VERKSAMHETSPLAN 2013. Godkänd av styrelsen den 25.1.2013 18

VERKSAMHETSPLAN 2013 Godkänd av styrelsen den 25.1.2013 18

1. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅLANDS HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 3 1.1. INLEDNING... 3 1.2. VERKSAMHETEN 2013... 4 1.2.1. ALLMÄNT... 5 1.3. LINJEORGANISATIONEN HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 9 1.3.1. AKUTKLINIKEN... 9 1.3.2. BARN OCH UNGDOMSKLINIKEN... 11 1.3.3. BB /GYN KLINIKEN... 13 1.3.4. CHEFLÄKARENS ENHET... 15 1.3.5. GERIATRISKA KLINIKEN... 17 1.3.6. KIRURGIKLINIKEN... 19 1.3.7. LABORATORIEENHETEN... 21 1.3.8. LÄKEMEDELSCENTRALEN... 23 1.3.9. MEDICINKLINIKEN... 25 1.3.10. OPERATIONS, ANESTESI OCH IVA KLINIKEN... 27 1.3.11. PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN... 30 1.3.12. PSYKIATRISKA KLINIKEN... 33 1.3.13. REHAB OCH FYSIATRIKLINIKEN... 36 1.3.14. RÖNTGENKLINIKEN... 38 1.3.15. TANDVÅRDSKLINIKEN... 39 1.3.16. ÖGONKLINIKEN... 41 1.3.17. ÖRON, NÄS OCH HALSKLINIKEN... 43 1.4. STABSORGANISATIONEN ADMINISTRATION OCH FÖRSÖRJNING... 44 1.4.1. FÖRVALTNINGSKANSLIET... 44 1.4.2. EKONOMISERVICE... 46 1.4.2.1. Ekonomienhet... 46 1.4.2.2. IT enhet... 49 1.4.2.3. Upphandlings och försörjningsenhet... 52 1.4.2.4. Teknisk enhet... 55 1.4.3. PERSONALSERVICE... 57 1.4.4. VÅRDSERVICE... 59 1.4.4.1. Vårdchefens enhet... 59 1.4.4.2. Sekreterarenhet... 61 1.4.4.3. Städenhet... 64 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 2/64

1. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅLANDS HÄLSO OCH SJUKVÅRD 1.1. INLEDNING Den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet Åland handhas av Ålands hälso- och sjukvård (i fortsättningen ÅHS) som är underställd landskapsregeringen. Verksamheten regleras i LL om hälso- och sjukvård (2011:114). Den interna organisationen regleras i reglementet antaget av styrelsen den 26 juni 2012. ÖVERGRIPANDE VÄRDERINGAR OCH MÅLSÄTTNINGAR Den övergripande målsättningen för Ålands hälso- och sjukvård är att i enlighet med den människouppfattning och de etiska värderingar, som kommer till uttryck i Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i konventionen om barnets rättigheter samt i anslutande konventioner och förklaringar, inom sitt kompetensområde, med anvisade resurser och i samråd med övriga samhällssektorer verka för optimal folkhälsa. I detta avseende skall landskapets befolkning tillförsäkras tjänster av godaste möjliga kvalitet med befintliga ekonomiska resurser. Jämställdhetsfrågor skall inte betraktas enskilt eller vid sidan om verksamheten utan ingå som en naturlig del i all verksamhet och dokumentation som ÅHS ansvarar för. ÅHS VERKSAMHETER Hälso- och sjukvården ses som en helhetsbetonad uppgift. Gränsen mellan den traditionella primärvården och den specialiserade sjukvården är därför flytande så att organisationens resurser nyttjas rationellt. ÅHS är organisatoriskt indelad i kliniker och enheter som kontinuerligt samarbetar på ett för resultatet och helheten ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska tillse att verksamheten som helhet sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och är ansvarig för verksamheten inför styrelsen. Kliniker och enheter som har direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter är följande i alfabetisk ordning: Akutkliniken Barn- och ungdomskliniken BB- och gynekologikliniken Geriatriska kliniken Kirurgikliniken Laboratorieenheten Läkemedelscentralen Medicinkliniken Operations-, anestesi- och intensivvårdskliniken Primärvårdskliniken Psykiatriska kliniken Rehabiliterings- och fysiatrikliniken Röntgenkliniken Tandvårdskliniken Ögonkliniken Öron-, näs och halskliniken Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 3/64

De enheter som fungerar som lednings- och stödfunktioner till de ovannämnda är följande: Chefläkarens enhet Ekonomiservice bestående av ekonomienheten, upphandlings- och försörjningsenheten, IT-enheten och tekniska enheten Förvaltningskansli Personalservice bestående av personalenheten inkl. bostadservice Vårdservice bestående av vårdchefens enhet, sekreterarenheten och städenheten ÅHS har utbildningsavtal för handledd praktik av vårdstuderanden på olika nivåer från Åland, övriga Finland och Sverige samt för medicinestuderanden under den praktiska perioden inom invärtes medicin och kirurgi (avtal med Helsingfors universitet) och under läkarnas ATtjänstgöring (avtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala) och den motsvarande finländska tjänstgöringen (euroläkartjänstgöring) samt under en del av läkarnas specialisttjänstgöring. LEDNINGSSTRUKTUREN Den övergripande ledningen och verksamhetsplaneringen sköts av de ledande tjänstemännen: hälso- och sjukvårdsdirektören, chefläkaren, vårdchefen, ekonomichefen och personalchefen, som tillsammans bildar ÅHS ledningsgrupp. Ledningsgruppens medlemmar skall tillsammans leda, utveckla, samordna och ansvara för verksamheten samt optimera resursutnyttjandet utifrån de mål som styrelsen fastställt och de resurser lagtinget ställt till förfogande. Alla kliniker och enheter inom linjeorganisationen ska ha en klinik-/enhetsledning som är multiprofessionellt sammansatt. På klinikerna och enheterna är klinikchefen/enhetschefen ledare och ansvarig för klinikens verksamhet, ekonomi, patientbemötande, personal och trivsel. Klinik-/ enhetschefen ansvarar för att klinikledningen sammankommer regelbundet. Ärenden som gemensamt skall behandlas är beredning och uppföljning av budget och verksamhetsplaner, patientflödes- och personalresursplaneringen, strukturella förändringar samt utbildnings- och utvecklingsfrågor. Vårdarbetet är en integrerad del av hälso- och sjukvården och samverkar med den medicinska sakkunskapen. Inom ÅHS är verksamhetsuppföljning och den kontinuerliga budgetuppföljningen en del i ledningsfunktionerna inom de olika klinikerna och enheterna. Motsvarande gäller i tillämpliga delar stabsfunktionernas enheter. Chefsutbildningen som startade under 2012 fortsätter. 1.2. VERKSAMHETEN 2013 Den föreliggande verksamhetsplanen strävar till att belysa de verksamhetsförändringar som planeras under budgetåret 2013. Det är inte avsikten att verksamhetsformer som pågått under flera år beskrivs på nytt och redovisas, utan fokus inriktas på det som är nytt eller annorlunda jämfört med tidigare år. Temporära förändringar i verksamheten som på grund av exceptionella problem med personalbemanning, pandemier, apparathaveri eller liknande kan förekomma och finns följaktligen inte med i denna plan. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 4/64

