Finns det mikrober i mitt mejeri?

Relevanta dokument
God tillverknings praxis: Koagulanter

Produktion och lagring av mjölk på gården

Provtagningsstrategier

IV Faroanalys vid råvaruproduktion

VIII Avvikeklsehantering

Dynamiska förändringar av syrningsgrad i mejeriproduktion

Vad bör man tänka på vid köp eller tillverkning av ny utrustning?

Vad kan finnas under ytan?

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Utredning av utlandsresenär

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

PROJEKT. Salladbufféer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

V HACCP-baserade planer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

När man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Fiskbranschens Vägledning

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Lely Caring. - fokus på spenspray. innovators in agriculture.

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Guidestart. Guide till god hygienisk praxis vid hantverksmässig tillverkning av ost och andra mjölkprodukter och vägledning i eget haccp-arbete

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

Hygienombudsträff HT- 2012

Information om bakterier

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Exempel på personalisering av Guiden

Viktigt med handhygien

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Clostridium difficile i sjukvården

HANTVERKSMÄSSIG TILLVERKNING AV MEJERIPRODUKTER

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Säkra steg för en säker mathantering

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Sjukdomar hos får. Mariannelund Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV

Delområden av en offentlig sammanfattning

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

INOFFICIELL UPPDATERARAD FÖRORDNING 699/

Sjukdomsframkallande Escherichia coli Stödjande information för livsmedelskontrollen

Basala hygienrutiner

Dödar 99,9 % av bakterierna

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Provtagning av sallader

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Sammanfattning av symposiet Safety Issues of Raw Milk Cheese i Bryssel december 2008

Förebygg & behandla. Guide till ett friskt underliv.

Julbordsprojekt 2008

Godkända leverantörer

Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser

Hygienkonferens hösten 2013

Glassprojekt sommaren 2005

Djurhållning inom lantbruket

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Hur ska livsmedel hanteras?

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Hållbarhetsbaserad indelning av livsmedel. Några livsmedelsrelevanta genus (ur Bergey s Manual)

Tarminfektioner, inledning

Transkript:

Finns det mikrober i mitt mejeri? This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ or send a letter to Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA

2 Finns det mikrober i MITT mejeri?? Ja, och många av dem är nödvändiga för dig och för dina produkter

3 Exempel på goda/fördelaktiga mikrober Startkultur Brukssyrakulturer och inhemska kulturer Fermenterade och probiotiska livsmedelsprodukter Många mikrober är användbara (eller inte skadliga för människor)

4 De huvudsakliga typerna av mikrober i obehandlad mjölk Användbara mikrober - Mjölksyrabakterier - Startkulturer (bakterier, mögel, jäst) Produktförstörande bakterier - Psykrotoleranta ("psychrotrofa") bakterier som Pseudomonas - Termoresistant Clostridia, orsakar smörsyrajäsning - Coliformer Relevanta patogena bakterier - Listeria monocytogenes - Salmonella - Staphylococcus aureus producerar enterotoxiner - Brucella och Mycobacterium bovis

Obehandlad mjölk är ett levande ekosystem Source: 01 The Solar System PIA10231, mod02 Miljömässiga förhållanden - Bakteriella interaktioner En isolerad bakterie betyder ingenting utan samspelet i ekosystemet

Den obehandlade mjölkens ekosystem - Barriärer för tillväxt av patogener: BAKTERIOCINER ACIDOLAKTISKA BAKTERIER MJÖLKSYRA EJ MJÖLKSYRA BAKTERIER (t.ex. Brevibacterium linens JÄST OCH MÖGEL (ex. Geotricum candidum)

Teknologiska barriärer Mångfalden mikrobiella ekosystem kan användas för att skydda mjölkprodukter från patogener (** Maoz et al., 2003; Eppert et al., 1997; Saubusse et al., 2007) Denna Hinder/barriär teori är ett gammalt koncept (** Leistner, 1985) men nu blir det känt som ett effektivt verktyg för att förhindra utveckling av patogener (** Ghandi et Chikindas, 2007) Ett exempel: Den naturliga interaktionen mellan mikrober och deras metaboliter i obehandlad mjölk och i ostar av obehandlad mjölk (** Millet et al., 2006) För mer information och referenser, se verktyg 9.6 **Författare till vetenskapliga studier

8 Miljöfaktorer som möjliggör mikrobiell tillväxt Fukt Näringsämnen Temperatur Aciditet/surhet(pH) Syre nivå Vattenaktivitet: Mängden fritt vatten i livsmedel, tillgänglig för mikroorganismer. Skala 0 (min) -1 (max)

Vissa mikrober är oönskade eller skadliga och kan orsaka 9 Förstörda produkter (tekniska problem) http://cheeseforum.org/ articles/wiki-cheese-bodydefects-mechanical-holes/ Matförgiftning eller infektioner www.villareuter.fi

10 Det finns inget behov av att vara rädd för mikrober, men man måste förstå att... i värsta fall kan en serie små misstag i hygieniska förfaranden leda till en konsuments död Photo: Microbiology International

11 Personlig hygien är viktigt! Foto: Mikrobiella kolonier på fast medium. Ytan berördes av en hand Plattan inkuberades i tre dagar vid 30 C Var och en av dessa kolonier härrör från en eller några mikrobiella celler från personens hand

Du kan inte ta bort alla faror, men du kan kontrollera riskerna 12

13 Effekter av skadliga mikrober i livsmedel? 1. Producera toxiner! matförgiftning och livsmedelsburna infektioner 2. Producera enzymer som bryter ned matkomponenter som fetter, proteiner och kolhydrater! förstörda produkter 3. Höga bakterietal överskrider säkerhets gränserna! risk för skadlig effekt på konsumenternas hälsa

14 Patogener som är relevanta för mejeri produktionsprocesser Kriterier för livsmedelssäkerhet: Salmonella spp. Listeria monocytogenes Stafylokock enterotoxiner producerade av Staphylococcus aureus Process hygienkriterier: Ej toxin-producerande Staphylococcus aureus Escherichia coli

SALMONELLA SPP LIVSMEDELSSÄKERHETS- KRITERIER

Hur Salmonella påverkar människor? Vuxna: Första symptom: 8-48 h efter att ha ätit Typiska symptom: diarré, magkramper, feber, kräkningar, huvudvärk Varaktighet: 2-4 dagar och ofta spontant tillfrisknande Immunodepressiva människor: Sepsis (blodförgiftning), potentiellt livshotande Dödlighet: ca 0,2%

SALMONELLA spp: Var finns dom?? Olika arter (alla potentiella patogener) Fekalier HOS DJUR Mjölk (sällsynt men inte omöjligt) Placenta, kastning... HOS MÄNNISKA Fekalier ÖVRIGA : fåglar, höns, gnagare VATTEN, JORD var försiktig med gödsling (förorenat gödsel!) (se guiden: Mjölkproduktion) Bärare/värdar: Där det infektiösa medlet normalt lever och förökar sig, vanligtvis utan skada bäraren, och fungerar som en källa till infektion för andra

18 SALMONELLA: Överlever de i miljön? Vanligtvis förökar de sig inte, MEN, De kan överleva länge: I vatten: 3 månader I gödsel: 1 månad I uppslamning: 2-3 months OBS: Gnagare och höns kan vara värddjur

SALMONELLA Hur man undviker det i mjölk? Identifiera och isolera positiva djur (avföring och mjölkprover) Håll god hygien under mjölkning Rengör mjölkningsmaskiner korrekt Efter gödsling med naturgödsel, vänta en till tre månader innan djur släpps på bete där Vatten: Om möjligt, skydda dricksvatten och / eller klorera Uppmärksamhet med fåglar, höns, gnagare

Salmonella Hur man undviker föroreningar i ett mejeri? Undvik kontaminering i mjölk God hygienisk praxis: Efter toalettbesök Rena skor och kläder Undvik att arbeta i händelse av sjukdomssymtom relaterade till mag-tarmkanalen, som diarré Använd vatten av god kvalitet

LISTERIA MONOCYTOGENES LIVSMEDELSSÄKERHETS-KRITERIER 21

Hur påverkar Listeria monocytogenes människor? Ofta bara milda symtom: diarré, feber, huvudvärk. Huvudsakliga risker för högriskpopulation : spädbarn och småbarn, gravida kvinnor, immunodepressiva personer: Hjärnhinneinflammation Missfall Låg sjukdomsfrekvens men hög dödlighet immunodepressiva personer högriskpopulation : 15-30%

Hur Listeria monocytogenes påverkar idisslare? Hjärnhinneinflammation Kastning Subklinisk mastit Ögonproblem Endokardit (hjärtklaffsinflammation) Förekommer generellt hos alla djur

Listeria monocytogenes : Var finns den? ALLMÄNT FÖREKOMMANDE: ÖVERALLT Fekalier, även från friska människor Bröstutsöndring (sällsynt men möjligt) Jord, växter Foder, huvudsakligen ensilage Stillastående vatten Förångare/evaporator i mognadsrum

Listeria monocytogenes, I vilka förhållanden sker tillväxt? TEMPERATUR (köldresistent) Tillväxttemperatur: 0ºC till 45ºC Optimum: 30-37ºC Avdödning: >60ºC ph: 4.39-9.40 Optimum: 7 aw: 0.92-0.97 SALT (mycket tålig) 19.5º Baumé 21% w/v Ingen tillväxt: ph 4.4, or a W 0.92, or ph: 5 och a W : 0.94 * aw (Vattenaktivitet): Mängden fritt vatten i livsmedel, tillgänglig för mikroorganismer. Skala 0 (min) till 1 (max)

Riskfaktorer för Listeria monocytogenes Kontaminering i MJÖLK Förorening från djurens fekalier vid mjölkning! undviks med god hygien Förorenat vatten Förorenat foder, särskilt ensilage Subklinisk mastit Förekomst hos vilda djur som rådjur, vildsvin och gnagare

Hur man undviker Listeria monocytogenes i ett mejeri? Undvik kontaminering av mjölk God hygienisk praxis: Personlig hygien, rena skor och kläder Undvik direkt eller indirekt kontakt mellan livsmedel och jord (t ex skvätta vatten) För att undvika stillastående vatten och kondens Rengör förångare/evaporatorer/dysor noggrant Undvik damm från ensilageområdet

STAPHYLOCOCCUS AUREUS PROCESSHYGIEN-KRITERIER LIVSMEDELSSÄKERHETSKRITERIER ENDAST VID PRODUKTION AV SATAFYLOKOCK ENTEROTOXIN 28

STAPHYLOCOCCUS AUREUS Huvudreservoar: slemhinnor hos djur och människor (näsborrar, hals, spenar), ytliga sår, hår Också i luft, vatten, på ytor Mycket uthållig i miljön

30 Många Staphylococcus aureus stammar producerar enterotoxin När producerar S. aureus bakterier enterotoxin? Kontamineringsnivå:> 1 000 000 cfu / g, och Goda miljöförhållanden: ph> 4,5, T> 10 C, aw >0.88, salt upp till 20% Inte alla S. aureus stammar Toxinet är resistent mot: Pastörisering Låg fuktighet Frysning Proteolytiska enzymer närvarande i magen (pepsin och rennin)

31 Hur S. aureus påverkar Människor Kräkningar, magkramper, diarré, huvudvärk Vanligtvis inte livshotande; dödligheten är störst i riskgrupper: immunodepressiva personer och barn under fem år Djur Klinisk och subklinisk mastit: Får och kor: Den vanligaste orsaken till mastit Getter: i 2,5% av mastit men hög utsöndring till mjölk I efterföljande sår: metritis, vaginit, abscesser

32 Staphylococcus aureus, I vilka förhållanden växer den? Tillväxt temperatur Från 7ºC to 48ºC Optimum: 35-40ºC Överleva väl i kyla och frystemperaturer ph: 4-10 optimum: 6-7 SALT (mycket resistent) > 20% w/v a W : 0,83-0,99 * aw (Vattenaktivitet): Mängden fritt vatten i livsmedel, tillgänglig för mikroorganismer. Skala 0 (min) till 1 (max)

33 Staphylococcus aureus, Hur uppstår kontaminering? Djur med mastit orsakad av S. aureus Kontaminerad utrustning Mjölk Juvrets och spenarnas hud Sår hos djur eller från mjölkaren Förkylningar Slutprodukt Producentens händer

ESCHERICHIA COLI PROCESSHYGIEN-KRITERIER 34

35 ESCHERICHIA COLI Vanlig i tarmarna hos djur och människor Närvaro i mat indikerar dålig hygien De flesta stammar är icke-patogena (specifika stammar som producerar shiga-toxiner är patogena) Orsakar fel i ost: Gasproduktion Bismaker, dålig lukt

36 Det finns sällsynta patogena E. coli-stammar VUXNA: Gastrointestinala symptom: blodig diarré, feber, uttorkning BARN: Hemolytiskt uremiskt syndrom, s.k. HUS (särskilt hos barn) Hjärnhinneinflammation och sepsis (blodförgiftning) DJUR: Gastroenterit mot sepsis Klinisk mastit

37 ESCHERICHIA COLI, I vilka förhållanden finns den? TILLVÄXT TEMPERATUR Temperatur: 7 C to 46 C Optimum: 35-40 C Överlever väl i kyl- och frystemperatur SALT: Ingen tillväxt > 6% w/w ph: a W *: 4.4-9 Optimum: 6-7 0.95-0.995 * aw (Vattenaktivitet): Mängden fritt vatten i livsmedel, tillgänglig för mikroorganismer. Skala 0 (min) till 1 (max)

38 ESCHERICHIA COLI, Var finns den? Tarmar (djur och människor) Orent mjölkningsmaterial och dålig hygien Kontaminering av mjölk med fekalier under mjölkning MJÖLK E. coli Mastit (sällsynt) Kontaminerat vatten Otillräcklig kylning

Hur förhindra kontaminering i ett mejeri? Undvik kontaminering i mjölk Snabb och tillräcklig kylning av mjölk God hygienisk praxis: rena händer, rent material och ren utrustning Undvik förorenat vatten Skadedjurskontroll (tänkbara bärare) Syrade färskostar: rätt syrningsgrad

Är ostar säkra livsmedel? Några officiella uppgifter om det finns i verktyg 9.10