arbetsmetoden delas in tre delmoment: Analys, Mål och Medel. Tillsammans blir de tre rubrikerna en konkret handlingsplan för er grupp att följa under den tid ni själva väljer. Utöver detta är två målsättningar för Folk i rörelse att vi ska bli fler aktiva medlemmar som förändrar samhället i en socialdemokratisk riktning och ökad politisk diskussion. Vad består de tre rubrikerna av? Analys - För att formulera morgondagens politik måste vi börja med att studera och se dagens... Vi identifierar väljaren, vad väljaren upplever och hur han eller hon upplever oss. Mål - Med analysen som grund ska vi formulera de krav som vi tycker är viktigast. Vi ska tillsammans välja någon eller några politiska frågor att agera utifrån. Medel - Utifrån vår omvärldsanalys och våra politiska prioriteringar formulerar vi en strategi för att bilda opinion, både internt och externt. Partiets rådslag kommer därför att bli en naturlig del av studiecirkeln samtidigt som vi söker upp väljarna och möter dem på deras villkor. Vi kommer att använda traditionella medier och metoder, men vi skall även lära oss att använda de möjligheter som den nya tekniken ger oss. Hur stor ska gruppen vara? En bra storlek på aktivitetsgruppen är 8-10 personer. Alla får plats att komma till tals, alla måste ta sitt ansvar för att uppgifterna blir gjorda. Gruppen måste vara öppen, ni ska hela tiden sträva efter att ta in nya medlemmar i den, det vill säga värva nya medlemmar till partiet. När ni blir tillräckligt många är det dags att dela gruppen. Uppgifterna i häftet I varje avsnitt finns det uppgifter att lösa. Gör dessa efterhand som de kommer, innan ni går vidare. Den ena uppgiften behövs för att kunna lösa den andra. Metoderna som vi har föreslagit finns som beskrivningar i häftet. FOLKiRÖRELSE 5

Steg 1 - analysen Om kartan och terrängen inte stämmer - vilken av dem följer vi då? Det är lätt att bli hemmablind. Ofta tror man att man vet hur det är bara för att man har bott i en stad eller i ett område en längre tid. Som person har jag skapat en uppfattning om världen som fungerar för mig. Det är vad som kallas referensram, ryggsäck eller mental karta. Ett stort problem är att omvärlden förändrar sig fortare än min uppfattning av den. Ett annat problem är att andra människor bär med sig sina ryggsäckar som skiljer sig från min. Första uppgiften blir att göra en grundläggande analys av ert verksamhetsområde. Har ni redan gjort hela eller delar av arbetet förut - använd det, men kontrollera materialet. Verksamhetsområde Politik handlar i mångt och mycket om att se världen ur olika vinklar. Beroende på vem man är väljer man att arbeta med en viss fråga ur en viss vinkel. Ni som aktivitetsgrupp ska välja verksamhetsområde utifrån tre olika huvudteman. Vilket tema ni väljer kommer att styra resten av arbetet och ligga till grund för de politiska verksamheter som gruppen ska utföra. Vi har som exempel valt tre väldigt breda teman: Geografi - Ett geografiskt område är den vanligaste formen för att organisera det politiska arbetet. Vår organisation är traditionellt uppbyggd utifrån geografiska indelningar, även om det finns undantag. Befolkningsgrupp - Ett annat traditionellt sätt är att organisera oss är att göra det utifrån viss del av befolkningen, t.ex. kvinnor, ungdomar eller fackföreningstillhörighet. Ämne - Det tredje sättet att organisera sig är utifrån ämne. Det är inte så vanligt inom arbetarrörelsen, men det finns exempel. T.ex. miljö, mänskliga rättigheter eller mot rasism. Samhällskritisk analys När ni bestämmer er för ett verksamhetsområde gäller det att se området ni valt med kritiska ögon. Ni ska identifiera ett verksamhetsområde där ni tror eller vet att det finns problem som kräver politisk handling. Denna samhällskritik måste finnas med i er motivering. Uppgift: Välj verksamhetsområde Bestäm ert verksamhetsområde. Ni ska bestämma er för om ni vill arbeta utifrån geografi, befolkningsgrupp eller ämne: - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Om ni väljer ett geografiskt område: Om ni väljer en befolkningsgrupp: Om ni väljer ett ämnesområde: - Välj ett område. Motivera. - Välj en befolkningsgrupp. Motivera. - Välj ett ämne. Motivera. 6 FOLKiRÖRELSE