1.2.1. ALLMÄNT Styrelsen har antagit följande verksamhetsidé för Ålands hälso- och sjukvård: ÅHS erbjuder varje enskild ålänning högkvalitativ hälso- och sjukvård med egna och/eller samverkande resurser samt i samarbete med övriga samhällsfunktioner. Visionen för verksamheten är att Ålands hälso- och sjukvård skall framstå som en förebild genom vårdkvalitet, patientbemötande och en för samhället god totalekonomi samt som en arbetsplats där personalen känner sig motiverad i sina uppgifter. Miljömedvetenheten skall prägla arbetet inom ÅHS. Vi skall i vårt arbete minska vår egen negativa miljöpåverkan, genom att minimera miljöbelastningen från vår resursanvändning, fastighetsdrift, energiförbrukning, transporter och belastning av miljöstörande ämnen. Miljöanpassningen skall ske utifrån vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Jämställdhetsfrågor skall inte betraktas enskilt eller vid sidan om verksamheten utan ingå som en naturlig del i all verksamhet och dokumentation som ÅHS ansvarar för. Arbetet med att kontinuerligt uppdatera och analysera målsättningar/åtgärder i jämställdhetsplanen fortgår och planen skall användas som ett verktyg för jämställdhetsarbete. Målsättningen är att jämställdhetsperspektivet fortgående integreras i kvalitetsarbetet. Kvalitetsutveckling är ett ständigt fortgående grundläggande arbete inom hälso- och sjukvård. Inom ÅHS används det balanserade styrkortet som fokuserar på verksamheten genom fem olika perspektiv: invånar- och patientperspektivet, intressentperspektivet, personalperspektivet, processperspektivet och ekonomiperspektivet. Den följande texten är grupperad enligt dessa perspektiv. Tre särskilda fokusområden har prioriterats för året. Dessa är samordning av verksamheter, bemötande och arbetshälsa. INVÅNAR OCH PATIENTPERSPEKTIVET ÅHS serviceutbud skall grunda sig på det vårdbehov som finns i det åländska samhället och den budgetram som lagtinget anvisar. Befolkningen skall, så långt de geografiska omständigheterna medger, erbjudas en hälso- och sjukvård av minst samma klass som i gränsregionerna i öst och väst, antingen i form av egen verksamhet eller genom remittering till andra sjukhus. Vården skall ges på lika villkor dock med den enskildas individuella behov i förgrunden. Vårdtjänsternas tillgänglighet är en viktig del av kvaliteten. Den lagstadgade vårdgarantin följs upp genom körapporter, tillgängliga för allmänheten på ÅHS hemsida. Samarbetet mellan de olika klinikerna utvecklas så att patienten alltid befinner sig på rätt vårdnivå och så att ingen patient upplever sig bortglömd i remitteringen mellan vårdinstanserna. ÅHS hemsida, informationsblad, tidningsartiklar m.m. skall förmedla kunskap om vårdens möjligheter och hur ansvaret för den egna hälsan kan stärkas. Bemötande skall kännetecknas av vänlighet, empati, förståelse för olika kulturer och minoriteters situation. Under året är bemötandet ett särskilt fokusområde. Patienten skall erbjudas kontinuitet i personalkontakterna och patientens medinflytande i vården skall vara hög. En saklig och tydlig kommunikation mellan vårdgivare och patient befrämjar patientsäkerheten. Vid remittering till vård utom Åland ska remitterande läkare göra en helhetsbedömning vilket betyder att det inte råder fritt val för patienten beträffande vart remiss ska skickas. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 5/64

INTRESSENTPERSPEKTIVET Effektiv samverkan mellan ÅHS, den privata sektorn, patientorganisationer, remissjukhusen, utbildningsanstalter och andra välfärdsaktörer är en förutsättning för att verksamheten skall fungera optimalt. Ett gott samarbete med kommunernas socialvård skall eftersträvas för att patienterna vid behov kan få nödvändig hjälp och service. Konsultverksamhet kontra remiss till vård utom ÅHS baserar sig på en bedömning av var vården kan ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt enligt god medicinsk praxis. En bedömning av var vården utom ÅHS kan förmedlas ekonomiskt mest fördelaktigt skall vägas in i bedömningen. Expertis inom den egna verksamheten skall alltid användas i första hand. PERSONALPERSPEKTIVET Tillgången av en välutbildad personal är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att bibehålla en välfungerande och kvalitativt hög hälso- och sjukvård. Därför blir rekryteringsåtgärder, liksom omsorgen om de anställdas trivsel och motivation i arbetet, kritiska framgångsfaktorer. Anpassningen och omstruktureringen av personalresursen på geriatriska kliniken till platsantalet är en process som kommer att pågå hela året. Samordningen av verksamheter är under året ett fokusområde. Utrymmen och personalresurser ska då det är möjligt användas kliniköverskridande. En personalförsörjningsplan uppgörs. Kompetensutveckling och fortbildning är fortfarande prioriterade områden. Arbetshälsan är det tredje fokusområdet. Genom aktiva insatser enligt handlingsmodellen för tidig intervention vid sjukfrånvaro och förebyggande insatser kan lidande och kostnader minskas. Under året planerar arbetarskyddskommissionen att styra arbetet kring risk- och säkerhetsinventering och ordna fortbildning i arbetarskydd. Samarbetskommittén är ett forum för representativt samrådsförfarande vars protokoll delges styrelsen. PROCESSPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och styrningen av verksamheten behöver utvecklas. Organisationsöversyn och effektivering av verksamheten eftersträvas. Den interna kontrollen utvecklas i beslutsprocesserna. Under året kommer styrelsen och ledningsgruppen att fördjupa sig i hur prioriteringar kan göras i den kliniska verksamheten. En arkivplan färdigställs och grunderna för ett ärende- och dokumenthanteringssystem utreds. ITutvecklingen är ett prioriterat område. Användandet av en styrmodell inom ÅHS ska prioriteras och konsolideras. ÅHS styrelse har tidigare antagit det Balanserade Styrkortet som en övergripande metod för systematisk kvalitetsutveckling inom hela ÅHS. De flesta verksamheter har påbörjat arbetet med det egna styrkortet. Arbetet har dock stannat upp på ledningsnivå. Det Balanserade Styrkortet som övergripande metod behöver utvärderas. Kvalitetsarbetet inom ÅHS stöds av en systematisk avvikelserapportering. EKONOMIPERSPEKTIVET Personal och konsumtionskostnadsutvecklingen år 2012 har resulterat i att särskild betydelse behöver ägnas åt budgetdisciplin och uppföljning samt tidig återkoppling vid avvikelser i budget. Rutinerna för budgetuppföljning kommer under året att utvecklas liksom den interna kontrollen generellt. Ett tydligt ekonomiskt ansvar vilar på klinik- och enhetscheferna. ÅHS reglemente har stärkt klinik- och enhetschefernas ansvar för verksamhet och ekonomi i samarbete med övriga i klinikledningarna. Motsvarande ansvar har avdelningscheferna inom Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 6/64

