Implementering av nya läroplanen Fritidshem

Transkript

1 Implementering av nya läroplanen Fritidshem

2 Pedagogiska trädet

3 Diskutera Var i det pedagogiska trädet håller du oftast hus? Var vill du helst vara? Var befinner sig de lärare som du samarbetar med?

4 Vad händer nu? Ny skollag Ny läroplan Nya läroplansdelar Nya Allmänna råd för fritidshem Ny lärarutbildning Trender i kommunerna Trender i forskning och litteratur Trender på nätet: / f=ts /?fref=ts r_search/fritidshem m.fl 25/04/2017 /Dr Ann S Pihlgren

5 Lärande i fokus: Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas Samverkan betonas Rollfördelning (alla som lärare eller personal): Skollärare Förskollärare Fritidslärare Barnskötare Ämneslärare ansvarar för undervisningen, övriga lärare ansvarar för utbildning

6 Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3

7 Gemensamt uppdrag i läroplanen Demokratiska medborgare Livslång lust att lära Inhämta kunskaper och värden Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för varje människas egenvärde Respekt för miljön Eleven ska finna sin egenart Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet Jämlikhet

8 The Big 5 förmågorna i läroplanen (Svanelid, 2011) Analysförmåga att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga att kunna samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. Metakognitiv förmåga att kunna tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva och ompröva. Förmåga att hantera information att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga att kunna förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang.

9 Övriga (icke-kognitiva) förmågor (Skolverket, 2013) Kreativitet idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenöranda. Empati inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet. Karaktär ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet. Social förmåga öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening. Självuppfattning trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi). Problemlösning kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera. Lärande lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande.

10 Diskutera Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag? Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna? Vilken rollfördelning kan göras mellan skola/fritids?

11 Förmågor The Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Övriga: De sju underverken Kreativitet Empati Karaktär Sociala förmågor Kommunikativ förmåga Självuppfattning Analys- och problemlösning Lärande

12 Sköndals fritids utvecklingssamtal 1. Observationer under terminen i verksamhet med eleverna 2. Analys i arbetslag 3. Samtal elev personal 1. Markering i matris 2. Förslag till målsättningar 4. Utvecklingssamtalet 5. Analys och målsättningar i arbetslag

13 4. Fritidshemmets syfte Utveckling och lärande Meningsfull fritid Behov, intressen, erfarenheter utmaningar! Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet Kreativitet Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning Delaktighet, inflytande och ansvar

14 Centralt innehåll Fritidshemmet Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

15 Diskutera Vad innebär det nya lärandeuppdraget för vårt fritids? Vad innebär det för samarbetet? Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna nå målen? Vilka kompetenser kommer vi att behöva i personalgruppen?

16 Baka?!

17 Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion

18 Barnet

19 Skeppsrevets fritids Kalmar Exempel Legotown

20 Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention Låg grad av processintention Hög grad av processintention Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention Hög grad av produktintention Låg grad av produktintention A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal demokrati och styrning, kartor mm Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess, konstruktion, fotografering, färg, form, linje, yta Svenska: skriva bygglovsansökan, tidning Matematik: grundläggande geometriska objekt och deras konstruktion, skala C. MOGNADSPOSITION Pengasystem och byggregler leder till att eleverna provar olika sorters affärsverksamhet och designar egna byggnader Studiebesök på arkitektmuseum och besök från stadsplanerare, där eleverna kan ställa frågor Elevernas egna projektarbeten och arbete inför redovisning i skapande verkstad B. PROCESSORIENTERAD POSITION Stöd under byggandet material, vilka bygger (inte), vilka kunskaper används i bygget Stöd till tidningsredaktionen Stöd under klassrådet som utvärderar och utvecklar temat Sokratiskt samtal om boken Palle är ensam i världen Överraskningar i staden som utmanar eleverna (klotter, naturkatastrof, brottslighet eller annat) D. KAOTISK/ KREATIV POSITION Elevernas lek i Legotown

21 Del 4 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

22 Systematiskt kvalitetsarbete Hur går vi vidare? förändra Skolverket (2012) observera Var är vi? Hur blev det? utvärdera/ analysera reflektera Vart ska vi? agera Hur gör vi?

23 Observationen Bestäm vad som ska observeras vem som observerar vad och när Flera korta observationer 5 minuter men flera gånger samma vecka Anteckna vad gör, säger, visar barnen? Beskriv utan att tolka Dokumentera i protokoll Sammanställ eller skriv rent Reflektera tillsammans Vad förvånade er? Berätta för varandra och diskutera Vad skulle hända om? Vilka idéer leder era observationer till?

24 Observationsprotokoll Eva Kane i Pihlgren (2013), s. 179 Observationsredogörelse (beskriv vad du ser så objektivt och noggrant som möjligt) M balanserar på däcken och går fram och tillbaka över dem L står tyst bredvid och tittar på M. M går upp till ett träd och ställer sig bakom det. L går sakta efter. Tittar hela tiden vad M gör. L går närmare M. Blablabla säger hon, vickar på huvudet några gånger och skrattar till M: Ja, vi leker det! Tolkning/reflektion L verkar vilja leka med M, väntar på en signal. Får ingen, så till slut tar ett eget initiativ. Ger en verbal, indirekt signal. M returnerar signalen.

25 Aktion Sjukhus

26 Innehåll FRIPP Syfte Varför är kunskapen viktig i världen? Mål Lgr11, Allmänna råd för fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Resultatuppföljning: Hur vet vi att eleverna lärt sig det vi avsåg? Elevernas nöjdhet och intresse? Arbetssätt Lärarens förhållningssätt Dokumentation Hur vill vi visa/ informera elever och föräldrar?

27 Diskutera Hur planerar vi för lärande? Hur tar vi reda på behov, intressen och erfarenheter? Hur utmanar vi eleverna? Hur vet vi att vi lyckas med lärandeuppdraget?

28 Miljön som didaktiskt verktyg Vilken barnsyn har ni? Är lokaler och miljöer trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande? Stödjer miljön lärande? Arbetarna med gruppen som miljö? Stödjer tiden och tidsanvändandet lärandet? Använder fritidsläraren relationer som positiv miljö? Är miljön föränderlig?

29 Ann-Marie Körling Därför ska du tänka på klassrummet su68ka

30 Diskutera Hur ska miljön se ut hos er för att ropa lär dig till eleverna? Vilka förbättringar behöver ni göra?

31 Del 2.5. Läraren ska ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

32 HÖSTLOV analys/ bedömni ng JULLOV DISCO analys/ bedömning analys/ bedömning analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng Ht IUP ÅRET föräldramöten IUP arbete Utvecklingssamtal skriv IUP med elevledda trepartssamtal delmål/mål åk 1 - screening SPEC åk 2 Diamant F - åk 3 LUS AG2 åk 2 - DLS åk 3 lässtandard 2 åk 1 - Diamant (AG1) åk 3 lässtandard 3 åk 3 Diamant åk 3 lässtandard 1 (AG4, AG5, AS1) SUPERSCHYSST tillsammans lyssna berätta artiga frågor & säga tack komplimanger TEMABLOCK HJÄRTLIGT VÄLKOMNA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA Observatorielunden/Karlberg IUP arbete skriv IUP med delmål/mål BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN RELIGION RELIGION JUL TRADITIONER JUL TRADITIONER FRITIDS SKOLSTART, RUTINER, REGLER, SOCIALA MÅL FOKUS PÅ SUPERSCHYSST SHOW/KONSTGRUPP DEMOKRATI, SAMARBETE, GRUPPSTÄRKANDE INDIVID BANDYTURNERING REGLER, SAMARBETE GRUPPSTÄRKANDE JULKLAPPS- TILLVERKNING NO/SO LÄS- OCH SKRIVLÄRA IDROTT & HÄLSA F åk 1 åk 2 åk 3 F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget, ABC-Klubben åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern, ABC-Klubben Hagaparke grovmotorik, lek, regler, grovmotorik, lek, regler, samarbete n samarbete Hitta Vilse friluftsliv, utevistelse, orientering Hagaparke n orient e-ring grovmotorik, lek Hagaparke friluftsliv, utevistelse, n orientering orient takt, rytm, dans samt rörelse till musik F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern grovmotorik, lek, regler, samarbete grovmotorik, lek takt, rytm, dans samt rörelse till musik hälsotema simning

33 Helix en storyline om rymden

34 Mattekluringar och uppdragspärmar

35 Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat6 planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. ann.pihlgren@igniteresearch.org