1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur vi gör för att utveckla kvaliteten... 3 Elevernas måluppfyllelse... 4 Årskurs 1-5... 4 Årskurs 6... 5 Årskurs 9... 5 Gymnasieskolan... 8 Vuxenutbildning... 9 Utbildningsnämndens åtaganden och mål... 11 Exempel på vad som pågår och redan är planerat... 12 Analysera processer och lära av erfarenheter... 13 Prioriterade åtgärder... 14 Inledning Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett förhållningssätt där vi kontinuerligt utvärderar vår verksamhet, analyserar, drar lärdomar och söker efter förbättringsmöjligheter. Förskolechefer och rektorer har en nyckelroll i att hela tiden hålla det systematiska kvalitetsarbetet levande.
2 (15) Vision Invånarna är initiativrika och välutbildade Uppdrag och mål Vårt uppdrag är fastställt av staten i skollag, läroplaner, kursplaner och andra nationella styrdokument. Våra långsiktiga mål är att leva upp till alla de förväntningar som ställs på oss i de nationella styrdokumenten. Det innebär bland annat att alla elever når minst godkänt i alla ämnen alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt alla barn och elever tillägnar sig en livslång lust att lära alla barn och elever utvecklar sina förmågor att reflektera, analysera, kommunicera, hantera begrepp och information alla barn och elever anammar en respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar På vägen mot de långsiktiga målen ställer vi upp konkreta delmål på olika nivåer. Varje verksamhet och enhet har sina delmål utifrån sina behov och utmaningar. I denna dokumentation fokuserar vi på de delmål som utbildningsnämnden fastställt i form av åtaganden på övergripande nivå. Dessa framgår på sid 11. Pedagogiskt ledarskap Ett bra pedagogiskt ledarskap är avgörande för att alla ska sträva åt samma håll, så att vi successivt närmar oss och så småningom når målen. Utbildningschefens ledningsdeklaration innehåller i korthet följande huvudaspekter: De vi är till för (barn, elever/studerande) ska alltid vara i centrum. Dessa som vi är till för, ska få en god grund för individuell utveckling och bli väl förberedda att hantera livet. Alla medarbetare i vår verksamhet är viktiga kuggar i processen att nå dit. Vi behöver ha ett öppet arbetsklimat, en levande pedagogisk debatt, dela med oss av kunskap och erfarenhet, reflektera tillsammans. Vi ska vara en lärande organisation, som ser möjligheter, hittar nya vägar, drar nytta av lärdomar och anpassar oss till förändringar. Visioner, strategier, struktur, handlingsutrymme, ansvar, tillit, omdöme och relationer är viktiga kuggar i utvecklingsarbetet. Det är viktigt, stimulerande och roligt att arbeta med människors utbildning. Meningen med chefsjobbet är att få andra att växa. Pedagogiskt ledarskap handlar om att leda förskolornas och skolornas arbete mot en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen och att varje barn/elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. I chefsansvaret på varje nivå i verksamheten ingår som huvuduppgifter att klargöra, hävda och följa upp verk
3 (15) samheten. Varje förskolechef/rektor förväntas ta ansvar för både struktur och kultur på sin enhet, skapa organisatoriska förutsättningar för lärprocesser, stimulera en lärandekultur, arbeta för en god kommunikation och dialog i verksamheten, fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget, utmana i de små sammanhangen i vardagen, leda in tankegångar i önskvärda spår, hjälpa medarbetare att reflektera över sitt arbetssätt och ge signaler som gör att alla tar ansvar och ser sin del i helheten. Strävan mot mer av formativ bedömning på elevnivå, gäller även på personalnivå. Varje förskolechef och rektor förväntas fastställa och kommunicera sin ledningsdeklaration. Hur vi gör för att utveckla kvaliteten Förbättringshjul Den fjärde och sista frågan Hur blev det? kan på sätt och vis beskrivas som ett nytt Var är vi?. På så vis löper processen vidare. Ibland kan vi ta genvägen och gå direkt från utvärdering (fas 4) tillbaka till genomförande (fas 3). Vi lär då direkt av analysen och förbättrar, lägger fast nya arbetssätt, dokumenterar rutiner och strukturer, delar med oss av erfarenheter och sprider goda exempel. Men då och då behöver vi återgå till Var är vi? (fas 1) och göra en ny beskrivning av nuläge och problem samt analysera orsaker till detta och därefter ompröva våra mål på kort och medellång sikt (fas 2). Nedan följer kommentarer till de olika faserna relaterat till vår verksamhet i praktiken, så som vi bedömer den våren 2015.
