Kvalitetsredovisning 2015
Innehållsförteckning 1 Gymnasieskola... 5 1.1Systematiskt kvalitetsarbete... 5 1.1.1 Inledning... 5 1.1.2 Medborgare... 5 1.1.3 Medarbetare... 13 1.1.4 Hållbar samhällsutveckling... 16 1.1.5 Ekonomi... 18 1.1.6 Omvärld... 20 2 Teknik... 22 2.1Systematiskt kvalitetsarbete... 22 2.1.1 Medborgare... 22 2.1.2 Hållbar samhällsutveckling... 25 3 El- och energi... 28 3.1Systematiskt kvalitetsarbete... 28 3.1.1 Medborgare... 28 3.1.2 Omvärld... 30 4 Industritekniska... 31 4.1Systematiskt kvalitetsarbete... 31 4.1.1 Medborgare... 31 5 Bygg- och anläggning... 34 5.1Systematiskt kvalitetsarbete... 34 5.1.1 Medborgare... 34 6 Handels... 38 6.1Systematiskt kvalitetsarbete... 38 6.1.1 Medborgare... 38
6.1.2 Omvärld... 38 7 Ekonomi... 40 7.1Systematiskt kvalitetsarbete... 40 7.1.1 Medborgare... 40 8 Estet-Media... 43 8.1Systematiskt kvalitetsarbete... 43 8.1.1 Medborgare... 43 8.1.2 Omvärld... 47 9 Restaurang- och livsmedel... 48 9.1Systematiskt kvalitetsarbete... 48 9.1.1 Medborgare... 48 9.1.2 Medarbetare... 49 10 Naturvetenskap... 51 10.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 51 10.1.1 Medarbetare... 51 10.1.2 Hållbar samhällsutveckling... 52 10.1.3 Omvärld... 53 11 Estet-Musik... 55 11.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 55 11.1.1 Medborgare... 55 12 Samhällsvetenskap... 58 12.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 58 12.1.1 Medborgare... 58 12.1.2 Medarbetare... 59 13 Vård- och omsorg... 61 13.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 61
13.1.1 Medborgare... 61 13.1.2 Medarbetare... 63 14 Fordon- och transport... 64 14.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 64 14.1.1 Medborgare... 64 14.1.2 Omvärld... 66 15 RO4... 68 15.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 68 15.1.1 Inledning... 68 15.1.2 Medborgare... 68
1 Gymnasieskola 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1.1 Inledning Organisation Inför läsårsstarten gjordes en mindre omorganisation, vilken innebar att skolformschefen även fick rektorsrollen med chefsansvar för de fyra biträdande rektorerna. Samtidigt inrättades en tjänst med chefsansvar för administration, elevhälsa, bibliotek och kvalitetsarbete. Under läsåret har en utökning gjorts med ytterligare en tjänst som biträdande rektor för introduktionsprogrammen. Skolinspektion Under läsåret har Skolinspektionen genomfört en ordinarie kommuninspektion. I rapporten visas på ett antal utvecklingsområden för Bessemerskolan. Elevhälsa Under året har elevhälsans arbetssätt utvecklats, vilket inneburit att det finns en tydlig arbetsgång och inriktningen på arbetet är mera främjande och förebyggande än tidigare. Mot bakgrund av det ökade antalet nyanlända, främst till språkintroduktion, har arbetsbördan ökat för elevhälsans personal och i synnerhet för skolsköterskorna, vilket gjort att de inte fullt ut hunnit med sina uppdrag. Detta har redovisats i avvikelserapport. Systematiskt kvalitetsarbete För att skapa ett långsiktigt hållbart systematiskt kvalitetsarbete har ledningsgruppen, förstelärararna samt representanter för administration och elevhälsa genomgått i en utbildning i processarbete. I utbildningen ingick att definiera processer. De valda processerna utgick från Skolinspektionens rapport. För att stödja arbetet har ett digitalt system, Stratsys, köpts in. Användningen av detta håller på att implementeras. Perspektiv: 1.1.2 Medborgare
1.1.2.1 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. 1.1.2.1.1 Våren 2015 har Bessemerskolan ytterligare stärkt sitt kvalitetsarbete. Processarbetet är implementerat i ledningsgruppen och bland förstelärarna. Processarbetet har kunnat implementeras tack vare att det prioriterats av skolans ledning. Orsaken till att det prioriterats så högt är att rektor och hela ledningsgruppen i ett tidigare skede fått insikt om betydelsen av att inta och bibehålla kontrollen över verksamhetens processer för att kunna styra utvecklingen i önskvärd riktning. Insikten om vikten av detta arbete har erövrats tack vare strategiska utbildningsinsatser, vilka kunnat genomföras på grund av att tid avsatts för dessa. Ytterligare en viktig bidragande orsak är att det inrättats en tjänst med uppdrag att stödja ledningen i kvalitetsfrågor. Tjänsten har tillsatts utifrån att det systematiska kvalitetsarbetet är ett så centralt område i styrdokumenten. Att arbetet verkligen blir systematiskt förväntas få dubbel effekt, dels kommer rätt åtgärder att vidtas, dels kommer tid på sikt att frigöras som kan läggas på huvuduppdraget. Gymnasieskola Processarbetet är implementerat i ledningsgruppen och bland förstelärarna. Samtliga definierade processer är avstämda mot Kunskapsförvaltningens dokumentplan och delegationsordning. Genomfört Ja eller Nej Dokumentplan och delegationsordning har varit 100% 100% 100% 100% 100%
föremål för genomgång och eventuella behov av åtgärder är definierade. Genomfört Ja eller Nej Processen kring delegationsordning rektorbitr. rektor är definierad till steg fyra på SIQ:s processtrappa. Ledningsgruppens arbetsformer är utarbetade arbetet har stärkts ytterligare så att analyser genomförs utifrån en process som definierats till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Processen för hantering av nationella prov är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa Skolledarna använder EdWise som ett led i uppföljningen av verksamheten Lektionsbesök är genomförda hos varje lärare minst en gång under läsåret och återkoppling har givits. Programutvecklingsdiskussion er är genomförda på alla program med rektor och bitr. rektor närvarande. Svarsfrekvensen på elevenkäten har förbättrats 50% 100% 50% 50% 100% 50% 100% 0% 100% 0% 0% 100% 0% 100% 96% 100% 96% 67% 100% 67% Planera och genomför utbildning tillsammans med SIQ. Utifrån insikten om vikten av att ha kontroll på processerna har skolledningen prioriterat såväl tid som ekonomiska medel för att genomföra utbildningen. Tack vare att en av SIQ:s tidigare medarbetare startat eget företag där han utbildar organisationer i SIQ:s modell för processorienterad verksamhetsutveckling var det möjligt att genomföra utbildningen på Bessemerskolan.
Arbeta med processerna enligt SIQ:s modell Det har skett ett tydligt arbete med de prioriterade processerna. Skolinspektionens rapport blev ett stöd både vad gäller prioritering och förståelse för uppdraget. Den genomförda utbildningen bidrog på flera sätt, bl. a genom att stöd gavs av utbildningsledaren, tid avsattes och det blev en liten "piska" att man var tvungen att ha uppgifterna klara till nästkommande utbildningstillfälle. Inför fortsättningen är det viktigt att ha en tidsplan och att följa upp alla processer enligt given mall. Kontrollera om det finns några krav på processerna i dokumentplan och/eller delegationsordning Gå igenom dokumentplan och delegationsordning. Definiera behov av åtgärder. Vidta åtgärder. Beslut om delegationsordning, definiera och implementera processen. Definiera ledningsgruppens arbetsformer Gruppen har arbetsformer för mötestider, dagordning, protokoll och spelregler. Däremot saknas ofta tid och möjlighet till strukturella frågor, eftersom vardagsfrågorna tar över. Ett sätt att hantera detta fenomen skulle kunna vara att hitta andra tider för dessa. Ett förbättrat verktyg för dagordningar och protokoll skulle underlätta liksom en tydligare ärendegång med bättre förberedda frågor. Definiera processen för analysarbete och genomför analys utifrån densamma. Definiera processen för hantering av nationella prov och utse processansvarig Processen är inte definierad då andra processer givits högre prioritet utifrån Skolinspektionens rapport. En rad problem och förbättringsområden har dock identifierats under året t ex: Posthantering, anpassningar för elever med behov av särskilt stöd, rutiner för beställning. Ta fram en lägsta nivå för skolledarnas användning av EdWise Planera in lektionsbesök och tid för uppföljning. Genomför besök och uppföljningar. Upprätta ett underlag för genomförande av programutvecklingsdiskussioner av vilket det ska framgå vilka frågor som ska behandlas och hur de ska vara förberedda av respektive part. Stäm av underlaget i samverkansgruppen. Planera in diskussionstillfällen och genomför dem. Underlag är utarbetade och samtal genomförda med alla elever och alla lärare, utom bygglärarna (framskjutet till höststarten). Arbetet har givits prioritet av rektor då det ses som ett viktigt led i rektors uppföljning av verksamheten. Uppföljningen har utgått från rektors ansvar i läroplanen. De flesta program har förberett samtalet bland både elever och lärare och underlagen skickades i de flesta fall in i tid. Rektor var från början tydlig med att det görs röda och gröna markeringar, som
Upprätta ett underlag för genomförandet av programutvecklingsdiskussioner av vilket det ska framgå vilka frågor som ska behandlas och hur de ska vara förberedda av respektive part. Stäm av underlaget i samverkansgruppen. Planera in diskussionstillfällen och genomför dem. Uppdra åt mentorerna att pricka av eleverna på klasslista när de genomför enkäten. Följ upp svarsfrekvensen med respektive mentor. visar på vad som gjorts och inte gjorts. Detta kan ha bidragit till det goda resultatet. Användningen av röda och gröna markeringar kommer fortsättningsvis att användas för att redovisa resultat av olika slag. Tydlig återkoppling har givits och en sammanställning av utvecklingsområden finns. Dessa ska analyseras och användas för utveckling av program och skola. Mentorerna har påmints ett flertal gånger. 1.1.2.2 Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 1.1.2.2.1 Våren 2015 har det pedagogiska arbetet på Bessemerskolan stärkts med syfte att öka elevernas möjligheter till måluppfyllelse. Det pedagogiska arbetet har stärkts på Bessemerskolan. Vecka 44 genomfördes föreläsningar av skolans egen personal där information gavs om arbete med extra anpassningar. Arbetslagen fick sedan diskutera hur de ska kunna arbeta med extra anpassningar. Handledning har också givits till arbetslagen av specialpedagogerna. Mot bakgrund av detta har fördjupade dialoger förts i arbetslagen och åtgärder har också vidtagits. Detta arbete måste dock fortsätta kontinuerligt och under ledning av skolledarna. I och med definitionen av elevhälsogången har ärendehanteringen hos elevhälsan både förtydligats och påskyndats, vilket gör att rätt profession handlägger ärendet, rektor har kunskap om vilka ärenden som är aktuella och både elev, lärare och biträdande rektorer får snabb återkoppling. Här är processarbetet en framgångsfaktor, Nästa steg behöver bli att definiera processen för elevhälsoteamens arbete liksom den för mentorernas uppdrag.
Gymnasieskola Området ledarskap i klassrummet har varit föremål för diskussion och reflektion i arbetslagen relaterat till föreläsningen 21 maj 2014. Samtliga lärare når upp till den definierade lägsta nivån för användningen av EdWise. APL-processen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa relaterat till det påbörjade arbetet. Pilotprojektet på FTprogrammet med syfte att stödja eleverna för att bidra till högra måluppfyllelse fullföljs så att det omfattar alla årskurser och tydlig koppling till elevhälsan görs. 80% 100% 80% 0% 100% 0% 100% 100% 100% 66% 66% 100% Genomför diskussioner i arbetslagen kring ledarskap i klassrummet. Specificera lägstanivån för användningen av EdWise. Gör den känd. Följ upp vid medarbetaroch lönesamtal. Definiera APL-processen och utse processansvariga Genomför och följ upp projektet på FT. I samband med en av studiedagarna v 44 genomfördes diskussioner i arbetslagen kring begreppet extra anpassningar och utifrån de föreläsningar som föregick diskussionerna tangerades begreppet ledarskap i klassrummet. Aktiviteten var svagt förankrad hos skolledningen då den ursprungliga föreläsningen låg under en mycket turbulent tid på skolan. APL-processen är definierad på skolnivå. Detta har skett på grund av att behovet tydliggjordes i Skolinspektionens rapport och tack vare processutbildning som genomförts. En av de biträdande rektorerna har haft särskilt ansvar för processen tillsammans med en förstelärare. Inom projektet har framgångsrika arbetssätt identifierats.
