Öppen föreläsning Språkutvecklande arbetssätt i fritidshemmet 2019-09-06 Halmstad ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org
Skolinspektionen 2018 Fritidshemmets undervisning behöver i större utsträckning: Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre processer. Rektorerna behöver i större utsträckning: Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande.
Fritidshemmets syfte Utveckling och lärande Meningsfull fritid Behov, intressen, erfarenheter utmaningar! Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet Kreativitet Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning Delaktighet, inflytande och ansvar
Centralt innehåll Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
Språk och kommunikation Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser Samtala om olika typer av texter Digitala verktyg och medier för kommunikation Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra
Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3
Att leva i närområdet Kursplan samhällskunskap åk 1-3 Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.
Sjukhuset i Rinkeby
Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion
Ramsta En tryggare skola Skolan f-3 Varför går jag i skolan? Kursplaner: Samhällskunskap, svenska, hem- och konsumentkunskap, värdegrund Förståelse: Att skolarbetet kommer att kunna styra hur framtiden ter sig Förmågor: Analysförmåga, begreppslig förmåga Utvärdering genom uppdrag: Skriva ett brev till sig själv om ett år med framtidsplaner och mål: Analyserar sin nuläge Kan sätta upp rimliga mål och beskriva hur de ska nås Kan använda relevanta begrepp Kan ge konstruktiv återkoppling till kamrat Lektioner i målskrivning, studieteknik, SYV, konsekvens, skriva brev osv. Fritidshemmet Hur är världens bästa rast? Eleverna ska förstå att alla har sin del i att skapa trygghet på skolan: Vem kan man kontakta för hjälp? Hur planerar man för att alla ska känna sig trygga? Förmågor: Empati, problemlösning, ansvarstagande Utvärdering genom dialog, enkät och observation: Hjälper de varandra spontant? Tar de egna initiativ till lek? Hur tar sig åk 6 an uppdraget som rastaktiverare? Steg 1: Wihoo-aktiviteter med pedagoger Steg 2: 6:orna planerar och leder
Literacy eller literacitet Att vara medlem i läsarens och skrivarens förening
Språkutveckling på fritidshemmet Språkbad miljön som språkverkstad: Erbjud möjligheter att läsa och skriva i miljön skrivverktyg, böcker, läshörna, datorer, inlästa texter Skrivna instruktioner, kluringar, problem att lösa under mellis Biblioteksbesök Fokus på samtal i samlingar, måltider och andra samlingspunkter
Högläsning Samma tid varje dag Boken framme under dagen Performativ läsning Ställ eftertänksamma frågor Böcker de inte har läst tidigare Böcker som utmanar
Arbeta med sagor Klassiska folksagor har överlevt eftersom de har något att berätta om livet Berättelser om eleven blir livsberättelser Se upp för censur
Sagors uppyggnad En huvudperson i konflikt/problem ger sig ut i världen Möte med annan varelse som ger gåva som tack Prövningar (3) där gåvan hjälper Fienden blir straffad Huvudpersonen belönad Magisk öppning och slut: Det var en gång Snipp snapp snut, nu var sagan slut
Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande Det mänskliga samtalet genom tiderna Texten, författaren och karaktärerna som samtalspartners om de allmänmänskliga idéerna
Seminarieregler Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog Flera möjliga svar Lyssna Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt
Samtalets uppbyggnad FÖRSEMINARIUM Individuellt mål och gruppmål SOKRATISKT SEMINARIUM: Inledande fråga som alla kan svara på Analys (tolkningsfrågor) Sokratisk fråga (värderingsfråga) POSTSEMINARIUM Utvärdering av seminariet, nåddes målet? Frågor som återstår?
Tips Jakten på det demokratiska klassrummet Freinetskolan Mimer, www.ur.se Läs- och skrivportalen, Skolverket, Samtal om text Eftertänksam dialog, https://lasochskrivportalen.skolverket.se Det glada lejonet, www.youtube.com Svenska Sällskapet för Filosofisk Praktik, www.ssfp.se
Kommunikation är samspel Men undervisningen borde organiseras på ett sådant sätt att läsandet och skrivandet behövs till någonting. Lev S. Vygotsky
Leka och dramatisera Dramatisera Leva och leka berättelsen Få syn på berättelsens känsla och innehåll Berättelser som serier och filmer Storyline
Textens mottagare Mottagaren ger texten riktning och betydelse Skrivande är en social aktivitet Att leva sin text är en del av att förstå den När författaren blir mottagare av sin egen text i annan form som uppläst berättelse, som drama eller film, eller i en diskussion mellan läsare kommer hen att upptäcka sin text på nytt och se nya dimensioner
Val av kanal Vilka är våra mottagare? Vilken kanal vill vi använda? Poddradio Film på youtube Gatuteater Riktig bokproduktion Författaruppläsning på bibliotek Dialogprogram i radio eller på scen Dramaföreställningar Olika kanaler har olika räckvidd och begränsningar
Kunskap och lärandestrategier Två områden är viktiga för elevers lärande: Kunskaper Utveckla lärandestrategier och lärandeidentitet
Läroplanens förmågor relaterade till lärandeidentitet Kreativitet Empati Karaktärsegenskaper som ansvarstagande, uthållighet mm Sociala och kommunikativa inslag Självuppfattning Analys och problemlösning Motivation att lära i ett livslångt perspektiv Exempelvis empati och självuppfattning är svåra att definiera eftersom forskning saknas, är knapphändig eller motsägelsefull
Tre viktiga indikatorer i forskning Tilltro till sin förmåga att lära: Uppleva sig kompetent, självständig och motiverad att ta sig an komplicerade uppgifter. Lärandestrategier: Beteenden eller upplevelser som stödjer lärandet, som exempelvis ansvarstagande, uthållighet samt förmåga till kollaborativt lärande. Förmåga till kreativitet och problemlösning: Tänka dynamiskt och kritiskt, sätta mål och planera och reflektera över sitt lärande metakognitivt och formativt.
