Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie Håkansson och Peter Johansson

Innehåll INLEDNING... 1 PROJEKTET I KORTHET... 1 Syfte... 1 Projektaktiviteter... 1 UTVÄRDERINGEN... 2 Omfattning... 2 Utvärderingsaktiviteter... 2 RESULTAT... 3 GENOMFÖRANDE... 3 Utbildningar... 3 Projektets logik... 3 UPPNÅDDA EFFEKTER... 4 Ökad medvetenhet... 4 Lärprocesser... 4 Effektivitet... 4 Barnskötarnas roll... 5 Ökad kunskap om jämställdhet och mångfald... 5 Samarbete Kungsör - Arboga... 5 SJÄLVSKATTNING HUR BRA ÄR VÅR FÖRSKOLA?... 6 JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET... 6 PROGRAMKRITERIER... 7 Lärande miljö... 7 Samverkan... 7 Innovativ verksamhet... 8 Spridning och strategisk påverkan... 8 SLUTSATSER... 9

Inledning Det ESF-finansierade projektet Kompetens i förskolan har drivits i Kungsörs kommun under två år. Detta dokument utgör den externa utvärderingens slutrapport. Projektet i korthet Barn- och utbildningsförvaltningen i Kungsörs kommun beviljades 2009 medel från den europeiska socialfonden (ESF) för genomförandet av ett projekt inom programområde 1, Kompetensförsörjning. Projektet kallas Kompetens i förskolan och det huvudsakliga syftet har varit att genom kompetensutveckling minska sårbarheten för särskilt barnskötarna. Genom projektet Kompetens i förskolan har en rad kompetenshöjande insatser genomförts i syfte att höja den generella kompetensen hos personalen inom kommunernas förskoleverksamhet. Utbildningsinsatserna har riktat sig till samtlig personal inom förskolan. En grundläggande tanke har varit att alla anställda ska få genomgå samma utbildningar. Avsikten har varit att uppnå en ökad samsyn när det gäller begrepp, värderingar och arbetssätt, och att projektet ska leda till ett gemensamt lärande. Satsningen har också vänt sig till personalen inom kommunens förskoleklasser, men därifrån har inte all personal deltagit. Samtliga anställda inom förskolan deltog i en förstudie där analyser gjordes på såväl individ- som arbetslagsnivå. Analyserna visade på några tydliga förbättringsområden och det är dessa som projektet har fokuserat på i sin genomförandefas. Det har inneburit att kompetensutvecklingsinsatser har planerats i första hand inom kommunikation, dokumentation och pedagogik. Datakunskap, kunskap om andra kulturer och om jämställdhet är andra områden som uppmärksammats. Syfte Huvudsyftet har varit att minska sårbarheten för barnskötarna. Barnskötarna saknar utbildning som motsvarar de krav som ställs i förskolan idag. Det finns politiska beslut att öka andelen förskollärare och skolinspektionen har påpekat att fler högskoleutbildade pedagoger behöver anställas i kommunen. Detta innebär att yrkesgruppen barnskötare efterfrågas allt mer sällan. Kompetensutveckling antas förbättra barnskötarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Projektet har även syftat till att skapa en gemensam och enhetlig pedagogisk syn bland all personal i förskolan. En gemensam grund antas minska klyftorna mellan barnskötare och förskollärare och förbättra arbetslagens effektivitet. Övergripande har varit att skapa en flexiblare organisation genom förbättrad kommunikation i arbetslagen, ökad kännedom om förskolans uppdrag samt fördjupad insikt om den nya barnsynen. Projektaktiviteter Som den viktigaste insatsen i kompetensutvecklingsinsatsen valdes en pedagogisk modell enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Det centrala verktyget i modellen är Pedagogisk dokumentation, ett förhållningssätt som innebär ökat fokus på observation, reflektion och lärande. Utbildningen i ICDP, International Child Development Programme - Vägledande samspel har också haft en central roll i projektet genom dess inriktning på kommunikation. För övrigt har insatserna bestått av utbildningar i datakunskap och en föreläsningsserie om integration och mångfald. Två personer har deltagit i