En framgångsfaktor i projektet har varit att Sinnesriket haft uppdrag att hålla ihop det. De har också haft tidsmässiga förutsättningar att ta tag i de olika frågor som uppkommit. Under projektets gång har det visat sig att det behövts insatser av vitt skilda slag som fortbildning för lärare, renovering av lokaler och inköp av kompensatoriska hjälpmedel. Insatserna måste fortgå inom samtliga områden. Elevhälsan står som garant för att lärarna får den fortbildning de behöver. Fortsatt uppföljning är inplanerad och också det är en förutsättning för resultat 1.1.2.3 Alla barn/elever upplever att de pedagogiska verksamheterna är stimulerande, trygga och lärorika. 1.1.2.3.1 Våren 2015 har Bessemerskolan stärkt sitt likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet är stärkt. En av faktorerna som möjliggjort detta är att skolledningen prioriterat att det ska finnas en skolutvecklare som har uppdraget. Det har under något år funnits likabehandlingsansvariga på programmen och deras förståelse för uppdraget har fördjupats tack vare arbetet tillsammans med skolutvecklaren. Elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet har stärkts i och med att samtliga ges möjlighet att svara på enkäten som utgör kartläggningen inför upprättandet av planerna. Under läsåret har kost-, städ och vaktmästarpersonal utbildats i likabehandlingsarbete. Arbetslagen har kommit olika långt i förståelsen och inför fortsättningen kommer de biträdande rektorerna att tydligare leda arbetet. Praktiska förutsättningar i form av tid ska prioriteras. En tydlig genomgång av planerna, som resulterat i ett dokument med röda och gröna markeringar kommer att användas för att visa på förbättringsområden. Gymnasieskola Likabehandlingsprocessen är definierad till steg fyra i SIQ:s 100% 100% 100%
processindex och implementerad. Likabehandlingsplanerna har gåtts igenom av genuspedagog, kvalitetssamordnare och skolledare och förbättringsområden är definierade och åtgärdade i ny plan. 50% 100% 50% Definiera likabehandlingsprocessen. Informera personalen, arbeta utifrån processen och följ upp den. Gå igenom planerna och definiera förbättringsområden. Likabehandlingsprocessen är definierad till steg fyra i SIQ:s processindex. Arbete har skett utifrån planen och det är uppföljt. Likabehandlingsarbetet är etablerat på skolan tack vare att en skolutvecklare har uppdraget och att likabehandlingsansvariga är utsedda på programmen. En konsekvens av att det finns en skolutvecklare har eventuellt blivit att skolledarna inte tvingats ta det fulla ansvaret, vilket har varit uppe till dialog. I planeringen för nästa lå ingår att skapa större möjlighet för skolledarna att vara delaktiga. Likabehandlingsplanerna har gåtts igenom av kvalitetssamordnarna och förbättringsområden har definierats. De har dock inte åtgärdats i de nya planerna, vilket framgår av genomgången av dem. En av orsakerna torde vara att återkopplingen varit alltför otydlig. Detta beror på att skolledningen i alltför hög grad lutat sig mot skolutvecklaren. Genomgången av de nya planerna har resulterat i en matris med rött och grönt. Den kommer att kommuniceras då kommande läsårs planer ska upprättas. Skolledarna kommer också att spela en mera aktiv roll fortsättningsvis. 1.1.2.4 Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. 1.1.2.4.1 Våren 2015 har elevinflytandet på Bessemerskolan stärkts. Det formella elevinflytandet har stärkts. Det finns ett tydligt kalendarium för klassråd, elevråd och
elevrådsstyrelse, som skolledningen upprättat och även följt. De biträdande rektorerna har ansvarat för de rektoratsvisa elevråden och rektor för elevrådsstyrelsen. Kost och städ har kontinuerligt träffat elevrådsstyrelsen. Det finns elever som framfört att deras upplevelse är att elevinflytandet stärkts oerhört tack vara kontinuiteten i mötena och skolledningen närvaro. Det finns dock även röster som framfört att det tar alltför lång tid att få respons, vilket skolledningen får ta i beaktande för fortsättningen. Skolan har även en elevkår och det har, i synnerhet i samband med studentfirandet, framkommit ett tydligt behov av samverkan mellan den gruppen och skolledningen. Av Skolinspektionens rapport framgår att skolan behöver utveckla det informella elevinflytandet och arbetet kommer att prioriteras när processarbetet fortsätter. Gymnasieskola Resultatet för elevinflytande har förbättrats i kommunens enkät. Alla elever är kopplade till något elevråd via representanter från klassen Det finns ett kalendarium för klassråd, elevråd och elevrådsstyrelse. Skolledarna är delaktiga i samverkan med eleverna. 60% 100% 60% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Skapa elevrådsstruktur för hela skolan Det finns en elevrådsstruktur som följs. Rektor lade tillsammans med bitr. rektorer upp strukturen och protokollen har följts upp ledningsgruppen för skolan, vilket aktualiserat dem. Perspektiv: 1.1.3 Medarbetare
1.1.3.1 Medarbetarna har en stimulerande och hälsosam arbetssituation. 1.1.3.1.1 Våren 2015 har Bessemerskolan stärkt sitt arbete för att rekrytera och bibehålla kompetenta medarbetare. Av kommunens psykosociala enkät framkommer, om man tittar på övergripande nivå, att medarbetarna bl. a anser att cheferna behöver bli bättre på att ge återkoppling på arbetsinsatser. De behöver också i högre grad stödja och stimulera medarbetare som vill utveckla verksamheten. Cheferna behöver även bli bättre på att visa uppskattning. Detta är frågor som den nya skolledningen behöver fundera över och göra på ett systematiskt sätt. Frågan om att definiera introduktionsprocessen för ny personal har varit uppe i samverkansgruppen. Facken har dock ännu inte utsett några representanter till gruppen. När det gäller VFU-handledare saknar skolan ett systematiskt arbete. Gymnasieskola Introduktionsprocessen för ny personal är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa våren 2015. Antalet lärare på Bessemerskolan med VFUutbildning har ökat. 0% 100% 0% 100% Definiera processen Processen är inte definierad. Frågan om att skapa en grupp som skulle arbeta med ärendet har varit uppe i Samverkansgruppen på Bessemerskolan och de facken
Uppmuntra till VFU-utbildning skulle inkomma till rektor med förslag på personer som skulle ingå i gruppen. Inga förslag har inkommit, Dessutom har frågan inte prioriterats utifrån att andra frågor "kommit högre upp på listan" efter Skolinspektionen besök. Den kommer dock att tas med inför nästa läsår. 1.1.3.1.2 Våren 2015 har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts så att kopplingen mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal är tydlig för alla medarbetare. Genomförande av såväl medarbetarsamtal som lönesamtal har haltat under läsåret då det, av olika skäl, varit både nyrekryterade skolledare och vakanta tjänster. Lönekriterierna var dock kända för alla vid läsårets början. Arbetet med att stärka kopplingen mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal är påbörjat. Ett arbete pågår med att förtydliga lönekriterierna inför nästa läsår. De har tydligt kopplats till skolans utvecklingsområden. Underlagen för medarbetarsamtalen kommer att ha samma koppling. Kvalitetsprocessen håller på att utkristalliseras i takt med att skolans processarbete tar form. Gymnasieskola Kvalitetsprocessen är implementerad. Lönekriterierna är kända redan i början av läsåret. Det finns tydlig skriftlig dokumentation från både medarbetarsamtal och lönesamtal. 50% 100% 50%
Implementera kvalitetsprocessen i ledningsgruppen, Lägg särskilt fokus på lönekriterier och dokumentation. Kvalitetsprocessen är inte implementerad i sin helhet. Orsaken är att det systematiska kvalitetsarbetet stärkts på ett annat sätt tack vare den processutbildning som genomförts och den plan som finns för det fortsatta arbetet. Planen innebär fortsatt utbildning av personal gällande såväl processarbete som uppföljningsverktyg. Inför kommande läsår håller lönekriterierna på att revideras och kommer att få en tydlig koppling till de områden som är prioriterade när det gäller utveckling. Samma sak gäller underlagen för medarbetarsamtal. Perspektiv: 1.1.4 Hållbar samhällsutveckling 1.1.4.1 I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. 1.1.4.1.1 Våren 2015 har Bessemerskolan ytterligare utvecklat sitt elevhälsoarbete för att säkerställa det stöd eleverna har rätt till. Se ovan under 1.2.2.1 Gymnasieskola Slutsatser har dragits från Fordonslyftet för att kunskaper ska kunna föras vidare. 100% 100% 100%
Delutvärdera fordonslyftet och sprid kunskaperna vidare. 1.1.4.1.2 Våren 2015 har Bessemerskolan stärkt och förtydligat sitt arbete gällande överlämning från grundskolan för att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Bessemerskolan har stärkt och förtydligat sitt arbete gällande överlämning från grundskolan. Detta har kunnat ske tack vare att elevhälsans chef på gymnasiet varit drivande i ärendet och att förståendet för nödvändigheten av en fungerande process stärkts utifrån processutbildningen. Möten mellan grundskolans och gymnasieskolans skolledare har också bidragit till förbättringar. Gymnasieskola Överlämnandet från grundskolan till gymnasiet är uppföljt, utvärderat och eventuella förbättringar av rutinerna är gjorda. Förvaltningens rutiner för överlämnande från grundskolan till gymnasiet är kompletterade med kontinuerliga möten två gånger per termin mellan grundskolan och introduktionsprogrammen och dessa är implementerade. 100% 100% 100% 0% 100% 0% Följ upp och åtgärda överlämnandet mellan grundskola och gymnasium. Förbättra rutinerna. Överlämnandet från grundskola till gymnasium är uppföljt, utvärderat och förbättringar av rutinerna har genomförts. Detta har varit möjligt på grund av att elevhälsan under ledning av sin chef påbörjat ett systematiskt utvecklingsarbete. Förståelsen för nödvändigheten av detta har stärkts av att en representant från elevhälsan också deltagit i processutbildningen. Ytterligare en bidragande orsak till förbättringarna är att skolledarna för
högstadiet och gymnasiet mötts för att diskutera frågan. Skolformscheferna hade också ett ansvar i det mötet. 1.1.4.1.3 Våren 2015 har Bessemerskolans mottagande av nyanlända elever förbättrats. Det saknas riktlinjer för gymnasieskolans mottagande av nyanlända elever. Frågan har aktualiserats och riktlinjer kommer att tas fram. Gymnasieskola Förvaltningens riktlinjer för utbildning av nyanlända elever är implementerade på Bessemerskolan. 100% Gör förvaltningens riktlinjer för utbildning av nyanlända elever kända och arbeta enligt dem Perspektiv: 1.1.5 Ekonomi 1.1.5.1 Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar.
1.1.5.1.1 Våren 2015 har Bessemerskolan stärkt sitt ekonomiarbete för att vidmakthålla en ekonomi i balans. Bessemerskolan har stärkt sitt ekonomiarbete för att vidmakthålla en ekonomi i balans. Ett viktigt led i detta arbete är att ekonomen från och med detta läsår sitter med i skolans ledningsgrupp. Hon har även sitt kontor på skolan, vilket gör det enkelt för alla kategorier av personal att stämma av med henne. Det täta samarbetet med ekonomen och de månatliga uppföljningarna mellan biträdande rektorer och ekonom samt mellan rektor och ekonom bidrar till budgetdisciplin. Förtydligade regler när det gäller inköp av möbler och IT är andra faktorer som påverkar ett positivt resultat. Processen för budgetuppföljning behöver dock definieras, vilket inte skett utifrån att andra processer givits högre prioritet. Gymnasieskola Processen för budgetuppföljning är definierad till steg fyra på SIQ:s processtrappa. 0% 100% 0% Definiera processen för budgetuppföljning. Processen för budgetuppföljning är inte definierad mot bakgrund av att andra processer givits högre prioritet. Arbetet med att vidmakthålla en budget i balans fortgår, trots detta målmedvetet. 1.1.5.1.2 Våren 2015 finns underlag för att minska antalet programbyten och avhopp från gymnasieskolan. Inget underlag för att minska antalet programbyten och avhopp från gymnasieskolan finns ännu. Samtal har förts i ledningsgruppen om hur man skulle kunna ta fram analysunderlag. Då hittades inget lämpligt verktyg. Eventuellt skulle man kunna använda sig av PMO.
Gymnasieskola underlag för avhopp och programbyten är utarbetade. 0% 100% 0% är genomförd. 0% 100% 0% Förslag på åtgärder är framtagna. 0% 100% 0% Utarbeta analysunderlag. Genomför analys av avhopp och programbyten inom gymnasieskolan. Ta fram förslag på åtgärder- Inga analysunderlag för avhopp och programbyten är utarbetade. Detta delvis på grund av att ledningsgruppen såg svårigheter att hitta bra underlag och kanaler, delvis på grund av att frågan tillfälligt prioriterats ned. Ingen analys av antalet avhopp och programbyten är genomförd då inga underlag utarbetats. Inga förslag på åtgärder för att förebygga avhopp och programbyten är framtagna utifrån att ingen analys är genomförd. Perspektiv: 1.1.6 Omvärld 1.1.6.1 Gymnasieskolan utvecklar samarbetet med arbetsmarknadens parter och samhällsinstitutioner och ökar elevernas möjligheter till vidare studier och arbete. 1.1.6.1.1 Våren 2015 har det internationella perspektivet på Bessemerskolan stärkts.
Gymnasieskola All person har varit inbjuden till information om vilka internationella projekt som finns och om erfarenheter av nationellt utbyte. 0% 100% 0% Informera om internationella projekt på en stor- APT. En sammanställning av internationella projekt finns men inga sådan är redovisade på skolan. Frågan har prioriterats ned i just det sammanhanget till förmån för andra frågor. Vakanta tjänster inom skolledningen har påverkat arbetet då internationaliseringsuppdraget låg på en av dessa. Även om just denna aktivitet inte genomförts har en del arbete utförts, t ex har vikten av internationellt samarbete lyfts på alla program i samband med rektors programbesök. En lärare och en biträdande rektor har även deltagit i information i ärendet. Flera utbyten har också ägt rum.
2 Teknik 2.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 2.1.1 Medborgare 2.1.1.1 Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 2.1.1.1.1 Våren 2015 har alla elever som går ut Teknikprogrammet högskolebehörighet. Alla elever som går ut Teknikprogrammet vt 15 har uppnått grundläggande högskolebehörighet. Vår uppfattning är att de flesta som går ut också är ordentligt förberedda för att klara framtida högskolestudier. Att våra elever har nått upp till grundläggande högskolebehörighet beror på en massa olika faktorer. Exempel på faktorer som vi tror är betydelsefulla är följande: - Vi har bra samarbete i arbetslaget kring eleverna och deras studier. Lärarna är alltid tillgängliga då elever behöver hjälp eller stöd. - Det är en bra kommunikation mellan lärarna och eleverna på programmet. - Vi har bra lokaler och utrustning. - Vi har överlag studiemotiverade elever. - Vi ställer höga krav på våra elever redan från att de börjar på programmet. - Vi har ordning och reda i klassrummen och korridorerna. Detta bidrar till att det är en lugn och bra studiemiljö. Teknik
Alla elever som går ut 2015 har minst 2250 poäng med betyget E eller högre och har därmed en grundläggande högskolebehörighet. 100% 100% 100% Studieteknik på mentorstid. Diagnos i matte. Diagnos i svenska och engelska. Mentorerna och undervisande lärare ska ha regelbunden kontakt med eleverna om deras studieresultat. Ämnesintegrering. Mentorerna i åk 1 jobbade med studieteknik på mentorstid under två tillfällen i september 2014. Denna aktivitet hade planerats och det hade skapats arbetsmaterial att jobba med. Läraren i matematik genomförde en diagnos under TE 14:s första vecka i skolan. En del elever fick reda på att de måste jobba hårdare eftersom de hade svaga kunskaper. I vissa fall rekommenderades mattestuga och att eleven måste jobba mycket med matematiken. Att eleverna blev godkända i matematik 1 c beror på många olika faktorer som samspelar, diagnos i matte är en av dem. Läraren i svenska och engelska genomförde diagnoserna enligt planeringen. De elever som hade svaga resultat på diagnoserna har fort fått stöd med de saker de har problem med. Läraren har kunnat anpassa undervisningen till vissa elever, medan andra har fått stöd av specialpedagoger. Det har varit en bra dialog inom arbetslaget, samt med andra undervisande lärare, om hur det gått för våra elever under läsåret. När det har behövts så har olika insatser satts in för att hjälpa eleverna i deras studier. Detta arbetssätt har resulterat i att vi har kunnat sätta in åtgärder i tid samt att vi har kunnat identifierat vad för hjälp olika elever behöver. Det har genomförts ämnesintegrering i alla årskurser. Exempel på projekt som genomförts är följande: TE12: - Produktionskunskap och svenska. - Produktutveckling och design. - Gymnasiearbete och svenska. TE13: - Fysik och svenska. - Cad och konstruktion. TE14: - Teknik och engelska. - Teknik och svenska.
Eleverna har tränats i att jobba i projektform, vilket är en del i arbetet med att få dem högskoleförberedda. Överlag har projekten fungerat bra, elevernas resultat har dock varierat beroende på vilka förkunskaper de har. Ett problem som uppstått är att några elever läser SVA (svenska som andraspråk) och det blir svårt att få med dessa elever i projekt där svenskan är med. Detta på grund av att de har sina lektioner på andra tider än övriga elever samt att deras kurs ser lite annorlunda ut. Att vi lyckas så bra med ämnesintegrering på Teknikprogrammet beror på att vi inte är rädda för att samarbeta med andra och därmed ge andra lärare insyn i vår undervisning. 2.1.1.1.2 Våren 2015 har alla elever som läst matte 1c och 2c under läsåret 14/15 minst E i dessa kurser. Bakgrunden till resultaten beror på att flera elever i klassen har stora svårigheter med matematiken. Utifrån denna bakgrund så anser vi att måluppfyllelsen är ganska god. Vi har även haft flera elever som slutat programmet under året samt slutar vid terminsslut, mycket på grund av att de inte klarat av den svåra matten vi läser på programmet. Det som skulle kunna ändras för att uppnå bättre resultat är att det läggs ut mer undervisningstid i matematikkurserna. Exempelvis skulle det kunna införas ett extra matematikpass i veckan. Vi har många elever som behöver individuell vägledning i matematik, vilket en lärare måste kunna ge. Problemet är att tiden för varje enskild elev inte räcker till. Därför är det också viktigt att eleven förstår vikten av eget arbete, både på lektionstid och hemma. Undervisningsstrategierna har under året varierats utifrån elevernas behov. Arbetet med att motivera eleverna ser vi som den viktigaste faktorn för att eleverna ska nå kunskapskraven. Teknik Alla elever i TE 14 har klarat minst E i kurserna matte 1c och 2c under läsåret 14/15. 89% 100% 89%
Studieteknik på mentorstid. Diagnos i matte. God kontakt med mattestugan. Mentorerna i åk 1 jobbade med studieteknik på mentorstid under två tillfällen i september 2014. Läraren i matematik genomförde en diagnos under TE 14:s första vecka i skolan. En del elever fick reda på att de måste jobba hårdare eftersom de hade svaga kunskaper. I vissa fall rekommenderades mattestuga och att eleven måste jobba mycket med matematiken. Det har under läsåret varit en god dialog mellan lärarna på mattestugan samt våra mattelärare på programmet. Detta har gjort att ett par elever gått på mattestugan och därigenom lyckats bättre i matematikkurserna. Att vissa elever gått på mattestugan beror också på att mentorerna på programmet och matteläraren har haft en bra dialog. Att det varit en bra dialog beror också på att en av mattelärarna på programmet har jobbat på mattestugan under året. Perspektiv: 2.1.2 Hållbar samhällsutveckling 2.1.2.1 Andelen elever som går vidare från grundskolan till ett nationellt program ökar jämfört med närmast föregående mätning. Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ökar jämfört med närmast föregående mätning 2.1.2.1.1 Våren 2015 har Teknikprogrammet minst 20 st förstahandssökande. Målet uppnåddes då vi har 20 st förstahandssökande. Att vi uppnådde målet beror på att vi har en bra kvalitet på vår utbildning och nöjda elever. Detta hänger ihop med att vi har hög kunskap bland oss lärare. Vi har få frånvarodagar hos oss lärare, vilket gör att undervisningen överlag fortgår som planerat. Eleverna upplever att de kan påverka sin utbildning, vilket vi anser vara en viktig trivselfaktor. Förutom detta har vi i stor utsträckning genomfört de marknadsföringsinsatser vi hade planerat.
