trafik i > 1/2005 En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. mälardalen > Mälardalen SJs framtid > När Inte sju bara blir pendlare ett > Uppsala Mera Västerås i tid > Kollektivtrafikens Tönu tvärtom drömkund
Under utveckling Hej och välkommen till årets första TiM-tidning, tillika min första i rollen som ansvarig utgivare. Jag är ny vd för TiM sedan årsskiftet men jag har jag arbetat länge inom både branschen och den här regionen. Så förhoppningsvis kan jag fortsätta att utveckla både TiM-trafiken och tidningen. I det här numret handlar det mycket om tåg. Vi har fått en lång intervju med SJs vd Jan Forsberg, som berättar om stora investeringar i Mälardalen. Som ansvarig för TiM tycker jag självklart det är glädjande läsning och jag kan inte annat än understryka vad Jan Forsberg säger: vi tror på Mälardalen. Och om vi kan göra trafiken lönsammare kan vi göra ytterligare investeringar, vilket i sin tur innebär en utveckling av regionen. Vi tar också en titt på tågtrafikens resandeunderlag i Mälardalen och vilka konsekvenser det får för trafiken. Slutsatsen där är ganska enkel: alla resenärer är viktiga både de som reser ofta, de som reser mer sällan och faktiskt även de som idag inte alls reser med TiM. Men trots att detta i mångt och mycket är ett tågnummer så är TiM mer än så. TiM handlar framför allt om kopplingen mellan tåg, buss och tunnelbana. Trafiksamarbetet i Mälardalen omfattar det mesta, från synkroniserade tidtabeller och kommande resekort till parkeringar för anslutande trafik. Men mer om det i kommande nummer. Trevlig läsning! Jan Kyrk VD, TiM > Nöjda resenärer i Västmanland I höstas genomförde Västmanlands Lokaltrafik VL en stor kundundersökning där drygt 1 200 resenärer betygsatte busstrafiken. Resultatet visar en klar förbättring sedan förra undersökningen 2002, både för hur företaget engagerar sig för resenärerna och det sätt VL sköter trafiken. > Biogasbussar rullar i Västerås I samband med att Västerås stadslinjers vintertidtabell infördes den första november började de sex första biogasbussarna rulla på gatorna i Västerås. Förutom de minskade utsläppen så är bussarna tystare och snabbare i starten. Västmanlands Lokaltrafik räknar med att ytterligare tio bussar tas i bruk under våren. > och i Uppsala Stadstrafiken i Uppsala uppskattas allt mer av resenärerna nöjd kund-index har ökat med sex procent sedan 2003. För regiontrafiken är resultatet i stort sett detsamma som föregående år, vilket är ett bra resultat sett till att nedskärningar gjordes i trafiken under hösten. tim utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Jan Kyrk Produktion Publik Tryck Ljungbergs Tryckeri, 2005 Bild sidan ett Photodisc Redaktionsadress Telefon 08-762 32 26 Hemsida www.tim-trafik.se TiM AB c/o Affärsdivision Regionaltrafik SJ AB, Vasagatan 7, 105 50 Stockholm > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 12.