Vad tycker väljarna och vilka är de? Nu har ni valt ett verksamhetsområde och nu är det dags att se vad människor tycker inom det verksamhetsområdet. Vilka är väljarna och vad vet vi om dem? Hur ser vår bild av väljaren ut? All politisk aktivitet påverkar direkt eller indirekt väljarnas sympatier, attityder eller handlingar. Således måste väljarna finnas i fokus för all vår verksamhet. Där finns våra medlemmar, sympatisörer och de som ännu inte röstar på oss. För att kunna nå ut till våra väljare måste vi veta vilka de är, hur många de är och var vi kan möta dem. Samtidigt har vi alla uppfattningar om vem väljaren är och hur den förhåller sig till vår politik. I detta avsnitt skall vi skaffa en gemensam referensram om väljaren för det fortsatta arbetet, kartlägga vem väljaren är och ta reda på hur väljaren ser på oss. Diskutera/skriv ner: Börja med att var och en i gruppen funderar igenom vilken bild den har av väljaren inom ert valda verksamhetsområde. Ta del av Arbetarekommunens valanalys och sammanfatta gruppens bild av väljaren med några nyckelord. Kartlägg därefter översiktligt väljarna i ert valda verksamhetsområde. Har ni ett geografiskt område finns det gott om offentlig statistik som kan hjälpa er att få en bild av väljaren och hur den har agerat i tidigare val. Detsamma gäller om ni valt en särskild befolkningsgrupp som ert verksamhetsområde. Är verksamhetsområdet ett politiskt ämnesområde får man göra omvänt, det vill säga med hjälp av främst valanalyser skapa sig en bild av hur olika befolkningsgrupper förhåller sig till ert politiska ämnesområde. Gör en kartläggning av väljarna inom det verksamhetsområde ni definierade i avsnittet innan. Beroende på vad ni har valt att arbeta utifrån blir analyserna olika. Glöm inte bort att tänka på dem som enbart har rösträtt i kommun- och landstingsval eller i EU-val. Titta på det förra valresultatet utifrån: - Valresultat - Förändring jämfört med förra valet - Valdeltagande - Röstsplittring Statiska centralbyrån SCB har omfattande statistik. Andra källor är stat och kommun, intresseorganisationer och den egna organisationen. Valstatistik hittar ni på www.val.se. Gräv inte ner er för djupt i statistiken utan nöj er med att skaffa er en översiktlig bild av hur väljarkåren inom ert område ser ut. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Uppgift: Kartläggning Gör en kartläggning: Om ni valt ett geografiskt område Hur många är väljarna? Hur röstade man i föregående val? Vem är väljaren i området? Kön, ålder, utbildning sysselsättning etc. Var kan vi möta dem? Om ni valt en avgränsad befolkningsgrupp Hur många ingår i gruppen? Hur röstade gruppen i föregående val Vem är väljaren i gruppen? Kön, ålder, utbildning sysselsättning etc. Var kan vi möta gruppen? Om ni valt ett politiskt ämnesområde Vilka intresseorganisationer är aktiva inom ert politiska ämnesområde? Vilka attityder har väljaren tidigare visat för ert politiska ämnesområde? Finns det grupper av väljare som visat ett större intresse för ert politiska ämnesområde? Var kan vi möta väljaren? FOLKiRÖRELSE 7

Hur ser väljarna på oss? Vi har nu genomfört två av de tre stegen i vår analys av väljaren. Vi har sammanfattat vår preliminära självbild av väljaren i några nyckelord, kartlagt väljaren via tillgänglig offentlig information och skall nu till detta foga väljarens bild av oss. Börja med att diskutera hur ni tror att väljaren i ert verksamhetsområde ser på oss och sammanfatta det i några nyckelord. Med hjälp av nyckelorden ska ni sedan utforma och genomföra en enkel enkät om hur väljarna uppfattar oss. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Diskutera utifrån enkätsvaren och den information ni samlat från SCB, valresultatet med mera: - Sammanfatta analysen av väljaren i ert verksamhetsområde med några nyckelord. - Hur uppfattar väljarna oss? Det är inte säkert att vår självbild överensstämmer med den bild väljarna har av oss. - Fick ni det svar ni förväntade er och vilka slutsatser drar ni av det? Er analys måste ske med kritiska ögon... Uppgift: Gör en enkätundersökning Gör en enkät där ni ställer några frågor om hur väljarna uppfattar Socialdemokraterna inom det område ni har valt. Gå ut och be folk att svara på enkäten. Tänk på att en enkät inte är statistiskt korrekt, men det ger ändå en bild av hur de personer ni har träffat ser på er. Läs mer på nästa sida om hur man gör en bra enkät. 8 FOLKiRÖRELSE