stabsorganisationen. Ansvaret består av att driva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning, budgetbeslut och verksamhetsplan inklusive förverkligandet av uppställda målsättningar. Stabsorganisationen ska bistå de verksamhetsansvariga med underlag för analys och ekonomisk uppföljning. ÅHS ledning genomför regelbundet verksamhetsuppföljningsmöten som ett viktigt led i den interna kommunikationen och styrningen. ÅHS driftbudgetram är 80,6 milj. euro för år 2013 mot 77, 977 milj. euro år 2012 d.v.s. en höjning med 3,36 %. Intäktsramen är 6,8 milj. euro mot 10,6 milj. euro 2012 d.v.s. en sänkning med 36 % främst beroende på att de så kallade Gullåsenavgifterna försvinner. Investeringsanslaget är 7,2 milj. euro. ÅHS totala driftkostnader 2009 2013 exkl budgetöversk från tidigare år 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Budget 2009 2010 2011 2012 2012 2013 Externvård u Åland 8 393 574 8 779 559 8 939 527 8 893 000 9 828 000 9 903 000 Övr driftkostnader 16 746 599 16 432 789 20 508 833 19 211 000 19 932 000 19 630 000 Personalkostnader 46 561 368 44 935 640 47 502 068 49 873 000 50 986 000 51 067 000 Tabell 1. ÅHS totala driftkostnader 2009-13 exklusive budgetöverskridningar från tidigare år. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster 865 Tillfälliga tjänster (Extra ordinär sjukvård) 6 ÅHS totalt 871 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 7/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 9 549 836 10 600 000 6 800 000 3 800 000 35,85 % Personalkostnader 47 502 068 49 873 000 51 128 000 1 255 000 2,52 % Konsumtionskostnader 19 133 199 18 281 000 18 641 000 360 000 1,97 % Löpande driftkostnader totalt 66 635 266 68 154 000 69 769 000 1 615 000 2,37 % Extern vård utom Åland 8 752 596 8 800 000 9 800 000 1 000 000 11,36 % Extern vård på Åland 186 847 93 000 102 000 9 000 9,68 % Inventarier o anskaffningar 1 368 490 930 000 929 000 1 000 0,11 % Kostnader totalt 76 943 200 77 977 000 80 600 000 2 623 000 3,36 % Nettokostnader 67 393 364 67 377 000 73 800 000 6 423 000 9,53 % BYGGNADSPROJEKT Pågående byggprojekt är ombyggnaden av läkemedelscentralen och obduktionsutrymmena. Geriatriprojektet är under planering. Geriatriprojektet omfattar utrymmen för geriatriska kliniken, rehabiliterings- och fysiatrikliniken inklusive hjälpmedelscentralen samt hemsjukvården. Det finns ett behov av en planeringskommitté med uppgift att se över och prioritera de kommande byggprojekten. Planeringskommittén borde ta fram en reviderad om- och tillbyggnadsplan utgående från nu kända behov som underlag för en förnyad tidsmässig prioritering av projekten. Bland de nu kända behoven kan nämnas ombyggnad av barn- och ungdomsavdelningen, utrymmen för dagkirurgi och dialysvård. Röntgenbyggnaden är från 1970-talet och behöver grundrenoveras i sin helhet bortsett från den del som renoveras i samband med ombyggnaden av obduktionsutrymmet. Personalbostadshuset är från 50-talet och i behov av en grundrenovering. Även läkarvillorna på sjukhusområdet har ett renoveringsbehov. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 8/64

1.3. LINJEORGANISATIONEN HÄLSO OCH SJUKVÅRD 1.3.1. AKUTKLINIKEN Enhetens uppgift är att garantera akutsjukvård av hög och jämn kvalitet under dygnets alla timmar, året om. Detta innefattar snabb stabilisering av vitalfunktionerna hos akut sjuka och skadade patienter, att minimera tiden från problemidentifiering till definitiv behandling, samt att prioritera och styra patienterna till rätt vårdnivå. För att kunna garantera att det jourmässiga patientomhändertagandet håller en hög och jämn kvalitet under dygnets alla timmar krävs en strukturerad introduktion och fortbildning av ATläkare och andra jourläkare. Personalens fortbildning och kompetensutveckling samt det akutmedicinska utvecklingsarbetet är högt prioriterat. I enhetens verksamhet ingår akutvårdsavdelningen med 5 vårdplatser som i första hand är tänkta för patienter i behov av vård och observation < 24 timmar. Med befintliga personalresurser erbjuds akutsjukvård av hög kvalitet och med rimliga väntetider. Akutverksamheten är nära förbunden med den prehospitala vården. Tillsammans med Mariehamns Stads Räddningsverk pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla omhändertagandet på skadeplats och erbjuda säkra patienttransporter. Genom gemensamma planeringsmöten och utbildningsdagar strävar vi till att säkra ett gott prehospitalt omhändertagande. Akutens läkare är ansvarig för medicinska delegeringar till ambulanspersonalen och vårdpersonal från akuten är delaktiga i de utbildningar som ordnas för ambulanspersonalen. Enheten är ansvarig för helikopterverksamheten. VERKSAMHETSMÅL den prehospitala vården utvecklas i samarbete med räddningsverket ett triageringssystem (en process för att sortera och prioritera patienter) utreds och implementeringen påbörjas helikopterjourverksamheten utvecklas så att den täcker hela landskapet förutsättningarna för nedkylning av hjärtstoppspatienter i enlighet med HLR-rådets och ERC:s (European Resuscitation Council) rekommendationer utreds utbildningen klinisk bedömning för vårdpersonal i samarbete med primärvården fortsätter ett enhetligt telefonrådgivningssystem, inklusive adekvat dokumentation skapas SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbete om sjukskötarresurser med IVA utvecklas och en plan för prehospital organisation, med befintlig akut/iva-personal som kan bemanna såväl helikopter som ambulans med sjukskötare och ge buffertkapacitet till respektive enhet vid hög belastning, tas fram. Triagemöten hålls med öppenvården så vår respektive roll i jourverksamheten kontinuerligt tydliggörs. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 9/64

Samordningen med primärvården utvecklas vidare. BEMÖTANDE Patientkommunikation planeras som ett tema. Föreläsare inbjuds och med temat arbetas aktivt så att hela personalen involveras. Initiativ tas till att tillsätta en arbetsgrupp som utreder inom vilka områden behov finns av skriftlig patientinfo och som kan ge berörda kliniker i uppdrag att sammanställa infoblad som sedan läggs ut på intranätet. Samarbetsmöten hålls med andra avdelningar och bemötandefrågor tas då upp. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens sjukfrånvaro görs i enlighet med handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade verksamhetsförändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 2 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Sjukskötare 16 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Mottagningsbiträde 1 Akutkliniken totalt 22 *2 tjänster * 0,5 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 985 707 888 000 977 000 89 000 10,02 % Personalkostnader 1 945 349 2 042 000 2 147 000 105 000 5,14 % Konsumtionskostnader 2 639 754 2 799 000 2 950 000 151 000 5,39 % Löpande driftkostnader totalt 4 585 103 4 841 000 5 097 000 256 000 5,29 % Extern vård på Åland 0 1 000 1 000 0 0,00 % Inventarier o anskaffningar 3 459 3 000 3 000 0 0,00 % Kostnader totalt 4 588 562 4 845 000 5 101 000 256 000 5,28 % Nettokostnader 3 602 855 3 957 000 4 124 000 167 000 4,22 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 10/64

1.3.2. BARN OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och Ungdomskliniken ansvarar för att tillhandahålla en modern, effektiv och högkvalitativ specialiserad sjukvård för de patientkategorier som allra mest behöver vårdas på hemorten med hänsyn till den sjuka individens och familjens behov och resurser samt iakttagande ett rättvist och jämlikt bemötande. Vården innefattar koordinering av insatser och samarbete med högspecialiserade enheter utanför Åland när resurserna på hemorten inte räcker till. Stor vikt läggs vid personalens kompetensutveckling och ett dynamiskt förhållningsperspektiv avseende individens och gruppens uppgifter och ansvar. Effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser och samarbete mellan olika enheter eftersträvas för att optimera vårdkvaliteten, bemötandet och en målstyrd utveckling av processerna. VERKSAMHETSMÅL Yngre läkare erbjuds möjlighet att inleda sin specialistutbildning till barnläkare på ÅHS vilket gör att de tjänstgör ett till två år inom kliniken SAMORDNING AV VERKSAMHETER Ökad samordning med primärvården vad gäller rådgivningsverksamhet och ansvaret för mottagandet av jourpatienter under kontorstid innebär kvalitativa förbättringar och genomförs om läkarbemanningen möjliggör detta. Samordning avseende kirurgiska och ortopediska barnpatienter utvecklas. BEMÖTANDE Familjer och barn med krävande problematik har rätt till god kontinuitet och bör få träffa samma läkare för att missförstånd och motstridiga besked skall kunna undvikas. ARBETSHÄLSA Fortsatt satsning på ökad insyn och demokratisering av beslutandeprocessen genom att vårdpersonal och ansvarig läkare samarbetar intimt i den praktiska utformningen av vårdprocesserna. Uppnås via gemensamma utbildningar och vårdprogram samt tydlig delegering av vårduppgifter. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade förändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 3 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Sjukskötare 15 Närvårdare/barnskötare 3 Habiliteringskoordinator 1 Barn- och ungdomskliniken totalt 24 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 11/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 155 725 173 000 166 000 7 000 4,05 % Personalkostnader 1 699 049 1 772 000 1 826 000 54 000 3,05 % Konsumtionskostnader 428 037 447 000 406 000 41 000 9,17 % Löpande driftkostnader totalt 2 127 087 2 219 000 2 232 000 13 000 0,59 % Extern vård på Åland 39 564 17 000 27 000 10 000 58,82 % Inventarier o anskaffningar 3 390 3 000 3 000 0 0,00 % Kostnader totalt 2 170 041 2 239 000 2 262 000 23 000 1,03 % Nettokostnader 2 014 315 2 066 000 2 096 000 30 000 1,45 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 12/64

1.3.3. BB /GYN KLINIKEN BB- och gynekologienhetens verksamhetsområde är kvinnors hälsa med två tyngdpunkter. Tyngdpunkterna utgörs av dels den reproduktiva hälsan vilken innefattar infertilitetsproblematik, graviditet, förlossning och den nyföddas vård och dels diagnostik och vård av underlivssjukdomar. VERKSAMHETSMÅL samma nivå av specialistvård som i de kringliggande områdena erbjuds antingen genom egna tjänster eller köpta den urogynekologiska verksamheten utvecklas och personalen ges möjlighet till utbildning och hospitering medarbetarsamtal hålls och arbetsmiljön utvecklas fosterscreening erbjuds dokumentationen i patientjournalen utvecklas balanserat styrkort införs på avdelningen samarbetet i förebyggande verksamhet kring mödravård, preventivmedelsrådgivning och PAPA-screening utvecklas SAMORDNING AV VERKSAMHETER. Samarbetet med andra kliniker utvecklas i syfte att hitta former för hur personalresurser och vårdplatser kan samutnyttjas. Direkt konsultationer för primärvårdens mödravård erbjuds och utvecklas. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. Enkätundersökning bland de förlösta kvinnorna om förlossningsvården och bemötande genomförs. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens hälsa genom att handlingsmodellen för tidig intervention av sjukfrånvaro följs. Personalens nyttjande av ÅHS friskvårdmöjligheter uppmuntras. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR En fjärde gynekologtjänst inrättas för att möta rekryteringsbehovet då två seniora överläkare planerar gå i pension. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 13/64

INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 4 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Barnmorska 16 Sjuksköterska 1 Närvårdare/barnskötare 1 BB- och gynekologikliniken totalt 24 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 278 887 287 000 284 000 3 000 1,05 % Personalkostnader 1 857 860 1 759 000 1 813 000 54 000 3,07 % Konsumtionskostnader 181 236 208 000 210 000 2 000 0,96 % Löpande driftkostnader totalt 2 039 096 1 967 000 2 023 000 56 000 2,85 % Extern vård på Åland 660 1 000 0 1 000 100,00 % Inventarier o anskaffningar 1 398 2 000 2 000 0 0,00 % Kostnader totalt 2 041 154 1 970 000 2 025 000 55 000 2,79 % Nettokostnader 1 762 267 1 683 000 1 741 000 58 000 3,45 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 14/64

1.3.4. CHEFLÄKARENS ENHET Chefläkarens enhet omfattar förutom kanslipersonal även socialkuratorerna, hygienskötaren och en kvalitetsamordnare. Chefläkaren är chef för klinikcheferna och linjeorganisationens enhetschefer. Chefläkaren ansvarar även för utbildningstjänster och -innehåll för läkare under utbildning. Chefläkaren ansvarar tillsammans med vårdchefen för ledning och utveckling av den kliniska hälso- och sjukvårdsverksamheten. Chefläkaren har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten och kvalitetsutvecklingen av den medicinska verksamheten inom ÅHS. Under året fortgår och startas flera viktiga utredningsuppdrag såsom översyn av arbetsprocesser inom vården, vårdplatsutnyttjandet och den pre-hospitala verksamheten; allt i syfte att effektivisera organisationens utnyttjande av personal och resurser. Till Chefläkarens enhet är en käkkirurg knuten som tillhandahåller tandkirurgiska ingrepp inom tandvården samt käkkirurgisk traumaverksamhet. Detta medför att kostnaderna för extern vård, både på Åland och utom Åland, kan minskas. Ett hot mot sjukvården utgör den alltmer utbredda resistensutvecklingen mot antibiotika. Specialistkunskaper inom infektionsområdet kan vara direkt avgörande hur vi kan komma att hantera detta problem inom ÅHS, bl.a. genom att förstärka rutiner och vårdplaner. Landskapet har genom ÅHS även en skyldighet att inom landskapet organisera smittskyddet i enlighet med Lag om smittsamma sjukdomar 23.7.1986/583. Denna uppgift behöver organisatoriskt och planeringsmässigt förstärkas. I syfte att genomföra detta projektanställdes under 2012 en infektionsläkare på halvtid. Detta arbete planeras fortsätta under 2013 inom Chefläkarens enhet. VERKSAMHETSMÅL SAMORDNING AV VERKSAMHETER Tillsätta en verksamhetsövergripande utredning för att åtgärda arbets- och vårdprocesser inom ÅHS i syfte att öka samordningen inom den medicinska verksamheten och inom vårdarbetet genom ett effektivare utnyttjande av personella och ekonomiska resurser. Tillsätta en utredning av vårdplatsutnyttjandet inom ÅHS samt belysa möjligheten till nyttan av ett samutnyttjande av vårdplatser och utreda vilka effekter detta skulle leda till. Tillsätta en utredning för att åtgärda den prehospitala verksamheten inom ÅHS i syfte att utveckla, effektivisera och förstärka samarbetet med våra externa samarbetspartners: SHT och Räddningsverket i Mariehamn. Utreda och åtgärda samordning av resurserna mellan primär- och specialsjukvårdens socialoch skolkuratorer. BEMÖTANDE Skärpa upp rutiner i samband med patientärenden inom chefläkarens kansli och inom ÅHS i syfte att snabba upp handläggningen av dessa. Bemötandefrågor mellan arbetskamrater och gentemot patienter tas upp fortlöpande vid arbetsplatsmöten och andra sammankomster inom ÅHS Utökat samarbete mellan socialkuratorer och läkare. Internutbildning av socialkuratorerna i krissamtal. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 15/64

ARBETSHÄLSA Arbetshälsan diskuteras vid medarbetarsamtal och utgående från dessa och där behov föreligger, formuleras individuella mål. Kontinuerlig uppföljning av socialkuratorernas arbetsbelastning i syfte att uppnå en jämnare fördelning av arbetsmängden inom gruppen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Genomföra en sammanslagning av chefläkarens enhet och vårdchefens enhet. Utredningen och modellen för detta behöver ske tillsammans med berörd personal. Minskat utnyttjande av vikarier och poolpersonal. Neddragning av prenumerationer och inköp av facklitteratur. Restriktivitet med kurser för socialkuratorerna utom Åland med fokus på kurser på Åland. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Chefläkare 1 Sjukhusläkare 10 Sjukhusläkare ST (under specialiseringsutbildning) 3 Hälsocentralläkare 1 Ledande socialkurator 1 Socialkurator 3 Förvaltningssekreterare 1 Sekreterare 1 Hygienskötare 1 Kvalitetssamordnare 1 Chefläkarens enhet totalt 23 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 82 717 72 000 162 000 90 000 125,00 % Personalkostnader 1 285 727 1 425 000 1 398 000 27 000 1,89 % Konsumtionskostnader 603 468 424 000 494 000 70 000 16,51 % Löpande driftkostnader totalt 1 889 195 1 849 000 1 892 000 43 000 2,33 % Extern vård utom Åland 8 752 005 8 800 000 9 800 000 1 000 000 11,36 % Extern vård på Åland 16 406 0 0 0 0,00 % Inventarier o anskaffningar 585 155 438 000 437 000 1 000 0,23 % Kostnader totalt 11 242 762 11 087 000 12 129 000 1 042 000 9,40 % Nettokostnader 11 160 045 11 015 000 11 967 000 952 000 8,64 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 16/64

1.3.5. GERIATRISKA KLINIKEN Geriatriska kliniken har 1.1.2013 tre avdelningar med 68 bäddplatser för geriatrisk vård och rehabilitering. Kliniken indelas i tre verksamhetsområden med separata intagningslinjer; ortopediska, neurologiska, rehabilitering (avd Mellangård), demensvård (avd Västergård) och palliativ vård/internmedicinsk, kirurgiska rehabiliteringar icke ortopediska (Norr-/Östergård). Inom kliniken finns även sysselsättningsterapi och minnesmottagningen. VERKSAMHETSMÅL geriatriska- och rehabiliteringsverksamheten utvecklas i samarbete med andra enheter inom ÅHS förkorta vårdtiderna för rehabiliteringspatienter förkorta väntetiden till minnesmottagningen ordna större interna utbildningar 2 ggr/år patienten ska vara välinformerad och delaktig i vården SAMORDNING AV VERKSAMHETER Nattsjukskötaren handhar även rehabiliteringsavdelningen. Samarbetet med övriga kliniker utvecklas. Personalresursen ses som gemensam inom kliniken. Primärvårdsklinikens läkarjour anlitas. BEMÖTANDE Med hjälp av patient-/anhörigenkät förbättra bemötande där det finns brister. Med hjälp av styrkort, medarbetarenkät och medarbetarsamtal lyfta fram bemötande och vidta åtgärder där det finns brister. ARBETSHÄLSA Kliniken följer handlingsmodellen inom ÅHS. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Antalet patientplatser minskas till 50 från och med den 1.3. och personalantalet minskas och omstruktureras. Sjukskötarbemanningen förstärks. Schemaläggningen ses över i syfte att minska ob-tid och bemanning. Övertid tas i mån av möjlighet ut i ledig tid. Anskaffning av medicinsk utrustning/apparatur som används av alla avdelningar inom kliniken samordnas. Fortbildning ordnas i första hand som internutbildning. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 17/64

INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 2 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 6 Sjukskötare 34 Närvårdare/primärskötare 28 Geriatriska kliniken totalt 92 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 3 473 894 4 645 000 470 000 4 175 000 89,88 % Personalkostnader 4 163 582 4 236 000 4 269 000 33 000 0,78 % Konsumtionskostnader 212 248 216 000 221 000 5 000 2,31 % Löpande driftkostnader totalt 4 375 830 4 452 000 4 490 000 38 000 0,85 % Extern vård på Åland 222 0 0 0 0,00 % Inventarier o anskaffningar 3 815 5 000 5 000 0 0,00 % Kostnader totalt 4 379 867 4 457 000 4 495 000 38 000 0,85 % Nettokostnader 905 974 188 000 4 025 000 4 213 000 2240,96 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 18/64

1.3.6. KIRURGIKLINIKEN Kirurgiska klinikens övergripande mål är att erbjuda Ålands befolkning kirurgisk, ortopedisk och urologisk vård på högsta nivå; när det är möjligt i egen regi, annars genom kontinuerligt anlitad expertis som utför huvuddelen av sin konsulterande verksamhet på Åland och i tredje hand genom remittering till fastlandskliniker på finska eller svenska sidan med väl etablerat samarbete och god återrapportering. VERKSAMHETSMÅL den elektiva kirurgin hanteras så att så mycket som möjligt görs i egen regi den akuta kirurgin hanteras så att så mycket som möjligt görs i egen regi anpassa bemanning till budget processerna för eftervård, samarbetet med kommunerna och geriatriska kliniken utvecklas i syfte att minska vårdtider och vårddygn ett koncept för dagkirurgi med nuvarande lokaliteter utvecklas SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetet med andra kliniker utvecklas fortsatt i syfte att förstärka den medicinska handläggningen och rehabiliteringen av enskilda patienter samt förbättra vårdkvalitetsarbetet. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten, både i frågor gällande patienter och mellan personal. ARBETSHÄLSA Uppföljning av personalens hälsa genom att handlingsmodellen inom ÅHS följs. Personalens friskvårdsaktiviteter uppmuntras. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Inga planerade verksamhetsförändringar. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 6 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 3 Sjukskötare 18 Sjukskötare, delad tjänst 1,5 Närvårdare/primärskötare 6 Kirurgikliniken totalt 34,5 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 19/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 609 848 669 000 619 000 50 000 7,47 % Personalkostnader 2 990 730 2 701 000 3 009 000 308 000 11,40 % Konsumtionskostnader 1 154 017 1 029 000 1 202 000 173 000 16,81 % Löpande driftkostnader totalt 4 144 748 3 730 000 4 211 000 481 000 12,90 % Extern vård på Åland 7 474 2 000 1 000 1 000 50,00 % Inventarier o anskaffningar 2 411 3 000 3 000 0 0,00 % Kostnader totalt 4 154 633 3 735 000 4 215 000 480 000 12,85 % Nettokostnader 3 544 786 3 066 000 3 596 000 530 000 17,29 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 20/64

1.3.7. LABORATORIEENHETEN Laboratoriet erbjuder den laboratorieservice som behövs för att ÅHS skall kunna ge högkvalitativ hälso- och sjukvård till varje enskild ålänning. Laboratoriet erbjuder fortsättningsvis service till externa kunder. Verksamheten består huvudsakligen av provtagning, provhantering, analysarbete och administration. VERKSAMHETSMÅL beställningsrutinerna förändras för att minska onödiga labprov en upphandling av mikrobiologiska undersökningar görs och då fås ett aktivt stödlaboratorium för den egna mikrobiologiska verksamheten kvalitetsarbete utökas så att hela personalen involveras med avsikt att få en tydligare struktur och ett klarare regelverk för all verksamhet på laboratoriet. kontinuerlig ekonomiuppföljning brister och avvikelser i de dagliga arbetsrutinerna rapporteras i det egna rapporteringssystemet SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls med beställarna av laboratorieprover. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Laboratoriet minskar sin service genom att sluta med morgonprovtagning på avdelningarna under lördag och söndag. Laboratoriets personal omvandlar semesterpenning till ledighet utan vikarie. Detta kan endast genomföras under några veckor eftersom laboratoriet ständigt har problem med underbemanning. Laboratoriet gör förändringar i vilka analyser som skickas bort och vilka som analyseras hemma i syfte att minska kostnaderna. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Kemist 1 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 2 Laboratorieskötare 20 Närvårdare 1 Laboratorieenheten totalt 24 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 21/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 140 924 160 000 148 000 12 000 7,50 % Personalkostnader 1 086 718 1 136 000 1 170 000 34 000 2,99 % Konsumtionskostnader 1 433 925 1 373 000 1 378 000 5 000 0,36 % Löpande driftkostnader totalt 2 520 642 2 509 000 2 548 000 39 000 1,55 % Inventarier o anskaffningar 9 060 2 000 2 000 0 0,00 % Kostnader totalt 2 529 703 2 511 000 2 550 000 39 000 1,55 % Nettokostnader 2 388 779 2 351 000 2 402 000 51 000 2,17 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 22/64

1.3.8. LÄKEMEDELSCENTRALEN Läkemedelscentralen ansvarar för anskaffning, förvaring, tillverkning, färdigställandet, expediering och distribution av läkemedel. Läkemedelscentralen ansvarar även för övervakningen och uppföljningen av läkemedelsanvändningen. VERKSAMHETSMÅL genomgång av läkemedelscentralens verksamhet och försöka uppfylla de krav som finns i Fimeas föreskrift 6/2012 Sjukhusapotekens och läkemedelscentralernas verksamhet åtgärda de brister som påpekades vid Fimeas inspektion 5.9.2012 med fokus på de brister som gäller transporten av läkemedel inom ÅHS planera skolningseftermiddagar minst 2 ggr/år årliga medarbetarsamtal öka den farmaceutiska personalens kompetens gällande GMP genom utbildning så att personalen kan erhålla renrumspass följa upp avvikelserapporteringen utveckla informationen och samarbetet med avdelningarna/enheterna följa upp och minska andelen läkemedel som blir föråldrade uppföljning av läkemedelskostnader samt genomgång av detta i läkemedelskommittén inspektion av avdelningar/enheter i enlighet med lagar och föreskrifter med tyngdpunkt på Plan för säker läkemedelshantering BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Planeringen av läkemedelscentralens nya utrymmen har framskridit så långt att en flytt av läkemedelscentralens verksamhet till temporära utrymmen kommer att ske i början av året då nuvarande utrymmen skall renoveras och byggas om. Planen är att projektanställa en provisor för kvalitetsarbete. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Chef för läkemedelscentralen 1 Farmaceut 4 Tekniskt biträde 1 Läkemedelstekniker 1 Läkemedelscentralen totalt 7 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 23/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 4 002 1 000 1 000 0 0,00 % Personalkostnader 295 579 293 000 350 000 57 000 19,45 % Konsumtionskostnader 210 587 229 000 232 000 3 000 1,31 % Löpande driftkostnader totalt 506 166 522 000 582 000 60 000 11,49 % Inventarier o anskaffningar 963 1 000 1 000 0 0,00 % Kostnader totalt 507 129 523 000 583 000 60 000 11,47 % Nettokostnader 503 127 522 000 582 000 60 000 11,49 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 24/64

1.3.9. MEDICINKLINIKEN Medicinklinken erbjuder specialistvård inom de flesta till inremedicin hörande specialiteter. Medicinavdelningen består av 30 vårdplatser. På avdelningen får akut medicinska patienter vård samt patienter som inte kan skötas på annan avdelning. Avdelningen har i om- och tillbyggnaden fått flera enkelrum med sluss och ur patientperspektiv mer ändamålsenliga utrymmen med bättre integritet för patienterna. Medicinpolikliniken omfattar 17 olika specialistmottagningar; hjärt-, reuma-, njur-, borrelia-, mag/tarm-, endokrinologi/diabetes-, lung/apné-, hud/neurologi-, endoskopi-, IVA, dialys, behandlingspolikliniken, AK-mott, dietist-, onkologi/hematologi. Vidare avlastar behandlingspolikliniken avdelningen genom att patienterna kan få sina behandlingar på polikliniken. VERKSAMHETSMÅL att alla patienter ska ha sin sängplats i ett patientrum patientflödet mellan medicinska avdelningen och geriatriska kliniken utvecklas rutiner och metoder kvalitetssäkras vårdprogram genomgås och görs upp vårdkvaliteten höjs genom förbättrad dokumentering och information och genom att låta patienterna vara delaktiga i vården säker läkemedelshantering bl.a. genom övningar i läkemedelsräkning omvärldsbevakning och samverkan kring utbildningsinsatser ökas attraktiv arbetsplats medarbetarsamtal genomförs gemensam planeringsdag 1 gång/år för kliniken och 2-3 utbildningstillfällen för anställda per år HLR-uppföljning (hjärt-lung-räddning) av de som gått utbildning och utlärande till nya medarbetare kontinuerlig ekonomiuppföljning SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls med övriga kliniker för att hitta samordningsvinster ifråga om vårdplatser och personella resurser. Samarbete med primärvården kring en patientgrupp inom hudvård påbörjas. Regelbundna möten mellan klinikledning och verksamhetspunkter med fokus på bl. a. kommunikation och resursutnyttjande med andra verksamhetspunkter. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. Hospitering på andra verksamhetspunkter genomförs vilket förbättrar kommunikationen. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 25/64

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Hematologivården (blodsjukdomar) flyttas till onkologiska mottagningen detta inkluderar hematologiska undersökningar som tidigare utförts på medicinska polikliniken. Hematologiska patienter får en ansvarig sjukskötare på onkologiska mottagningen för att ge bättre kontinuitet och säkerhet i vårdprocessen. Neurologens tjänstegrad planeras öka till 100 % och placeras inom medicinkliniken. Läkemedelskostnaderna sänks. Styrning av patienter till Finland i högre grad. Minskat användande av konsulter och vikarier för kompledigheter. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 11 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 5 Sjukskötare 38 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Närvårdare/primärskötare 8 Dietist 1 Medicinkliniken totalt 64 *2 tjänster * 0,5 BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 680 606 741 000 747 000 6 000 0,81 % Personalkostnader 4 747 534 4 452 000 4 565 000 113 000 2,54 % Konsumtionskostnader 3 102 526 2 776 200 2 880 000 103 800 3,74 % Löpande driftkostnader totalt 7 850 059 7 228 200 7 445 000 216 800 3,00 % Extern vård på Åland 17 185 5 800 6 000 200 3,45 % Inventarier o anskaffningar 13 492 9 000 9 000 0 0,00 % Kostnader totalt 7 880 736 7 243 000 7 460 000 217 000 3,00 % Nettokostnader 7 200 130 6 502 000 6 713 000 211 000 3,25 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 26/64

1.3.10. OPERATIONS, ANESTESI OCH IVA KLINIKEN AN-OP-IVA-enheten består av instrumentvård, operationsavdelning och intensivvårdsavdelning. De samverkar för att erbjuda högkvalitativ och säker vård för patienter med allvarliga, ibland livshotande tillstånd och för att möjliggöra operationsverksamhet som motsvarar dagens högt ställda krav på säkerhet och kompetens. För att detta skall vara möjligt krävs välutbildad personal och en omfattande medicinteknisk maskinpark. En åldrande befolkning och krav på vård enligt modern standard ställer krav på ökad vårdkapacitet och fortsatt kvalitetsutveckling för att möta behoven. Verksamhetsvolymerna inom de opererande specialiteterna har ökat, framförallt inom ortopedisk kirurgi då man kunnat överföra en stor del av ortopediska ingrepp som tidigare upphandlats från Finland och Sverige för åtgärd inom ÅHS. På samma sätt ökar antalet dialyspatienter. För att undvika växande operations köer och garantera medborgarna hög vårdkvalitet krävs förändringar i bemanning och organisation. Ansvaret för Dialysavdelningens verksamhet är uppdelad mellan olika kliniker. Medicinskt ansvar och utrustningsansvar ligger hos medicinkliniken medan personalansvar och förbrukningsmaterial hos IVA. VERKSAMHETSMÅL vital medicinteknisk utrustning äldre än 15 år bör utbytas goda registerrutiner för infektioner och vårdtyngd på IVA skapas internt utbildningsprogram för IVA-sjukskötare startas minskad övertid effektivisera personalutnyttjande vid procedurer och åtgärder under jourtid optimalt utnyttjande av dialysresurserna verksamhet inom budgetramar SAMORDNING AV VERKSAMHETER Samarbetsmöten hålls för att med andra kliniker optimera flöden och användningen av personalresurser över klinikgränser. BEMÖTANDE Bemötandefrågor tas upp på arbetsplatsmöten. ARBETSHÄLSA Enheten följer handlingsmodellen för tidig intervention vid sjukfrånvaro. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Operationsavdelningen Som ett led i kostnadsbesparingar 2013 kommer starttiden för senaste operationsstart att tidigareläggas något vilket kommer att leda till minskade kostnader för operationsavdelningen. Däremot är det negativt för kösituationen eftersom något färre operationer kan utföras per dag och det kan i förlängningen även resultera i ökad mängd vård utanför Åland. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 27/64

Operationsbehovet överstiger den nuvarande kapaciteten och därför startas en utredning runt frågan om vilka operationer som ÅHS skall fokusera på och vilka man inte skall utföra utan kanske hänvisa till annan vårdgivare. Under sommarmånaderna reduceras operationsverksamheten för att möjliggöra personalens semesteruttag. Genom att förlänga neddragningen ytterligare en månad (från 1 juni till och med sista augusti dvs. totalt 12 veckor) sparar man in motsvarande nästan en hel sjukskötartjänst. Övertidsersättning betalas då i större utsträckning ut som ledighet, inte i pengar. Det minskar vikariebehovet och koncentrerar uttaget av semester och kompledighet i större utsträckning till sommarmånaderna istället för som nu vara jämt fördelade under året. Eftersom det samtidigt också medför ytterligare ca 4 veckors reducerad operationsverksamhet kommer det att påverka kösituationen för vissa operationer negativt men balanseras möjligen till viss del upp av att mindre semesteruttag görs under de delar av året då man normalt opererar mest men detta kräver god koordination av operationsverksamheten mellan de olika delarna av vårdkedjan. Dialysavdelningen Personalansvar och förbrukningsutrustning ligger på AN-OP-IVA-kliniken. Kostnaden för förbrukningsmaterial, läkemedel och provtagning blandas därmed in i IVA-enhetens driftsbudget. Det delade ansvaret för dialysens verksamhet gör kostnadsuppföljningen svåröverskådlig och personalen upplever ansvarsförhållandena oklara. Arbetet med att skilja dialysen från IVA i fråga om kostnadsuppföljning genomförs under året. IVA Förlossningsepiduraler läggs dygnet runt vid behov. År 2011 utfördes 105 st och under första halvåret 2012 har man lagt 70 st. De flesta av dessa görs under jourtid. De tar ca 2 timmar att utföra och har hittills utförts av en narkosläkare med assistans av en narkosskötare. From 2013 kommer detta att omorganiseras så narkosläkaren istället assisteras av personal från IVA i de flesta fall (utom de dagar man är extremt vårdbelastade på IVA). Detta innebär att narkosläkaren istället assisteras av personal som ändå befinner sig på sjukhuset och man sparar således in 2 timmar OB ersättning och jourersättning per gång vilket, om man antar att ca 70 % av förlossningsepiduralerna utförs på jourtid, ger en besparing på ca 200 arbetstimmar motsvarande nästan 6000 /år för jourlön och OB ersättning. INRÄTTADE TJÄNSTER 2013 Personal Tjänster 2013 Inrättade tjänster Överläkare 4 Avdelnings-/bitr.avd.skötare 5 Sjukskötare 42 Sjukskötare, delad tjänst* 1 Närvårdare/instrumentvårdare 4 Op-, An- och IVA kliniken totalt 56 *2 tjänster * 0,5 Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 28/64

BUDGET 2013 Bokslut 11 Budget 12 Budget 13 Förä 12 13 Förä % Intäkter 299 179 315 000 273 000 42 000 13,33 % Personalkostnader 3 580 931 3 644 000 3 722 000 78 000 2,14 % Konsumtionskostnader 1 039 626 1 017 000 989 000 28 000 2,75 % Löpande driftkostnader totalt 4 620 558 4 661 000 4 711 000 50 000 1,07 % Inventarier o anskaffningar 9 788 10 000 10 000 0 0,00 % Kostnader totalt 4 630 346 4 671 000 4 721 000 50 000 1,07 % Nettokostnader 4 331 167 4 356 000 4 448 000 92 000 2,11 % Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 29/64

1.3.11. PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN Primärvårdsklinikens verksamhet skall kännetecknas av gott bemötande, god vård, förebyggande verksamhet, trivsamt arbetsklimat, lättillgänglighet och kontinuitet med kompetent personal. De största utmaningarna för vården utgör rekrytering av nya medarbetare, speciellt till skärgården och det ökande behovet av psykosocialt stöd. Strävan är att ha tjänsterna besatta. Allt fler inflyttade från andra länder och kulturer, där familjer saknar det naturliga sociala nätverket innebär mer tidskrävande och komplicerade krav på vårdgivarna. Detta innebär längre mottagningsbesök ofta med tolkservice. Inom skol-och studerandehälsovården är frågor om hälsosamma levnadsvanor, samt förebyggande av ANT-bruk (alkohol, narkotika, tobak) och psykosociala problem fortsättningsvis högt prioriterade områden Antalet diabetiker ökar. Fler blodsockerkontroller av gravida görs. Diabetesvården prioriteras och utbildningsinsatserna ökas i samverkan med specialsjukvården. De kortare vårdtiderna inom specialsjukvården ställer allt högre krav på kompetensen inom hemsjukvården. Allt sjukare patienter med komplicerade vårdbehov skrivs ut allt tidigare för att vårdas i hemmet. Med anledning av detta kommer vakanta närvårdar/primärskötartjänster inom hemsjukvården att omvandlas till sjukskötar-/hälsovårdartjänster. En förstärkning av hemsjukvården innebär avlastning för specialsjukvården eftersom patienterna då i ännu högre grad kan skötas i hemmet vilket är en billigare vårdform och också ett önskemål som de flesta patienter har. Samarbetet mellan specialsjukvården, hemsjukvården och hemvården behöver utvecklas på hela Åland genom gemensamma vårdplaneringsmöten. Fredagstängningen av Godby hälsocentral och minskad jourtid vid hälsocentralen i Mariehamn har visat sig fungera tillfredsställande och kommer att fortsätta. Dessa åtgärder ger mera resurser till Godby hemsjukvård samt förstärker minnesmottagningen och diabetesmottagningen vid hälsocentralen i Mariehamn. Barnrådgivningen för barnen på Södra Åland centreras till Jomala hälso-och sjukvårdsmottagning för att effektivera verksamheten och minska vikariebehovet. Det pågående samarbetsprojektet med Mariehamns stad och ÅHS Hemrehabilitering avslutas vid projekttidens utgång. TBE vaccinationskampanjen och vaccination mot livmoderhalscancer fortsätter med nya åldersgrupper. VERKSAMHETSMÅL Utveckla verksamheten vid livsstilsmottagningen. SAMORDNING AV VERKSAMHETER Barnrådgivningen på södra Åland koncentreras till Södra Ålands barnrådgivning placerad i Jomala (Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland). Samarbetet inom hemsjukvården på Södra Åland ökas. Verksamhetsplan för Ålands hälso- och sjukvård 2013 30/64