utbildningen Jämbredd på Mälardalens högskola. I slutet av projekttiden genomfördes ett analysseminarium där samtlig personal vid förskolorna i Kungsör deltog. Syftet var att genom analys och dialog förstärka kunskaper och erfarenheter från projektet, samt att bidra till att implementera dessa i förskolans verksamhet. Parallellt har Arboga kommun drivit ett liknande projekt, med samma namn Kompetens i förskolan. De två projektet har samverkat i såväl förprojektering som genomförande. Det har inneburit till exempel tät kontakt mellan de båda projektens projektledare, samplanering, gemensam upphandling 1

av utbildningar och till viss del har även utbildningar genomförts tillsammans. Framför allt har samverkan inneburit utbyte av erfarenheter och lärdomar. Utvärderingen VOK i Västsverige AB har anlitats som extern utvärderare av projekten. Uppdraget har inneburit att under projektets gång stödja genomförandet och regelbundet återkoppla utvärderingsresultat. Det har alltså i första hand varit en processinriktad utvärdering. Kungsör kommun har uttryckt önskemål om att utvärderingen i första hand ska fungera som projektstöd. Omfattning Utvärderingen har utformats och genomförts enligt följande utgångspunkter: Utvärderaren ska fungera som rådgivare till projekten och bidra till att projekten styrs mot sina mål och löpande ge råd till dem som håller i projekten. Utvärderaren ska lägga upp ett system för att följa projektets arbete. Utvärderaren ska dokumentera erfarenheter. Utvärderaren ska vara behjälplig med förslag på spridning av projektresultaten. Utvärderingen har utgått från den beskrivning av projektet som presenteras i projektansökan till ESF-rådet. Där återges såväl den bakomliggande problematiken, som projektidén och vilka effekter som förväntas. I utvärderingen har ESF:s övergripande programmål beaktats och särskild hänsyn har tagits till de programkriterier som är aktuella i just de här projekten, nämligen lärande miljöer, innovativ verksamhet, samverkan och strategisk påverkan. Utvärderingsaktiviteter Inom ramen för utvärderingen har följande aktiviteter genomförts: Vid fyra tillfällen har möten med projektledaren ägt rum. Det är möten som har syftat till att diskutera projektets genomförande och utveckling. Den programteori som utarbetats har ofta legat till grund för resonemangen. Vidare har mål och effekter, samt utvärderingsresultat diskuterats. Mötena har även blickat framåt och planerat för kommande aktiviteter. Mötena har oftast skett tillsammans med projektledaren för projektet i Arboga. Förutom fysiska möten har kontinuerlig kontakt hållits via telefon och e-post. Utvärderarna har återkopplat utvärderingsresultat till projektets styrgrupp vid två tillfällen. I första hand har det handlat om att redovisa intryck och slutsatser från intervjuomgångarna som genomförts. I början av juni 2010 genomfördes en intervjuomgång med barnskötare och förskollärare. Den följdes upp med ytterligare en intervjuomgång i mars 2011. Resultaten ligger till grund för utvärderingen av projektets effekter Den 13 juni 2011, då projektet var i sitt slutskede, genomfördes ett analysseminarium där samtlig personal vid Kungsörs förskolor deltog. Synpunkter som framkom vid seminariet har beaktats i utvärderingen. Utvärderarna har även haft i uppgift att sammanställa och analysera projektens interna utvärdering, den så kallade självskattningen som har genomförts tre gånger under projekttiden. En delrapport har levererats. I denna redovisades utvärderingsresultat efter halva projekttiden och gjordes rekommendationer för det fortsatta projektgenomförandet. 2

