Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn och ungdomar utvecklar en tilltagande övervikt. Man har i Sverige beräknat att de indirekta kostnaderna för övervikt i form av översjuklighet, exempelvis diabetes, ledbesvär, förtidssjukskrivningar och ökad mortalitet, motsvarar en kostnad på cirka 1 miljarder kronor. Vad gäller barn och ungdomar har man också från Göteborg rapporterat att barn med kraftig övervikt har en påtagligt dålig självupplevd hälsa, s.k. "quality of life". I Svenljunga kommun finns det sedan tidigare ett samarbete mellan BVC-sköterskor, skolsköterskor, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och landstingets dietister. Tankegången är att man på BVC eller inom skolhälsovården observerar de barn som ligger på en påtaglig övervikt, eller som snabbt accelererar i vikt. Dessa familjer erbjuds i första hand uppföljning och rådgivning via BVC respektive skolhälsovård. Som andra steg erbjuds man tid på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Skene, alternativt besök hos dietist på Dietistmottagningen på Skene lasarett. Både BVC-sköterskor och skolsköterskor har fått en del utbildning i rådgivning kring kost och motion. Metod Inom barnhälsovård och skolhälsovård vägs och mäts barnen regelbundet. Vi har nu samlat in vikt- och längddata för de barn som fyllde fyra år 4 samt de elever som gick i fjärde respektive åttonde klass under läsåret 3-4. Som jämförelse har vi data från de elever som föddes 1983,och gick på Marks gymnasium åk2 år (dvs mest elever från Mark men många från Svenljunga) där vi har deras längd och vikt vid fyra års ålder (1987), i fjärde klass (1993-1994) samt i åttonde klass (1998-1999). Definition Eftersom långa individer av naturliga skäl väger mer än korta individer och vägningarna inom skolhälsovården kan ha gjorts vid olika tidpunkt under våren eller hösten, så använder vi som jämförelse (Body Mass Index). = vikten/längden (kg/m²). Man bör observera att varierar under uppväxten och att barn och ungdomar har lägre normalt än vuxna. Först när man har genomgått puberteten kan värdena jämföras med vuxna. Hos vuxna definierar man normalområdet som -25. 25-3 räknas som övervikt och över 3 räknas som svår övervikt = fetma. I våra material finns det vissa könsskillnader, men skillnaderna är inte särskilt uttalade, varför jag har valt att redovisa resultatet sammanslaget för både pojkar och flickor.
Fyraåringar Fyraåringarna är mätta och vägda på BVC, oftast i nära anslutning till födelsedagen. De barnen födda 1983 blev de fyra år 1987,där har vi resultat från 344 barn. Medan vi har 1 fyraåringar vägda och mätta under 4. I den här åldern definieras övervikt som över 17. Där ligger 13 procent av 4-årskullen, medan det 1987 var 8 procent av barnen som var överviktiga. Fetma definieras som över 19 och där ser man en ökning från,5 procent 1987 till 2procent 4. Eftersom grupperna är olika stora presenteras resultaten i % På kurvan nedan ser man en ökning av högre -tal, medan de båda grupperna ligger ungefär på samma nivå i övrigt. Jämförelse i % 4-åringar 35 3 25 15 Svenljung "1987" 1 5 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24
Fjärde klass Vi har data från 36 elever födda 1983 som gick i årskurs fyra 1993-1994. Vi har även data från dem som gick i fjärde klass 3-4, sammanlagt 144 elever. I den här åldersgruppen definieras övervikt som över. Där låg 11 procent av eleverna 1993-1994 och 21 procent förra året. Fetma definieras som över 24, det hade 1993-1994 1,4 procent och 3-4 5 procent, av eleverna, således en tredubbling. När man sedan tittar på kurvan över ser man en mycket tydlig förskjutning av normalkurvan, där hela "populationen" har ökat sitt cirka 1-2 enheter! Det här innebär att vi har fler barn som är överviktiga, men också att barnen generellt har blivit mer överviktiga. Jämförlese i % 4:de klass 25 15 Svenljunga "1993/94 1 5 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32
Åttonde klass Eleverna födda 1983 gick i årskurs åtta 1998-1999. Där har vi data från 362 elever. Från 3-4 har vi data från 165 elever. Gränsen för övervikt är över 23. Där noterar man en ökning från 11 till 13 procent under de här sex åren. Fetma- gränsen är över 28, där vi ser en ökning från 2 till 6 procent. Således en tredubbling av fetma samt en viss viktökning generellt. Jämförelse i % 8:an 18 16 14 12 1 8 svenljunga 1998/99 6 4 2 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34
Slutsatser Vid jämförelser i fjärde och åttonde klass kan man notera att "normalkurvan" har förändrats mycket kraftigt, d.v.s. det är inte bara enstaka barn som har lagt på sig övervikt eller fetma, utan att barn i allmänhet har ökat sitt högst påtagligt. Vi vet sedan tidigare att ju högre vikt desto större är risken att man utvecklar en övervikt i vuxen ålder, och ju äldre man är desto svårare har man att påverka en övervikt. Förändringen som har kommit under så pass kort tid är mycket alarmerande, och det räcker inte med att enbart inrikta sig på ett antal barn med fetma, utan det behövs mer generella insatser från både BVC, skola och fritids, men också från samhället i stort. Vi måste öka medvetenheten hos föräldrar, samtidigt som man naturligtvis inte bör sätta igång en bantningshysteri. Många har blivit oroliga för att diskussionen kring övervikt ska utlösa anorexi och bantning hos en del elever. Vi vet att bantning är vanligt bland högstadieelever redan nu, framför allt hos flickor, men man vet från olika undersökningar att kraftig övervikt ytterst sällan/nästan aldrig går över i en renodlad anorexi. Det kan ju inte heller vara meningen att vi ska banta alla barn, utan information och kunskaper ska komma in i ett tidigare skede så att det blir en balanserad utveckling. Förslag till åtgärder BVC: - Ökad information till föräldrar angående kost/motion. - Tidigt uppmärksamma de barn som accelererar i vikt eller redan ligger på en övervikt/fetma. Förskola/fritids/skola: - Att på lunch och mellanmål träna barnen på att äta normalportion, att ge barnen lugn och ro och tillräckligt med tid och med vuxna närvarande som förebilder. - Att lunch och mellanmål prioriteras ekonomiskt, så att det blir tillräckligt bra kvalitet. - Uppmuntra fysisk aktivitet, framför allt att uppmuntra promenader och cykling. - Inget utbud av godis, läsk, glass i kiosk/kaféverksamhet, för att utgöra en god förebild i skolan. Allmän information Information till föräldrar kring nyttiga födoämnen, "kalorifällor" som exempelvis läsk, godis. Begränsningar av öppettider för godisförsäljning till barn och ungdomar under skoltid. Laslo Erdes skolläkare, distriktsbarnläkare