Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 1
VISION IIRs verksamhet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra villkoren för arbetsgivares och anställdas möjlighet till en bra arbetsplats där trivsel, hälsa och produktivitet går hand i hand. MÅL Stimulera till en kreativ och produktiv forskningsmiljö som bidrar till att uppfylla IIRs och KIs vision och värdegrund Prestera högkvalitativ forskning enligt internationella kriterier som gör avtryck i vardagsverkligheten Utbilda - högkvalitativa attraktiva utbildningar som genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt och ger bästa möjliga förutsättningar att arbeta inom och kontinuerligt utveckla verksamheter Implementera utveckla nätverk och arbetsmodeller som stöd för evidensbaserad praktik och som leder till innovationer och praktisk tillämpning av forskningen 27 november 2015 2
Forskningsprogammet Metoder för företagshälsa Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande insatser på arbetsplatser genom att: utveckla och utvärdera metoder för att främja arbetsförmåga, arbetshälsa och produktivitet. testa metoder utifrån dess effekter på arbetsförmåga, prestationsförmåga och sjukfrånvaro. utvärdera metoders kostnadseffektivitet Utarbeta implementeringsstöd 27 november 2015 3
Organisation av forskning FHV Ledningsgrupp (programgrupp akademin) Projektgrupper (inblandade aktörer i spec studier) Samverkansgrupper arbetstagarrepresentanter, arbetsgivarrepresentanter, FHV representanter, Implementeringsgrupp (FHV, akademin, arbetstagarrepr, arbetsgivarrepr)
Partnerskap Hypotes generering Teori och metodutveckling Genomförande Universitet Partners: FHV, arbetsgivare, arbetstagarparter Problem, frågeställningar Formulering av forskningsfrågor Empiriskt baserade förklaringsmodeller Forskning Implementering 27 november 2015 5
Partnerskap Hypotes generering Teori och metodutveckling Genomförande Universitet Partners: FHV, arbetsgivare, arbetstagarparter Problem, frågeställningar Formulering av forskningsfrågor Empiriskt baserade förklaringsmodeller Forskning Implementering 27 november 2015 6
Partnerskap Nära samverkan mellan akademi och praktik ger: Ökad användning av evidensbaserade metoder i verksamheten Förbättrade effekter när evidensbaserade metoder används Ökat nyttiggörande forskningsresultat 27 november 2015 7 Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012 Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012
Pågående projekt inom arbetshälsoekonomi Metodutveckling produktionsbortfall Validering mot prestation samt objektiva produktionsdata Produktionsbortfall Prevalens, genomsnittligt bortfall Kostnad ohälsa och arbetsmiljöproblem (stress, MSD) HLV och betydelse för produktionsbortfall Chefers skattning av arbetsmiljö- och hälsoproblems påverkan på arbetsgruppen produktion Utveckling av modell för att beräkna kostnadseffektivitet av arbetsplatsinsatser Arbetshälsoekonomisk analysgrupp SPA Stressprevention på arbetsplatsen Påverkan på prestation och produktivitet Kostnadseffektivitet Ländryggssmärta Kostnadseffektivitet PiA Psykisk ohälsa i arbetslivet Påverkan på produktionsbortfall Kostnadseffektivitet Incitament för OSH-insatser Samhällskostnad ohälsa (COI) Kostnadskartläggning alkoholbehandling Arbetsmiljö och produktivitet i akademin 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 8
Sjukfrånvaroutveckling Ref: Socialförsäkringsrapport 2015:6 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 9
Kostnader för arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet Arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet är stora problem i många organisationer och leder till omfattande kostnader. ILO har uppskattat att cirka 4 procent av världens årliga BNP går förlorad på grund av arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsrelaterad ohälsa eller olycksfall i arbetet med låg svårighetsgrad uppskattades till en mediankostnad av 15 300 SEK medan fall med hög svårighetsgrad uppskattades till en kostnad av 108 000 SEK. Dessa kostnader bärs helt av arbetsgivaren. (Ref Europeiska kommissionen). 27 november 2015