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Mervärde Fler tåg till Västerås En vecka in på det nya året fick de stockholmare som pendlar till Västerås en ny avgång i vardera riktning. Det fanns ett akut behov hos resenärerna som vi lyckades lösa genom en del pusslande, säger Anders Larsson, marknadsansvarig på SJ. Tågpendlandet i Mälardalen sker i första hand in till Stockholm från kranskommunerna. Västerås med sina stora industrier framför allt ABB har dock en stor andel pendlare även i motsatt riktning. Detta ställer förstås krav på tågtrafiken. På morgonen har vi haft två heta avgångar, 6.07 och 7.07. Det är trångt på dessa tåg och dessutom känsligt. Om vi skulle tvingas ställa in tåg, vilket har hänt vid enstaka tillfällen, så går inte nästa tåg förrän sju minuter över åtta, säger Anders Larsson. Detta problem har även uppmärksammats av pendlarföreningen i Västerås. Ordförande Shiva Sander-Tavallaey har regelbundna möten med SJ och får löpande information om förändringar och eventuella trafikstörningar. Vi tog upp det här problemet till diskussion när höstens tidtabeller trädde i kraft och vi fick även våra arbetsgivare ABB och Alstom med oss. SJs representanter Anders Larsson och Jan Kyrk involverade även kommunen i diskussionen för att kunna komma fram till en gemensam lösning. Detta skedde i augusti, då planeringen för nästa års tidtabell påbörjades. Det krävs nämligen så långa förberedelser att göra upp tidtabeller är ett ständigt pågående jobb, så fort årets tabell är klar börjar arbetet med nästa, säger Anders Larsson. Stort behov I det här fallet var dock behovet såpass stort det fanns inte sittplatser för alla passagerare att man tittade om det var möjligt att utöka trafiken tidigare än till hösten. Normalt går vi inte in och ändrar i befintliga tidtabeller. Och det beror inte på byråkrati eller att vi skulle ha en stelbent organisation, utan på att det är så många andra faktorer som spelar in: spårbegränsningen vid framför allt Stockholms Central, tågens fortsatta resväg och tillgången till lediga tåg. Trots dessa begränsningar gick det dock att lösa redan till årsskiftet, och därför går det nu ytterligare ett tåg i vardera riktning, 6.37 från Stockholm och 16.30 åter från Västerås. Därmed skapas det fler sittplatser. Samtidigt för vi diskussioner om ytterligare ett par turer i höst då de nya tidtabellerna införs, säger Anders Larsson. Och är Shiva Sander-Tavallaey är nöjd med utvecklingen: Vi uppskattar att vi har fått gehör för våra synpunkter, säger hon. Om vi sedan kan få ytterligare två utlovade avgångar från den 15 augusti så har vi pendlare utmärkta valmöjligheter. Text Krister Insulander
Pendlarliv Tönu Kerstell Ålder: 61 Familj: hustru Lena, fyra vuxna barn och sex barnbarn tillsammans Bor: Södermalm i Stockholm Arbetar: Regionförbundet i Uppsala Resdag: > Går hemifrån 07.25 > Tunnelbana röd linje från Mariatorget till Stockholms Central, cirka sex minuter > Tåg från Stockholm C 07.40 > Anländer till Uppsala C 08.20 > Kommer till jobbet 08.25 Hem: Tar tåget hem någon gång mellan sex och sju. Det går så många tåg då, så jag brukar inte planera Tre tips från Tönu: > Samordna trafiken bättre över länsgränserna > Satsa på tysta tåg. Trots att man satt skönare på de gamla tågen så föredrar jag X2000 eftersom de är tystare. > Uppmana resenärerna att inte block - era stolen intill med sin väska en del är för blyga för att fråga om stolen är ledig.
