Rapport Persona Eskil Svensson 070827 Utvärdering av Biblioteksverksamheten på Familjecentralen Norrby - Borås
I. Inledning Familjecentralen Norrby i Borås är unik i Sverige genom att ha en bibliotekarie knuten till verksamheten. Ett mindre bibliotek finns inrett i Öppna förskolans lokaler på familjecentralen. Denna rapport en sammanfattning av en utvärdering som gjorts av Familjecentralen Norrbys verksamhet. Den är begränsad till att omfatta biblioteksverksamheten på Öppna förskolan (Öf) och presenterar de viktigaste resultaten av utvärderingen. En fyllig slutrapport (augusti 2007) som omfattar hela familjecentralens verksamhet finns inklusive biblioteket. Vill man fördjupa sig, rekommenderas denna istället. En delrapport finns också från augusti 2006 som presenterar första delen av utvärderingen. I den finns också en utförlig beskrivning av utvärderingsmetoderna. Denna rapport är i första hand utformad för läsare som är intresserad av biblioteksverksamhet i nya sammanhang. II. Familjecentraler en ny form av offentlig verksamhet Familjecentraler är en förhållandevis ny form av offentlig verksamhet med sina drygt 10 år på nacken. Föreningen för familjecentraler definierar begreppet familjecentral så här: 1 En familjecentral bedriver en verksamhet som riktar sig till föräldrar och barn, den är hälsofrämjande, stödjande, generell och tidigt förebyggande. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och en förebyggande socialtjänst. På en familjecentral arbetar olika yrkesgrupper tillsammans kring barnfamiljen. Antalet familjecentraler ökar hela tiden, sannolikt som en följd av att verksamhetsidén är framgångsrik. Familjecentralen är uppskattad av besökarna och personalen ser vinster med att samverka runt familjerna. Vanligtvis förläggs familjecentralerna i problemområden. Problematiken kan skifta men vanligt är att stadsdelen kännetecknas av många bidragsberoende familjer och hög arbetslöshet. Som regel är det också så att andelen invandrare är stor med segregation och utanförskap som följd. III. Familjecentralen Norrby III.A. Familjecentralens upptagningsområde Norrby kommundel ligger centralt i Borås med varierad befolkningsstruktur. Norrby är den kommundel som har flest antal barn där hushållen erhållit socialbidrag 2. Kommundelen har en synnerligen blandad befolkning med villaområden där resursstarka familjer bor, men det finns också bostadsområden med rötter i miljonprogrammet och med hög andel invandrare och arbetslösa. 1 Ur Bing, Vibeke. 2005: Föräldrastöd och samverkan Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv, Stockholm: Gothia 2 Välfärdsbokslut 2006:10 Borås stad 2
Familjecentralen ligger i det mest invandrartäta området, stadsdelen Norrby, som domineras av hyreshus byggda under miljonprogrammet. III.B. Lokaler och funktioner Familjecentralen Norrby har fräscha lokaler. Besökaren kommer först in i ett rum för parkering av barnvagnar. Därefter finns en hall som leder in till de olika verksamheterna. Öppna förskolan, biblioteksverksamheten och sociala rådgivningen bildar rumsligt med sina lokaler en enhet, BVC och Barnmorskemottagningen med sina rum en annan enhet. De binds samman via hallen. Bild 1. Funktionerna på Familjecentralen Norrby. Den sociala rådgivningen 1 tjänst - utan myndighetsutövning Öppna förskolan (Öf) 1 tjänst Barnavård 2 tjänster Bibliotek 1 tjänst Barnmorskemottagning 0,2 tjänster Grafen visar funktionerna på familjecentralen inklusive möjliga samarbetsrelationer. Bibliotekarie tillhör organisatoriskt Öppna förskolan med samma chef som förskolläraren. IV. Biblioteket på familjecentralen IV.A. Lokalen Biblioteket är inrymt i Öppna förskolans lokaler. Det utgör cirka en fjärdedel av lokalytan och dominerar således inte Öf. En plats för avslappnad läsning finns i ett hörn, där det ligger en stor madrass med kuddar. Böckerna i hyllorna längs väggarna är framför allt grupperade efter språk. En datorarbetsplats finns för bibliotekariens räkning. Många böcker för de allra yngsta står i backar nära golvet, så att de blir lätt åtkomliga. Det finns också lösa madrasser som kan grupperas efter önskemål. Det är lätt att med madrasserna ordna en trevlig miljö för högläsning. 3
