SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK

1 CESAM Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen [lars.nohagen@cesam.su.se] ÄMNESDIDAKTIK FÖR ÄMNESLÄRARE I SAMHÄLLSKUNSKAP MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN KURSKOD: CEKÄ22 SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK Studiehandledning Våren 2014

2 Ä M N E S D I D A K T I K I S A M H Ä L L S K U N S K A P Välkommen till den ämnesdidaktiska seminarieserien i samhällskunskap! Kursen syftar till att ta upp olika sätt att utforma och genomföra undervisning i skolämnet samhällskunskap på gymnasieskolan. Den syftar till att ge dig såväl allmänna didaktiska överblickar och problematiseringar kring undervisning och lärande i samhällskunskap, som mer konkreta och handfasta tips kring hur du kan arbeta som lärare i ämnet. Tanken är att träffarna både ska vara en didaktisk tankesmedja och en metodisk verkstad. Speciellt fokuserar kursen på frågan om hur den ämnesteori du mött under dina ämnesstudier ska omvandlas till ett ändamålsenligt och meningsfullt skolämnesinnehåll. Därför kommer du att under delkursen att få möjlighet att utveckla din förmåga att välja ut och organisera ett innehåll till en kurs i samhällskunskap samt argumentera för dessa val utifrån centrala styrdokument, aktuell utbildningsvetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Seminarierna är obligatoriska. Vid frånvaro mejlar du ett skriftligt svar på den seminarieuppgift som behandlats under frånvaron (se schema) Kurslitteratur: Hyltegren, Gunnar & Lindquist, Stellan (2010): Att utveckla elevers tänkande. Liber (144 s.). Lindmark, Torbjörn: Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner (2013). Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen (30 s.). [Tillhandahålles som pdf]. Långström, Sture & Virta, Arja (2011): Samhällskunskapsdidaktik. Studentlitteratur. (259 s.) Skolverket. Aktuella styrdokument. Främst ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den kan hämtas från Skolverkets webbplats: www.skolverket.se -> kursplaner & betyg. Valfri lärobok i samhällskunskap. [Går att låna av mig]. Förslag till vidare läsning: Arevik-Harzell: Att göra tänkande synligt en bok om begreppsbaserad undervisning. Didactica 11, HLS Förlag. (252 s.). Hansson, Thomas: Pedagogik, undervisning och lärande. Bookboon.com. Laddas ner gratis på www.bookboon.com. -> http://bookboon.com/se/studentlitteratur/hrm/pedagogik-undervisning-och-larande Vernersson, Folke (1999). Undervisa om samhället didaktiska modeller och läraruppfattningar. Lund: Studentlitteratur. (262 s.) Inför varje träff förbereder du dig genom att läsa den litteratur som står i schemat på följande sidor. Kursadministratör för kursen är Joakim Leipe. Du når honom per mejl: joakim.leipe@cehum.se Välkommen! Lars Nohagen lars.nohagen@cesam.su.se

3 SCHEMA Tid: Fre 14/3 Kl. 10.00 12.00 Sal: F 603 Fre 21/3 Kl. 13.00 15.00 Sal F 603 Fre 28/3 Kl. 10.00 12.00 Lokal: F 603 Innehåll: INTRODUKTION Vilka är vi och vart ska vi? Vad är ämnesdidaktik? Innehåll, arbetsformer, examination och bedömningskriterier. SAMHÄLLSKUNSKAP SOM SKOLÄMNE Från samhällslära till samhällskunskap om ämnets bakgrund och framväxt. Varför läser man samhällskunskap? om ämnets syfte och roll i dagens skola. Vad ska eleverna lära sig? om innehållet i ämnesplanen och hur man tolkar och kommunicerar detta så att eleverna förstår vad de ska lära sig. Litt: Studiehandledningen Lindmark, Torbjörn: Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner. s. 1-30. Långström-Virta: kap 1-2 VAD KAN UNDERVISNINGEN HANDLA OM? (Seminarieuppgift 1) Hur väljer man ut ett innehåll som skapar förutsättningar för lärande? Vilka är de centrala begreppen och sammanhangen? Ska man ta upp lite om mycket eller tvärtom? Olika exempel på hur innehållet kan organiseras i samhällskunskap. Vilket innehåll skulle du själv välja ut till din egen undervisning? Hur skulle du organisera detta innehåll? Vad innehåller läroböckerna? Behövs läroboken i samhällskunskapsundervisningen? Obs! Ta med en lärobok i samhällskunskap. Litt: Långström-Virta: kap 3 och 9 Ämnesplanen i samhällskunskap. (Finns på Skolverkets webbplats) Valfri lärobok i samhällskunskap. ATT UNDERVISA OM POLITIK (Seminarieuppgift 2) Hur organiserar man en undervisning om, för och i demokrati? om samhällskunskapslärarens speciella uppdrag och hur man i praktiken kan förhålla sig till detta. Hur får man undervisningen om politik att bli intressant? om olika sätt att behandla politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och svensk politik. Litt: Långström-Virta, s. 217-220 samt 227-234. Lästips: Politikavsnitt i valfri lärobok.

