1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. b) En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. c) På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. d) Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. e) Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. f) Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. 1
g) Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. h) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar att eleverna fortsatt trivs i skolan och med sina lärare. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. På flera frågor har det skett förbättringar jämfört med 2014 och 213. Andelen elever som ofta känner oro för sina studier fortsätter dessvärre att öka. Detta är troligtvis delvis kopplat till att kraven har ökat i med GY11. I rapporten kan vi se en fortsatt stor ökning av andelen elever som använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. En väsentlig ökning och också skett av elever som upplever att deras lärare använder sig av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i undervisningen. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning. Kontinuerlig information skedde vid framtagandet med den dåvarande nämnden. 2
För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport kallas Elevbarometern. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, avbrott med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan 2015. Då enkäten genomförs under våren så presenteras rapporten vanligen i mars-april. På grund av det uppkomna underskottet och att förvaltningschefen fått nya arbetsuppgifter ökade arbetsbelastningen på kansliet under våren. I samråd med nämndsordförande och tf förvaltningschef sköts ärendet av denna anledning fram till augustinämnden. Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram. (På språkintroduktionen har dock endast vissa utvalda klasser ingått). Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under de tre veckor i slutet på januari och början på februari som datainsamlingen pågick så har 2039 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 75 procent, vilket är en ökning med ca 5 procentenheter jämfört med 2014. Målsättningen är dock en svarsfrekvens på minst 80,0 procent. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i systemet som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs den stora majoriteten av eleverna, 73,1 i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,2 procent har angett att de inte trivs alls. 96,7 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat och en liten förbättring jämfört med 2014. Andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier fortsätter öka och i år är det 26,4 procent av eleverna som instämmer, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med 2014. Till skillnad från föregående år så ökar dock andelen som oroar sig för sina studier både hos killar och tjejer även om den ökar något mer hos tjejer även i år. Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 36,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 15,9 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Detta var en av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 3
och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY11. I år är ökningen också mindre, men det innebär också att förklaringen till uppgången inte längre kan sökas enbart på de ökade kraven. Vissa elever väljer att skjuta upp att göra vissa kompletteringar eller extra provtillfällen till senare, vilket kan leda till en tung arbetsbelastning i åk 3. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 2013. I år är det 4,9 procent av eleverna som svarat ja på frågan. När man studerar statistiken mellan årskurserna så är det 3,3 procent som svarat ja i åk 1, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det sista gymnasieåret är därmed där som flest testar narkotika och droger. Det finns även anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett arbete är i startgroparna för att bland annat angripa denna problematik, via stadskontoret. Då kommer det ske en samverkan mellan stadskontoret, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, polisen och kriminalvården. 5,5 procent (112 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något sämre resultat jämfört med 2014 då det var 4,4 procent. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Denna siffra är i år något mindre 2014, 31,3 procent. I år är den nere på 22,7 procent, vilket är en positiv utveckling. Med det sagt så är det fortfarande en allt för stor siffra. Vi kan också konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns med såväl rektorer och personal. Mellan 2013 och 2014 skedde en stor minskning av andelen elever som angett att de blivit kränkta via SMS eller Internet, från 36,5 procent till 9,4 procent. 2015 är denna siffra uppe i 23,4 procent igen. Det är svårt att säga vad dessa svängningar beror på. En delförklaring till ökningen under 2015 kan vara appen Secrets som 4
figurerade i Halmstad under hösten 2014. En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. Det vanligaste stället för kräkningar är dock fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan. Om prioriterade insatser ska genomföras bör det med andra ord ske där. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Under 2014 tog förvaltningen fram gemensamma rutiner för arbetet med likabehandlingsplaner, vilket blir aktuella att använda för upprättandet av nya likabehandlingsplaner på skolorna läsårstart 2015/2016. Två nya frågor finns med i årets Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar är att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen. Det är ett bra utgångsvärde för att följa den långsiktiga satsningen på BFL som sker. Vi kan se att skolorna kommit lite olika långt gällande detta, där flest elever instämmer helt på Kattegattgymnasiet. Det finns områden där resultaten förbättrats något jämfört med föregående års resultat. Detta gäller exempelvis: Andel elever som angett att deras lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att lära sig mer (även om det finns en fortsatt utvecklingspotential här). Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. Andelen elever som upplever att lärarna samarbetar kring deras utbildning. Jämfört med 2014 så har det skett en viss försämring gällande: Andel elever som anser att deras lärare löpande informerar dem om hur de ligger till i kurser. Andel elever som anser att deras lärare utgår från vad de redan kan när de ska lära sig något nytt. Andelen elever som förstår hur de kan använda det de lärs sig i skolan utanför skolan. Gällande det sistnämnda så har det sedan 2013 varit en nedgång på andelen elever som svarat att de instämmer med 14,5 procentenheter och nu är det 31,6 procent. 17,0 procent instämmer inte alls. Det är framförallt tjejerna som angett att de inte förstår hur de ska använda det som de lär sig i skolan, i verkligenheten utanför den. Skillnaden mellan pojkar och flickor har i år ökat till 12,2 procent. 25,6 procent av tjejerna instämmer och 37,8 procent av killarna. En möjlig förklaring 5
till könsskillnaden är att det går fler killar på yrkesprogram, och där kan det vara tydligare vad de kunskaper de får inom karaktärsämnena ska användas till när de är klara. Forskning visar emellertid att elevernas kunskaper ökar om undervisningen sätts i ett tydligt och förståeligt sammanhang. Det finns behov att utveckla kopplingen mellan skolan och omvärlden även på de högskoleförberedande programmen framöver. En fråga där det inte skett någon större förändring jämfört med 2014, men där det fortfarande finns ett stort behov av utveckling är om eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. Här har endast 23,6 procent av eleverna svarat att de instämmer helt, medan 28,2 procent svarat att de inte instämmer alls. Resultatet här är med största sannolikhet sammankopplad med resultaten att eleverna inte förstår hur de ska använda det de lär sig i verkligenheten. Projektet PARVIS, som var planerat att börja i oktober 2015 skulle arbetat med att utveckla samverkan mellan skola och arbetlivet, och med att sätta utbildningen i ett sammanhang. Då projektet inte blev beviljat fortsätter förvaltningen att leta andra program eller fonder att söka medel för detta. Fortsatta insatser med Made by Halmstad gör också skillnad. En fortsatt utmaning är att ca en tredjedel av elever inte upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Särskilt i årskurs 2 och 3 är det en stor andel av eleverna som inte tycker den är rimlig. Frågan är svår att lösa då kraven också ökat i samband med GY11. Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen har ökat med 9,2 procentenheter till totalt 68,4 procent. 7,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. 11,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent och 2014 när den var 13,6 procent. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 5,3 procentenheter till 86,6 procent. Det verkar som den omorganisation som Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet gjort av sin stödverksamhet, där eleverna får mer hjälp direkt i klassrummet, gett goda resultat. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar dock 25,4 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter. Det är ett för stort antal. Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 90,6 procent 2015. 2014 var siffran 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under två läsår nu har fått antingen varsin ipad eller en Chromebook. Flera elever i åk 3 har också fått det på skolorna. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 65,0 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013 och 51,4 2014. Vi kan även se att andelen elever som använder Fronter har ökat med 8,5 procentenheter till 81,3 6
procent. Det är ett gott tecken på att personalen börjat arbeta med IKT i undervisningen. Samtidigt ser vi att andelen elever som instämmer helt i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 33,9 procent. Det finns med andra ord fortsatt behov av kompetensutveckling för personalen i hur de kan arbeta med sina nya IKT-verktyg. Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring förhållande till resultaten 2014 på alla frågor, förutom den som rör om eleverna tar eget ansvar över sina studier där resultatet i stort är det samma. Gällande om lärarna låter eleverna utvärdera kurserna så har det skett en förbättring på andelen elever som instämmer med 5,9 procentenheter och andelen elever som inte instämmer alls med 4,0 procentenheter. Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Denna Elevbarometer är den tredje i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 7
Konsekvenser Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren, medan respektive skola har varit ansvarig för genomförandet av enkäterna. Varje rektor genomför en analys av sina egna resultat i tillsammans med sin personal. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Tf förvaltningschef Klas Jacobsson Kvalitetsutvecklare 8