Resultat I det följande redovisas utvärderingsresultaten. Resultaten grundar sig på de två intervjuomgångar som gjorts, analys av projektets interna utvärdering samt rapporter. Synpunkter som framkom vid det analysseminarium som genomfördes i juni 2011 ingår också i utvärderingen. Genomförande Projektet har löpt på enligt plan. Totalt har ett 90-tal personer omfattats av utbildningssatsningen. Upphandling av vissa utbildningsinsatser har skett i samarbete med Arboga kommun, andra har upphandlats direkt av kommunen. Utbildningar Den centrala utbildningen har varit Pedagogisk dokumentation, en utbildning som all personal har genomgått. Utbildningen omfattade flera steg och genomfördes i omgångar. Den sista gruppen var klar med utbildningen i november 2010. Också i utbildningen ICDP, International Child Development Programme - Vägledande samspel har samtliga arbetslag i Kungsörs förskolor deltagit. Ett drygt 60-tal personer har genomgått grundläggande datautbildning. Efter att en första utbildningsomgång genomförts, framkom önskemål från fler att få ta del av utbildningen, vilket man kunde tillmötesgå. 2 förskollärare har deltagit i utbildningen Jämbredd på Mälardalens högskola. Utbildningen syftar till att skapa jämställdhetspiloter, vilka ska ha ett fortsatt ansvar för att stödja jämställdhetsarbetet inom kommunens förskolor. Under våren 2011 har en föreläsningsserie om mångkultur ägt rum. Vid tre tillfällen har olika teman behandlats, till exempel Den livsviktiga anknytningen, med utgångspunkt i barn från andra kulturer. Några planerade utbildningar valdes bort. Det gäller utbildning i KBT, kognitiv beteendeterapi och utbildning i teckenkommunikation. Skälet var att man prioriterade att göra större insatser för att förankra kunskaperna från Pedagogisk dokumentation och implementera dem i verksamheten. Det blev även möjligt att låta fler personer få datautbildning, vilket var ett önskemål. Projektets logik För att bättre förstå projektets bakomliggande tankar och idéer konstruerades en så kallad programteori. Programteori är en grafisk presentation av hur projektet är tänkt att fungera. Den utgör en utgångspunkt för diskussion och reflektion kring struktur, genomförande och effekter. Programteorin innehåller tre kategorier som står i relation till varandra: Struktur Aktiviteter Effekter. Utan en god struktur, vilket innefattar projektets resurser och organisation, kan inte rätt aktiviteter genomföras. Utan rätt aktiviteter kan inte de önskade effekterna uppnås. En farhåga från utvärderingens sida var att de personella resurserna som var avsatta till projektet var otillräckliga. En ensam projektledare hade det fulla ansvaret för projektet, med visst stöd från kommunens förskolerektorer. Projektledaren hade samtidigt sitt ordinarie uppdrag, först som biträdande enhetschef och sedan som tillförordnad förskolechef, på heltid. Emellertid har projektledningen fungerat bra och projektet har kunnat genomföras så som var tänkt. Tidsplanen har hållit och upphandlingar, uppföljningar och avrapporteringar har fullföljts. Förutom vissa mindre förändringar har utbildningsaktiviteterna genomförts enligt plan. I vilken mån dessa har lett till önskade effekter diskuteras mer ingående på nästa sida. 3

Uppnådda effekter I utvärderingens uppdrag har ingått att besvara ett antal frågor. Svaren på dessa kan ses som effekterna av projektet. Följande frågeställningar, vilka är hämtade från uppdragsbeskrivningen, diskuteras: Om och hur projektet bidragit till ökad medvetenhet om den egna arbetsinsatsen Om och hur projektet bidragit till att stimulera lärprocesser. Om och hur projektet stärkt arbetslagets effektivitet. Om och hur projektet stärkt barnskötarna i deras roll. Om och hur projektet bidragit till ökade kunskaper och förståelse av jämställdhet mellan kvinnor och män samt mångfald och integration. Om och hur samarbete mellan de båda kommunernas förskoleverksamhet utvecklats. Ökad medvetenhet I jämförelse mellan de båda intervjuomgångarna, från juni 2010 till mars 2011, har en utveckling vad gäller medvetenhet om den egna arbetsinsatsen skett. Vid den senaste intervjuomgången