Tilltro till sin förmåga att lära Självuppfattningen: Självtillit i lärandet Tilltro till sin egen förmåga att lära Motiverad att anta utmaningen att lära nytt Uppleva sig ha stöd från lärarna och omgivningen Uppfattar sig själv som en lärande varelse
Mindset - tänkesätt Growth mindset: Dynamiskt tänkesätt Lärandet ses som process, egenutveckling och hårt arbete Motgångar sporrar Fixed mindset: Statiskt tänkesätt Lärande ses som att man antingen kan eller inte Lärande kommer utan större ansträngning Hårt arbete och misstag känns som motgångar, eleven ger upp Grit: Sisu eller jävlaranamma Eleverna har långsiktiga mål Kämpar vidare trots motgångar Tror på att träning förbättrar
Gå från..till. Från att berömma förmåga Se, du är ju bra på att rita. Den är jättesnygg, bra! Du klarade det. Jag sa ju att du är smart. till att berömma processen Du jobbade verkligen med uppgiften och dina förbättringar visar det. Jag gillar hur du testade flera olika strategier tills du hittade en som fungerade.
Lärandestrategier Lärande beteenden: Organisera genom att plocka fram material, kunna plocka undan, disponera tiden Arbeta uthålligt, noggrant, självständigt och med självdisciplin Förstå hur man går tillväga för att utveckla sitt lärande Inkubation, vila och återhämtning för att låta kunskaper och insikter mogna Kommunikaton, samspel och samarbete: Samarbeta i gruppen Anpassa sig och förhandla Kunna och våga uttrycka sin mening Lyssna på andras idéer och åsikter Ställa frågor till andra Bygga vidare på andras idéer
Kreativitet och problemlösning Kreativitet förutsätter: En god kunskapsbas Systematik och medvetenhet Den kreativa individen använder olika moment: Undersökning genom att experimentera Identifiera frågor Pröva nya lösningar Ta risker och vara uthållig Använder sig av förebilder Kan självvärdera sitt arbete Kan arbeta självständigt Problemlösning förutsätter att eleven förstår målet med lärandet : Formativ bedömning/ utvärdering Metakognition, hur man tänker, lär sig, och kan lösa olika problem
Skolverkets webbkurser -kollegialt och kollaborativt lärande
Hur cherokeserna lärde sig skallerormens bönesång En amerikansk folksaga från cherokesstammen En dag för länge, länge sedan lekte några barn utomhus. Plötsligt slingrade en skallerorm ut ur det höga gräset. Barnen skrek av rädsla. Deras mamma kom springande, tog en käpp och slog ihjäl ormen. På kvällen när hennes man återvände från jakten i bergen hörde han ett underligt gråtande läte. När han tittade sig omkring såg han att han var omgiven av skallerormar som grät. Vad är det för fel? frågade mannen ormarna. En skallerorm svarade Din fru har mördat vår hövding idag, Gula Skallerormen. Vi förbereder oss nu på att skicka Svarta Skallerormen för att hämnas. Mannen accepterade genast ormarnas anspråk på hämnd. Skallerormen svarade Om du talar sanning måste du ge oss kompensation. Priset är din hustrus liv för vår hövdings liv. Eftersom mannen inte visste vad som skulle kunna hända om han vägrade gick han med på det. Svarta Skallerormen följer med dig hem och ringlar ihop sig utanför din dörr, sa skallerormen. Säg åt din fru att hon ska hämta dig lite färskt vatten från källan. Det är allt. När mannen kom hem hade det hunnit bli mycket mörkt. Hämta mig lite vatten, sa han till sin fru. Hon hämtade honom lite ur krukan men han sa: Nej, jag vill ha lite färskt vatten från källan. Hon gick ut i natten och han hörde hur hon skrek till. När han kom ut fann han att hon redan var döende och han stannade vid hennes sida ända tills hon dog. Svarta Skallerormen slingrade ut ur det höga gräset. Min stam är nu tillfreds, sa han till mannen. Jag ska lära dig en bönesång. Om ni möter oss hädanefter ska ni sjunga sången och vi kommer inte att skada er. Om vi av misstag skulle bita någon ska ni sjunga sången och personen kommer att bli återställd. Och cherokesstammen bevarar sången fortfarande.
Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2017). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2017). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann. S. (red) (2017). Föräldrasamverkan att bygga tillit. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur. Pihlgren, A. S. (2018). Leda fritidshemmet Praktika för skolledare. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2019). Rasten möjligheternas mellanrum. Lund: Studentlitteratur. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org