Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen

Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren

Jämställdhetsarbetet idag I uppföljningen av arbetet med Jämställdhets- och mångfaldsplanen för 2008 rapporterar Kultur- och fritidsnämnden med kommentarer på jämställdhetsplanens mål. Dokumentet är problematiskt på så sett att påståendena inte finns förankrade i någon form av praktiskt arbete, man redovisar inte hur man kommit fram till dessa slutsatser. Att beskriva en ambition har ingen tyngd om man inte kan påvisa konkret hur man arbetar med den. I synnerhet är det problematiskt att, utan att redovisa underlag för påståendena, skriver: Diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön, ålder, funktionshinder, etnisk härkomst, religion eller sexuell läggning ska ej förekomma. Inom kultur- och fritidsnämnden förekommer ingen diskriminering eller trakasserier. Samma möjligheter till information, utbildning och utveckling för alla oavsett kön, sexuell läggning, ålder, etnisk härkomst, religion eller funktionshinder. Alla inom kultur- och fritidsnämnden får samma möjlighet till information, utbildning och utveckling. 1 Att uttala sig om detta utan att ange vad det baseras på är mycket tveksamt, enbart en upplevd skattning är inte tillräckligt för att kunna dra så långtgående slutsatser. Dessutom är användandet av absoluta ord så som ingen eller alla i denna kontext inte att rekommendera eftersom det sällan finns definitiva garantier för detta. Vi föreslår att Kultur- och fritidsförvaltningen i sin nästa återrapportering redovisar sina mål i relation till hur det konkreta arbetet bedrivs. Exempelvis kan den medarbetarenkät som framarbetats rörande jämställdhet och mångfald, användas för att skapa det underlag som behövs för att kunna dra slutsatser om medarbetarnas upplevelser på arbetsplatsen i dessa frågor. Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv I den medborgarundersökning som genomfördes av SCB under 2008, framkom att för Ängelholms kommun är det (bland annat) insatser rörande kultur och fritid som kan höja helhetsbetyget för kommunen enligt Nöjd-medborgar-index (NMI). Här skulle förvaltningen förslagsvis kunna ta en närmare titt på om det finns en könsaspekt närvarande, det vill säga om medborgarnas åsikter skiljer sig åt beroende på kön. Detta genom att analysera könsuppdelad statistik och utifrån detta formulera frågeställningar. Detta är intressant både ur problemsynpunkt men även ur åtgärdssynpunkt. Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen som är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen innehåller bland annat en mängd områdesspecifika artiklar som på olika sätt berör arbetet i kommunen. I deklarationens artikel 20 finns bland annat att läsa; kvinnor och män har rätt till lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar. Utifrån detta konstaterande ställs krav på kommunen, denna är skyldig att se till att anläggningar och verksamheter är tillgängliga för män och kvinnor, pojkar och flickor samt att uppmuntra människor att delta i idrott och kulturaktiviteter på lika villkor. Man ska dessutom uppmuntra till främjande av kultur- och idrottsaktiviteter som utmanar en stereotyp syn på kvinnor och män. Detta gäller även biblioteken som ska uppmuntras att utmana stereotypa könsidentiteter i utbudet av böcker och annat material. CEMR-deklarationen kan med fördel 1 Kultur och fritidsnämndens uppföljning av jämställdhetsplanen 2008