Metod: Att göra en enkät Som man frågar får man svar Denna sanning gäller speciellt när man gör enkäter eller intervjuer. Frågan ni måste ställa er är om ni vill bekräfta era egna åsikter och uppfattningar eller lära er vad andra faktiskt tycker. Ett enkätarbete består av fyra delar - utforma enkäten, ställa frågorna, sammanställa svaren och slutligen analysera och diskutera svaren. Utforma enkäten: Huvud Här vill vi se vem som svarar på enkäten. Lämpliga frågor att ställa i en enkel enkät är: - Kön - Ålder När man gör stora enkäter tar man ofta med fler faktorer som yrke, bostadsort, familjesituation etc. Ni kan själva välja om ni vill ha med fler faktorer, men tänk på att ju fler frågor ni har i huvudet, desto fler svar måste ni ha för att det ska vara meningsfullt. Dessutom blir sammanställning och analys mer arbetskrävande. Ett tips; Vill ni inte fråga om åldern kan man istället ha åldersgrupper som svarsalternativ tex 15 30, 30 50, 50-70, 70-. Låt dina frågor avgöra vilka åldersgrupper du väljer men ha inte för många. Svarsdel Här ställer vi de faktiska frågorna. Undvik öppna frågor av typen Vad är viktigt för dig, utan ställ mer specifika frågor som Har socialdemokraterna en bra skolpolitik. Ni ska inte lägga så kallade svansar på frågorna eftersom de snedvrider svaren. Se nedanstående exempel: Är det bra med hårdare straff om det sänker brottsligheten? Använder ni denna typ av fråga kommer ni att få svar på svansen (kursiverad) och inte själva frågan. Istället ska ni ställa frågan så här: Är det bra med hårdare straff? Då får ni veta vad svaranden tycker istället för att bekräfta era egna åsikter. Det är också viktigt att ha bra svarsalternativ. Vi rekommenderar ett av två alternativ: Alt. 1 - Ja, nej, vet ej är enklast, men ger inte rum för nyanser. Alt. 2. - Svaren utformas som en skala från 1-7 där 1 är mycket dåligt och 7 är mycket bra. 4 blir då ett neutralt svar. Genomföra enkäten: När ni genomför enkäten ska ni tänka på vilka svarsgruppen är och var ni ska hitta dem. Det bestämmer var ni ska vara och vilka ni ska fråga. Enkättillfället är också ett bra tillfälle att värva medlemmar och nya deltagare till aktivitetsgruppen. Avsluta gärna med en fråga om man kan tänka sig att bli aktiv i socialdemokraterna och ha värvarblocket i bakfickan. Sammanställa svaren: Ni måste bestämma er för om ni ska dela upp svaren utifrån vem som har svarat. Om ni är ovana vid att göra enkäter rekommenderar vi att ni delar upp sammanställningen i två delar; en som beskriver svaren på frågorna och en som beskriver vilka som svarat. Med den här metoden får ni inte svar på om det till exempel är skillnader mellan man och kvinna, eller ung och gammal. Ni får däremot veta vilka som har svarat på enkäten. Analysera svaren: Skriv ut en sammanställning och diskutera svaren. FOLKiRÖRELSE 9