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 5 > Baklänges Tönu pendlar tvärtom > Varje morgon fylls Uppsalatåget av pendlare som ska till sitt jobb i Stockholm. Tönu Kerstell gör tvärtom han tillhör den minoritet som pendlar i motsatt riktning. Fler Stockholmare borde prova, säger han. Det tar inte längre tid än att resa tvärs över stan. Villkoren för pendlare varierar förstås stort beroende på faktorer som avståndet till stationer och antal byten. Men få har det så förspänt som Tönu Kerstell. Jag bor några minuters promenad från Mariatorgets tunnelbana, som går var tredje minut på morgonen. Så jag behöver inte ha några stora marginaler när jag ska till jobbet. Om jag är på Centralen i god tid hinner jag sätta mig i en av de första vagnarna i Uppsalatåget och om jag är sent ute hoppar jag på sista vagnen. När han kommer fram till Uppsala har han sedan fem minuters promenad till jobbet. Det innebär att hans restid från dörr till dörr är en timme. Hans fru, som är lärare på Lidingö, har 45 minuter till sitt arbete. Sedan jag började jobba i Uppsala för drygt fem år sedan har jag nästan slutat åka bil. Jag insåg ganska snabbt hur dumt det är att stressa i bilen, upptagen till händer och fötter. Man kan ju inte göra någonting. Idag är bilen i stort sett bara ett fortskaffningsmedel till och från sommarstugan och golfbanan. De gånger Tönu Kerstell behöver bil i jobbet fixar han det på annat sätt, till exempel genom att låna av en kollega. Dock med risk att det blir som under denna intervju, som avbröts av ett telefonsamtal från en arbetskamrat vars bilnycklar låg i Tönu Kerstells ficka Det hände antagligen bara för att vi sitter och pratar om det, skrattar han. Men oftast när jag ska på arbetsmöten till exempel i Enköping eller Östhammar så åker jag kollektivt. Yrkesintresse Tönu Kerstell arbetar med näringslivsfrågor och regional utveckling vid Regionförbundet i Uppsala Län. Det innebär att han även har ett professionellt intresse för pendlingsfrågor. Tillväxten sker i stråken ut från Stockholm och sedan länge arbetar många Uppsalabor i Stockholm. Men nu ser vi tydliga tendenser att Uppsalas arbetsmarknad på motsvarande sätt börjar bli viktig för folk som bor i grannlänen, till exempel i Gävle och Sala. Och för pendlare på de avstånden är tåget det optimala färdsättet. Långsiktigt behöver vi ett pendeltågsystem som binder ihop de större städerna och där kunden inte märker att han eller hon passerar en länsgräns. Det gäller både biljettsystem och priser, som ibland kan bli orimligt höga när man reser korta sträckor över gränserna. Länsgränsen bör vara osynlig för alla resenärer, på samma sätt som i TiM-trafiken. Personligen berörs han dock inte av detta, eftersom Tönu Kerstell har årskort på SJ. Och han är en rutinerad pendlare innan han började jobba i Uppsala så reste han mellan Stockholm och Örebro. Resan tog två timmar och då arbetade jag på tåget, det var en förutsättning för att få ihop det. Många kommer överens med sin arbetsgivare om att en del av dagens arbete sker på resan, men som jag jobbar idag känns det inte aktuellt. De första åren i Uppsala arbetade Tönu Kerstell en hel del på tåget: förberedde dagens möten, läste rapporter och hade ibland med sig datorn. Men idag är de fyrtio minuterna på tåget ren avkoppling. Jag läser tidningen, löser ett korsord, rensar hjärnan och sover en stund ibland. Och samma sak när jag reser hem. En lustig sak är att jag i början, som de flesta, helst satte mig i tågets färdriktning och tittade ut genom fönstret. Nuförtiden åker jag alltid baklänges det är bekvämt och tryggt. Och jag tittar sällan ut. På hemvägen brukar Tönu Kerstell och hans fru sammanstråla på Stockholms central. Vi promenerar hem tillsammans och stannar till på någon bakficka i Gamla Stan. På så vis hinner vi se lite mer av varandra för det är egentligen den enda nackdelen med att pendla, att arbetsdagarna blir så långa. Text Krister Insulander Foto Elisabeth Ohlson Wallin
