HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)"

Ebba Eriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Högskolan Dalarna Skolrapport 1 Rika problem HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)

2 Bakgrund Skolan är en mindre skola i Falun med ca 190 elever från förskola till årskurs 6. På skolan finns också ett fritids. Skolan ligger i ett bostadsområde strax utanför stadskärnan. I årskurs två går det 21 stycken elever, 12 flickor och 9 pojkar. Många av dem var oroliga med dåliga hemförhållanden, koncentrationssvårigheter och viljelöshet. Därför finns det utöver klassföreståndaren 1 assistent som alltid är i klassen, utöver denne finns det ytterligare 4 assistenter som omväxlande är i klassen, ibland 1, ibland st i klassen hade lätt för att reagera med vägran då en uppgift verkade för svår, självförtroendet och stoltheten varierade vilt. Då klassen i sig är smått disharmonisk valde vi även att arbeta i halvklass för att lättare kunna uppmärksamma individuella tankegångar och uppförande. Syfte Syftet med uppgiften var att vi ville upptäcka elever i årskurs tvås kunskaper i matematik. Genom att ge eleverna många problem av varierande svårighetsgrad kan vi få reda på vilka kunskaper de har. Vi tänkte försöka få barnen att räkna division och multiplikation, vilka de egentligen ej fått lära sig ännu. Vi ville se hur olika barn reagerar på uppgifternas innehåll, tar sig an uppgifterna och hur samt om de försöker lösa dem. Tycker kanske de mer koncentrerade barnen att det är roligt eller skulle vi komma att få ett väldigt negativt gensvar på uppgiften? Metod Kvällen innan vi genomförde vår lektion hade barnen, med en förälder, gjort nylonstrumpshundar i skolan och vi valde att utnyttja det. Likaså ville vi knyta samman uppgifterna med rymden eftersom barnen precis börjat forska om stjärnor och planeter. Vi valde därför att modifiera en av de uppgifter som vi tidigare hade arrangerat för klassen. På grund av att klassen är en "tvåa" läser de inte helt flytande, vilket gör att man inte kan ge en uppgift direkt till eleverna och låta dem lösa den helt på egen hand. För att barnen inte skulle överhopas av enbart svåra uppgifter så gjorde vi uppgifterna blandat svåra och väldigt lätta det blev enklare att lura barnen till att börja räkna då självförtroendet höjs då man märker att någonting är väldigt enkelt. Först tog vi då och förklarade att nu när de hade gjort hundar och de höll på med att forska om rymden, så kanske vi skulle låta hundarna åka upp i rymden. Men man kan ju inte bara skicka iväg sin lilla hund utan att ta red på lite saker först och det var där våra uppgifter kom in. På ett bord hade vi lagt ut olika papper med 1-4 uppgifter på. Barnen fick själva välja vilken uppgift de ville lösa först. Vi talade om att vi fanns till hjälp så fort de var något de undrade över och lät barnen sätta igång med problemen (se bilaga). Eftersom att vi utförde problemet i halvklass och att det var många lärare just då, fick vi möjlighet att hjälpa eleverna mycket, vilket också gjorde att vi lätt kunde finna 2

Därför finns det utöver klassföreståndaren 1 assistent som alltid är i klassen, utöver denne finns det ytterligare 4 assistenter som omväxlande är i klassen, ibland 1, ibland 4.

3 elevernas styrka och svagheter samt själva försöka förklara problemet så att alla elever var för sig kunde lösa problemet. En tanke var, att när barnen gjort en bunt med uppgifter, att de då skulle få ett fint färgar papper och sätta som framsida häfta ihop allt och kalla det för Mina rymdmatematiska studier eller något betydligt roligare. Utöver att ha testat problemet i de bägge halvklasserna på "vår" skola skickade vi även frågorna till en andraklass i Söderköping för att jämföra hur svåra uppgifterna var. Resultat Några barn slängde sig genast över de svåraste uppgifterna, förstod dem inte, konstaterade vidare att de var för svåra och strejkade. Vi försökte då förklara eller visa dem någon av de enklare problemen. Det hände även att vi läste upp problemet för barnen då vi tyckte att det denna lektionen var matematik vi inriktade oss på och ej läsning. Vi var som sagt halvklass och hade till hjälp en assistent och vår handledare vilket resulterade i smågrupper dit barnen gick för att söka hjälp. Det blev förvånansvärt lugnt i klassrummet. Många barn tyckte att det var svårt att förstå uppgifterna, vilket oftast berodde på att de själva hade svårt för att läsa. Men efter lite förklaring och uppmuntran försökte de i alla fall att lösa dem. Divisionsproblemen löstes oftast med att barnet ritade hela massan och sedan delade in dem i grupper genom att ringa in och sedan räkna ringar. De fanns även de som ritade grupperna tills hela den nämnda massan blivit ritad. Några delade upp massan som man delar upp godis en till dig, en till mig, en till Multiplikationen klarade de på liknande sätt som divisionen; 6x7 ritades upp som sju ringar med sex streck inuti, och sedan räknades alla streck. Tre hundar som vardera hade två skålar, ritades upp som tre hundar med två skålar framför varje hund. Snabbt och enkelt såg då barnen att det blev sex skålar. Några barn tyckte att det hela gick för långsamt om de ritade upp allt och valde att köra med vilda gissningar. Vi lät dem då göra en vild gissning och sedan rita upp för att se om de hade rätt. Att tillägga är inte alla barn gick på det tricket. Resultatet från andraklassen i Söderköping blev nästan identiskt då eleverna där hade samma problem med att kunna läsa uppgifterna som eleverna från Falun. Deras tillvägagångssätt var liknande med att ringa in olika summor och omedvetet dela upp problemet i delmål. Diskussion Den första upptäckten som gjordes vid problemets utdelande var att det i det annars så stojjiga klassrummet spreds ett stort lugn. Elevernas i vanliga fall så svårtyglade energi gick åt att lösa problemet. Eleverna verkade för en stund fängslade av uppgiften. Det var också roligt att se att de elever som vanligtvis brukar vägra, löste uppgifterna efter lite trugande. 3