Steg 2 - mål Först bestämmer man sig, sen bestämmer man Under väldigt lång tid var den svenska debatten präglad av våra tre beslutsnivåer. Vi hade nationella beslut som togs av vår riksdag, regionala beslut som främst gällde vården togs av landstingen och lokala beslut som togs i kommunerna. Vardagspolitiken var nationell, internationella frågor kunde tidvis dominera debatten, men påverkade inte nämnvärt våra dagliga liv. Detta sätt att se på politiken kommer dock inte att hålla i framtiden. Problem, större än vad vi kan ana, kräver att vi agerar både lokalt och internationellt. Ett sådant problem är klimatet, ett exempel ser du här till höger. Vi socialdemokrater måste mer än någonsin inse att lokala frågor i allt större utsträckning påverkas av globala beslut men också tvärtom att beslut i Malmö påverkar globalt. Agenda 21 hade en slogan som löd tänk globalt, handla lokalt. Denna gör sig mer gällande än någonsin. Den globaliserade ekonomin, inträdet i EU och den medföljande regionaliseringen medför att vi även på lokal och regional nivå måste tänka utanför landets gränser. Beslut tagna i Köpenhamn, Bryssel och Kapstaden påverkar det dagliga livet för Malmöborna och vice versa. Det ställer krav på oss som rörelse. Vi måste lära oss att tänka i fyra dimensioner istället för tre. Växthuseffekten - ett exempel där politiska beslut behövs i flera dimensioner.. Här nedan ser du ett exempel på hur man med lokala lösningar, försökt lösa ett globalt problem utan att se helheten... 1. Nordpolens glaciärer smälter på grund av växthuseffekten och det kalla vattnet... Vikten av prioriteringar Naturligtvis ska vi ha ett heltäckande politiskt program i bakfickan för alla de fyra dimensionerna inom alla politiska områden. Väljarna ska kunna se ett sammanhang och en röd tråd från det lokala till det globala, men ingen människa kan driva alla frågor samtidigt. Ingen förening kan greppa hela det politiska spektrat. Vi måste lära oss prioritera vad vi ska driva och faktiskt erkänna att både vi och väljarna har hjärtefrågor. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Politiska krav I uppgiften som ni har gjort precis har ni definierat de politiska frågor ni ska arbeta med under det kommande halvåret. Nu är frågan vilken uppfattning socialdemokraterna har i dessa frågor. Partiets officiella åsikter bestäms i slutändan av partikongressen. Lokala och regionala frågor beslutas av arbetarkommuner respektive partidistrikt. Diskutera/skriv ner: - Vad tycker socialdemokraterna i de frågor ni har valt? - Vad tycker ni? - Formulera konkreta politiska åtgärder för de frågor ni har valt. - Vad gör man som medlem om vill ändra partiets officiella ståndpunkt? Fundera ut några olika alternativ för hur man kan gå tillväga. 2....påverkar den varma Golfströmmen som ser till att Sverige är odlingsbart och möjligt att leva i. 3. För att förhindra att Golfströmmen störs och för att dämpa den globala uppvärmningen finns det idag bilar som går på etanol. 4. Etanolen görs av bland annat sockerrör som odlas där det tidiagare var regnskog. Med regnskogen borta, fövärras växthuseffekten! Uppgift: Prioriteringslista Ni ska som grupp formulera och definiera de politiska frågor/mål som ni tycker är viktiga inom det verksamhetsområde ni har valt. Metoden för detta kallas Metaplansövning och beskrivs på nästa sida. Använd er av analysen ni har gjort i föregående kapitel för att få fram förslagen till politiska frågor/ mål. Tidsperspektivet är fram till valen 2009 och 2010. 10 FOLKiRÖRELSE

Metod: Metaplansövning Metaplan är en teknik för att engagera grupper. När arbetet i gruppen startar visualiseras frågor och svar och diskussionen förs framåt på ett strukturerat sätt. Man går från helikopterperspektiv till markperspektiv. Exempel på Metaplansövning kring vilka frågor man ska driva inom skolpolitiken: 1. Handledaren delar ut post it-lappar och tuschpennor till deltagarna. Alla uppmuntras skriva 3-5 frågor som de anser att gruppen ska driva. 2. Alla lappar samlas in av handledaren, läses upp och sätts upp på väggen eller på ett blädderblock. Lapparna grupperas så att liknande idéer hamnar bredvid varandra. Alla grupper av lappar ringas in och ges en rubrik. 3. Alla deltagare får en tuschpenna. Med denna ska de sätta ett streck = en röst vid den fråga man tycker är viktigast. Totalt får man sätta tre streck. Sina streck kan man sätta vid tre olika frågor eller alla tre vid en och samma fråga. 4. Handledaren räknar strecken/rösterna. De fem frågor som fått flest streck/röster blir på detta sätt er prioritering. 5. Utifrån prioriteringarna upprättas en handlingsplan. Välj två frågor som ni ska arbeta med på kort sikt - inom det närmsta halvåret - och välj tre som ni ska ta på längre sikt. För varje fråga ska ni formulera följande: avskaffa betygen alla elever ska börja i gymnasiet alla ska gå i gymnasiet Stoppa privata skolor Mål - vad vill vi uppnå Start - när ska vi starta Klart - när kan det vara klart Ovanstående prioriteringar bör man göra två gånger om året. Det är viktigt att planera långsiktigt så att vi inte hamnar i en ond cirkel där vi enbart hanterar det som är akut, frågor som oftast väcks av någon annan än oss själva. Det är å andra sidan viktigt att vara tillräckligt flexibel för att kunna göra aktioner i aktuella frågor som vi anser vara viktiga och att på ett bra sätt hantera nya frågor och tillfälliga mediestormar utan att huka oss i buskarna. FOLKiRÖRELSE 11

SWOT-analys av målen Grunden för all form av planering är att analysera sig själv och omvärlden. Vi måste veta våra egna styrkor och svagheter för att uppnå målen. Vi måste även veta hur omvärlden ser ut. Ett sätt att göra detta är genom att använda SWOT- analysen. När vi studerar en SWOT måste vi se samband och sammanhang. Vi måste se vår organisation i ljuset av vad vi vill göra och vem vi ska göra det med. Ett exempel kan du se i metodbeskrivningen. Beslut vi fattar i en fråga påverkar alltid andra områden. Rätt använd kan en SWOTanalys hjälpa oss att se sambanden. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Precis som när man spelar schack måste man veta sina styrkor och sina svagheter för att nå sina mål. Uppgift: SWOT analys Gör en SWOT-analys av era politiska prioriteringar i det verksamhetsområde ni har valt. Ta hänsyn till vår nuvarande politik, vår organisation och er grupp och sätt allt i ett sammanhang. Diskutera/skriv ner: - Syftar våra politiska mål till att stärka svaga områden? - Har vi en strategi för att dra nytta av verksamhetsområdets möjligheter och parera hoten? - Är vår egen organisation en styrka eller en svaghet inom ert område. 12 FOLKiRÖRELSE

Metod: SWOT-analys SWOT-analysen är en enkel och användbar metod för många sammanhang. Metoden har skapats för företag men kan lika bra användas i föreningar. Den kan användas bland annat för att analysera strategier, göra utvärderingar och nulägesanalyser och för att dra upp riktlinjer för framtiden. En SWOT kan också användas när man ska formulera en gemensam strategi gällande någon fråga, oavsett om den är stor eller liten. Exempel på SWOT kring arbetsmiljö: Styrkor - (S) kan arbetsmiljö - Bra kontakt med facken Svagheter - Klimatfrågor känns mer angelägna S - Strength = Styrkor W - Weakness = Svagheter O - Opportunities = Möjligheter T - Threats = Hot Grundläggande för SWOT-metoden är att man bearbetar materialet i flera steg, från fri spåning till att sortera, bearbeta och gå vidare med det som är centralt och viktigt. Möjligheter - Konkret fråga att jobba med - Motiv för att engagera nya medlemmar Hot - Försvagad fackförening - Borgerlig regering Hur genomförs metoden? För att utföra denna analys delar man in ett blädderblock i fyra rutor (S, W, O, T). Man kan starta till exempel med S. Alla starka sidor samt fördelar skrivs upp. Därefter listas under W alla fel, hinder och problem som finns i nuläget. Rutorna S och W bildar tillsammans nuläget. Gruppen diskuterar igenom och röstar fram vad som den verkligen vill värna om i framtiden och vilka problem som är angelägna om att få lösta på kort sikt. Sedan går gruppen vidare mot framtiden och gör på motsvarande sätt för O. Det finns inga begränsningar kring möjligheterna. Alla skrivs ner och sorteras sedan. Gruppen avslutar med T. Vilka hot och hinder finns det? Rutorna O och T sorteras därefter och de mest intressanta möjligheterna och de värsta hoten för framtiden plockas fram. För att få fram en konkret handlingsplan kan gruppen fortsätta att arbeta med dessa frågor. FOLKiRÖRELSE 13