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 6 > Resetillstånd Inte bara pendlare > Över elva miljoner tågresor sker varje år med SJ i Mälardalen och då har vi inte ens räknat de som reser in och ur regionen. Men vilka är det som reser? Och när? Vi har tagit en titt på SJs statistik, som innehåller en del överraskningar. Statistik kan vridas på både ledden och tvären, och sätten att kategorisera resenärer är många. Två tydliga huvudgrupper är dock de som reser regelbundet, pendelresenärerna, och de som reser mera sällan, låt oss kalla dem sällanresenärerna. Det senare begreppet innefattar både fritidsresenärer och de som reser i tjänsten, säger Jan Kyrk, vd för TiM. Och den gruppen är större än vad kanske många tror. Fundamentet för SJs regionaltrafik i Mälardalen är pendelresenärerna. De står för drygt 60 procent av resorna, och deras behov och arbetsmönster styr till stor del trafikplaneringen. Men bilden av TiM som ett jättestort pendeltågssystem är felaktig, menar Jan Kyrk. TiM är till för alla. De som reser mer sällan med oss är en grupp som inte får glömmas bort de står faktiskt för mer än hälften av biljettintäkterna och nästan 40 procent av resorna. Och deras resemönster har även en positiv betydelse för samtliga våra resenärer, säger Jan Kyrk och förklarar sitt resonemang: En sak som kännetecknar de kunder som åker med oss mer sällan är att deras resande är mer jämnt fördelat över dagar och kvällar. Detta är en garant för att vi ska kunna upprätthålla ett så bra utbud som möjligt även då pendlingen är liten, till exempel mitt på dagen, på kvällar och på helger. Och det ökar ju flexibiliteten för de pendlare som behöver resa andra tider på dygnet än i rusningstrafik. Han eller hon som dagligen reser morgon och eftermiddag kan ju ibland behöva åka mitt på dagen, till exempel för tandläkarbesök eller för att hämta sjuka barn på dagis. För SJ kan det tyckas vara en balansgång att tillfredsställa dessa två viktiga målgrupper. Men Jan Kyrk ser ingen motsättning: Det handlar inte om att den ena gruppen ska bli nöjd på bekostnad av den andra. Alla vill ju ha en fungerande kollektivtrafik inom regionen. Men vi har ibland haft en tendens att glömma bort de resenärer som inte pendlar eftersom vi inte har lika regelbunden kontakt med dem. De är svårare att nå, helt enkelt när de är missnöjda säger de inte till utan väljer ett annat alternativ. Här finns dessutom stora möjligheter att öka intäkterna och därmed förbättra tågtrafiken genom att få sällanresenärerna att resa oftare. Om en person som brukar resa med oss en gång per år istället gör det två gånger så är det ju faktiskt en fördubbling. Just nu En annan tydlig tendens är att allt fler resenärer väljer att resa på olika typer av lågprisbiljetter något som gäller hela resebranschen. SJs biljett Just Nu har blivit en stor framgång. SJ har investerat i nya regionaltåg, vilket innebär många nya stolar. Att få fler resenärer är således ett mål. Att få fler per-
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 7 > Kortvåg Bättre rabatter på UL > Nya resemönster kräver nya rabattsystem. Det enkla konstaterandet har Upplands Lokaltrafik UL gjort. I mars lanserar man därför flera nya kort, anpassade efter dagens resande. soner att resa på andra tider än morgon och eftermiddag är ett annat. Det är visserligen sant att ett antal tåg är överfyllda, men en total medelbeläggning på strax över 30 procent visar att många tåg rullar näst intill tomma, och samma fenomen gäller TiM-trafikens bussar. För att jämna ut beläggningen har SJ satsat på lågtrafiktaxor mitt på dagen. De har dock ännu inte gett så stort resultat. Vi har ju inte testat detta så länge och det tar tid att få folk att ändra sina resemönster, men vi hade kanske hoppats på att fler skulle välja andra tider, säger Jan Kyrk. Även de som är mer flexibla i tiden till exempel pensionärer styr inte sitt resande så mycket av att det är lägre pris vissa tider. Vad gäller själva biljettförsäljningen så fortsätter månadskorten som ju även omfattar TiM-korten att öka sin andel. En annan trend är att allt färre köper sina biljetter ombord på tågen. Sammanfattningsvis är det så att våra två stora kundgrupper pendelresenärerna och sällanresenärerna kompletterar varandra. Båda är viktiga för att vi ska kunna upprätthålla en bra tågtrafik i regionen. UL har de senaste åren förlorat resenärer, i första hand till bilen, och företaget har därför sett över prissättningen för resor med regiontrafiken. Vi har haft samma rabattsystem i över tretton år, säger försäljningschef Nikodemus Kyhlén. Men folks resande ser ju inte likadant idag ut som då. Många jobbar till exempel hemma några dagar i veckan, och då kan det bli dyrt att köpa månadskort. Det är ett exempel på en grupp resenärer där några har valt att ta bilen istället. 