4 Fre 4/4 Kl. 08.00 10.00 Lokal: F 603 ATT UNDERVISA FÖR FÖRSTÅELSE (Seminarieuppgift 3) Vilka principer och utgångspunkter ligger bakom en förståelseinriktad samhällsundervisning? Hur kan man organisera en undervisning som utvecklar elevers tänkande? Vad ser Hyltegren & Lindqvist som det centrala att utveckla i samhällsundervisningen och vilka verktyg presenterar de? Vad kännetecknar en begreppsbaserad undervisning. Att undervisa utifrån aktuella samhällsfrågor Att använda analysmodeller och tankeverktyg i samhällsundervisningen. Litt: Hyltegren, Gunnar & Lindquist, Stellan: Att utveckla elevers tänkande. Liber (144 s.). Lästips: Arevik & Harzell: Att göra tänkandet synligt, HLS Förlag. 2007. ATT PLANERA UNDERVISNING Att förbereda sig för undervisning tips och idéer om hur man planerar och genomför undervisning. Aktuella planeringsfunderingar som uppstått under vfu:n. Ta gärna med dig frågor, planeringsbekymmer, m.m. Mejla mig gärna dessa innan seminariet så får jag bättre möjlighet att förbereda svar eller ta med mig tips. Litt: Långström-Virta: kap 8 Under vfu:n ska du självständigt planera, genomföra och efterarbeta undervisning i båda dina ämnen. Detta gör du under handledning. Förutom egen övningsundervisning ska du även delta på andra lektioner och aktiviteter som äger rum på skolan. vecka 15-20 Tis 27/5 Kl. 10.00 12.00 F 603 Fre 5/6 Kl. 16.00 Under vfu-perioden kommer några av er få ett besök av mig. I samband med detta besök genomförs ett utvecklingssamtal i form av ett trepartssamtal mellan dig, handledaren och mig. Som en förberedelse inför vfu-besöket ska du senast dagen innan mejla mig svar på de frågor som står i dokumentet Inför vfu-besöket. Detta hittar du längre bak i detta häfte. UPPFÖLJNING AV VFU (Seminarieuppgift 4) Du förbereder dig till detta seminarium genom att välja ut något som du prövat under din vfu. Det kan vara ett lektionsupplägg, en övning, en diskussionsuppgift, ett prov, etc. Glöm inte att ta med dig papperskopior av det du vill dela med dig av. Eller så ser du till att distribuera detta via mejl efteråt. VFU-rapporten kan lämnas in vid detta seminarium (eller så skickar handledaren in denna). Går också att skicka per post adressuppgift finns på sista sidan i häftet. Om du lånat en lärobok tar du med dig denna till seminariet. INLÄMNING AV EXAMINATIONSUPPGIFT Skickas med e-post. Anvisningarna till exuppgiften hittar du längst bak i detta häfte. Lärare: Lars Nohagen, e-post: lars.nohagen@cesam.su.se Kursadministratör: Maria Lans, e-post maria.lans@cesam.su.se