Steg 3 - medel snacka går ju... Okej, nu har vi gjort en analys på det område som vi valt. Vi vet vad väljarna tycker och hur statistiken ser ut. Utifrån detta har vi även formulerat tydliga socialdemokratiska mål. Vad vi ska uppnå och under vilken tid... Nu går vi till det avgörande och viktigaste steget; Hur uppnår vi målen? Vilka resurser har vi? Vilka verktyg/medel behöver vi för att nå målen? I detta steg ska vi titta internt, i vår egen organsiation, och externt, på vilka forum och kanaler vi kan använda. När ni ska bilda opinion för att nå era mål, är det viktigt att ni förmedlar ett tydligt och klart budskap. Den bild ni vill förmedla ska vara så tydlig att alla kan förstå den och känna igen sig i den. Diskutera/skriv ner: - Vad är vårt budskap? Vilken bild av målen vill vår grupp ge? Formulera bilden i en eller två meningar och låt den genomsyra de medel ni här använder er av. När medlen inte fungerar och budskapet inte når ut? Hur kan vi övertyga fler att tycka som vi? Hur når vi dem bäst som omfattas av våra mål? Detta är inte lätt och ofta kan det slå fel eller budskapet går helt enkelt inte fram. Man kan ta valrörelsen 2006 som varnande exempel. Vi förlorade på att vår politik inte nådde ut och att väljarnas uppfattning av oss inte stämde med den bild vi ville ge. Det finns en gammal sanning som säger att den som bäst beskriver verkligheten, vinner. Med andra ord, era mottagare av budskapet måste kunna känna igen sig, identifiera sig med er, ert problem och era förslag på lösningar. Om människor inte gör det, då lyssnar de inte heller.därför är det viktigt att följa upp och kontinuerligt utvärdera. Om människor inte känner igen sig, fundera nytt och prova något annat. Medel i vår egen organisation För att driva igenom att ens politiska mål även blir socialdemokraternas generella måste vi bilda opinion. Detta kan vi göra genom att: - Skriva insändare och artiklar till rörelsens egna tidningar som t.ex. Hjärter Ess, Aktuellt i politiken och Tiden. - Anordna möten med de socialdemokratiska politiker som är ansvariga för det område ni sysslar med. - Bjuda in till seminarier och föreläsningar kring ert ämne och de slutsatser ni har dragit. - Skriva motioner och få till stånd bindande beslut som går i er riktning Diskutera/skriv ner: - Finns det fler medel man kan avända sig av internt? Vilka i så fall? - Vilket medel passar ert budskap bäst för den interna påverkan? Socialdemokratisk affisch från valet 2006 14 FOLKiRÖRELSE

Vilket medel använder ni för att nå ut med budskapet? Utåtriktade medel Nu är det dags att titta utåt. Exempel på externa medel finns det gott om. En del nya, en del gamla. Bland de vi traditionellt använt oss av kan vi nämna torgmöten, gårdsfester, valstugor och arbetsplatsbesök. Diskutera/skriv ner: - Finns det fler medel man kan avända sig av internt? Vilka i så fall? - Vilket medel passar ert budskap bäst för den interna påverkan? Utåtriktade medel Nu är det dags att titta utåt. Exempel på externa medel finns det gott om. En del nya, en del gamla. Bland de vi traditionellt använt oss av kan vi nämna torgmöten, gårdsfester, valstugor och arbetsplatsbesök. Andra exempel på externa medel är olika medier. Bland de nya medierna finns självklart internet och Youtube. Youtube är en slags internetbaserad tv där vem som helst kan lägga upp små inslag som man spelat in. I Malmö har vi dessutom en egen lokal tv-kanal där det är billigt att både sända och producera egna korta tv-program. Ett tredje och väl använt verktyg är olika former av trycksaker. Enkla lokala material kan vara väldigt effektiva dels därför att de är anpassade till lokala perspektiv, dels därför att de framstår som mer äkta och folkrörelsemässiga än glansiga produkter från de centrala reklambolagen. De kostar dock en del pengar att framställa och kräver resurser både i form av kunskap, i pengar och en organisation för att nå ut. Diskutera/skriv ner: - Vilka medel och medier är lämpliga för oss för att påverka vår valda väljargrupp? Samarbete med andra organisationer Vår organisation är uppbyggd som en traditionell folkrörelse. Det innebär att den faktiskt är mer flexibel och varierad än vad vi ibland kan tro och hävda. I vårt parti finns det S- föreningar som specialiserat sig på särskilda frågor och i arbetarrörelsen i stort finns det många olika organisationer för särskilda ändamål. Till exempel kan arbetarrörelsen stoltsera med eget livsmedelsföretag (Konsum), försäkringsbolag (Folksam) och studieförbund (ABF). Förr hade vi till och med ett eget resebolag. Utöver det är det framförallt det ideella arbete som våra medlemmar utför, som gör oss framgångsrika. Hur ser det ut i det övriga samhället då? Ja, faktiskt ganska ljust. Fortfarande är svenskar väldigt aktiva i olika hjälporganisationer, idrottsföreningar, kulturföreningar och politiska föreningar. Vår stora styrka ligger i samarbetet med många av dessa organisationer. Tyvärr har vi på senare år sett att detta samarbete minskar. Fortsätter utvecklingen riskerar vi att bli ganska isolerade som parti... Vi tappar kontakten med folk som vi säger oss representera. I längden skadar detta oss som folkrörelseorganisation. Diskutera/skriv ner: - Vilka organisationer kan vi samarbeta med? FOLKiRÖRELSE 15

Knyta ihopa säcken Nu är det dags att knyta ihop säcken, att sammanfläta alla de uppgifter ni har löst, mål ni har skapat och medel ni har valt. Allt detta ska bli en handlingsplan där vi påverkar politiken samtidigt som vi engagerar medlemmar och når väljare. - Dags att lösa sista uppgiften här till höger! - Samarbete med löntagarorganisationerna har alltid varit självklart för oss socialdemokrater. Uppgift: Upprätta en handlingsplan Formulera en konkret handlingsplan genom att: 1. Skriv ner ert verksamhetsområde. 2. Beskriv er väljargrupp. 3. Sätt upp era målsättningar 4. Formulera ert budskap i en eller två meningar. 5. Välj era medel för att påverka internt: Vi har här valt ut att ett av dessa medel ska vara att skriva en motion. Utöver detta ska ni välja minst två medel till för att bilda opinion internt. 6. Välj era medel för att påverka utåt: Vi har valt ut att ni ska skriva en insändare. Beskrivning på hur man skriver en insändare finns på sidan 16. Utöver detta ska ni välja minst två verksamheter/medel till. 7. Välj en eller ett par samarbetsorganisationer. 8. Gör en tidsplan och fördela ansvaret i aktivitetsgruppen. 9. Genomför det! 16 FOLKiRÖRELSE

Metod: Att skriva motioner När vi talar om motioner i detta sammanhang menar vi förslag. Motionsrätten innebär att varje medlem i partiet har rätt att ställa förslag till organisationen som denna måste ta ställning till. När en motion bifalls blir det partiets ståndpunkt. Rätten att motionera handlar med andra ord om möjligheten att påverka. Hur är en motion uppbyggd? En motion består av tre delar - se exempel på en motion till höger. Rubrik Rubriken ska sätta en överskrift till motionen. Brödtext En text där motionären förklarar och ger en bakgrund till förslagen. Brödtexten kan vara av varierande längd och inne-hålla såväl fakta som argument. Att-satser Att-satserna är de konkreta förslagen brödtexten ska argumentera för. De är dessa som man fattar beslut om. Orsaken att de kallas attsatser är de börjar med att. Motionsbehandling Motionen ställs till din S-förening. Styrelsen behandlar den och ger ett utlåtande där de föreslår ett av två alternativ: Alt. 1. Föreningen ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till arbetarkommunens representantskap som sin egen. Alt. 2. Föreningen avslår motionen beslutar att skicka den som enskild. På representantskapet sker samma process. Styrelsen avger ett utlåtande och mötet tar samma typ av beslut som på föreningsmötet. Alla motioner tar denna väg. Om man motionerar om en helt lokal fråga stannar motionen där. Är det en regional fråga eller en nationell fråga som motionären vill lyfta skickas den vidare till partidistriktets årskonferens. Om den tas där blir motionen hela det skånska partidistriktet. Partiets högsta beslutande organ är partikongressen. Den hålls vart fjärde år. Inför kongressen kommer Malmö arbetarkommun att ha minst ett representantskap som kommer att behandla motioner till partikongressen. Vill du veta mer eller se fler exempel på motioner, så ta kontakt med expeditionen. FOLKiRÖRELSE 17

