2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog och tal/kommunikations specialpedagog Organisation: Syskongrupp 3 barn har annat hemspråk än svenska. 2 barn har svenska och annat språk som hemspråk. Lärare (personaltäthet) 3 förskollärare 100% 1 barnskötare 50 % 1 kokerska som lagar mat på förskolan. Dagstädning Diverse inriktningar och pågående projekt, Personalens fortbildning Fortbildning: Marsh Plus, 1 personal Hållbar utveckling, 2 personal Barn med neuropsykiska funktionshinder Backa förskola har lämnat in en ansökan om ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen Gävleborg, LONA projektet (Lokal naturvårdssatsning) till en förstudie av Backa förskolas planerade projekt Förstudie, Hållbar utveckling i förskolan, tema utomhuspedagogik. Projektets mål finns att läsa i vår projektansökan. Verksamhetsplan 2011 2012 Grunden och riktlinjer för vår förskolas arbete finns beskrivet i Läroplan för förskolan (Lpfö 98. reviderad 2010).
Nationella förbättringsområden. Genus Elever med funktionshinder Elever med svenska som andra språk Hälsa och livsstil Backa förskolas Inriktningsmål: Språk Natur Förskolan ska vara lärorik, trygg och rolig. Beslutade åtgärder från föregående år Utnyttja skogen mer. Vår ambition har varit att göra skogsutflykter varje vecka. Stora gruppen Dinosaurierna har kommit målet nära. Vi har ätit lunch ute i naturen 2 gånger. Lunchen har även blivit senarelagd vissa utflyktsdagar för att barnen inte ska behöva stressa tillbaka från skogen. Använda de dagar vi har 50% tjänsten inne hos oss till att gå iväg på utflykter och till planeringstid. Vi har under våren 2012 nyttjat flexibel arbetstid genom att t.ex. lägga in kvällsmöten för praktiskt arbete och planering. Dagtid har vi kunnat lägga om schemat för att få rätt antal arbetstimmar per vecka. Utflykter har vi planerat in när vi har haft 50 % tjänsten på Smultronet. Bestämda grupper av barn med bestämd pedagogansvarig per grupp av barn. Arbetet med barnen har fungerat mycket bättre när varje pedagog haft ansvar för en egen grupp barn. Vår ambition har varit att dela barngruppen varje förmiddag. Fram till påsk fungerade indelningen mer frekvent än efter påsk. Vi pedagoger anser att det går lättare att planera verksamheter när barnen är mer homogena i utvecklingsnivå. Barnen får en lugnare och mer rofull lek- och lärmiljö. Alla barn i gruppen har större chans att bli sedda, uppmärksammade och att få stöttning i lek och lärande. Göra intervjuer med de äldre barnen från ca 3 år redan under september eller oktober för att ge dem möjlighet att kunna vara med och styra i verksamheten. Barnen har blivit intervjuade inför föräldrasamtal. Barnintervjuer som grund för barns inflytande över verksamheten på förskolan har vi kvar att utveckla. Små spontana intervjuer av barnen görs då och då. Försöka få till längre sammanhållen planeringstid. Har fungerat ett fåtal gånger. Genom samarbete avdelningarna mellan kan utetiden utnyttjas effektivare för t.ex. planeringar. Vi behöver samarbeta mer ute avdelningarna emellan. Utepedagogik kräver att, fler av pedagogerna är ute, aktiva och engagerade. Upprätta ett punktschema att gå efter vid avdelningsmöten Inte åtgärdat.
Utse en sekreterare vid varje styrgruppsmöte så att samma information går ut till alla tre avdelningarna Ja, Ruth vår förskolechef, skriver anteckningar vid våra styrgruppsmöten. Bra att alla får samma information. Bra med utförliga protokoll och dagordning som vi får, innan våra styrmöten. Redovisning av måluppfyllelsen Språk Effektmål: Varje barn utvecklar ett rikt, nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera. Vi läser en matramsa före varje måltid. Nya ramsor läser vi minst två veckor i taget för att alla barn ska hinna med att lära sig ramsorna. Några gånger har barn fått med sig ramsor hem för att kunna läsa ramsan hemma med föräldrarna. Varje dag har vi läsvila efter lunch då vi läser olika bilderböcker. Barnen har även lyssnat på kapitelboken, Lotta på Bråkmakargatan. Faktaböcker väljer barnen också ofta att titta i och samtala kring. Vi har även berättat sagor, särskilt för de äldre barnen. De har blivit bättre på att lyssna med ro på gemensam saga. Svårigheten kan vara att barnen är olika i utveckling, åldrar och skulle behöva delas in i fler grupper. Det krävs tanke och planering av oss personal i fråga om val av bok, saga och placering av barn. Ofta vill barnen berätta, fråga och diskutera med oss vuxna. Vi benämner saker och utökar barnens begreppsvärld. I den dagliga verksamheten försöker vi pedagoger att aktivt möta barnens nyfikenhet och initiativ med samtal. Samtalet, bekräftande av barnet och det av barnet sagda, är en av de viktigaste byggstenarna i barnets språkutveckling. Barnets kommunikativa försök att göra sig förstådd skall alltid löna sig. Under vårterminen har barnen arbetat tematiskt med Sagan om De tre bockarna Bruse. De har fått berätta, återberätta, leka och tillverka rekvisita till sagan. Speciellt roligt tyckte barnen att det var att leka sagan. Treåringarna lekte även de, sagan med bravur. Vi har tränat några tecken på teckenspråk, främst frukter och äpplen. Barnen är fortfarande mycket artiga vid matbordet. Utveckla kulturell identitet Barn med annat hemspråk än svenska använder svenska språket mycket mer, har kommit in i gruppen och är mindre utåtagerande. Positivt med de barn och vuxna från andra kulturer som finns i förskolan. Både pedagoger och barn får vidgade vyer genom samtal och berättande. Det kan vara svårt för oss att utvärdera kulturell utveckling när vi inte väl känner till deras kultur och deras kunskap. Inför nästa läsår bör vi ta föräldrarna till barnen med annat hemspråk än svenska, till hjälp för att få veta vad vi ska lyfta fram i deras kultur. Vår SFI-praktikant från Marocko kan arabiska och har därför varit ett språkligt stöd till barnen med arabiska som hemspråk. Vi synliggör, firar och pratar om våra svenska högtider. Genom Backa förskolas tema Natur har barnen erövrat ny kunskap och nya begrepp kring detta tema.
Natur Effektmål: Varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnen är över lag mycket intresserade av natur. Maskar, fåglar och insekter har varit extra intressanta under våren. Vi har hittat och begravt en råtta och två skatungar. Pratat om vad som händer i jorden med de döda djuren. På våra skogsutflykter har vi tittat på olika mossor och jämfört dem. Några barn har studerat livet under vattnet. Skapat förutsättningar: Skogsutflykter Skräpplockardagar Sopsortering Kompost Sått frön i krukor och grönsaksland Köpt groddningslådor och groddat frön Gett överbliven mat till bonde med hönor Lånat natur- och djurböcker på biblioteket Hämtat information från datorn Iakttagit fågel-, mask- och insektslivet på förskolans utegård. Intagit lunchen ute Genus I den dagliga verksamheten försöker vi pedagoger att ständigt uppmärksamma vårt eget beteende, våra värderingar och våra fördomar. Vi pratar, diskuterar och utmanar barnen i deras tänkande kring flickors och pojkars möjligheter och sätt att vara. Vi har många pojkar som tycker om att leka med dockor och i dockvrån. Våra flickor tar gärna för sig och leker grovmotoriska lekar. Barn av båda könen leker tillsammans och vi hör få kommentarer om flick-/pojkleksaker, färgval, kläder osv. Elever med funktionshinder: Vi har inga barn med funktionshinder En pedagog deltog vår 2012 i en studiedag kring Barn med neuropsykiska funktionshinder. Elever med svenska som andra språk: Vi har barn med polska och arabiska som modersmål. Det har berikat oss pedagoger men också barnen och gett oss ytterligare aspekter på mångfald att diskutera kring. En kvinna från Marocko har varit SFI- praktikant på Smultronet. Hon talar arabiska och kan förklara för barnen med arabiska som hemspråk, och ge dem stöd i sin språkutveckling. Detta läsår har vi påbörjat ett samarbete med biblioteket som har lånat oss samma böcker på svenska - arabiska och svenska - polska. Barnen får låna hem böckerna och läsa dem tillsammans med föräldrarna. Föräldrar och barn är positiva till att låna dessa böcker. Ett mål är att vi ska läsa de svenska böckerna på förskolan innan de lånas hem och efteråt i barngruppen.
Hälsa och livsstil: Vi har deltagit i de skräpplockardagar som Håll Sverige Rent anordnar. Vår gård på förskolan har vi också hjälps åt att vårstäda. Vi har odlat, satt frön och planterat ute i våra två pallkragar. På våra skogsutflykter och andra utflykter kan barnen gå riktigt långa sträckor. Barnen åkte skidor flera gånger under vintern och Backaloppet på skidor anordnades för hela förskolan. Julia Ehrstrand från Viksjöforsbaletten har under våren dansat med de större barnen ett antal gånger både ute och inne. Det har varit mycket uppskattat av alla deltagande barn. Metoder vi använt för uppföljning och utvärdering: Observationer Intervjuer med barnen spontant och inför utvecklingssamtal Analys och bedömning av verksamheten som helhet: Hösten startade med hög arbetsbelastning, många inskolningar, överinskrivningar, många små barn under 2 år och ordinarie pedagogs semester och sjukfrånvaro. Bra för oss pedagoger att vi förberett och tydliggjort våra arbetsuppgifter i god tid så att gruppverksamhet och planering kunde starta direkt i augusti. Gruppverksamheterna fungerade väl men rutingöromålen och barnens fria tid kunde ibland upplevas kaotiska. Efter diskussioner om verksamheten och barngrupp beslöt vi att ta i med krafttag för att få en bättre fungerande Smultronavdelning. Vi samtalade med de äldre barnen, möblerade om, bytte plats och disponerade om material. Specialpedagog konsulterades angående barn som vi pedagoger upplever har särskilda behov. En vuxen elev från SFI, som har ett mycket gott handlag med våra barn, fick sin språkpraktik förlagd till Smultronet. Allt detta förutom att ordinarie arbetslag åter var fulltaligt gjorde att situationen på Smultronet blev mycket tillfredsställande under våren 2012. Vårt naturtema har väckt stort intresse hos barnen. De är nyfikna, vetgiriga och tycker att det är mycket roligt med skogsutflykter. Planeringstid har mest gått åt till bearbetning av fotodokumentation och förberedelse inför föräldrasamtal. Att ligga steget före och hinna planera för sin egen gruppverksamhet, har varit svårt att genomföra.