IV.B. Målen för biblioteksverksamheten Målen för biblioteksverksamheten på Öppna förskolan är invävda i målen för hela verksamheten. De är bland annat att familjecentralen ska vara en nära mötesplats, den ska stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar och vara ett kunskaps- och informationscentrum. Men det finns några explicita för biblioteksverksamheten: Möta alla familjer i en kommundel som består av flera från varandra skilda bostadsområden. Ge tidig information om språk, böcker och läsglädje. Genom samverkan mellan olika yrkesgrupper, från både primärvård och kommun visa på kulturens salutogena kraft. Visa vad språk och läsning betyder sett ur ett folkhälsofrämjande perspektiv. IV.C. Principerna för bibliotekets litteraturval En stor andel av böckerna utgörs av barnböcker till de allra yngsta barnen, detta med tanke på att barnen är 5 år eller yngre och flertalet runt 2 3 år. Dessa böcker fungerar samtidigt bra för äldre invandrarbarn. Exempel på barnlitteratur är många klassiker i form av Alfons Åberg, Mamma Mu och Pettsons. De tillhör den svenska barnkulturen som är bra för invandrarfamiljer att känna till. Strävan är också att det finns böcker på alla de språk som förekommer bland besökarna. Det finns också vuxenböcker. Många handlar om föräldrarollen. Men även romaner där kriteriet är att handlingen inrymmer mångkulturella aspekter eller kretsar kring familjers liv. Även här förekommer olika språk, men bara huvudspråken på Öppna förskolan. IV.D. Övriga funktioners stöd för biblioteksverksamheten En styrka med en familjecentral är att funktionerna stöder varandra i arbetet gentemot besökarna. Övriga funktioner stöder också biblioteket på olika sätt. Jag tar upp några av dem. BVC: s föräldragrupper träffas en gång på Byttorps kommundelsbibliotek. Sjuksköterskorna berättar också om biblioteket på Öf vid första hembesöket. När barnmorskorna träffar sina patienter på familjecentralen blir det samtidigt en introduktion. Man guidar runt och bibliotekarien berättar om sin verksamhet. Socialrådgivaren finns med i sista träffen i föräldrautbildningen och berättar utöver sin egen verksamhet också om Öf och biblioteket där. V. Utvärderingsmetoderna Utvärderingen av biblioteksverksamheten på familjecentralen har löpt parallellt med utvärderingen av hela familjecentralen. Det har funnits särskilda medel för en fördjupad studie av biblioteket. Innan familjecentralen startade sökte nämligen kommundel Norrby projektmedel från Västra Götalandsregionen för ett projekt: Mötesplats och samverkan Att utveckla kultur och biblioteksverksamhet som en metod för att främja mötet mellan familjer med olika språk och bakgrund. Projektet beviljades medel för bland annat utvärdering. 4
Utvärderingen har haft fokus på målen. Verksamheten har värderats utifrån dess förmåga att infria uppsatta mål. Utvärderingen har haft störst fokus på besökarna men en kartläggning av yrkesrollerna på Öppna förskolan har också gjorts. Nedan nämner jag de utvärderingsaktiviteter som har haft mest relevans för utvärdering av biblioteket. Utvärderingen av familjecentralen och som en del av denna, biblioteket, har pågått under oktober 2005 till april 2007. Under denna tid har bland annat 27 besökare intervjuats och dessutom har de fyllt i en enkät. Ett samtal har också förts runt enkäten. Personalen på Öppna förskolan har intervjuats och dessutom bibliotekarien på Byttorps kommundelsbibliotek, som är det bibliotek som ligger närmast familjecentralen. En mindre enkätundersökning har också gjorts i april 2007 på Öppna förskolan för att kartlägga lånevanorna hos besökarna. 34 personer fyllde i enkäten. Mitt företag Persona Eskil Svensson har anlitats för uppgiften. Jag är leg psykolog och arbetar med skilda uppdrag inom både privata och offentliga sektorn. Jag har lång erfarenhet av familjecentraler, det första uppdraget startade 1998 och uppdragen har växlat mellan åren från föreläsningar på konferenser till långa utvärderingar. Utöver infriande av målet med biblioteksverksamheten har vägledande frågor också varit: Vad innebär det för besökarna att det finns ett bibliotek på Öf? Vilka besökargrupper når man? Vad får det för effekter för bland annat läsvanor och språklig utveckling? Hur är en sådan verksamhet organiserad? Hur är yrkesrollerna utformade på Öf? Hur gör man om man själv vill introducera en sådan verksamhet på en familjecentral? VI. Utvärderingsresultat - besökarperspektivet VI.A. Hur ser besökarna på familjecentralens bibliotek? Intervjupersonerna fick fylla i en enkät i samband med intervjuerna. I enkäten fanns jämförelsefrågor, där en rörde också biblioteksverksamheten, som finns redovisad nedan i tabell 1. Tabell 1. Verksamhet Antal ställningstaganden Norrby definitivt bättre Norrby något bättre Lika bra Annan verksamhet något bättre Annan verksamhet definitivt bättre Biblioteket 17 st 9 st 2 st 4 st 1 st 1 st Vid jämförelse jämförde man vanligtvis med de bibliotek som fanns i närheten. En annan jämförelse var med en annan öppen förskola i en närbelägen stadsdel där ett mindre kommundelsbibliotek är inrymt i samma lokal. Jämförelsen får ses i sitt sammanhang. Föräldern (oftast mamman) kommer till familjecentralen med sitt eller sina barn och barnen är 6 år eller yngre. När man gjorde sina jämförelser var det utifrån en sådan tänkt situation. 5
Biblioteket på familjecentralen betraktades vara klart annorlunda i positiv mening än ett vanligt barnbibliotek. Man tog bland annat upp att uppförandekoden blev som på Öppna förskolan i övrigt. Det fanns inte samma krav på att man ska vara tyst som på ett vanligt bibliotek och miljön var familjär. Den var väldigt väl anpassad för mindre barn med madrasser och lämpliga böcker. Spontana läsestunder uppstod och ett par intervjupersoner tyckte att Norrbys bibliotekarie tog sig mer tid med barnen. Andra nämnde att barnen på sina upptäcktsfärder på Öppna förskolan spontant förr eller senare hittar till bibliotekets böcker och börjar intressera sig, vilket påverkar föräldrarna positivt. De första kontakterna med böckernas värld blir då lustfyllt. Det var enkelt och behändigt att låna när man ändå var på Öppna förskolan. Bibliotekarien ingår i den vanliga förskoleverksamheten. Man kände henne sedan tidigare och hon kände besökarna. Även om flera sa, att andra bibliotekarier också var servicebenägna så blev kontakten här mer förtrolig än på andra ställen. Bokurvalet är begränsat men det var få som såg det som ett problem. Bibliotekarien kunde ordna böcker som låg utanför det vanliga sortimentet. Ville man ha förlängd lånetid, så gick det enkelt att ordna. Tre intervjupersoner gjorde jämförelser med den öppna förskolan som har bibliotek i samma lokal. Den är jämförelsevis större och har en stor avdelning med böcker, filmer etc. Då var resonemangen annorlunda, kanske på grund av att uppförandekoden också är som på Norrby. Två av dessa tre tyckte att den öppna förskolan var bättre med sitt bredare utbud. Den tredje såg enheterna som likvärdiga, bibliotekarien på Norrby var mer mitt i verksamheten men det andra Öf: s utbud av böcker var större. Det bör tilläggas att dessa tre föräldrar tillhörde kategorin välutbildade, svenska familjer. VI.B. Vilka använder sig av biblioteket? I enkäten fick man ta ställning till om man använt sig av biblioteket på Öf. 16 intervjupersoner av 27 hade lånat böcker på familjecentralen. Var det så att man inte lånade var det två skäl som dominerade. Det ena var att man inte besökte Öppna förskolan, därför lånade man inte där, man tillade ofta att man hade mycket böcker hemma. Det andra skälet var att barnet var för litet. Besök på Öppna förskolan och att använda sig av biblioteket hänger ihop. Bibliotekarien gjorde en undersökning av hur många besökare på Öf som lånade under februari 2007. Det rörde sig om 136 familjer. Exkluderar man 40 som hade barn under 1 år, blir antalet potentiella lånare 96 st. 72 familjer av dem hade lånat, vilket betyder 75 %. Ett mönster verkar finnas och det är att biblioteket blir särskilt viktigt för invandrarfamiljer. 10 av 12 invandrarfamiljer i intervjugruppen lånade på familjecentralen. I den mindre enkätundersökningen var det så att 13 personer angav att man lånade i första hand på Norrby, av dessa var 9 invandrare. Ingen invandrare uppgav i enkäten att man lånade på Byttorps kommundelsbibliotek för sina barn. Det bekräftades också av bibliotekarien på Byttorp som sällan såg invandrarfamiljer med småbarn bland besökarna. 6
Biblioteket på familjecentralen är dock inte lika betydelsefull för svenska familjer. I enkätundersökningen uppgav 9 personer att man lånade i första hand på andra bibliotek och de var samtliga svenskar, således ingen invandrare. Följaktligen går det att se att för invandrarfamiljer blir familjecentralens bibliotek särskilt viktig. Svenska föräldrar pekade ofta på i intervjuerna på att man hade gott om böcker hemma och att man använde sig av andra bibliotek. Det nämndes sällan hos invandrarföräldrarna. VI.C. Stimuleras läsintresset? Det fanns en fråga i enkäten, där man fick ta ställning om ens barns läsintresse hade ökat genom familjecentralen. Frågan var inte helt bekväm för några föräldrar. Man ville ju gärna framstå som den engagerade föräldern som naturligtvis förmår att själv skapa en intellektuellt berikande miljö för sina barn. Detta gällde särskilt de svenska familjerna. Invandrarföräldrarna var som regel mer rättframma. Av de 10 invandrarfamiljer som lånade på familjecentralen tyckte 8 att barnets läsintresse hade ökat. Övriga två tyckte att frågan var svår att besvara. Även de svenska familjerna tyckte vanligtvis att barnets läsintresse hade påverkats positivt, de liksom invandrarfamiljerna framhöll gärna att barnen själva var aktiva och plockade bland böckerna. Men de var mer benägna att påpeka att det fanns starka lästraditioner hemma, att andra bibliotek användes etc. Ett vanligt svar, som gällde både invandrar- och svenska familjer, var att man lånade fler böcker genom att familjecentralen fanns. Det var smidigt och enkelt och barnet självt ville ofta låna. Jag diskuterade också i intervjuerna vilka effekter det kan få hemma, läser man exempelvis mer för barnet? Frågan kan vara något känslig, alla ville ju framstå som goda föräldrar. Men flera invandrarföräldrar trodde att barnets språkutveckling hade gynnats, böckerna var ett mer levande inslag hemma genom familjecentralen. Ingen orimlig slutsats om man ser på hur man svarat på andra frågor. VI.D. Uppsöker man andra bibliotek i ökad utsträckning? En intressant fråga är om familjecentralens bibliotek stimulerar till att man också söker upp andra bibliotek. Det skulle vara önskvärt inte minst för invandrarfamiljerna. I den mindre enkätundersökningen som gjordes på Öf var det 9 invandrarföräldrar som besvarade frågan var man lånade i första hand för sina barn. Samtliga uppgav Norrby familjecentral. 6 st angav dessutom detta som enda alternativ. 3 föräldrar uppgav andra bibliotek som andrahandsalternativ. Som jag tidigare skrivit, sa bibliotekarien på Byttorps stadsbibliotek, att hon sällan såg invandrarfamiljer med sina små barn där. Troligtvis är det så att familjecentralens bibliotek inte stimulerar till att uppsöka andra bibliotek. Det beror helt enkelt på att det upplevs så mycket annorlunda än andra bibliotek. Det står för något annat. Biblioteket ses mer som en del av Öppna förskolans verksamhet. Troligtvis är det så att för många familjer, särskilt invandrarfamiljer, skulle inte särskilt mycket boklån över huvud taget ha gjorts, om inte biblioteket funnits på Öppna förskolan. 7
Verksamheten blir därför angelägen, man når en grupp familjer, framför allt invandrarfamiljer, med böcker och läsglädje som man förmodligen annars inte nått på samma sätt. VI.E. Biblioteket, konkurrent eller komplement till andra bibliotek? Byttorps kommundelsbibliotek har ett mycket utvecklat samarbete med låg- och mellanstadieskolorna i området. Det betyder att man som sexåring introduceras i biblioteksverksamheten. Bibliotekarien förlägger delar av sin arbetstid direkt på Norrbyskolan, som har en mycket stark dominans av elever med invandrarbakgrund, ca 97 %. Jag ser det som så att biblioteket på familjecentralen fungerar som ett komplement till den vanliga kommunala biblioteksverksamheten. Man fångar upp en målgrupp som det vanliga biblioteket inte når så lätt, nämligen barn upp till 6 år som lever i familjer, där man inte har starka lästraditioner. Bibliotekarien på Norrby menar att i viss mening söker biblioteket upp familjerna på Öppna förskolan. Man går som besökare dit för att delta i samvaron där och så finns biblioteket där tillhands. VII. Utvärderingsresultat fokus på arbetsformerna VII. A. Bibliotekariens yrkesroll på Öppna förskolan Verksamhetsvolymen på Öppna förskolan motiverar två förskollärartjänster på heltid, men det finns bara en. Det betyder att bibliotekarien tillsammans med socialrådgivaren via sina arbetsinsatser täcker upp för den andra förskollärartjänsten. Båda måste hitta nya former för sina yrkesroller så att den löpande verksamheten på Öppna förskolan ska kunna fungera. Genom att socialrådgivaren och bibliotekarien förväntas delta i den löpande verksamheten, är det inte möjligt att renodla yrkesrollerna. Om man tänker sig att det fanns två förskollärare på Öppna förskolan skulle bibliotekarien skulle kunna arbeta mer med hembesök, där en bokgåva överlämnas eller utveckla kontakterna med förskolorna. Arbetet med biblioteket på Öppna förskolan skulle kunna begränsas till administration av boklånen. Men det är inte säkert att verksamheten hade vunnit på detta. Personalen får ses som de som framför allt skapar kulturen på Öppna förskolan. Kultur är en något svårfångat begrepp, men ett sätt att definiera det är att utgå från de målsättningar som gäller för en verksamhet. I den ursprungliga projektbeskrivningen för Familjecentralen Norrby finns följande målbeskrivning för Öppna förskolan: En språkstimulerande mötesplats där förebyggande och främjande arbete kan ske. Öppna förskolan erbjuder pedagogisk verksamhet för barn och fungerar också som en plats där föräldrar möts och knyter kontakter. Till Öppna förskolan kommer alltid barn och föräldrar tillsammans. Öppna förskolan ska vara en arena för produktiva möten, för växt och utveckling. Jag föreställer mig att med socialrådgivaren och bibliotekarien som direkta medskapare i den verksamhet som pågår, skapas en mer mångdimensionell kultur. Var och en utifrån sina professionella perspektiv bidrar till den kulturella komplexiteten. 8
VII.B. Hur yrkesrollerna har formats ur ett processperspektiv Huvudintrycket från intervjuerna med personalen är att två utvecklingslinjer har följts för hur yrkesrollerna formats på Öppna förskolan. Jag koncentrerar mig här på bibliotekariens. Den första utvecklingslinjen kan beskrivas så här: Bibliotekarien har utgått från sin traditionella yrkesroll och sedan inkorporerat de arbetsuppgifter på Öppna förskolan som harmonierar med denna. Som exempel på hur den första utvecklingslinjen kan ta sig uttryck är att sagostunderna har bibliotekarien huvudansvaret för. Sådana aktiviteter finns på en vanlig öppen förskola och tas om hand av förskolläraren, men här blir det bibliotekarien i första hand. Alla aktiviteter med anknytning till läsande och litteratur finns inom bibliotekariens arbetsområde. Den andra utvecklingslinjen skulle jag vilja formulera så här: Bibliotekarien har utifrån sin profession lagt till mervärden till Öppna förskolan som normalt sett inte återfinns på en öppen förskola. Det kan visa sig till exempel genom att bibliotekarien i samtalen med föräldrarna kan arbeta mer kvalificerat än en förskollärare med litteraturen och läsandets betydelse, språkutveckling mm. Det bör betonas att det rör sig inte om några militanta avgränsningar sinsemellan. Man är inne på varandras områden emellanåt, beroende på angelägenhetsgrad lotsar man sedan föräldern vidare. Sedan finns det ett antal arbetsuppgifter som har att göra med den löpande verksamheten på Öppna förskolan och där görs inga tydliga avgränsningar. Man hjälps åt med lokalvården. Kaféverksamheten tar tid och där samarbetar bibliotekarien och förskolläraren. Även om den är tidskrävande är mitt intryck att den i hög grad bidrar till den välkomnande atmosfären. VII.C. Förutsättningar för ett gott samarbete Det som kan skapa problem med tre olika professioner som har hand om en verksamhet är hur olika arbetsuppgifter ska vägas mot varandra. Som exempel kan ju socialrådgivarens enskilda samtal för personer som behöver mycket stöd ses som särskilt angelägna. Personalen har därför utarbetat vägledande principer för hur mycket tid man ska lägga på olika arbetsuppgifter så att en rimlig balans uppstår. När man har öppet för besökare, strävar man efter att det ska finnas två medarbetare i lokalen. Man gör tillsammans en planering för hur veckan ska se ut, så att det framgår tydligt när man ska delta i den gemensamma verksamheten eller när man kan arbeta enskilt. Villkoren för verksamheten är alltså att alla tre måste vara beredda att lägga stor del av sin tid i basverksamheten på Öppna förskolan. Man skulle kunna tänka sig en alternativ inriktning, det vill säga, att sociala rådgivaren och bibliotekarien mer renodlar sina yrkesroller, den förre ägnar sig ännu mer åt individuell rådgivning och den senare åt mer utåtriktad verksamhet med exempelvis fler hembesök. Men då tror jag att mycket av nuvarande dynamik skulle gå förlorad. Öppna förskolan skulle tappa värdefulla dimensioner i det dagliga arbetet. Jag föreställer mig också att Öf tidvis helt enkelt skulle bli underbemannad. 9
För bibliotekariens del blir arbetet mycket annorlunda än på vanligt bibliotek. Man måste vara beredd till att vara både flexibel och prestigelös. Att tömma diskmaskinen kan ligga fjärran från vad man normalt sett gör som bibliotekarie. För att samarbetet ska bli bra, tror jag att följande tre faktorer är viktiga: Alla tre måste se Öppna förskolan som en gemensam produkt med gemensamt ansvar, där var och en bidrar med sina kvaliteter. Alla tre måste ha en grundmurad trygg yrkesidentitet. Då förmår man vara utvecklingsinriktad och förändringsbenägen. Alla tre måste ha en stark tilltro till värdet av varandras yrkestillhörigheter. Om några inbördes hierarkier hade utvecklats, hade detta sannolikt varit av ondo. Inget yrke eller någon arbetsuppgift får anses finare eller sämre än något annat. VII. D. Biblioteket bidrar till den välkomnande atmosfären? Även om biblioteket inte är särskilt stort så är det uppenbarligen ett levande inslag på Öppna förskolan. Den används flitigt av besökarna och gör att Öf får en annorlunda profilering än andra öppna förskolor. Man skulle hypotetiskt kunna tänka sig att biblioteket sköttes av en litteraturintresserad förskollärare. Det är dock inte säkert att resultatet hade blivit detsamma. Norrby har lyckats bra med att skapa en välkomnande atmosfär. Något som kommer igen i nästan alla intervjuer är att man känner sig uppmärksammad och bekräftad. Kanske ett skäl är att man har tre olika professioner verksamma på Öf. Många olika behov kan därigenom på ett kvalificerat sett fångas upp och uppmärksammas. VIII. Några avslutande kommentarer Som nämnts tidigare är familjecentraler vanligtvis lokaliserade till problemtyngda stadsdelar där det förkommer hög arbetslöshet och många som är beroende av socialbidrag. Utvärderingen har kunnat visa att ett bibliotek på en familjecentral kan nå barn upp till 6 år med böcker och läsglädje som annan biblioteksverksamhet har svårt att nå. I utvärderingen gällde detta för många invandrarfamiljer men det kan naturligtvis även gälla för svenska familjer. Något som bidrog till att familjecentralens bibliotek fick särskild betydelse för invandrarfamiljerna var att det kommunala stadsdelsbiblioteket ligger långt bort från det mest invandrartäta området. Stadsbiblioteket är bättre placerat men har man inte bil kan även det avståndet te sig stort. Ska man ha barnen med, får inte biblioteket ligga långt bort, om man ska gå dit. Av betydelse är sålunda också hur den vanliga biblioteksverksamheten är lokaliserad och organiserad i stadsdelen. Går det att visa att ett bibliotek på en familjecentral blir ett smidigt och lättillgängligt alternativ, är det också ett tungt argument. När jag tog mig an utvärderingen så är ju min roll att vara neutral och objektiv. På ett personligt plan var jag, om inte ifrågasättande, så i varje fall undrande, blir inte ett bibliotek en främmande fågel på en familjecentral? 10
Utvärderingen har dock visat att en sådan funktion kan bli ett levande inslag på en familjecentral. Det ställer dock stora krav på bibliotekarien som måste arbeta mycket flexibelt och förutsättningslöst för att kunna bli en viktig kugge i maskineriet på en familjecentral. Uppenbart är det dock möjligt, det har Familjecentralen Norrby visat. Malmö den 27 augusti 2007 Eskil Svensson Persona Eskil Svensson Kornettsgatan 24A, 211 50 Malmö. Tfn 040-12 34 15, 070-674 32 45 eskil.svensson@bredband.net 11