Metod: Att skriva insändare Här får du en kort beskrivning av vad man bör tänka på när man skriver en insändare. Följer du dessa enkla regler är det inte så svårt som det först kan verka. Skriv kort och kärnfullt Korta insändare har stort läsvärde, därför att alla orkar och har tid att läsa dem. Debattartiklar vänder sig oftast till dem som redan tagit ställning och inriktar sig på en mer djuplodande argumentation. Även om du tycker att det finns många bra saker att nämna i insändaren, bör du motstå frestelsen att göra det. Skriv då hellre flera insändare, som var för sig koncentrerar sig på ett mindre område. En publicerad insändare med bara det bästa argumentet är bättre än en som inte kommer in därför att den är för lång. Sätt inte rubrik på din insändare. Det behövs inte, det gör redaktören själv. Tidningar tillåter ofta ett maximalt antal tecken för varje insändare. Kolla med din lokaltidning. Skriv enkelt och lättläst! Använd inga svåra och ovanliga ord. Vi har väldigt lätt för att härma nya ord kanske utan att begripa den rätta innebörden i dem. Det kan vara ord som logistik, kvalitetssäkra med flera. Undvik onödigt komplicerad satsbyggnad. Skriv hellre korta meningar än långa med många satser. Skriv vårdat! Stavnings och grammatikfel avleder från innehållet. Korrekturläs insändaren och leta grundligt efter fel, innan du skickar in den, eller be någon annan göra det. Sök fakta och skriv därefter! Kolla noggrant alla uppgifter, innan du sänder iväg inlägget. Ibland kan det vara lämpligt att söka fakta på olika håll och från olika källor. Ofta upptäcker du, att du hittar olika uppgifter om samma sak. En dagstidning ser alltid till nyhetsvärdet och hur högt det är. Er insändare kan i sig ha ett nyhetsvärde, om den kommenterar en aktuell händelse. Den ligger därmed bättre till än en insändare som handlar om ett redan avhandlat, nästan bortglömt, ämne. I det senare fallet gäller det att komma med helt nya synpunkter som kan väcka liv i debatten igen. Skriv under med namn! Helt anonyma insändare går oftast direkt i papperskorgen. Helst ska du skriva under med ditt eget namn. Då står du för insändaren och uppfattas av läsarna ha ett ärligt uppsåt. Som anonym betraktas du inte vara lika trovärdig. Om du tillhör något slags förening eller annan gruppering, kan du signera med ditt namn och gruppens namn. Oftast räcker det med bara ditt namn. Är ni flera om insändaren, så skriver alla under och anger eventuellt grupptillhörighet. Uppföljning! Slå dig inte till ro, så fort du lagt kuvertet med insändaren på lådan eller mejlat iväg den. Kolla tidningen/tidningarna noga varje dag, om din insändare blivit införd. Har du inte sett till den på en vecka, sa efterlys den på redaktionen. Följ upp med nya argument Om du har fått svar på din insändare och vill bemöta några punkter i det, plocka genast fram dina sparade argument eller sök fler. Men använd inte alla dina argument för att besvara insändaren. Du kan behöva dem till ett andra svar. Du har kanske satt igång en debattduell. Svar är lättast att få in och ju kortare desto bättre. Svara omedelbart, gärna samma dag som du läst insändaren. Text: Jan Svärd 18 FOLKiRÖRELSE

Tips - för dig som vill veta mer! För dig som vill veta mer och ha fler tips på metoder har vi samlat material och information på expeditionen och på webben. Från expeditionen kan du bland annat få följande material: Skrivfront Skriv insändare och motioner - bilda nätverk Metoda lagspel 97 sätt för individ och grupputveckling Att starta och leda så att det blir resultat En bok om ledarskap i Socialdemokratin Vi har även studie- och rådslagsmaterial samt filmer kring de flesta politiska ämnen. Hemsidan På www.malmo.sap.se/medlemsforum kan du hitta förteckningar över föreläsare. Personer som er aktivitetsgrupp kan bjuda in för att få veta mer om ert ämne. På samma sida kan du också hitta våra inspiratörer. Dessa är aktivitetsgruppens stora resurs om ni vill komma igång med arbetet eller behöver hjälp under tiden som arbetet pågår. Expeditionen når du på tel: 040-631 22 30 FOLKiRÖRELSE 19

FOLKiRÖRELSE - ett samarbete mellan ABF och Socialdemokraterna i Malmö Text/layout: Peter Johansson, Björn Gudmundsson och Andreas Schönström