har de intervjuade överlag lättare att uttrycka sig, och de talar mer nyanserat och med större djup om sitt arbete. Vid den första intervjuomgången handlade svaren ofta om det praktiska och konkreta, till exempel berättade man att man höll på och ändra den fysiska miljön. Vi intervjuomgång två talade man mer om varför man gjorde förändringar och vad man hoppades uppnå med det. Det verkar som om utbildningen har gett en djupare insikt om miljöns betydelse. Flera av de intervjuade uppger att de talar på ett annat sätt med barnen, och har blivit noga med att inte alltid komma med det rätta svaret. En större lyhördhet för barnens uttryck och en ökad benägenhet att låta barnen bestämma och ta ansvar är saker som lyfts fram. En intressant iakttagelse är att de intervjuade inte bara lyfter fram sin egen utveckling, utan flera personer konstaterar att kollegorna har fått ökad medvetenhet. Kanske är det lättare att se förändring hos andra än hos sig själv? Lärprocesser Att utveckla lärprocesser är något som går hand i hand med föregående fråga om medvetenhet. Genom den ökade medvetenheten har ett naturligt och självklart lärande utvecklats, inte minst i interaktion mellan personalen. Det verkar som om ett nytt sätt att kommunicera har utvecklats på flera avdelningar, en kommunikation där all personal uppmuntras att uttrycka sina åsikter och där allas synpunkter tas på allvar. Flera av de intervjuade berättar också att man påminner varandra och ställer varandra till svars, samtidigt som det sker på ett professionellt sätt så att ingen känner sig nedvärderad. Förskolan som lärande miljö har stått i fokus, och det är främst genom att hitta nya sätt att stimulera barnens nyfikenhet och skapande som detta har utvecklats. Stor vikt har lagt vid barnens lärande, främst genom att använda olika former av dokumentation. Kunskapen som förmedlats genom utbildningssatsningen har medfört ett prövande och utforskande arbetssätt, där man ständigt reflekterar över vad som fungerar och hur barnen påverkas. Detta bidrar i hög grad till att utveckla förskolan till en lärande miljö, inte bara för barnen utan i hög grad även för personalen. Effektivitet Vid samma tidpunkt som projektet avslutas, i juli 2011, införs en reviderad läroplan för förskolan. Läroplanen innehåller förtydliganden och kompletteringar av vissa mål och riktlinjer, kompletterande avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling samt förskollärares och förskolechefens ansvar. Nyförvärvade kunskaper och insikter från projektets kompetensutvecklingsinsatser har därmed sammanfallit med att personalen har satt sig in i de nya riktlinjerna för förskolans arbete. Detta har inneburit att läroplanen har fått en mer levande roll än den hade tidigare. 4

En jämförelse mellan intervjuomgångarna visar en ökad medvetenhet om läroplanens innehåll. Flera av de intervjuade berättar hur arbetslaget strävar efter att det dagliga arbetet ska vara förankrat i läroplanen. Läroplanen är i hög grad ett levande dokument. Man kan därför påstå att utbildningssatsningen tillsammans med den reviderade läroplanen har bidragit till en ökad effektivitet, det vill säga ett arbets- och förhållningssätt i överensstämmelse med styrdokumenten. Barnskötarnas roll Projektets huvudsyfte uppges vara att stärka barnskötarna i deras utsatta situation. Den reviderade läroplanen som trädde i kraft i juni 2011 lägger ökat fokus på förskolans pedagogiska inriktning, vilket ytterligare förstärker barnskötarnas sårbarhet. Under projekttiden har ett 20-tal barnskötare sagts upp i Kungsör. Det finns ett politiskt beslut på att man i förskolan ska prioritera pedagogiskt utbildad personal, det vill säga förskollärare. Några av de uppsagda barnskötarna fick fullfölja utbildningarna som hade påbörjats inom projektet, men detta ökar sannolikt inte deras chanser att få ny anställning inom