4 (15) Elevernas måluppfyllelse Vi är inte nöjda med måluppfyllelsen. Vår stora utmaning är att få bra effekt av alla de utvecklingsinsatser som pågår och påbörjats för att vända utvecklingen. Årskurs 1-5 I vilken grad (%) eleverna i årskurs 6 nått minst godkänt i alla ämnen våren 2014:
5 (15) Årskurs 6 Årskurs 9
6 (15)
7 (15) Betygspoäng per ämne i Mjölby grundskolor våren 2014, slutbetyg årskurs 9:
8 (15) Gymnasieskolan
9 (15) Vuxenutbildning
10 (15)
11 (15) Utbildningsnämndens åtaganden och mål Åtagande Ökad utbildningsnivå bland personalen i förskolorna Ökad måluppfyllelse i svenska i grundskolans årskurs 1-3 Förbättrade resultat i grundskolan i matematik Förbättrade helhetsresultat för grundskolans avgångselever En effektiv studie- och yrkesvägledning från tidig ålder Förbättrade helhetsresultat för gymnasiets elever En effektiv undervisning i svenska för invandrare (SFI) Ökad andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning slutför sina kurser Mått (måtten håller på att ses över mot bakgrund av vilken statistik som är tillgänglig, därav i några fall alternativa formuleringar och värden) Mål Värde Kort sikt Lång sikt 2013 2014 Andel årsarbetare med förskollärarutbildning 67 67 58 57 Elever som i årskurs 1 når minst de för årskursen förväntade målen i svenska 95 100 93 92 Elever som i årskurs 2 når minst de för årskursen förväntade målen i svenska 91 100 89 86 Elever som i årskurs 3 når kravnivån för läsförståelse av skönlitterär text 93 100 91 92 Elever som i årskurs 3 når kravnivån för läsförståelse av faktatext 94 100 92 86 Elever som i årskurs 3 når kravnivån för enskilt samtal kring text man själv läst högt 98 100 97 97 Elever som i årskurs 3 når minst de för årskursen förväntade målen i matematik 87 100 85 86 Elever som i årskurs 6 når minst betyget E (godkänt) i matematik 87 100 85 87 Elever som i årskurs 9 når minst betyget E (godkänt) i matematik 91 100 90 87 Genomsnittlig betygspoäng i årskurs 6 i matematik 14 20 12,9 11,8 Genomsnittlig betygspoäng i årskurs 9 i matematik 13 20 11,9 11,4 Elever som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet 86 100 85 80 Elever med minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen 76 100 75 68 Elever /nationellt program/med (slutbetyg/ gymnasieexamen) avgångsbetyg inom 3 år på det program de börjat pågår 100 (65) 84 översyn Fullföljd gymnasial utbildning (slutbetyg /gymnasieexamen) Tal för bland invånare 20 år (måttet kommer ev ersättas av annat) 74 100 73 2014 ej till- Andel elever som fullföljer/får gymnasieexamen inom gäng- 4 år (inkl IM) 82 100 81 liga (Elever med gymnasieexamen från Mjölby gymn.) översyn Andel med avgångsbetyg som får gymnasieexamen pågår 100 (87) 95 Elever på nationellt gymnasieprogram i Mjölby med (slutbetyg/)gymnasieexamen inom 3 år (exkl IM) 84 100 (83) 81 Elever på nationellt gymn.program (folkbokförda) med översyn (slutbetyg gymnasieexamen inom (4)3 år (exkl IM) pågår 100 (89) 78 Nyanlända som erbjuds SFI senast inom 2 månader 100 från ansökan 100 100 76 (vt-15) Elever med godkänt på SFI-kurs 1A (grundläggande baskunskaper) 68 100 67 Genomsnittlig tid i veckor för deltagare som fått godkänt i SFI-kurs 1A max 17 max 17 17 Elever med godkänt på SFI-kurs 2B 84 100 83 Elever med godkänt på SFI-kurs 3D (avancerad nivå) 90 100 89 Deltagare i gymnasial vuxenutbildning i kommunens regi som slutför sina kurser 78 100 76 Tal för 2014 ännu ej tillgängliga
12 (15) Ex på vad som pågår och redan är planerat Övergripande Fokus på pedagogiskt ledarskap (rektorsutbildning för alla rektorer och förskolechefer, rektorslyft, kollegialt utbyte förskolechefer och rektorer emellan) Fokus på lärande processer/lärande organisation Uppföljning av resultat, analysdiskussioner på resp skola och inom rektorsgruppen, intensifieras ytterligare från hösten 2015 Sommarskola Tidiga insatser vid elevs frånvaro Förskola Handlingsplan för kommunövergripande satsningar i förskolan Vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Arbetslagsledarutbildning Fritidshem Tar vara på fritidshemmens uppdrag att komplettera grundskolan genom samverkan mellan verksamheterna Nätverk och kompetensutveckling för fritidshemspersonalen Grundskola (exempel på vad som pågår på olika grundskolor) Visible learning" Skapande skola Läxhjälp PRIO (förändringsledare, PRIO=Processer, Resultat, Initiativ, Organisation), förbereds våren 2015, startar på skola hösten 2015 Gymnasium Implementera nya skolenheter samt ny organisation för introduktionsprogram Förankra förhållningssätt och riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet Gemensam arbetsplan för gymnasieskolan, med fokus på t ex pedagogisk grundsyn och ledarskap Vuxenutbildning Strukturell förändring för att möjliggöra flexibel utbildning året runt Satsningar av ämneskaraktär m m NT-utveckling (förskola och grundskola) Matematiklyftet (samtliga lärare som undervisar i matematik har deltagit) Mattecoach på nätet (för eleverna på kvällar och lov) Läslyftet (från hösten 2015) Personalsatsningar Karriärtjänster för lärare (47 st utsedda) Kollegialt lärande (kopplat bl a till ämnessatsningar och karriärtjänster) Mentoring coaching, rektorer och förstelärare, planerat inför 2015/16 Ta fram en rekryteringsstrategi med ledorden attrahera, skapa goda relationer, behålla och utveckla (avses bli klar juni 2015) Öka andelen förskollärare i förskola, öka personaltätheten i lågstadiet, öka lärarbehörigheten inom samtliga skolformer
13 (15) Analysera processer och lära av erfarenheter Analys handlar om reflektion. Vi behöver analysera kontinuerligt hela tiden, i alla steg i processen; i kartläggningen av nuläget, vid övervägande av olika alternativ, under genomförandet samt efteråt. Vi behöver analysera såväl enskilda detaljer som helheter. Det är viktigt att lyfta blicken med jämna mellanrum för att få ett helhetsperspektiv. Det finns annars risk att vi "inte ser skogen för alla träden". Nyckeltal av olika slag, som t ex betyg, är viktiga underlag för analys. Men vi behöver fokusera mera på att analysera de processer som lett fram till den aktuella betygsnivån, reflektera över vilka insatser som gett effekt och vilka som inte gjort det. Alla resultat behöver sättas i relation till sättet att arbeta. Genom att försöka förstå kopplingen mellan process och resultat kan vi dra lärdomar och komma på hur resultaten kan bli ännu bättre. Utvecklingskraft ur personalens lärandeperspektiv Täta kunskapsuppföljningar och analys är avgörande för att nå en ökad måluppfyllelse. De fortbildningssatsningar som genomförts på senare tid, t ex matematiklyftet och NT-satsningen, bygger på konceptet kollegialt lärande. De utvärderingar som gjorts bland deltagande lärare visar att det är uppskattat och har lett till ökad samverkan mellan lärare och utveckling av undervisningen i klassrummen. För att det ska fungera optimalt, behöver det dock skapas tidsmässiga och organisatoriska förutsättningar för att träffa kollegor, även i de sammanhang då detta inte styrs av deltagande i nationella satsningar. Processkvalitet ur ett elevperspektiv Källa: Skolinspektionens elevenkäter hösten 2013 och våren 2015. Frågeområde Årskurs 5 Årskurs 9 Gymnasiet åk 2 2013 2015 Trend 2013 2015 Trend 2013 2015 Trend Vet vad som krävs för att nå kraven 8,6 8,4 6,3 6,2 6,7 6,3 Skolarbetet är stimulerande 7,0 6,9 5,2 5,5 6,4 5,7 Elevens tillit till sin förmåga 8,8 8,3 7,5 7,4 7,7 7,4 Anpassning efter elevens behov 8,4 8,0 6,7 6,8 7,4 6,8 Utmaningar 8,1 7,8 7,0 6,9 7,3 7,0 Argumentation och kritiskt tänkande 8,0 7,8 6,1 6,3 6,3 6,0 Grundläggande värden i undervisning 5,6 5,1 5,4 4,9 Grundläggande värden på skolan 7,8 7,5 6,0 5,8 7,2 6,7 Delaktighet och inflytande 7,1 6,5 5,1 5,0 6,0 5,5 Ordningsregler 7,1 6,5 5,3 4,9 5,7 5,3 Studiero 5,3 4,9 5,4 5,3 6,1 5,6 Trygghet 8,5 8,5 7,9 7,8 8,7 8,3 Förhindra kränkningar 8,6 8,1 6,6 6,4 7,3 6,6 Elevhälsa 7,5 7,5 6,7 6,7 7,6 7,1 Övergripande nöjdhet med skolan 7,7 5,9 6,9