En sak som vi bör se över till nästa år är varför vi har så få förstahandssökande från Sandviken kommun. Detta kan i sin tur leda till att vi väljer att fokusera på vissa marknadsföringsinsatser mer än andra. Teknik Vi har minst 20 förstahandssökande till Teknikprogrammet. 100% 100% 100% Enkätundersökning med eleverna i åk 1 om varför de valde Teknikprogrammet. Tjejer- och killar i Teknik. Väl organiserat mottagande av åk 9 elever. Mentorerna i åk 1 genomförde en enkätundersökning som handlade om vad som fick eleverna att välja Teknikprogrammet. Resultatet av enkäten visade att det var flera olika orsaker som fick eleverna att välja Teknikprogrammet, nämligen följande: - Öppet Hus - Tjejer- och killar i Teknik. - Praktik på Teknikprogrammet. - Information från kompisar/syskon. Sammantaget gick det inte utifrån resultaten att konstatera var någonstans vi ska lägga mest fokus på vår framtida marknadsföring. Utan det blir i framtiden fortsatt viktigt att marknadsföra oss genom olika aktiviteter som vi redan gör samt att fortsätta hålla en bra kvalitet på vår utbildning för att behålla det goda rykte vi anser att vi har. Mellan 35 och 40 st elever från åk 8 deltog på dessa inspirationsdagar. De ungdomar som var med visade stort intresse för vår utbildning. En förbättring till årets kurs är att dela upp dagarna i mindre projekt och därmed variera arbetssättet. Mottagandet av elever från åk 9 gick bra. Vi hade elever med som informerade och visade vad de gör i skolan. Vi som program fick också beröm av vissa syvare från grundskolan som tyckte att vi hade en bra presentation av programmet. Trots att vi är nöjda med genomförandet av åk 9 besöken så vill vi till nästa år testa att eleverna som går i åk 2, i samarbete med svenskan, ska sköta informationen i större utsträckning än tidigare. Presentationen kommer då att vara en betygsgrundande del i kursen svenska 2. I
Väl organiserat Öppet hus. Besöka grundskolor. Delta i mässor anknutna till TC. Ta emot praktikanter från grundskolan. och med detta tror vi att eleverna kommer ta presentationen på större allvar samt att de även ges en möjlighet att personligt prägla hur de vill att presentationen ska vara. Detta ger möjlighet till mer moderna presentationer, än de som vi i nuläget använder, vilket kan väcka ett större intresse hos eleverna som besöker programmet. Vi hade ett bra Öppet hus, dock var det väldigt få besökare. Vår uppfattning är att skolans marknadsföring av Öppet hus kan förbättras. Om fler elever kommer på Öppet hus så bör vi också kunna locka elever under det tillfället. Att vi lyckas planera Öppet Hus på ett bra sätt år från år beror på att vi är flera som arbetet på programmet än tid. Vi har i och med detta förnyat och utvecklat det som tidigare inte var bra. Rent konkret har vi involverat fler elever i Öppet Hus, vi har skapat nya presentationer av programmet samt börjat fokusera mer på att visa vad vi gör i det dagliga arbetet. Det enda besöket som gjordes under året var på Jernvallsskolan under deras "karriärsdag". Att det inte blivit fler besök under året beror på tidsbrist samt att det finns inga naturliga tillfällen att komma ut på skolorna. Det har inte anordnats några mässor under året, varvid vi inte deltagit. Vi har många praktikanter på Teknikprogrammet under läsåret. De flesta av dem har visat visst intresse för programmet och skött sig bra. Förändringar till nästa år är att vi inte kommer ta emot praktikanter senare än i april månad, detta pga att våra elever har praktik, nationella prov, studieresor mm. En annan förändring är att vi bara kommer ta emot elever som verkligen är intresserade av programmet.