5 Seminarieuppgift 1 Redovisning: 21 mars 2014 Att välja innehåll till sin samhällsundervisning Förutsättningar Denna uppgift går ut på att välja ut och organisera ett innehåll för en kurs i samhällskunskap. Kursen du planerar för är gymnasieskolans kurs 1b ( kärnämneskursen ). Uppgift Utgå från innehållet i den aktuella kursplanen, dina egna tankar samt innehållet i en lärobok i samhällskunskap och försök att besvara följande frågor: a) Vilket innehåll skulle vilja ge din kurs i samhällskunskap? Organisera detta innehåll i olika kunskapsområden (moment). Sätt sedan en rubrik till varje område som gör att eleverna förstår vad det handlar om. Dela förslagsvis in kursen i 6 8 områden. Lägg gärna till en kortare undertext under rubriken som lite mer talar om vad området handlar om, t.ex. vilka centrala begrepp, sammanhang eller problem som kommer att behandlas. b) Du har 100 poäng till ditt förfogande eller 100 % av grundskolans hela kurs i samhällskunskap. Fördela dessa poäng (eller procent) mellan de kunskapsområden du valt ut. Sätt ut poängen/procenten i anslutning till respektive kunskapsområde. c) Hur ska ordningen mellan dessa kunskapsområden vara? Försök att lägga ut det innehåll du valt som en röd tråd. Vilket kunskapsområde börjar kursen med? Vad kommer sedan? Hur avslutas kursen? Fundera över varför du valt denna ordning. Finns det någon bakomliggande princip? Sammanställ dina svar i form av ett schema eller en studieplan en studieplan på 1 A4-sida. Gör det på ett sätt som gör att dina elever förstår vad kursen kommer att handla om och gärna på ett intresseväckande sätt. Ta med ditt förslag till innehåll till seminariet fredagen den 15 februari och var beredd på att presentera och diskutera uppgiften med andra i gruppen. Använd gärna något presentationsverktyg, t.ex. Power- Point eller OH. Dator och projektorer finns i lektionssalen. Efter seminariet lämnar du in en papperskopia av din planering till mig. Du kan också mejla den men då bör du göra det senast kvällen innan.

6 Seminarieuppgift 2 Redovisning: 28 mars 2014 Att undervisa om politik Förutsättningar Du är lärare i samhällskunskap och har till uppgift att förklara vad politik egentligen handlar om samt en överblick över det svenska statsskicket. Den enda hjälp du har till ditt förfogande dina egna kunskaper från gymnasietiden, de läroböcker i samhällskunskap som du eventuellt använder, de ämneskunskaper du fått genom studierna på universitetet och din egen fantasi. Du sitter på din kammare och grubblar... Hur ska jag göra? Uppgift Din uppgift nu är att... 1....ge en kortfattad men ändå begriplig definition av politik. Med hjälp av denna definition ska förhoppningsvis samtliga av dina elever förstå vad politik handlar om. Klassen består av mindre studiemotiverade elever som tycker att politik är tråkigt. 2....göra en bildmässig förklaring (i form av en modell, figur, metafor) över det svenska statsskicket. Denna bild ska ge eleverna en överblick av det svenska politiska systemet samt sätta centrala begrepp i relation till varandra. Vilka begrepp väljer du ut och hur sätter du ihop dessa till en bildmässig förklaring, exempelvis till en begreppsmodell eller ett flödesschema. Sammanställ dina svar på uppgiften på ett sätt som du skulle kunna använda i din egen undervisning. Gör det gärna genom att använda PowerPoint eller OH. Ta med dig detta till seminariet fredagen den 5 oktober och var beredd på att presentera och diskutera dina svar på uppgiften med oss andra. Dator och projektorer finns i lektionssalen.

7 Seminarieuppgift 3 Redovisning: 4 april 2014 Att undervisa för förståelse Litt: Hyltegren-Lindqvist: Att utveckla elevers tänkande Att utveckla elevers tänkande av Stellan Lindqvist och Gunnar Hyltegren behandlar en elevorienterad och en probleminriktad undervisning, där lärarens roll främst är att utveckla elevers tänkande. Författarna förespråkar ett undersökande förhållningssätt där "frågan" används som verktyg. Ett av bokens centrala poänger är följande påstående: "Undervisningens primära uppgift är inte att förse eleverna med ännu mer fakta utan att ge dem sådana verktyg att de själva kan göra världen begriplig." a) Diskutera vad författarna lägger in i detta påstående. Håller du med eller tar du avstånd? Motivera. b) Vilken var din egen behållning av boken? Konkretisera detta genom att välja ut ett textavsnitt ur boken. Gå laget runt, jämför och diskutera. c) Diskutera de förhållningssätt som presenteras i böckerna med utgångspunkt från din egen uppfattning om hur undervisning i samhällskunskap bör organiseras för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande. Vilka förtjänster och begränsningar ser du med att arbeta i enlighet med tankarna ur litteraturen? d) Försök att ge minst ett konkret exempel på hur du själv skulle kunna använda författarnas verktygslåda i din egen undervisning. Du kan ta detta antingen från boken eller från din egen verktygslåda. Om du hinner. e) Diskutera nedanstående påståenden mot bakgrund av vad Torstens Madséns skriver i sin artikel Att skapa goda betingelser för lärande. Försök också att själv att formulera några kännetecken på en förståelseinriktad undervisning. Ge gärna några konkreta exempel. Jag tror att undervisnings arbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att de bildade sig riktiga begrepp (ur boken Mitt pedagogiska credo av John Dewey, 1897) "Undervisningens primära uppgift är inte att förse eleverna med ännu mer fakta, utan att ge dem sådana verktyg att de själva kan göra världen begriplig." (ur boken Att utveckla elevernas tänkande av Gunnar Hyltegren och Stellan Lindqvist, 2011). Läraren ska vara läroprocessernas arkitekt, eleverfarenheternas barnmorska och tänkandets skulptör (Ference Marton, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet) Utan hjälp med en begreppslig förförståelse, som de får hjälp med av läraren, står sig eleverna ofta slätt i det som kallas för ett undersökande arbetssätt. De kan helt enkelt inte upptäcka alla aspekter av omvärlden på egen hand. (Torsten Madsén om Ann Brown och hennes begrepp Ömsesidig undervisning i artikeln på s. 17). Grupparbeten och projektstudier är inte automatiskt dialogiska samtidigt som en föreläsning kan vara det nämligen om den hjälper eleven att finna svar på de frågor som de redan ställt sig. Lärare får med andra ord inte vara rädda för att undervisa. (Torsten Madsén om Olga Dysthe och det flerstämmiga klassrummet, i artikel på, s. 18 19):

8 Seminarieuppgift 4 Redovisning: 27 maj 2014 Idésmedjan Hur gjorde jag? Var och en förbereder sig inför denna träff genom att välja ut något som man prövat under sin vfu och som fungerat bra. Det kan vara ett lektionsupplägg, en övning, en diskussionsuppgift, ett prov, etc. Glöm inte att ta med papperskopior av det du vill dela med dig av eller så ser du till att detta går att distribuera till övriga i gruppen via mejl. Enklast sker detta genom att du mejlar mig ditt upplägg, så vidarebefordrar jag detta till övriga i gruppen.

9 Inför VFU-besöket Under VFU-perioden kommer några av er att få ett besök av mig. Inför detta besök ska du kortfattat på cirka en till två A4-sidor försöka besvara nedanstående frågor. Dessa bildar underlag för ett trepartssamtal efter lektionen. Se till att mejla mig dina svar senast dagen innan besöket. 1. Berätta lite om hur lektionen kommer in i ett större sammanhang. Hur är det relaterat till det aktuella kunskapsområdet samt till övrig undervisning (främst samhällskunskap eller i SO)? 2. För vem planerar Du denna lektion? Hur vill Du i korthet beskriva eleverna och den aktuella klassen? Har de haft möjlighet att påverka din planering? 3. Vad ska eleverna lära sig? Vilka centrala begrepp och sammanhang ska de förstå? Är det några speciella förmågor de ska utveckla? 4. Hur vill du organisera undervisningen? Tänker du använda dig av några texter? Är det några speciella metoder som planerar du att använda? 5. Varför detta upplägg? Utifrån vilka principer har du besvarat ovanstående frågor? Hur hänger upplägget ihop med vad som står i aktuella styrdokument (t.ex. kursplan, programmål och läroplan)?

10 Examinationsuppgift Huvudsyftet med denna uppgift är att du ska visa din förmåga att organisera, genomföra och efterarbeta undervisning i samhällskunskap. Detta gör du genom att ska skriva en reflekterande text omkring de erfarenheter och insikter du gjort under din VFU. Uppgift Utgå från kurslitteratur, aktuella styrdokument samt det lärararbete du genomfört på din partnerskola och besvara följande uppgifter: 1. Välj ut ett kunskapsområde eller en serie lektioner i samhällskunskap som du genomförde under vfu:n. Försök att beskriva: Syfte och mål för kunskapsområdet. Skriv gärna detta i punktform och så begripligt som möjligt. Presentera ditt upplägg gärna i form av ett schema, en översikt, en planering, etc. där det framgår vad undervisningen handlade om samt kort om vilka frågor ni tog upp och vilka eventuella läromedel som användes. Förtydliga din planering genom att kortfattat berätta om du hade någon bakomliggande struktur en röd tråd som du använde för att hålla ihop undervisningen. Hur såg den i så fall ut? 2. Beskriv sedan hur du tog reda på vad eleverna lärde sig. Vilka redovisningsformer använde du dig av för att bedöma elevernas lärande? Skriftliga, muntliga, individuella, gruppvisa? Fanns det andra vägar för eleverna att visa och uttrycka de kunskaper och färdigheter de utvecklat? Resonera gärna kring hur du ser på avvägningen mellan formativ och summativ bedömning. 3. Till sist gör du en sammanfattande didaktisk reflektion utifrån de erfarenheter du gjort under vfu:n. Detta är en tillbakablickande text där du kritiskt resonerar kring frågor som: Hur tyckte du att det gick i förhållande till din planering? Vilka av dina syften och ambitioner uppnådde du? Vilka kom du inte ens i närheten av? Vad lärde sig eleverna och hur vet du egentligen det? Försök att ställa elevernas lärande i relation till de syften och mål som fanns uppställda. Vilka lärdomar bär du med mig och hur skulle dessa kunna omsättas i framtida planering och genomförande av undervisning? Hur ser du nu på dig själv som lärare? Omfattning Texten ska ha ett omfång på mellan 2 500 och 3 500 ord, exklusive citat, illustrationer, källförteckning, sidhuvuden, fotnoter och eventuella bilagor. Siktar du på ett högre betyg än C bör din egen text omfatta minst 3 000 ord. Inlämning och betyg Du sparar dokumentet i Word-format och skickar detta med e-post senast fredagen den 5 juni 2014. Skicka exuppgiften till: lars.nohagen@cesam.su.se Godkända examinationsuppgifter som lämnats in efter denna tidpunkt får betyget E. Det går givetvis bra att samtidigt också ladda upp dokumentet som en pdf-fil på Mondo, speciellt om du använder många illustrationer När jag har läst och bedömt ditt arbete mejlar jag tillbaka ett gensvar med betyg.

11 Bedömning och betyg Vid examinationen kommer följande kvaliteter i din text att bedömas. FÖRSTÅELSE = Hur du i din text visar att du tillägnat dig de begrepp, perspektiv och teorier som är centrala i delkursen genom att använda dessa i ett eget resonemang kring undervisning och lärande i samhällskunskap. Speciellt viktigt är att du i din text visar förmågan att med utgångspunkt från gällande styrdokument, kurslitteraturen samt beprövad erfarenhet, kan organisera undervisning i samhällskunskap. ARGUMENTATION = Hur du i din text stödjer ditt resonemang på olika kunskapskällor, t.ex. litteratur, seminarieanteckningar eller egna erfarenheter. Att du skiljer på egna och andras tankar samt på fakta och värderingar. RELEVANS = Att du besvarar uppgiftens samtliga delar och håller dig innanför de ramar som gäller för textens omfång. KOMMUNIKATIV TYDLIGHET = Hur väl du i din text för läsaren framåt längs en röd tråd. Hur lätt det är att följa ditt resonemang och därmed förstå det du vill säga. Hur väl din text motsvarar dessa kvaliteter bedöms med hjälp av en sjugradig betygskala A F (se nedan). Bedömningarna vägs samman till ett slutbetyg som du får via mejl senast 15 arbetsdagar efter kursens slut. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen måste du också lämna in en vfu-rapport. Enklast gör du det genom att ta med dig den till det sista seminariet. Annars skickar du den per post till: Lars Nohagen, Kolonivägen 2, 122 32 Enskede. Lycka till!