14 (15) Förändringen i elevernas åsikter mellan 2013 och 2015 har i några avseenden i årskurs 9 gått i positiv riktning; nämligen att skolarbetet är stimulerande och att anpassningar görs till elevernas behov samt argumentation och kritiskt tänkande. Några få aspekter är oförändrade i årskurs 5 och 9, men det vanligaste är att värdena gått ner i alla de tre årskurser som svarat på enkäten. Även på riksnivå syns en försämring av synpunkterna mellan 2013 och 2015. Jämfört med riket är Mjölbys elever 2015 över lag något mer nöjda i årskurs 5, men något mindre nöjda än riksgenomsnittet i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. Kunskapsresultat Elevernas måluppfyllelse är inte tillfredsställande. Redan i de lägre årskurserna i grundskolan halkar elever efter. Vi behöver därför intensifiera insatserna, inte minst bland de yngre eleverna. Men självklart behöver resultaten fortsatt analyseras och åtgärdas i samtliga åldersgrupper. Prioriterade åtgärder Vid prioritering av förbättringsåtgärder försöker vi lägga vikt vid vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet kännetecknar framgångsrika skolor, nämligen att de har bra ledare lyfter fram kompetenta lärare har höga förväntningar tar reda på hur det går har fungerande relationer har tydlig ansvarsfördelning fångar upp elever med svårigheter har enats om skolans mål För att barnen/eleverna ska utvecklas optimalt behövs enligt forskning och beprövad erfarenhet kompetenta pedagoger som skapar förtroendefulla relationer med barnen/eleverna, knyter an till deras erfarenheter, intressen och behov, stimulerar deras lust att lära, har höga förväntningar, ger utmaningar relaterade till vars och ens nivå, ger konstruktiv återkoppling och är öppna att ompröva sina metoder På huvudmannanivå vill vi satsa på de behov som är så generella att de fungerar att använda överallt i verksamheten och inte krockar med enheternas egna behov av prioriteringar. Mot ovanstående bakgrund prioriterar vi de närmaste åren följande gemensamma utvecklingsområden:
15 (15) Pedagogiskt ledarskap Alltid barnen/eleverna i fokus, levande pedagogisk debatt, följa upp, reflektera, dra nytta av egna och andras lärdomar, skapa organisatoriska förutsättningar för lärprocesser, få alla medarbetare att växa. Kollegialt lärande Kollegialt lärande har visat sig vara ett framgångsrikt angreppssätt. Vi fortsätter satsa på det inom flera områden, t ex inom naturvetenskap/teknik och genom att delta i Läslyftet. Vi fortsätter också bygga på att 15 % av våra lärare i grundskola och gymnasium har karriärtjänster. Deras uppdrag, utöver undervisning, är att ha en nyckelroll i det kollegiala lärandet på skolan, genom att stödja och coacha andra lärare på individ- och gruppnivå, initiera och leda pedagogiska samtal för att förbättra undervisningen. Innehavarna av karriärtjänster kommer under det närmaste året (liksom rektorer och förskolechefer) att få utbildning i mentoring coaching. Inom förskolor och fritidshem genomförs kollegialt lärande genom att utsedda insynspedagoger gör verksamhetsbesök på våra förskolor respektive fritidshem, observerar och återkopplar sina reflektioner på ett strukturerat sätt. Fördjupat analysarbete Från och med augusti 2015 kommer vi att fördjupa analysarbetet ytterligare, bland annat genom att förvaltningsledningen kommer att träffa grundskolerektorerna i mindre grupper (ibland i de geografiska områdena, ibland stadievis) minst var tredje månad, för att diskutera kring elevernas måluppfyllelse på respektive skola, orsaker, samband mellan pågående processer och resultat, dilemman, lärdomar och skolornas åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Inom gymnasiet kommer motsvarande analysfördjupande arbete att genomföras. Även förskolan har fördjupad analys som ett prioriterat område i sin kommunövergripande handlingsplan.