20-resorskort Den stora nyheten i vår är anpassad just efter detta behov, nämligen det nya 20-resorskortet. Ett sådant har tidigare endast funnits för skolungdomar. 20-resorskortet är en typ av rabattkort, som vi säljer både för en och flera zoner. Kortet finns såväl för normaltrafik som för lågpristrafik. Vi hoppas att detta kommer att öka fritidsresorna på kvällar och helger, då vi har stor kapacitet på våra bussar. Inga försvinner Nikodemus Kyhlén poängterar att inga av de gamla korten exempelvis månadskortet försvinner. Däremot förändras prissättningen. ULs nya rabatter > 20-resorskort, lågpris > 20-resorskort, normalpris > Årskort med månadsbetalning via autogiro > Årskort för seniorer Vi höjer priset på kontanta enkelbiljetter med cirka tio procent. Så det blir betydligt billigare att resa med 20- resorskorten. Även priset på de befintliga 30- dagarskorten för flera zoner höjs med knappt fem procent. Samtidigt gör vi det dock möjligt att köpa årskort via autogiro, som debiteras varje månad. Man behöver alltså lägga upp hela summan på ett bräde, men får ändå en lägre månadskostnad än om man köper ett 30- dagarskort. Vi återinför dessutom årskortet för en zon samt lanserar ett årskort för de som fyllt 65. Även detta seniorkort går att betala månadsvis via autogiro. En annan nyhet är en familjerabatt två vuxna som reser med var sin enkelbiljett kan ta med sig två barn under 17 år gratis. Vi har inte så många familjer som reser med oss, men förhoppningsvis kan detta locka dem att ta bussen. För skolungdomar släpper vi dessutom ett lovkort, som gäller obegränsat antal resor under påsk-, höst- och jullov. Det kortet kompletterar det nuvarande sommarlovskortet. Tyvärr hinner vi dock inte få ut lovkortet i tid till påsk. > Lovkort för skolungdomar > Familjerabatt > Hund resenär får ta med en hund gratis
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > Miljövänligt 3Svar Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken? I varje nummer av tidningen får trafikhuvudmännen i TiM svara på en aktuell fråga. Och något som aldrig blir inaktuellt är miljön. Så vi frågar helt enkelt vilka miljöförbättrande åtgärder de vidtar under 2005. Vad gör ni för miljön i år? Lars Nordstrand, chef för affärsenheten på SL: I slutet av förra året godkände SLs styrelse ett program för hållbar utveckling inom miljöområdet. Fokus ligger i första hand på att hela SL-trafiken ska använda förnyelsebart bränsle. Spårtrafiken går redan på vatten- och vindkraft, så det handlar om våra cirka 2 000 bussar. Under 2005 och 2006 satsar vi på att öka antalet etanolbussar så att vi kan nå delmålet att 25 procent av bussarna i SL-trafik går på förnybara bränslen. Det långsiktiga målet är inte bara att vi ska använda förnybara bränslen, utan att det dessutom skall vara billigare än att använda diesel. Vår förhoppning är att SL-trafiken skall slippa drabbas av den långsiktigt ofrånkomliga prishöjningen på fossila bränslen. Där det är möjligt använder vi biogas som bränsle. Förra året körde vi för första gången biogasdrivna bussar i SL-trafik, på stomlinje 2 i Stockholms innerstad. Vi kommer att öka antalet biogasbussar i takt med att framställningen av biogas kan öka i länet. Dessa bussar har dessutom fördelen att de bullrar betydligt mindre än dieselbussar. I år kommer vi att bli klara med miljöcertifiering av vår egen verksamhet som upphandlare och ägare och förvaltare av stora spåranläggningar, verkstäder, bussdepåer etcetera. Det ska leda till att vi arbetar än mer systematiskt med de delar av vår verksamhet som har eller kan ha negativ miljöpåverkan. Lars Matsson, vd Länstrafiken i Mälardalen: Länstrafiken startade under senhösten 2004 arbetet med att organisera miljöarbetet enligt ISO 14001. Just nu pågår insamling av uppgifter om verksamhetens