betydligt roligare. Utöver att ha testat problemet i de bägge halvklasserna på "vår" skola skickade vi även frågorna till en andraklass i Söderköping för att jämföra hur svåra uppgifterna var.

4 Många räknetaktiker och tankegångar var mycket fascinerande. T.ex. en elev som fick problemet 10 personer ska dela lika på 50 kronor, hur mycket får varje person? kunde direkt säga att varje person fick 5 kronor. Men eleven var ej medveten om att den hade huvudräknat division. Många förstod snabbt att det i uppgiften 7 raketer med 6 hundar i varje var lite jobbig att rita detaljrika hundar och raketer. Den vanligaste lösningen blev då att en raket symboliserades med en trekant och hundarna med streck. Att stå för en inlärningssituation kändes väldigt inspirerande då man kände att eleverna tog till sig och löste de uppgifter som vi hade gjort åt dem. Att även kunna hjälpa de elever som hade problem och se hur de sedan löste uppgiften känns väldigt roligt och är en stor anledning till att vi har valt läraryrket. Under de 40 minuters lektioner vi hade för problemet kändes det som att eleverna utvecklades mycket matematiskt. Det var intressant att se hur olika barn reagerade på olika uppgifter, med utgångspunkt av deras eget begreppsinnehåll och begreppsuttryck. Några kunde lätt ta åt sig att 2, 4, 6, 8 har ett samband med 20, 40, 60, 80 medan andra inte alls förstod att det var ett samband. Referenser Matematik som språk Bilagor Uppgifterna 4

Många förstod snabbt att det i uppgiften 7 raketer med 6 hundar i varje var lite jobbig att rita detaljrika hundar och raketer.

5 Uppgifterna Varje hund är 20 centimeter lång. Hur många hundar måste man lägga efter varandra om de tillsammans ska bli 1 meter lång? Man måste lägga hundar efter varandra. Rita och berätta! För att landa en hundraket behövs det 1 hund som gasar, 2 hundar som bromsar och 3 hundar som styr. Hur många hundar måste det var för att landa? Det måste vara hundar som sköter hundraketen. Rita och berätta! 10 hundar ska köpa rymdglass. De har med sig 50 kronor. Om alla ska få en likadan glass. Hur mycket får då varje glass kosta? Varje glass får kosta kronor. Rita och berätta! På månen bor det 42 hundar. Alla vill åka till jorden. I rymdskeppet kan 6 hundar åka åt gången. Hur många gånger måste rymdskeppet åka mellan månen och jorden för att alla hundar ska komma till jorden? Rymdskeppet måste åka gånger mellan månen och jorden. Rita och berätta! I galaxen Nasagatan finns det 40 planeter. På varje planet bor det 2 hundstammar. Hur många hundstammar finns det i galaxen? Det finns hundstammar i galaxen. Rita och berätta! Rymdhundarna på planeten Hundus ska åka på semester. I varje rymdskepp kan 6 hundar åka samtidigt. 7 rymdskepp åker samtidigt. Hur många hundar åker på semester? Det åker hundar samtidigt på semester. Rita och berätta! Din hund vill resa till en av Jupiters månar med sina hundvänner. Det tar 5 veckor. Hur många dagar är din hund då den kommer fram? Rita och berätta! Alla 21 st hundar i klassen ska få åka till månen. I varje raket får det plats med 3 st hundar. Rita och berätta hur många rymdraketer som behövs. Din hund och hundens två hundkompisar tar med sig varsin skål till hundmaten och varsin skål till vatten. Hur många skålar tar hundarna med sig? Rita och berätta! Varje dag använder hundarna sina skålar två gånger. Hur många gånger har hundarna använt sina skålar efter fyra dagar? Rita och berätta! 5

Rita och berätta! 10 hundar ska köpa rymdglass. De har med sig 50 kronor. Om alla ska få en likadan glass. Hur mycket får då varje glass kosta? Varje glass får kosta kronor. Rita och berätta!

Relevanta dokument

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg