Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfråga eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder skall fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren

2 Jämställdhetsarbetet idag Rektorsområdena har likabehandlingsplaner samt att det finns kontaktpersoner för jämställdhets- och mångfaldsarbetet ute i rektorsområdena. Förvaltningen har arbetat med jämställdhet inom olika fokusområden genomfördes återrapporteringen av arbetet utifrån jämställdhets- och mångfaldsplanen med hjälp av en enkät med frågor utifrån planens olika mål, denna enkät har gått ut till samtliga rektorer. Svarsfrekvensen var dock låg. På grund av detta gjordes återrapporteringen för 2008 till ett krav i verksamhetsberättelsen, vilket föll mycket väl ut. Nedan följer några exempel på det jämställdhetsarbete som bedrivits på Barn- och utbildningsförvaltningen. 2007: Utbildning i jämställdhetspolitik och -teori för all personal på Komvux, ett rektorsområde startade ett mångfaldsprojekt. 2008: Fyra rektorsområden arbetar på något sätt med jämställdhet och/eller mångfald liksom Elevhälsan. Under höstterminen 2008 samt vårterminen 2009 har förvaltningen gett ut ett nyhetsbrev om jämställdhet och mångfald på den interna webbportalen. 2009: Under innevarande år har Barn- och utbildningsförvaltningen drivit en informationskampanj om skillnader i pojkars och flickors resultat. En rapport på ämnet har skrivits och utbildningstillfällen har anordnats liksom ett diskussionsmaterial för såväl lärare som elever. Förvaltningen har dessutom sökt och fått jämställdhetsbidrag för verksamhetsutveckling från Skolverket. Det finns en både kunskap och intresse för jämställdhet, genusteori och mångfald inom förvaltningen. Man har aktivt riktat jämställdhetsarbetet mot båda medarbetare och brukare (eleverna) vilket är mycket positivt. Detta arbete sker främst genom kontaktombud från rektorsområdena och leds av förvaltningens organisationsutvecklare. Perspektiven är också inarbetade i skolans område generellt, exempelvis genom läroplanen samt skolverkets satsning i projektet Jämställdhet i skolan. Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv Utbildning och omsorgsarbete av barn och ungdomar är mycket viktiga delar av jämställdhetsarbetet i samhället. Detta är något som också uppmärksammas i flera lagar och policys angående likabehandling, jämställdhet och mångfald. Sedan 2009 gäller en ny diskrimineringslag (2008:567) och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphör. Den delen i diskrimineringslagen som riktar sig till verksamheter som bedriver utbildning har strängare krav än övriga delar av lagen. Dessutom innehåller såväl läroplanen (Lpo 94/95 och Lpo 98) som Skollagen (1985:1100) formuleringar och jämställdhet och jämlikhet. I läroplanen kan vi läsa att: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Där står också att skolan och förskolan har ansvar att motverka traditionella könsmönster. I skollagen kan man läsa att: Verksamheten i skolan ska utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska rättigheter. Var och en som arbetar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan: 1. främja jämställdhet mellan könen, 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden (Skollagen 2).

3 Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen som är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen innehåller bland annat en mängd områdesspecifika artiklar som på olika sätt berör arbetet i kommunen. CEMR-deklarationens artikel 13 handlar om Utbildning och livslångt lärande. Denna artikel är den mest specifikt relevanta för Barn- och utbildningsförvaltningen. Enligt denna artikel förbinder sig undertecknaren (d.v.s. kommunen) att garantera allas rätt till utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning men också att vidta åtgärder för att motverka stereotypa attityder och beteenden samt att uppmuntra icketraditionella karriärval. Dessutom ska man se till att undervisningen i samhällsorienterade ämnen inkluderar moment som betonar vikten av att kvinnor och män deltar i den demokratiska processen på lika villkor. Artikeln poängterar också vikten av jämn könsfördelning bland anställda inom skola och utbildning eftersom dessa är viktiga förebilder för barn och ungdomar. Här kan man tillägga att det inte enbart handlar om personens kön utan också om att denne bemöter tjejer och killar på likvärdigt sätt. CEMR-deklarationens artikel 16 handlar om barnomsorg. I denna fastställs att barnomsorgen är en viktig del av jämställdheten eftersom en fungerande barnomsorg som är tillgänglig för alla gör det möjligt för både män och kvinnor att förvärvsarbeta även om de har familj. Detta ger möjlighet för människor att förena sitt privata med sitt offentliga liv. Inspiration och exempel Det är viktigt att fokusområden och problemformuleringar arbetas fram med hjälp av de personer i verksamheten som har erfarenheter av det praktiska arbetet i skolor och förskolor och som möter barn och ungdomar i sitt dagliga arbete. Det finns en mängd skolor och förskolor som arbetat med jämställdhet, genusmedveten pedagogik och genusteori. Här nedan återger vi kortfattat ett axplock av dessa. Exempel från andra kommuner tillsammans med våra tips är tänkta att fungera som inspirationskälla. För att få en bild av vad förvaltningens medarbetare anser om jämställdhetsläget kan man med fördel använda sig av medarbetarenkäten som finns att tillgå på intranätet. Enkäten berör både det interna jämställdhets- och mångfaldsarbetet och det som är riktat mot brukaren. Bleketskolan på Tjörn på västkusten kartlade jämställdheten i klassrummet genom ett stort antal observationer i klassen där man tittade på skillnader och likheter mellan tjejer och killar. Skolsköterskan på Bleketskolan registrerade antal besök för tjejer respektive killar under en termin. Dessutom granskade man den fysiska miljön i skolan. Resultaten analyserades utifrån jämställdhetsperspektiv av en arbetsgrupp under ledning av en jämställdhetskonsult och frågor ställdes till materialet som man samlat ihop. Utifrån kartläggningen och analysen har arbetsgruppen tagit fram en åtgärdsplan. I Karlstads kommun arbetar fyra genuspedagoger och dessa genomförde en 4Rkartläggning på en gymnasieskola, Sundsta-Älvkullegymnasiet. I våras kom deras rapport om gymnasieskolan i Karlstad Tjejer som mekar och killar som vårdar en 4R-rapport som finns bifogad i förvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. I maj 2005 genomförde Fagersta kommun ett jämställdhetsprojekt inom skola och förskola. Syftet var att etablera ett genuspedagogiskt arbetssätt men också att jämställdhetsarbetet skulle bli långsiktigt. Man anordnade föreläsningar, seminarier och träffar i olika arbetslag. Ett sammandrag om detta projekt finns även det i förvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet.

4 På sju förskolor och sexårsverksamheter i Gävle har pedagogens bemötande av flickor och pojkar vid morgonsamlingar studerats med hjälp av 3R. Bland annat filmades pedagogerna i sitt arbete och man hade diskussioner med både personal- och föräldragrupper. Projektet som kom att gå under namnet Tittmyran och Björntomten blev mycket välkänt och har genomförts i liknande utformning på ett flertal förskolor runt om i landet. Vi har ytterligare ett antal fokusområden som förslag till fortsatt arbete med jämställdhet i förvaltningen: Syokonsulenter hur tänker man kring pojkar och flickor? Vad rekommenderas när det gäller utbildning och yrken? Fritidspedagoger hur bemöter vi flickor och pojkar? Starta projekt för flickor respektive pojkar som utmanar stereotyper. Förskolan titta på andra projekt som gjorts ex. Tittmyran i Gävle, filma pedagogerna för att upptäcka omedvetna beteenden, diskussioner med föräldrar och pedagoger angående barn och könsroller. Idrottsundervisning vem förväntas göra vad, och hur på skolans idrottstimmar? Hur ser närvaron ut? Vilka behov tillgodoses? Genuspedagogik utbildning för verksamma lärare/pedagoger. Temadag i skolan om jämställdhet/genus/mångfald kan läggas in under exempelvis samhällskunskap diskussioner, föreläsningar osv. Det finns en mängd intressanta böcker, lekar och värderingsövningar som kan användas i skolan. Utveckla skolans sexualundervisning Sandra Dalén är en föreläsare som arbetar mycket med både ungdomar och vuxna. Även RFSL och RFSU har bra material och kurser för både ungdomar och vuxna. Rädda barnen har Ellen- och Allangrupper för tjejer och killar i åttan. Projekt för unga killar angående exempelvis maskulinitet, sexualitet och våld, kanske som ett samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen? här hittar ni en mängd information om jämställdhetsarbete i skola och förskola samt material för att genomföra observationer som en del av kartläggningen. Ett urval av materialet finns samlat i mappen Material från jämställd skola. Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska

5 finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004). Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod anser vi vara grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet. En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhets mappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut? Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot

6 jämställdhetsintegrerad verksamhet. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus, inehåller nio steg inklusive kartläggning, analys och slutsats. Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling. Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning. 3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor):

7 Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man sedan börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda. Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske. Här är några exempel på 3R-frågor inom området skola och barnomsorg: Representation Hur ser könsfördelningen ut bland personal och barn på olika nivåer, inom olika områden, ämnen, uppgifter, lekar och aktiviteter? Hur ofta har personalen kontakt med mammor och pappor? Resurser Hur mycket utrymme använder pojkar respektive flickor i klassrummet, på skolgården och i elevrummet? Hur länge pratar tjejer respektive killar på samlingar och lektioner? Hur ser könsfördelningen ut bland barn som får stöd- och specialundervisning? Hur fördelas kostnaderna för olika program, aktiviteter, lek- och materialinköp? Realia Varför får en del aktiviteter och program kosta och andra inte? Är det rimligt att pojkar ägnas mer tid och uppmärksamhet? Är det på flickors bekostnad? Kontaktar personalen främst mammor eller pappor? Finns det en norm för hur en förälder förväntas vara och har den normen ett kön?

8 Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör därför kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten. Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller: Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen. För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal.

9 Exempel på styrkort 1 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälso-sjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen. Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. 1 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla

10 Jämstöd JämStöd är en statlig utredning som under två år, på regeringens uppdrag, arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter. Litteraturtips: Jämställdhet en del av skolans värdegrund av Maria Hedin, Liber, Genus hur påverkar det dig? av Heléna Josefson, Natur och kultur Jämställd skola, strategier och metoder, Lärarförbundet Genuspedagogik. En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga av Kajsa Svaleryd, Liber, 2006.