miljöpåverkan. Av resultatet kommer vi att kunna se betydande miljöaspekter i verksamheten. Därefter reviderar vi våra mål och genomför aktiviteter enligt våra verksamhetsplaner. Alla anställda kommer också att medverka vid ett miljöseminarium, för att bli motiverade att väga in miljökonsekvenser i sitt dagliga arbete. Insamlig av miljödata för bland annat fordon och fastigheter intensifieras så att miljödatabasen blir fullständig och hålls aktuell. Nyckeltal som finns framtagna inom Svenska Lokaltrafikföreningen beräknas för att vi ska kunna jämföra verksamhetens miljöpåverkan över tiden. Under året kommer fordonstvätten vid bussdepån i Köping att miljöanpassas på samma sätt som tidigare gjorts för fjorton av länens tjugo bussdepåer. Kraven i den interna personbilspolicyn håller på att ses över. Under året genomförs en upphandling av tjänste- och företagsbilar för hela organisationen. I upphandlingsförfrågan ställs krav på att miljöfordon med alternativa bränslen ska kunna offereras. Klas Wåhlberg, vd Upplands Lokaltrafik: Den viktigaste satsningen för att minska trafikens miljöbelastning är att få flera bilister att välja bussen eller tåget framför den egna bilen. Det ger totalt sett minskade avgasutsläpp och en betydande minskning av det utrymme som trafiken behöver. Då är ett bra utbud och en god samordning mellan trafikslagen en grundförutsättning. Givetvis ska UL fortsätta att kräva bra teknik och bussar med minimal miljöbelastning i samband med de upphandlingar av trafik som bolaget kommer att genomföra i framtiden. Redan idag körs ungefär hälften av stadstrafiken i Uppsala med Biogasbussar, och vi ser aktivt på möjligheten att introducera det även i regiontrafiken. UL ser också en ökad satsning på tågtrafiken i regionen som ett medel att minska miljöbelastningen. Under de närmaste åren finns planer på förlängning av UL:s egen regiontågtrafik, både söderut mot Stockholm och norrut mot Gävle, samt en vidareutveckling av TiM-samarbetet med utökad integration av ULs regionbussar i systemet. Förutsättningar utreds för att genomföra Mobiltelefoni är ett omdebatterat ämne - så här kan det se ut när resenärerna får tycka till under SJs pågående tågturné. ett pilotprojekt inom en stad med stadstrafik, där syntetisk diesel används som alternativ till miljödiesel.
> Tågtrafiken i Mälardalen är idag en miljonförlust för SJ. Så hur hantera det? Nedläggning och avveckling? Icke. SJs investering i 43 dubbeldäckare är företagets största satsning sedan X2000- tågen introducerades. Detta är en framtidsregion och vi räknar med att den här satsningen ska bidra till rörligheten och samtidigt skapa lönsamhet för SJ, säger vd Jan Forsberg till TiM-tidningen. SJ väljer framtidsspåret >
5/2004 > En 1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Framtidsspåret tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Serviceman > Dubbeldäckarna är förstås den stora investeringen i Mälardalens tågtrafik. I höstas visades de nya tågen upp för allmänheten vid en ceremoni i Eskilstuna, där Jan Forsberg fanns på plats för att berätta om SJs satsningar i regionen. Mälardalen är en av landets mest expansiva regioner. Rörligheten har dessutom varit stor då många stockholmare har sett fördelar i att bo en bit från stan. Bostadspriserna är lägre och närheten till naturen lockar. Här spelar förstås kollektivtrafiken en stor roll och inte minst då SJ. TiM-tidningen träffade vd Jan Forsberg för att höra om hans framtidsvisioner för regionen. En del tror att trafiken i Mälardalen är en guldgruva, men i verkligheten är den en av våra förlustkällor. Ändå vågar vi investera tre miljarder i de dubbeldäckare som snart rullar ut. Detta eftersom vi har en stark tro på resandet i regionen. Vi är dessutom övertygade om att folk är beredda att betala för ett resande som faktiskt är överlägset alla andra färdsätt. Men då måste vi också kunna erbjuda en bra tågtrafik. Framför allt hoppas och tror Jan Forsberg att SJ ska kunna ta andelar av bilresandet. Detta ska vi göra genom att erbjuda en kortare restid och en högre komfort men framförallt genom att göra det möjligt för folk att använda tåget som arbetsplats. Detta är ju tågets absolut största fördel, att man kan utnyttja restiden. Under de rätta förutsättningarna kan arbetsdagen börja redan när du kliver på tåget, inte när du kommer fram. Det kräver i sin tur två saker: internetuppkoppling och en fungerande mobiltelefoni. De nya dubbeldäckarna som successivt rullar ut på spåren är förberedda för detta, och även X2000 och Reginatågen kommer att få utrustning för bättre telefoni. Dessutom utrustas samtliga X2000-tåg med internetuppkoppling, vilket gör SJ till världens mest uppkopplade tågföretag. Detta är positivt även för arbetsgivarna, som får en större rekryteringsbas. Vi tror att vi på det här viset kan bidra till regionförstoringen. Nå bilisterna Utmaningen är förstås att nå de inbitna bilisterna, något som är en utmaning för SJs marknadsförare. Många bilåkare har ingrodda vanor. Men genom att söka upp bilisterna och erbjuda dem att prova på att resa med våra dubbeldäckare så räknar vi med att öka vår marknadsandel i Mälardalen från dagens cirka 15 procent till 20 25 procent till 2007. Allra viktigast för resenärerna är dock varken Internet, sköna fåtöljer eller pålägget på smörgåsarna. Högst prioritet har punktligheten. Jag har själv pendlat i 25 år, säger Jan Forsberg. Och jag vet hur irriterad man blir över trafikstörningar och förseningar. Framför allt skapar det en otrygghet kommer jag i tid till mitt möte? Störst problem har det varit på sträckan Uppsala Stockholm, där SJ efter diskussioner med pendlarföreningen förra våren lade ner ett stort arbete på att utreda varför punktligheten på sträckan var så låg. Det berodde på flera saker. Bland annat visade det sig räcka med en minuts försening från Uppsala för att tio procent av tågen skulle vara sena i Stockholm, då andra tåg måste inväntas på spåret. Ett annat problem var att vi ibland tvingades ställa in tåg på grund av tekniskt fel något vi löste genom att ställa ett reservtåg på stationen. Det största skälet var dock följdförseningar eftersom samma tåg fortsatte från Stockholm till Hallsberg via Eskilstuna och Örebro. Vi lade därför tågen Uppsala Stockholm respektive Stockholm Eskilstuna- Arboga i två separata system och förbättrade därmed punktligheten radikalt. Jag tycker detta är ett bra exempel på hur man kan åstadkomma förbättringar genom att jobba med kvalitet och lyssna på resenärernas behov. Tågturné Detta, att lyssna på, har varit en av Jan Forsbergs viktigaste uppgifter under hösten. Då genomförde SJ en tågturné på 19 orter, där ledningen möte resenärer, länstrafikbolag, media och politiker. Det är ett väldigt intresse för järnvägen och SJ vi fick fantastiskt många synpunkter och förslag på vad folk vill ha. Det fanns många kloka tankar och idéer, där kanske
Örebro, enkel, tack inte alla går att genomföra. Men de är till en stor hjälp i vårt utvecklingsarbete. Återkommande frågor gällde just mobiltelefoni och punktlighet. En annan fråga som berörs är städningen, många resenärer är missnöjda med ordningen ombord och inte minst på toaletterna. Vi har jobbat intensivt med detta. Vår underleverantör har inte levt upp till våra krav och vi har därför gått ut med en upphandling. Vi slutförhandlar nu med tre företag och räknar med att städproblemet löser sig före sommaren. På sträckan Stockholm- Uppsala tittar vi dessutom på möjligheten att ha en plockstädning ombord även under resans gång, eftersom det är svårt att hinna städa nio vagnar under den korta tid som tåget står på stationen. Samarbete Nu existerar inte SJ i ett vakuum samarbetet med länstrafikbolagen måste fungera om kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med den egna bilen. Vi på SJ har historiskt varit väldigt fokuserade på fjärrtrafiken, vilket har medfört att vi inte varit så synkroniserade med länstrafikbolagen som vi borde vara. Men idag ser vi att det är regionaltrafiken som har