Kostnader psykisk ohälsa Kostnader för psykisk ohälsa uppgår till ca 3-4% av BNP i EU:s medlemsländer (ILO) Kostnaderna för den psykiska ohälsan uppgår till cirka 70 miljarder per år i Sverige när utgifter för sjukvård, socialförsäkring och förlorad produktivitet för arbetsgivare läggs samman (OECD 2013) 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 11
Toppen av ett isberg? www.azoteimages.net 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 12
Toppen av ett isberg? Synliga kostnader psykisk ohälsa Osynliga kostnader psykisk ohälsa Produktionsbortfall Korttidsfrånvaro Personalomsättning Rekryteringskostnader Bristande kvalitet 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 13
Produktionsbortfall 2/3 av kostnaden för ohälsa Kostnader ohälsa organisationer Sjukfrånvaro Hälsorelaterat produktionsbortfall Stewart et al 2003 JOEM 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 14
Arbetsmiljöproblem Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Sjuknärvaro PRODUKTIONSBORTFALL 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 15
Hållbara organisationer? Universitet Kommun Andel anställda med Hälsoproblem: 21% Arbetsmiljöproblem: 9% Både arbetsmiljö- och hälsoproblem: 12% = Totalt 42% av de anställda Andel anställda med Hälsoproblem: 12% Arbetsmiljöproblem: 19% Både arbetsmiljö- och hälsoproblem: 24% = Totalt 55% av de anställda 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 16
Ohälsa och arbetsmiljöproblem orsakar produktionsbortfall 100% 97% 95% 90% 91% 85% 83% 80% 75% Hälsoproblem Arbetsmiljöproblem Kombinationsproblem 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 17
Genomsnittligt prestation hos anställda med arbetsmiljöoch/eller hälsoproblem 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 69% 62% 59% Hälsoproblem Arbetsmiljöproblem Kombinationsproblem 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 18
Modell av en individs hälsotillstånd och påverkan på produktivitet. Publicerad av Beaton et al 2009 reviderad från Brouwer et al 2005. 27 november 2015
Hälsorelaterat produktionsbortfall Under de senaste sju dagarna, i vilken utsträckning påverkade dina hälsoproblem din prestation medan du arbetade? Tänk på de dagar då det fanns begränsningar i den mängd eller typ av arbete du kunde utföra, dagar då du uträttade mindre än du önskade eller dagar då du inte kunde göra ditt arbete så noggrant som vanligt. Om hälsoproblemen påverkade ditt arbete endast i mindre grad väljer du en låg siffra. Välj en hög siffra om hälsoproblemen påverkade ditt arbete avsevärt. Hälsoproblemen hade Hälsoproblemen hindrade mig ingen påverkan på ----------------------------------------------- fullständigt från att arbeta mitt arbete 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 RINGA IN EN SIFFRA 27 november 2015 Malin Lohela Karlsson
Fångar vi det vi vill fånga? Arbetsmiljörelaterat produktionsbortfall förklaras i större utsträckning av arbetsmiljö än hälsa. Lohela Karlsson et al. JOEM 2013. Hälsorelaterat produktionsbortfall förklaras inte i större utsträckning av hälsa än arbetsmiljö. Lohela Karlsson et al. JOEM 2013. är validerat mot olika mått på hälsa och uppfyller kraven på construct validity. Lohela Karlsson et al. BMC Public Health 2015. 2015-11-27 Namn Efternamn 21
Hälsorelaterat produktionsbortfall i en rehabpopulation Stressrelaterad ohälsa Produktionsbortfall skattat av 88% Genomsnittligt produktionsbortfall: 46% Nack/ryggsmärta Produktionsbortfall skattat av 97% Genomsnittligt produktionsbortfall: 63% (Jämför anställd med hälsoproblem: Produktionsbortfall 31%) 2015-11-27 Namn Efternamn 22
Går produktionsbortfallet att minska? Hälsorelaterat bortfall (r 2 =0,111) Arbetsmiljörelaterat bortfall (r 2 =0,206) - Referensperson : 62,3% - Referensperson : 61,4% - Mkt god/god vs dålig hälsa: -21,3% - Ingen vs hög risk för utmattning: -9,6% - Social klimat: -4,4% - Ledarskap: -4,2% - Socialt klimat: -4,0% - Krav i arbetet: +4,4% Genomsnittligt produktionsbortfall hos individ som upplever mkt god hälsa, ingen risk för utmattning samt mkt gott socialt klimat: 13,3% Genomsnittligt produktionsbortfall hos individ som upplever ett mkt gott ledarskap samt mkt gott socialt klimat: 28,6% Lohela Karlsson et al. 2013 27 november 2015 Malin Lohela Karlsson
Är det kostnadseffektivt med åtgärder vid stressrelaterad ohälsa? Kostnadseffektivt med åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa? Att genomföra insatser på arbetsplatsen för att förebygga mental ohälsa är kostnadseffektivt. (Hamberg-van Reenen et al. 2012) Kostnadseffektivt med åtgärder för att underlätta återgång i arbete? Några studier från Nederländerna har Få ekonomiska studier är genomförda. funnit en nettovinst med åtgärder Insatser framförallt genomförda utifrån ett arbetsgivarperspektiv. på individnivå. (Vingård 2015) Rehabiliterande insatser vid psykisk ohälsa är inte kostnadseffektiva. (Hamberg-van Reenen et al. 2012) 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 24
Hur mycket måste företaget sälja för att kompensera för produktionsbortfallet? 1. Ta reda på företagets vinstmarginal. T ex 10 %. 2. Identifiera kostnaderna relaterat till produktionsbortfallet. T ex 2 500 kr per individ/v. 3. Dividera denna summa med företagets vinstmarginal, t ex 2 500 kr / 0.10 = 25 000 kr som företaget måste sälja produkter/service för att täcka kostnaden relaterat till produktionsbortfallet för en individ. 4. Relatera detta till något företaget säljer, t ex försäljning av tjänster för 600 kr/h = Ökad fakturering med 42 h för att täcka upp kostnaden för produktionsbortfall för en person på en vecka. 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 25
Varför ska man beakta ekonomiska aspekter av arbetsmiljö- och hälsoarbete? Förbättrad hälsa inte alltid tillräckligt argument för att få igenom investeringar i arbetsmiljön. Synliggöra kostnader som ofta är osynliga. Lagkrav Ekonomiska incitament Moral och etik (Miller & Haslam, 2009) 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 26
Principer för investeringar i hälsa Investeringar i hälsa är bra både för den anställde och organisationen. Ekonomiska argument ej viktiga. Viktigt att nyckelpersoner delar dessa värderingar! Investeringar i hälsa lönar sig. Direkt information om faktiska kostnader och konsekvenser av ohälsa på arbetsplatsen efterfrågas inte. Ex: När en person är sjuk uteblir en försäljning på i genomsnitt X kr. En tydligare koppling mellan anställdas hälsa och ekonomi efterfrågas. Hur kan en insats i hälsa leda till fördelar för organisationen? Mer statistik inte nödvändigt men om det ska avsättas mer pengar behöver vi mer underlag. Investeringar i personalens hälsa genomförs för att det är viktigt för organisationens rykte och anställdas engagemang. 27 november 2015 27 Miller & Haslam 2009
Hinder för preventiva insatser på arbetsplatsen Hälsa är ingen fråga för företaget (not a business case). Insatser är en kostnad snarare än en investering. Svårt att se koppling teori och empiri Hur kommer det påverka oss i verkligheten? Brist på kommunikation mellan olika funktioner inom organisationen. FHV ses ej som en strategisk partner endast en HR fråga
Ekonomiska incitament Samband Kostnader Investering Hälsa påverkar produktivitet Ett problem som inte åtgärdas är också en kostnad Kostnad vänds till en investering om man kan påvisa vinst av insats Felaktig belastning - >längre och mer frekvent behov av återhämtning - > försämrad prestation Problemet orsakar X timmar produktionsbortfall Den här insatsen resulterar i färre pauser vilket ger X timmar mer arbetstid per vecka 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 29
Hur åtgärdar vi problemet? Fundera över: 1. Vad finns det för möjliga åtgärder/insatser för de olika problemen? 2. Vilka potentiella ekonomiska effekter/konsekvenser skulle kunna uppnås genom en effektiv insats? 3. Vilka delar/uppgifter är relevanta att ha med för att beräkna kostnaden för en insats? 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 30
Potential till förbättring Gemensamma mål Resultat Helhet Modell av Lydia Kwak. Anpassad från den social-ekologiska modellen för hälsa 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 31
Är inte hälsa viktigt? Det är vanligt att man trycker på att man bör genomföra åtgärden pga moraliska/etikiska aspekter och utelämnar kopplingen till organisationens andra mål. Argument för hur arbetsmiljö och hälsa påverkar möjligheten för att uppfylla organisationens mål behöver formuleras och bli tydligare. Kostnader och vinster behöver dokumenteras bättre för att sedan kunna beräkna kostnadseffektivitet uppföljning. 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 32
Riktlinjearbetet Figur 1. Organisationsmodell för riktlinjearbetet 2015-11-27 Namn Efternamn 33
Nationella riktlinjer för företagshälsa Lansering av Psykisk ohälsa och Hälsoundersökningar 14 sept Lansering av Alkohol jan 2016 Hälsoundersökningar Psykisk ohälsa Alkohol 2015-11-27 Namn Efternamn
Prioriteringsgrupp Syfte: att stödja riktlinjegruppen i urvalet av vilka riktlinjer som skall produceras Deltagare: representanter för arbetsgivare och arbetstagare Möts ca 4 ggr/år Arbetshälsoekonomisk analysgrupp Syfte: att ge underlag för kostnader för implementering av metodiken, ge vetenskapligt underlag för ekonomiska effekter (ROI, produktivitet mm) Forskare ekonomi Controller och hälsoekonom FHV Controller från arbetsgivare HR 2015-11-27 Namn Efternamn 35
Riskmarkörer/indikatorer Individ: Minskat/lågt engagemang i arbetet och arbetsplatsen Sänkt prestation (misstag, sänkt kvalitet, ej hålla deadlines etc) Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Upprepad sjukfrånvaro/ många långa sjukfall Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Störda relationer med närmsta chef/arbetskamrater Bristande/försämrad stresshantering Ej balans mellan arbete/privatliv Organisation: Konflikter Höga arbetskrav Sänkt prestation (misstag, ej hålla deadlines etc) Upprepad sjukfrånvaro/ flera långa sjukfall m psyk diagnos Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Minskat/dåligt arbetsklimat Störda relationer mellan närmsta chef/arbetskamrater Många med dålig balans arbete/privatliv
Ex tidiga signaler på stress Ofta arbeta övertid Trött efter jobbet Har inte tid att delta i möten Kommer inte på fikarasten Är ofta uppvarvad Tappar engagemang Sömnbesvär Tvivlar på sin kompetens Nedprioritering av återhämtning/avslappning
Chefers kompetens i frågan Nästan hälften av lärarna på utbildningar där framtida chefer hämtas har inte tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor 62% tar inte upp arbetsmiljöfrågor i undervisning 56% av studenterna ansåg att arbetsmiljö var ointressant eller likgiltigt Prevent 2012 Studier visar att utbildning för anställda i arbetsmiljö och säkerhet ökar säkerhetsbeteenden både hos chefer och medarbetare
Chefers arbetshälsa Hur mår chefen..? Poäng Björklund C m fl J Occup Environ Med. 2013 Hierarchies of health.
Riktlinjearbetet Figur 1. Organisationsmodell för riktlinjearbetet 2015-11-27 Namn Efternamn 42
Tack för er uppmärksamhet! malin.lohela.karlsson@ki.se 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 43