3 El- och energi 3.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 3.1.1 Medborgare 3.1.1.1 Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 3.1.1.1.1 Fungerande rum i edwise Arbetslaget har under läsåret arbetat med att bygga upp rummen i EdWise på ett likartat sätt för att eleverna lättare ska kunna känna igen sig i rummen och att lärarna också lättare kan hjälpa varandra i arbetet med rummen. Till de allra flesta kurser både inom de gymnasiegemensamma och programspecifika kurserna finns uppbyggda rum. På karaktärssidan har varje lärare många kurser och det har tagit tid att bygga upp rum för varje kurs och det har varit en orsak till att alla rum inte hunnit färdigställas dessutom har det varit omsättning i personalen under läsåret vilket gjort att kurserna har fördelats om mellan lärare och tid inte funnits att fokusera på att färdigställa rummen utan fokus har legat på eleven och dess praktiska undervisning. El- och energi Utformning av mall 1 1 100% Andel fungerande rum 90% 100% 90% Flertal genomgångar och gemensamma möten för Vid ett flertal tillfällen hade arbetslaget genomgångar tillsammans om hur de skulle gå tillväga vid
att bygga rum i EdWise uppbyggandet av rummen både rent tekniskt men också pedagogiskt. Dessa tillfällen var planerade på ett sådant sätt så att alla väl kunde bygga rum efter avslutad aktivitet. Rummen är nu väl fungerande enligt mall. 3.1.1.2 Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. 3.1.1.2.1 Likvärdig bedömning och betygssättning Detta läsår har fokus legat på att få in alla kurser i EdWise så detta mål har fått stå tillbaka dock har det ändå arbetats med matriser i vissa kurser och en del pedagogiska diskussioner har förts i arbetslaget under läsåret. Tiden för gemensamma möten har varit begränsad och personalförändringar har påverkat arbetssituationen för lärarna. Arbetet med bedömning och betygsättning kommer att fortsätta nästa läsår både specifikt på programmet och inom den APL-process som utarbetats. El- och energi Andel matriser utformade 50% 100% 50% Pedagogiska diskussioner i arbetslaget kring betyg och bedömning
Perspektiv: 3.1.2 Omvärld 3.1.2.1 Gymnasieskolan utvecklar samarbetet med arbetsmarknadens parter och samhällsinstitutioner och ökar elevernas möjligheter till vidare studier och arbete. 3.1.2.1.1 Eleverna ska genomföra 4 studiebesök under år 1 inom de fyra olika inriktningarna. De två studiebesök som genomförts har varit intressanta och lärorika och uppskattade av eleverna. De var väl kopplade till de inriktningar som finns på programmet. Orsak till att två inte genomfördes berodde på planeringsmissar, dels kollisioner med nationella prov och dels sena återbud från tänkt studiebesök. Viktigt inför nästa läsår att planera in i tid så att inte kollisioner uppstår och sena återbud lättare kan hanteras. El- och energi Antal genomförda studiebesök 2 4 50% Planering och efterarbete i samband med studiebesöken Arbetet med de två genomförda studiebesöken föll väl ut för alla inblandade. Viktigt inför nästa läsår att planera in i tid så att inte kollisioner uppstår och sena återbud lättare kan hanteras.
4 Industritekniska 4.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 4.1.1 Medborgare 4.1.1.1 Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 4.1.1.1.1 Lärlingsutbildningen ska säkerställas att den genomförs utifrån gällande styrdokument. De registrerade handledarna som inte gjort utbildningen är personer som inte arbetar närmast eleven och därför inte prioriterat att gå utbildningen. Vi måste arbeta mer aktivt mot företagen för att förankra vikten av utbildningen och fortsätta arbeta för att alla går den. Vi behöver också ta hjälp av Teknikcollege för att förankra handledarutbildningen. Vi har underåret uppdaterat utbildningskontraktet så att det följer lagstiftningen samt arbetat med dokumentationen utifrån kursmålen så att det blivit tydligare för eleven och handledaren. Detta har skett genom APL-besök varannan vecka där tre-partssamtal genomförts. Uppföljningsdokumenten kan dock bli mer konkreta och tydliga anser handledarna och detta kommer utvecklas under nästa läsår. Arbetet med att säkerställa arbetsmiljön på APL-platserna har påbörjats utifrån APL-processen, detta arbete kommer att intensifieras under nästa läsår. Industritekniska Antal handledare som genomgått handledarutbildning 4 6 66,67%
Genomföra handledarutbildning under hösten 2014 System för dokumentation har utarbetats Fyra handledare har genomfört handledarutbildningen, av sex möjliga. Utbildningen har hjälpt handledarna att känna sig tryggare i sin roll och är mycket nöjda. Detta ska vi fortsätta med. De som inte har gått har inte haft rätt tidsmässiga förutsättningar från sin arbetsplats att gå utbildningen. Detta får vi arbeta mot Teknikcollege med. Dokumentationen utifrån kursmålen har förtydligats för elev och handledare. Detta har skett genom APL-besök varannan vecka där tre-partssamtal genomförts. Uppföljningsdokumenten kan dock bli mer konkreta och tydliga anser handledarna och detta kommer utvecklas mer under nästa läsår. 4.1.1.1.2 Utveckla Drift och underhållsinriktningen. Underhållsverkstaden har under läsåret byggts upp och är nu helt igång och funktionell. Alla kurser som är knutna till denna har kunnat säkerställas utifrån kursmomenten. Inför nästa läsår kommer vi ytterligare att utveckla kurserna då vi introducerar en växellåda som övningsobjekt där vi ser att vi kan få in fördjupade kunskaper inom underhållskurserna. Industritekniska Godkända elever. 16 16 100% Iordningställande av utrustning Underhållsverkstaden har under läsåret byggts upp och är nu helt igång och funktionell. Fortsatt arbete med utveckling av underhållsdelen kommer att ske under nästa läsår. 4.1.1.1.3 Fem S Intentionen att arbeta med 5 S har inte genomförts fullt ut på programmet, arbetslaget har inte
kunnat hålla fast vid detta beslut utan behöver planera och diskutera vidare kring hur det ska kunna upprätthållas. Arbetslaget ser att de försökte genomföra allt på en gång och att det då blir svårt att hålla i och hålla ut, bör istället införas i långsammare takt, en sak i taget. Arbetslaget behöver göra ett omtag och dra upp tydliga riktlinjer på hur det ska införas på programmet Industritekniska Målet är nått när information har getts till all undervisande personal angående 5 S 7 12 58,33% Information vid en APT Information gick ut vid ett tillfälle och då var inte alla lärare med dock hade ingen som uppgift att meddela de andra och därför missade vi ett antal.
5 Bygg- och anläggning 5.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 5.1.1 Medborgare 5.1.1.1 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. 5.1.1.1.1 Under höstterminen skall en samsyn skapas om våra ledord Under hösten 2014 har dialogen i arbetslaget kring ledorden, signal, intresserad, ansvar, uthållighet, reflektion, förstått och arbetslaget har enats kring orden och dess värdering och användning. Arbetslaget använder sig av dessa i sin undervisning för att få eleverna att bli så bra yrkespersoner som möjligt. I nuläget är arbetet på en bra nivå men arbetslaget kommer fortsätta att utvärdera arbetet med ledorden varje termin. Förs in i årshjulet. Bygg- och anläggning När ett tydligt dokument har gjorts där alla i arbetslaget är överens om vad ledorden betyder för oss. Ett tydligt dokument 1 1 100% Diskussion i arbetslag Diskussionen i arbetslaget ledde till att ledorden kändes väl genomarbetade och att arbetslaget har tagit till sig dem. Arbetslaget beslutade att lägga diskussionerna
vilande och jobba vidare med eleverna utifrån ledorden. 5.1.1.1.2 Matematiska beräkning ska utvecklas med hjälp av mattelärare i år 1:s rotation. Under hösten har övningar för matematiska beräkningar tagits fram i samarbete mellan mattelärare och yrkeslärare. Tillsammans genomfördes dessa med elever i åk. 1 rotation vid tre tillfällen. Arbetet med beräkningarna fungerade väl men kommer att fortsätta att utvecklas kommande läsår. Bygg- och anläggning Målet är nått när det finns tydliga arbetsuppgifter knutna till fem stationer. 5 5 100% Planeringsmöten Vid första träffen togs det fram för många uppgifter per station vilket gjorde att eleverna ej hann med dessa på den tid de hade till förfogande. Vid andra tillfället hade färre uppgifter tagits fram och det fungerade bättre och de hann göra dessa och det blev mycket bättre. Vid tredje tillfället hade eleverna digitala hjälpmedel till hjälp för att utföra beräkningar och detta fungerade mycket väl och var uppskattat av flera elever. 5.1.1.1.3 Utifrån centrala innehållet i år 2:s kurser tydliggöra vilka moment som ska APLförläggas Momenten som görs på APL-en har sammanställts i ett dokument. Dokumentet klargör vad som ska göras på APL-en inom varje specifik yrkeskurs.
Utveckling och samarbete mellan yrkeslärare och handledare behöver vidareutvecklas. Bygg- och anläggning Målet är nått när varje kurs har APL-planerats (totalt 15 kurser) 15 15 100% Diskussioner mellan lärare i arbetslaget Ett fler tal möten har genomförts av yrkeslärare där en modell för en APL-kurs togs fram. Detta har sedan diskuterats med handledare och reviderats. Sedan har det skapats femton kurs dokument för APL-en. 5.1.1.1.4 Att säkerställa gymnasial gymnasielärling på BA-programmet Under läsåret har skapats dokument som säkerställer gymnasielärling på BA-programmet. Detta görs genom APL-kontrakt, handledarutbildning och kursinnehåll på APL-en. I nuläget fungerar det bra men handledarutbildningen bör startas upp tidigare på läsåret så att handledaren är bättre förberedd innan eleven kommer ut till sin arbetsplats. Bygg- och anläggning Fungerade handledarutbildning En dokumentationsform för elevernas APL är framtagen och provad. 1 1 100% 1 1 100%
Skolverkets utbildning för handledarutbildningen Flera möten kring dokumentation Skolverkets handledarutbildning har genomförts på de företag där vi har APL-elever. Bättre information och introduktion mellan yrkeslärare och handledare behövs i ett tidigare skede kommande läsår. Dokumentation genomfördes via sociala medier, vilket inte var helt lyckat. Eleverna hade inte tillgång till bra digitala verktyg för detta ändamål. Kommande läsår har eleverna tillgång till ett nytt verktyg som ska prövas för detta ändamål.
6 Handels 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 6.1.1 Medborgare 6.1.1.1 Alla barn/elever upplever att de pedagogiska verksamheterna är stimulerande, trygga och lärorika. 6.1.1.1.1 Ökad arbetsro Handels Mäta arbetsron genom elevenkäten i åk 2 3 4 75% Regler i klassrummet Lärarna var inte samspelta både kring inställning och didaktik. Arbetslaget tog inte tid för diskussion med hur reglerna ska uppfyllas. Vidare har lärarna olika perspektiv på reglerna vilket bidrog till ytterligare spridning av upprättande av reglerna. Perspektiv: 6.1.2 Omvärld
6.1.2.1 Gymnasieskolan utvecklar samarbetet med arbetsmarknadens parter och samhällsinstitutioner och ökar elevernas möjligheter till vidare studier och arbete. 6.1.2.1.1 Certifiering av Handelsprogrammet Certifieringen av Handelsprogrammet är under arbete och processen är således inte slutförd. Processen är fördröjd på grund av att ansökan måste utvecklas ytterligare. Förbättringsarbetet pågår. Handels
7 Ekonomi 7.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 7.1.1 Medborgare 7.1.1.1 Alla barn/elever upplever att de pedagogiska verksamheterna är stimulerande, trygga och lärorika. 7.1.1.1.1 Högre andel elever som upplever arbetsro på Ekonomiprogrammet Åk 1 Ekonomi Antal elever som upplever arbetsro 3 3,1 96,77% Studieteknik Anpassa lokaler Sänkning av ljudnivån i klassrummen 7.1.1.1.2 Högre andel elever som upplever arbetsro på Ekonomiprogrammet Åk 2
Ekonomi Antal elever som upplever arbetsro 2,7 3 90% Studieteknik Anpassa lokaler Sänkning av ljudnivån 7.1.1.1.3 Högre andel elever som upplever arbetsro på Ekonomiprogrammet Åk 3 Ekonomi Antal elever som upplever arbetsro 2,4 2,85 84,21% Anpassa lokaler Sänkning av ljudnivån Studieteknik
7.1.1.2 Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. 7.1.1.3 Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 7.1.1.3.1 Trivsel och trygghet Ekonomi Andel elever som trivs på programmet Trivselaktiviteter
8 Estet-Media 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv: 8.1.1 Medborgare Programmet arbetar aktivt med att skapa trivsel hos eleverna och har stor framgång i detta. Detta beror på stor del av det täta samarbetet mellan lärare och elever som finns i och med hur väl anpassade lokaler är. Anpassningen har pågått under en längre tid men det finns fortfarande lite kvar att göra som inte tid prioriterades under året för. 8.1.1.1 Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 8.1.1.1.1 Utveckla elevfokusmöten. Att tidigt synliggöra elever med särskilda behov. Elevfokusmöten har fungerat tack vare att det organiserat med tid datum samt alla som beslutas följs upp löpande. Estet-Media Elevfokusmöten Vi har haft elevfokusmöten varje månad. Detta har varit framgångsrikt då vi schemalagt dem till första tisdagen varje månad. Deltagare har varit elevhälsan samt rektor och lärare på programmet. Vi bestämde detta från början av läsåret och gjorde ansträngningar att få in det i våra kalendrar. Vår syn på elevfokus är att det är viktigt och att det bidrar till elevernas måluppfyllelse.