den stora volymen och den stora tillväxtmöjligheten. Vi har därför nu tagit ett första steg mot ett samarbete om tidtabellsplanering. Ett enkelt enhetligt biljettsystem är också något som underlättar för resenärerna inte minst de som reser över länsgränserna. Här är förstås TiM ett utmärkt exempel på hur det skulle kunna se ut i hela Sverige. Här har man lyckats skapa ett system med ett kort som fungerar på både buss och tåg i flera län. Systemet kan bli bättre, men här finns en bas med ett enda kort. Det gäller att vara kreativ, menar Jan Forsberg, och hela tiden söka möjligheter att förbättra servicen och förenkla resandet. Både pendlare och övriga resenärer vill ha det så enkelt som möjligt. Därför inför vi i år möjligheten att resa biljettlöst för alla våra kunder i SJs egentrafik. Tidigare har detta enbart varit möjligt för företagskunder. Optimist Allt detta är åtgärder som gör att Jan Forsberg ser optimistiskt på utvecklingen i Mälardalen. Vi vill vara med och bidra till att de människor som vill ska kunna flytta ut från Stockholm och fortfarande ha sin arbetsplats kvar. Och det känns extra kul att kunna göra en sådan här helhjärtad satsning. Vi känner ett ansvar, där vi kan bidra både till vår egen och regionens utveckling. Text Krister Insulander SJ lanserar röststyrd biljettbokning Nu utökar SJ sina röststyrda telefontjänster. Sedan årsskiftet kan resenärerna beställa, köpa, betala och avboka biljetter dygnet runt genom ett telefonsamtal till SJs röststyrda biljettservice. Genom att ringa SJs telefontjänster på 0771-75 75 75 kan kunderna sedan årsskiftet reservera biljetter och välja betalningssätt. Det går också att välja mellan att få biljetten hemskickad eller hämta ut den själv. Tidigare har endast SJs tidtabell varit tillgänglig på det här sättet. Tjänsten innehåller också en avbokningsfunktion. Genom att kunden på detta sätt kan avboka köpta biljetter när som helst på dygnet ökar möjligheterna att få pengarna tillbaka, eftersom avbokningen måste ske före tågets avgång. Biljetter som bokas via de röststyrda telefontjänsterna har samma lägre bokningsavgift som övriga självbetjäningskanaler, sju procent eller max 75 kronor. Vi arbetar hela tiden för att öka tillgängligheten och göra det så lätt som möjligt för kunderna att få tag i SJ-biljetter, säger Björn Nilsson, försäljningsdirektör på SJ. De röststyrda telefontjänsterna underlättar för alla som inte använder Internet eller personer med synfel. Den röststyrda telefontjänsten anpassas och utvecklas hela tiden. Till exempel sparas olika dialekter och uttalsvarianter, så att röstigenkännaren successivt förbättras.
1/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 12 > Frågelådan Vart tog tåget vägen? Hur reser jag billigast? Frågor&Svar Hur tankar jag mitt TiM-kort med kontanter? När införs sommartidtabellerna? När gäller lågtrafiktaxan? På vilka sträckor körs SJs dubbeldäckare? Under rubriken Frågor&Svar besvarar vi de vanligaste frågorna från resenärerna i Mälardalen. Tidigare gick det en X2000-avgång från Linköping 06:40 med ankomst Stockholm Central 08:25. Vart tog det tåget vägen? Svar: Detta tåg var en mycket populär avgång, och vi planerar för att återinsätta det från och med i sommar då vi byter tidtabell. Jag ska börja arbeta på annan ort och räknar med att resa med tåget till och från arbetet. Vad ska jag ha för typ av biljett för att det inte ska bli för stor utgift för mig? Svar: Detta beror på hur mycket du kommer resa. För att hitta den biljett som passar just dig ber vi dig besöka TiM hemsida www.tim-trafik.se eller något av SJs försäljningsställen TiM-kort på X2000 I föregående nummer av TiM-tidningen var vi otydliga när vi berättade om TiM-kortens giltighet på X2000. En sådan biljett gäller inte ombord på X2000 eftersom sittplatsreservation är obligatorisk. Detta är grundregeln men det finns ett undantag, nämligen på sträckan Katrineholm-Stockholm. Här gäller i mån av plats TiM-kort laddade med en period däremot inte kort laddade som börs.