förskolan. De flesta kommuner anställer, liksom Kungsör, i första hand förskollärare. Det finns en oro bland barnskötarna, vilket är förståligt. Man kan knappast påstå att projektet har stärkt barnskötarna ur ett arbetsmarknadsperspektiv. För de barnskötare som har kvar sina anställningar har projektet däremot bidragit till att stärka dem ur ett individuellt och personligt perspektiv. Flera barnskötare berättar att de känner sig bekräftade, att de har förstått att deras erfarenheter är värdefulla och att de har något att bidra med. Att projektet har bidragit till att känna sig stärkt på ett individuellt, personligt plan är dock inte något som endast gäller barnskötarna, utan också förskollärarna. Till denna fråga hör problematiken kring förskollärares respektive barnskötares yrkesroller. Utvärderingens intryck är att det råder en otydlighet vad gäller de två yrkesgruppernas arbetsuppgifter och ansvarsområden. I den första intervjuomgången hävdade såväl förskollärare som barnskötare att de gjorde precis samma saker. Det har dock skett en förändring. Vid den andra intervjuomgången var det fler som lyfte fram förskollärarnas ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Detta har troligtvis samband med den reviderade läroplanen som betonar förskollärarens ansvar på ett sätt som inte gjordes i den äldre versionen. Efter den första intervjuomgången drog utvärderarna slutsatsen att också förskollärarna behövde stärkas. En rekommendation till projektledningen var därför att vidta åtgärder för att hjälpa förskollärarna att kunna och våga ta ett större pedagogiskt ansvar. Detta har också skett genom att ett antal förskollärare har genomgått en vidareutbildning till pedagogistor, vilket innebär en tydligare roll i förskolans pedagogiska utveckling. Frågan om barnskötarnas roll i den nya förskolan kvarstår dock. Ökad kunskap om jämställdhet och mångfald Två personer har inom ramen för projektet utbildat sig till jämställdhetspiloter. En av dessa har senare avslutat sin anställning i Kungsör. Tanken är att jämställdhetspiloterna ska arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågor på de olika förskoleavdelningarna i kommunen, och utgöra ett stöd för personalen. Jämställdhetspilotens arbete har dock inte kommit igång. Några effekter i form av ökad kunskap om jämställdhet kan därför inte konstateras. Under våren 2011 pågick en föreläsningsserie om mångfald och integration. Detta var på begäran av personalen eftersom många ansåg att de var dåligt rustade att möta barn och föräldrar från andra kulturer. Föreläsningarna var mycket uppskattade och gav aha-upplevelser. Det allmänna intrycket bland personalen är att det var nyttig information som gavs, men att man inte har så stor användning för den eftersom det är väldigt få barn av utländsk härkomst i Kungsörs förskolor. Samarbete Kungsör - Arboga De två kommunerna har drivit varsitt projekt med namnet Kompetens i förskolan. Upplägget och innehållet har varit nästan identiska, med Pedagogisk dokumentation som den viktigaste delen av 5

kompetensutvecklingen. Projektansökan författades gemensamt och projektledarna har hela tiden haft ett tätt samarbete. Upphandlingar av utbildningar har gjorts gemensamt. Enstaka personer har även kunnat delta i utbildningar i den andra kommunen, det har till exempel gällt personal som anställts då utbildningarna i Kungsör redan var avslutade. En direkt följd av projektet är att ett chefsnätverk har skapats. Där ingår samtliga förskolechefer i de två kommunerna och från ytterligare två närliggande kommuner. Det innebär nya kontakter vilket stimulerar utvecklingen. Mer informella kontakter över kommungränserna uppmuntras och leder till ökat utbyte av idéer och tankar. Självskattning Hur bra är vår förskola? Kungsörs kommun har i samarbete med Arboga kommun utarbetat självskattningsundersökningen Hur bra är vår förskola?. Undersökningen består av totalt 40 påståenden indelade i fem kategorier. Vid tre tillfällen under projekttiden har förskolans personal ombetts gå igenom påståendena och bedöma i vilken grad de tycker att påståendena stämmer på dem själva. Skattningsskalan är femgradig, där 1 står för Stämmer inte alls och 5 står för Stämmer helt. Kategorier Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 1. Förskolan 3,98 3,80 4,00 2. Förskolans uppdrag och uppgift 4,30 4,28 4,40 3. Samarbete och engagemang 4,32 4,17 4,22 4. Arbetsuppgifter 4,03 4,01 4,09 5. Ledning och information 3,64 2,95 4,00 Totalt: 4,04 3,84 4,13 Vi kan konstatera att skattningen överlag är hög, de genomsnittliga skattningssiffrorna ligger runt 4, och för ett par av kategorierna en bra bit över. Vi kan se att siffrorna är betydligt lägre i den andra omgången som gjordes i juni 2010. Det gäller samtliga kategorier, men framför allt 5. Ledning och information. Utvärderarnas tolkning är att det är de uppsägningar av barnskötare som gjordes under 2010 som ger detta utfallet. Den oro som fanns på avdelningarna i samband med uppsägningarna visade sig i bristande förtroende för ledningen och i bristande engagemang. Emellertid har en återhämtning skett. Vid den sista omgången som genomfördes i maj 2011 är skattningen högre än vid den första. Störst återhämtning har skett för kategorin Ledning och information vilket tyder på att förtroendet har återskapats. Vi kan också konstatera en ökning för kategori 2. Förskolans uppdrag och uppgift. Det visar att personalen känner sig mer insatta i läroplan och mål, vilket även stöds av utvärderingens intervjuer. I en kategori har dock en minskning skett. Det gäller 3. Samarbete och engagemang, som visar lägre siffror än vid den första omgången. Detta är ganska förvånande och motsäger utvärderingens resultat, som visar på förbättrad kommunikation i arbetslagen och stort nytänkande och entusiasm när det gäller arbetssätt. Hur ska denna minskning tolkas? En tänkbar förklaring är att kompetensutvecklingsinsatserna inom projektet har medfört en ökad medvetenhet, vilket också innebär ett mer kritiskt förhållningssätt. Personalen ställer alltså idag högre krav på samarbete och engagemang, vilket är positivt. Denna förklaring stöds av att resultaten från självskattningen i Arboga kommun visar på samma tendens. Jämställdhet och tillgänglighet Förskolan är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. I Kungsör finns inga män anställda som förskollärare eller barnskötare. Den stora utmaningen för personalen är därför att hitta former för att 6

arbeta med jämställdhet i den dagliga verksamheten. Det finns ett stort intresse för jämställdhetsfrågor och också en medvetenhet om genusperspektivet. Inom ramen för projektet har, som tidigare nämnts, en jämställdhetspilot utbildats. Flera av de intervjuade påpekar att den satsningen inte har satt några avtryck i verksamheten och uttrycker besvikelse. Ett nätverk för dem som genomgått utbildningen Jämbredd har startats tillsammans med Arboga kommun. Där ingår även förskolechefer från de båda kommunerna. En förhoppning är att jämställdhetspiloten ska kunna utgöra ett stöd i förskolans jämställdhetsarbete i framtiden. Utbildningen i pedagogisk dokumentation har inte haft jämställdhet i fokus, men innehåller grundläggande värderingar om likabehandling och allas likas rätt. Därigenom har utbildningen stärkt jämställdhetssträvan hos alla som har deltagit. Jämställdhetsarbetet har en central roll i förskolan, och den ökade kommunikationen mellan förskolans personal och ett reflekterande förhållningssätt är faktorer som förstärker denna. Därmed kan man säga att projektet har arbetat jämställdhetsintegrerat. När det gäller tillgänglighet har projekt varit inriktat på all personal och alla har fått möjlighet att delta i utbildningarna. Några speciella anpassningar på grund av funktionshinder har inte behövt göras. Som nämnts tidigare blev ett antal barnskötare uppsagda under projekttiden, men erbjöds ändå att fullfölja kompetensutvecklingen. Tanken med detta var att deras möjligheter på arbetsmarknaden skulle öka. Bemötandet av barn och föräldrar från andra kulturer har uppmärksammats inom projektet, liksom barn i behov av särskilt stöd. Programkriterier Projektet Kompetens i förskolan är kopplat till alla fyra programkriterier, och insatserna har genomförts med dessa som övergripande teman. Lärande miljö Detta kriterium har en mycket tydlig koppling till projektet. Att skapa lärande miljöer har varit ett övergripande syfte för projektet, vilket redan har behandlats under rubriken Effekter. Genom den massiva kompetensutvecklingssatsningen har syftet varit, inte bara att höja personalens kompetens, utan att skapa en lärande organisation. Utvärderingen visar att projektet har lett till ökad kommunikation och interaktion mellan de anställda. Gemensam reflektion och dokumentation leder till ett ständigt pågående lärande och utveckling. Samtidigt har personalens arbete med förskolebarnens lärande stärkts och fördjupats. Samverkan Projektet har drivits i samverkan med Arboga kommun. Främst har samarbetet inneburit erfarenhetsutbyte och stöd i genomförandet. En konkret effekt av projektet är det kommunövergripande nätverk för personer som deltagit i utbildningen till jämställdhetspiloter. Det gör det möjligt att förstärka deras kompetens och stödja dem i deras fortsatta uppdrag att främja jämställdhet i kommunernas förskolor. Projektet har främjat samverkan i första hand inom den egna organisationen. Genom att kompetensutvecklingsinsatsen har vänt sig till all personal har samverkan inom arbetslagen stärkts, vilket var ett uttalat önskemål från projektledningen. Flera exempel från intervjuerna visar på ökat samarbete kring planering, utveckling och dokumentation. Samtidigt påpekar flera att tidsbrist är ett problem för att komma vidare i utvecklingen av samarbetsformer. Inte bara inom arbetslagen, utan även mellan arbetslag, har en utveckling av samverkan skett. Det verkar som om en effekt av projektet är att man har börjat titta på förskolan som helhet och hitta utvecklingsmöjligheter mellan arbetslag och mellan avdelningar. Detta innebär ett sätt att effektivisera och förbättra förskolans arbete. 7

Innovativ verksamhet Någon kompetensutvecklingsinsats av liknande slag har inte tidigare kunnat genomföras. Genom att rikta insatsen till hela personalgruppen har, inte bara individen utan hela arbetslaget, stärkts. All personal har genom satsningen tagit del av metoder som möjliggör utveckling. Detta är ett innovativt förhållningssätt och ett nytänkande när det gäller kompetensutveckling av personal. I stället för att satsa på att höja enskilda individers kompetens, har man i Kungsör sett till helheten och genom projektet påbörjat en process som kommer att leda till utveckling av förskoleverksamheten i kommunen. Spridning och strategisk påverkan Politiker i kommunens barn- och utbildningsnämnder har informerats om projektet, och löpande hållits underrättade om projektets utveckling. Satsningen Kompetens i förskolan har även uppmärksammats i kommunens interna informationsblad. I juni 2011 anordnades ett halvdags analysseminarium. Seminariet innebar att all personal som deltagit i kompetensutveckling samt deras chefer gemensamt diskuterade och analyserade projektets resultat. I vilken mån projektet bidragit till att uppnå de önskade effekterna, var den centrala frågan. Personalens synpunkter har sammanfattats och ingår i utvärderingens resultat. Samtidigt som analysseminariet var ett värdefullt tillfälle för personalen att få uttrycka sina åsikter, innebar det en möjlighet till förankring och fördjupning av kunskaper. Tillfälle gavs till jämförelse av erfarenheter samt utbyte av tankar och idéer. Dagen avslutades med att arbetslagen fick i uppgift att planera för hur de ska gå vidare. Analysseminariet utgjorde därmed både en avslutning av projektet, där resultat och effekter diskuterades, och ett bidrag till implementering av dessa i verksamheten. Det chefsnätverk som har bildats som en direkt följd av projektet är ytterligare ett exempel på spridningseffekter. I nätverket ingår inte bara Kungsörs och Arboga kommuner utan även två andra närliggande kommuner. Nätverket innebär att erfarenheter och kunskaper från projektet diskuteras och ges möjlighet att vidareutvecklas i en bredare krets. 8

Slutsatser Projektet Kompetens i förskolan har bidragit till en utveckling av arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag och i enlighet med aktuella styrdokument. Kompetensutvecklingsinsatsen har haft stor påverkan på personalens inställningar, värderingar och uppfattningar beträffande barnsyn, och den egna rollen. En av de intervjuade i personalen beskriver satsningen som omvälvande vilket är ett ord som tydligt visar på vilken stor genomslagskraft satsningen har haft. Utvärderingen har kunnat konstatera att en utveckling har skett inom de områden som låg i prioritet för projektet; ökad medvetenhet om den egna arbetsinsatsen, utvecklande av lärprocesser och ökad effektivitet i förhållande till förskolans uppdrag. Projektet har därmed uppnått de önskade effekterna på dessa punkter. När det gäller det huvudsakliga syftet, att stärka barnskötarna, är dock utvärderingens slutsats att projektet endast delvis har bidragit till detta. För att verkligen öka barnskötarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden har de aktiviteter som genomförts inom projektet inte varit helt relevanta. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv har projektet därför knappast bidragit till att stärka barnskötarna i deras sårbara situation, vilket har blivit särskilt kännbart för de barnskötare som har sagts upp från sina anställningar. Däremot har projektet stärkt personalen i förskolan, både barnskötare och förskollärare, på ett personligt plan. Utvärderingen finner att de som genomgått kompetensutbildningarna känner sig bekräftade och har fått ökat självförtroende. Andra positiva effekter som utvärderingen noterar är förbättrad kommunikation inom arbetslagen, ökad samverkan mellan arbetslag och avdelningar samt förändringar i förskolans fysiska miljö och i arbetssätt. Det är effekter som står i överensstämmelse med den reviderade läroplanen och speglar den barn- och kunskapssyn som ska prägla förskolans arbete. När det gäller jämställdhetsarbetet har detta kommit igång men har ännu inte lett till några tydliga effekter i den dagliga verksamheten. Utvärderingen kan ändå konstatera att insatser har gjorts på området och att ett stort intresse finns bland personalen. Frågan om förskollärares respektive barnskötares yrkesroller har aktualiserats under projekttiden. Framför allt är det genom den reviderade läroplanen som frågan har lyfts fram. Läroplanen förtydligar förskollärarens ansvar och arbetsuppgifter, och detta har stärkt förskollärarna. Dock menar utvärderingen att förskollärarna behöver stöd i fortsättningen för att kunna och våga ta det ansvaret. Sammanfattningsvis menar utvärderingen att projekt Kompetens i förskolan har varit ett lyckosamt projekt som till stora delar nått de övergripande målen, genom att skapa nytänkande och förändring. Det är ett stort ansvar för chefer och andra ansvariga inom Kungsörs barn- och utbildningsförvaltning att fortsätta förvalta de processer som projektet satt igång. Dels är utvärderingens uppfattning att fortsatt stöd behövs i den förändringsprocess som har initierats. Dels är det viktigt att göra insatser inom de områden som inte gett effekter inom ramen för projektet, nämligen jämställdhetsarbetet och frågan om yrkesroller. 9