användas för uppslag i hur ett medborgarperspektiv kan integreras i jämställdhetsarbetet. Där finns även exempel på fokusområden man kan titta närmare på. Internt arbete Vad gäller det interna arbetet bör förvaltningen följa målformuleringarna i den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen samt genomföra den årliga återrapporteringen. Detta är viktigt bland annat för att det interna arbetet som sker i kommunen ska kunna samordnas, uppmärksammas och spridas. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör initieras omgående. Målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen kan exempelvis tas upp till diskussion på arbetsplatsträffar eller vid medarbetarsamtal. Arbetsplatsträffarna är också ett bra tillfälle att diskutera andra attityd- och värderingsfrågor i arbetsgruppen. Inspiration och exempel Det finns många exempel på kommuner där man arbetat med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom kultur- och fritidsverksamheten. Vi har samlat ett antal inspirerande exempel som presenteras nedan tillsammans med ytterligare förslag från vår sida. Det är dock viktigt att medarbetare inom förvaltningen är med när man arbetar fram fokusområden, problemformuleringar, modeller etc. för att dessa ska få en förankring i verksamheten utifrån dess specifika situation. Kultur Kulturområdet innefattar verksamhet som rör exempelvis bibliotek, konst, bidrag till studieförbund och kulturföreningar, Hantverksmuseet samt kulturarrangemang. Inom detta område kan förvaltningen exempelvis ser över: Den offentliga konsten vilka är konstnärerna (män/kvinnor)? Hur mycket får de betalt? Konst för vem? Uppmanar vi till att utmana traditionella och stereotypa könsmönster? Lånestatistik på biblioteken vem lånar vad? Hur bestäms bibliotekets utbud? Hur använder brukarna bibliotekets olika rum? Kommunens museer speglar de allas historia eller enbart männens? Behöver utställningarna granskas utifrån genusperspektiv, så att de inte förstärker stereotypa könsroller eller endast visar en del av allas vår historia? I Järfälla kommun började man jämställdhetsarbetet på biblioteket med att titta på könsuppdelad besöks- och lånestatistik. Utifrån resultaten analyserade man de könsmönster som fanns och diskuterade lämpliga sätt att bryta dessa mönster samt huruvida man bör försöka göra det. Resultatet blev att man såg över tidningsutrymmet för att göra det tillgängligt och välkomnande även för kvinnor, man började arbeta med rekryteringen för att få in fler män bland personalen. Man startade också ett samarbete med mansdominerade gymnasieutbildningar i kommunen för att uppmuntra unga killars läsande, något som kan vara aktuellt även i Ängelholms kommun. Biblioteket i Järfälla ska fortsättningsvis ha minst en utställning med jämställdhetsanknytning varje år. Kultur och fritidsnämnden i Växjö har arbetat en hel del med jämställdhet. Exempelvis gjordes en 3R-kartläggning av kommunens konstinköp 1992-1996. Resultatet visade att av antalet verk som köpts in var knappt hälften gjorda av kvinnor, en jämställd fördelning med

andra ord. Kvinnor fick dock i genomsnitt mindre betalt än männen. I kommunens nuvarande jämställdhetsstrategi står bland annat att all museiverksamhet ska ha ett tydligt genusperspektiv och spegla kvinnors, mäns och barns historia ett mål helt i enlighet med jämställdhetsintegreringens grundidé om jämställda verksamheter för medborgaren. Umeå stadsbibliotek gjorde en 3R-analys utifrån två aspekter av verksamheten, antalet inköpta böcker och antal besökare per år. Liknande kartläggning har också gjorts på ett bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Där valde man att undersöka besöksfrekvensen med både enkäter och intervjuer. Idrott och fritid Inom detta område återfinns verksamheter kring ungdoms- och idrottsföreningar, idrottsanläggningar samt badhus, badplatser och liknande. Här föreslår vi att förvaltningen exempelvis ser över: Bidragsfördelning. Får pojkar och flickor, män och kvinnor lika stor del av kommunens resurser? På vilket sätt kan vi uppmuntra flickors och pojkars idrottande utan att förstärka stereotypa könsroller? Bör vi ge höjt föreningsbidrag till föreningar som arbetar för jämställda verksamheter? Det nya badhuset hur är huset utformat med tanke på kvinnor och män, flickor och pojkar? Rörelsehindrade personer, personer från olika kulturella bakgrunder? Vilka aktiviteter ska badhuset erbjuda? Till vilka riktar sig dessa och hur är de utformade? Hur är informationen till allmänheten utformad? Till vem/vilka riktar sig den? I Sandvikens kommunala mål för föreningsstöd står att stödet ska främja jämställdhet mellan könen. För att se hur det verkligen förhöll sig genomfördes en kartläggning av en fritidsanläggnings två sporthallar utifrån 3R-metoden. Kartläggningen visade att män var i majoritet i styrelsen, de utgjorde den största andelen av brukarna och de använde 80 % av tiderna i hallarna. Resultatet tydde alltså på ojämn fördelning av resurserna och ledde till att man frågade sig huruvida män och kvinnor verkligen hade lika möjligheter att utöva idrott och inflytande. Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad valde att undersöka hur föreningsstödet kunde bidra till ökad jämställdhet. Frågeställningen var, hur kan vi forma föreningsstödet så att det bättre främjar jämställdhet? Förvaltningen kombinerade analys av könsuppdelad statistik med intervjuer, värderingsövningar och diskussioner i grupp kring utvald litteratur och film, för att få en bild av dagsläget och hitta fokusområden. Man ville skapa konsensus kring vad en jämställd förening är och sedan arbeta efter det. Förvaltningen beslutade att fortsätta med den fördelning av föreningsstödet som man redan hade, det vill säga att föreningarna får utökat bidrag för flickor samt ett särskilt integrationsbidrag. Karlstad kommuns fritidsförvaltning undersökte verksamheten med hjälp av 3R-metoden med fokus på träningstider. Idag har kommunen särskilda stimulansbidrag för verksamheter som engagerar flickor samt för verksamheter som arbetar för integration. Ungdomsverksamhet Kommunen bedriver ungdomsverksamhet i form av fritidsgårdar, ungdomsinflytande, drogfria arrangemang samt förebyggande verksamhet tillsammans med andra förvaltningar och organisationer. Denna verksamhet är mycket viktig att granska utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi har förstått att förvaltningen planerar genomföra en brukarundersökning för

fritidsgården Café Källan under höstterminen 2009. I en sådan undersökning är det mycket viktigt att ha ett genusperspektiv. Detta innebär bland annat att man delar upp statistiken på kön samt att man analyserar resultaten utifrån skillnader och likheter mellan tjejers och killars synpunkter och upplevelser. Det finns många exempel på liknande undersökningar att inspireras av. Några av dem beskrivs nedan. Vi rekommenderar Ängelholms kommun att kontakta Rädda Barnen för att arrangera Ellen- och Allangrupper på kommunens högstadieskolor. Denna gruppverksamhet riktar sig till tjejer och killar i årskurs 8 och går ut på att man utifrån ett beprövat material och med utbildade handledare har diskussioner och övningar kring frågor rörande exempelvis kärlek, kompisar, skola och jämställdhet. Ellen- och Allangrupperna utgår ifrån FN:s barnkonvention. Praktiska exempel från andra kommuner Lidköpings kommun gjorde en kartläggning av två av kommunens fritidsgårdar med hjälp av 3R-metoden. Kartläggningen visade att pojkar dominerade bland besökarna. När man undersökte saken närmare och tittade på varför det förhöll sig på detta sätt, kunde man dra slutsatsen att det berodde både på att aktiviteterna främst var riktade till killar men också att tjejerna upplevde sig utsatta på fritidsgårdarna. Tjejernas utsatthet berodde till stor del på killarnas beteende eftersom de inte hade respekt för tjejerna. Ett mycket allvarligt problem påträffades alltså med hjälp av kartläggningen. Karlstad kommun gjorde en kartläggning av två fritidsgårdsverksamheter inför arbetet med jämställdhetsintegrering. Resultatet visade att killarna dominerade inom samtliga verksamheter. Man analyserade också fritidsledarnas kontakt med ungdomarna vilket visade att de oftare tog kontakt med killarna än med tjejerna. Här fanns en viss könsskillnad på så sätt att de kvinnliga ledarna oftare tog kontakt med tjejerna och de manliga ledarna oftare med killarna. Det var dessutom vanligare att de manliga ledarna arbetade heltid medan kvinnorna arbetade deltid. I Solna stads Kultur- och fritidsförvaltning valde fritidsledarna att granska sitt eget beteende och bemötandet gentemot ungdomarna samt att därefter ställa en del obekväma frågor till sig själva, bland annat frågade man sig, vilka brister har vi i personalen? Det visade sig att det fanns skillnader i bemötandet gentemot tjejer respektive killar vilket ofta grundade sig i förutfattade meningar om könsstereotyper. Utifrån denna kunskap arbetade man sedan vidare mot målet att erbjuda alla barn och ungdomar ett likvärdigt bemötande som inte baseras på förväntade eller traditionella intressen hos tjejer och killar. Ett annat arbete som syftade till att bygga upp självförtroendet hos unga tonårstjejer fick dessutom ett jämställdhetspris av kommunen. Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt.

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004). Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet. En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhets mappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut?

Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställd-hetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus, innehåller nio steg inklusive kartläggning, analys och slutsats. Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling. Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning.

3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda. Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske.

Här är några exempel på frågor som kan ställas till verksamheterna utifrån 3R-metoden: Representation Hur ser könsfördelningen ut bland besökare på kommunens bibliotek och kulturevenemang? Hur många män och kvinnor använder kommunens olika idrottsanläggningar? Resurser Hur mycket pengar satsas på anläggningar som främst nyttjas av män respektive kvinnor? Hur mycket tid får flickor respektive pojkar i kommunens ishall eller på kommunens gräsplaner? Hur mycket pengar anslås till konstinköp? Realia Har män och kvinnor samma möjligheter att utnyttja kommunens sportanläggningar? Hur kommer det sig att många kulturevenemang främst besöks av kvinnor? Varför lånar män så lite skönlitteratur på biblioteket? Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten. Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller:

Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen. För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal. Exempel på styrkort 2 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen. Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till 2 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla

del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. Jämstöd JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter.