Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5
Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun 3 2.1.1 Jämförelse i tal 3 2.1.2 Policydokument 5 2.1.3 Verksamhet 5 2.1.4 Kostnad 5 2.1.5 Kvalitet 6 3. Utvecklingsområden 6 4. Avslutande kommentar 7 Bilagor Bil. 1-5 Jämförelsetal
1. Sammanfattning Det finns inget exceptionellt kring kostnaderna för förskolan Grästorp. I Grästorp är kostnaden per barn, både i kommunal förskola och i familjedaghem, nära medeltalet för de åtta kommunerna som vi undersökt. Förskolan i Grästorp arbetar medvetet med kvalitetssäkring bl.a. i samarbete med andra kommuner. Värdet av en god kvalitet i förskoleverksamheten ses i Grästorp i ljuset av betydelsen av det lilla barnets trygghet och lärande som en del av en sammanhängande process. I förskolan i Grästorp arbetas det, förutom med barnets trygghet och välbefinnande, medvetet pedagogiskt med att utveckla metoder för det lilla barnets lärande och barnets medvetenhet om sitt eget lärande. Den röda tråden 1 16 år är ett mål för skolans utveckling. Det finns nu ett starkt behov att praktiskt knyta barnets lärande i förskolans verksamhet till skolans fortsättning. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Forskningen om hjärnan och hjärnans resurser börjar bli kännbar i verksamheter och i sättet att värdera verksamheter. Man arbetar efter i vilka åldrar hjärnan bäst lär sig olika saker. Att i siffror veta exakt vad man får för pengarna i förskolan är en självklarhet på många orter. Detta är mätning. Möjligtvis mäter man också i kvantitativa tal hur verksamheten uppskattas. Kvalitetssäkring däremot är en process, i vilken den växande medvetenheten om kvalitet, uppsatta kvalitetsmål och kvalitetshöjning är målet. Mätetal och mätning i sig är enbart ett instrument. Att säkra kvalitet är en framåtsträvande process. Utvecklingsområden är: Flexibilitet i personalbeläggning. Det planerade antalet barn per vuxen motsvaras ofta inte av det reella antalet barn. Ju närmre det ligger den planerade siffran desto bättre. Logistik eller flödesschema. Det är viktigt att följa barnets process genom verksamheten som en obruten linje från 1-16. Hur ser ett sådant flöde ut för ett barn? Området kräver en genomlysning och kartläggning. Instrument att arbeta med. Utvecklingsplaner för barn. Portfolioarbete. (Löpande dokumentation av barnets lärande och utveckling) Utvecklingssamtal Kvalitetsmål 1 (8)
1.1 Uppdrag KPMG har getts i uppdrag att granska kostnader i relation till kvalitet i förskoleverksamheten i Grästorps kommun. 1.2 Bakgrund Hur kan man bäst ta till vara på de viktiga åren från födseln till åtta år? Några fakta: Femtio procent av en persons inlärningsförmåga utvecklas de första fyra åren. Ytterligare trettio procent utvecklas fram till det åttonde året. Under dessa viktiga år läggs banorna fast för all framtida inlärning. Att lära sig vad som helst, inklusive läsa, skriva och räkna, kan vara lustfyllt så länge som det görs till en lek. Naturen har format hjärnan så att under de första sex levnadsåren kan den ta in information i en överväldigande mängd och utan den minsta ansträngning. ur Inlärningsrevolutionen av Gordon Dryden och Jeannette Vos På senare år har kvalitet kommit i fokus som en stor faktor för effektiv verksamhet, d.v.s. en verksamhet där kostnaderna motsvaras av önskad kvalitet. Det sägs: Det är inte kvalitet som kostar utan snarare bisten på kvalitet. Vad är då kvalitet i förskoleverksamhet? Vilket värde har förskolan för en kommun i ett helhetsperspektiv? Forskningens rön om människans lärande i olika åldrar och betydelsen av tidig medvetenhet om sitt eget lärande ger en omfattande och komplex verklighet att ta ställning till. Satsningar i låg ålder avgör i hög grad barnets utveckling i högre åldrar. Effekten av all utbildning beror på hur noggranna analyser som görs före, under och efter processen. Det bästa sättet att säkra utbildning är att hela tiden analysera vad den kostar, för att sätta detta i relation till vad man vill ha och därefter bestämma vad man vill satsa. 1.3 Revisionsmål Granskningen har syftat till att undersöka kostnadsbilden för förskolan och hur olika intressenter ser på verksamheten. 2 (8)
Vi har undersökt hur verksamheten arbetar med relationen mellan kostnad och kvalitet i pedagogisk verksamhet. Vi gör en jämförande studie med andra kommuner. Vi har undersökt mål och resultat? Granskningen vill också visa hur Grästorps kommun arbetar med kvalitetssäkring i förskolan? 1.4 Genomförande Granskningen har inneburit följande delar: Studier och analys av befintliga styrande dokument, handlingsplaner och uppföljningsmaterial för kommunens förskoleverksamhet. Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker. Framtagande av jämförelsematerial. Samlad analys och avstämning. Återkoppling av resultat och rapportering. 2. Resultat av granskningen 2.1 i Grästorps kommun 2.1.1 Jämförelse i tal Vi har i granskningen jämfört med Ödeshög, Essunga, Herrljunga, Mellerud, Svenljunga, Töreboda och Årjäng. De har alla mellan 5 600 och 10 600 invånare, tätortsgrad mellan 44 och 60 %, mellan 6,8 och 7,6 % barn i åldern 1-6 år i befolkningen m m. För definitioner som tagits hänsyn till se bilaga 1. Föräldrarna jobbar ungefär lika mycket osv. Vi har undersökt utgifter för åren 1998-2000 så mycket som finns tillgängligt inskrivningsgrad, barntäthet m m. Det finns inget uppseendeväckande kostnadsmässigt i den jämförelse vi gjort med dessa 7 kommuner. 3 (8)
Kostnad per inskrivet barn i kommunala förskolan har minskat. Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem däremot har ökat, men å andra sidan minskar år från år antalet inskrivna barn i familjedaghem. En kostnadsökning per barn i familjedaghemsverksamhet hänger samman med minskningen av antalet barn per anställd, från 6,1 till 5,2. Kostnaden per barn är starkt beroende av antalet barn per anställd. Antalet barn per anställd har minskat i båda verksamhetsformerna, i förskolan i mindre grad, från 6,1 till 5,7. Kostnadsutvecklingen per barn de senaste 3 åren för förskola är SEK 73 000 75 800 72 800, för familjedaghem SEK 53 500 51 700 58 200. Även om antalet inskrivna barn per anställd i familjedaghem är den lägsta i Grästorp är detta ingen exceptionell siffra. 5 av de 8 kommunerna ligger mellan 5,2 och 5,7 barn/anställd. Andelen inskrivna barn i förskoleverksamhet (kommunal eller enskild förskola samt familjedaghem) ökar i princip varje år i alla åtta kommunerna. Grästorp har högst inskrivningsgrad bland barn 1-5 år. Grästorp har samtliga år haft, jämfört med övriga kommuner, en stor andel i familjedaghem, även om andelen minskar årligen till fördel för förskola. Minskningen av antalet barn i familjedaghem är störst i Svenljunga, Essunga och Grästorp. Fördelningen mellan kommunal förskola, enskild förskola och familjedaghem är som genomsnittet för de åtta kommunerna. Grästorp har lägst andel årsarbetare i kommunal förskola med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen anställda med utbildning för arbete med barn i familjedaghem är hög i Grästorp. Antal barn per årsarbetare minskar successivt i Grästorp och ligger kring genomsnittet för detta i kommunerna. Antal barn per anställd i familjdaghem är lägst i Grästorp. Kostnaden per barn, både i kommunal förskola och kommunalt familjedaghem, är nära medelkostnaden för de åtta kommunerna. Kostnaden per barn, både i kommunal förskola och kommunalt familjedaghem, är starkt beroende av antalet barn per årsarbetare/anställd. 4 (8)
2.1.2 Policydokument Grästorps kommuns Barnomsorgs- och skolplan har som grundläggande värdering att Barnomsorg och skola ska organiseras så att varje barns förutsättningar tas tillvara och utvecklas och som framtidsvision Basfärdigheterna att kunna tala, läsa, skriva och räkna förvärvas tidigt och lägger grunden för det livslånga lärandet. Barnomsorgs- och skolplanen har som ett utvecklingsområde Att skapa den röda tråden i utveckling och lärande 1 20 år. Detta innebär att förskolan knyts samman genom den allmänna förskolans successiva införande från 2002. I planen anges gemensam planering som ett redskap. Förskolans verksamhet, sett i ett perspektiv av livslångt lärande, betraktas därmed som likvärdig annan skolverksamhets betydelse för barns lärande och utveckling och slutresultatet. Förskolorna har lokala arbetsplaner, där inlärningssyn, kunskapssyn och demokratisyn är centrala delar. 2.1.3 Verksamhet I förskolan arbetas det enligt dessa intentioner. Det finns en faktor som helt är bärare av det kvalitativa innehållet. Det är medarbetarna och medarbetarnas kompetens, engagemang och hälsa. I Grästorp är det färre anställda i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning än i övriga kommuner. Skolverkets Samba-rapport visar dock att detta inte har en absolut avgörande betydelse för barns lärande. Dock innebär formell utbildning trygghet i rollen och ett antal förvärvade redskap. Antalet vuxna är viktigt, men behovet varierar beroende på aktivitet, situation och sammanhang. Organisatorisk och individuell hälsa skapar grund för goda resultat. Den skapas av gemensamma målsättningar, tydliga styrfunktioner och väl fungerande ledarskap, struktur och delaktighet. Under föregående år satsades mycket på kompetensutveckling kring nya arbetssätt för barns lärande bl.a. arbetade man med ett mål 3 projekt som utgick från en kompetensanalys. För att nå målen med den röda tråden är gemensamma målsättningar den enda vägen. Mötet mellan barn och vuxen och innehållet i det mötet värderas d v s mötet mellan barn och vuxen i lärprocessen. Man arbetar efter i vilka åldrar hjärnan bäst lär sig olika saker. Barnets medvetenhet om sin egen lärprocess värderas. Barnets olika lärstilar utforskas tidigt. Vår förskola är dyr sägs det på många platser. Javisst, men det bör i så fall vara ett medvetet val. 2.1.4 Kostnad Förskolans verksamhet i Grästorp är inte dyrare än på andra likvärdiga orter. Med tanke på den medvetenhet och kunskap om barns behov och barns lärande som verksamheten vilar på och verkar för är det min iakttagelse att man i Grästorp på beslutsnivå ser kostnaden som en klok investering. 5 (8)
En mer väl fungerande röd tråd, som planeras för i Grästorp, handlar om en fungerande logistik för barnets process i verksamheten. Varje del är viktig och hur delarna hakar i varandra på ett naturligt och effektivt sätt handlar om värderingar, kunskap och vilja. En väl fungerande logistik är dessutom en god ekonomi. Det handlar inte bara om förskolans kvalitet utan det handlar dessutom om att förvalta den satsning som görs i förskolan i de stadier som kommer därefter. Det finns en vilja att agera i denna riktning d v s att respektera och knyta an till förskolans verksamhet. Det är en styrnings- och ledningsfråga samt i de fall där så behövs en informations- och medvetandegörandeprocess. I Barnomsorgs- och skolplanen bedöms att det finns behov av gemensam planering mellan stadierna. Det enda egentliga sättet som finns att undersöka kostnader i verksamheten är en processkartläggning. Då gäller det även skola. 2.1.5 Kvalitet Förskolan i Grästorp är inbegripen i ett medvetet kvalitetssäkringsarbete bl.a. i samarbete med andra kommuner, den s k V5-modellen. Kommunerna som ingår är Grästorp, Götene, Lidköping, Skara och Vara. Arbetet bedrivs utifrån kvalitetskriterier och både kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder. Det handlar om kvalitetsutveckling genom utvärdering, både extern som kommunerna gör åt varandra och intern. Det finns ett väl utarbetat stöd- och diskussionsmaterial. Målet är att utveckla sätt att arbeta som en Lärande organisation. I granskningen finner jag positiv information men också utvecklingsområden. Många av dessa har att göra med barnets lärande och barnets medvetenhet om sitt eget lärande. De handlar om utvecklingssamtalet som grund för en plan för barnets utveckling. Planer för barns utveckling i språk, matematik och naturvetenskap samt barnens sociala utveckling och sammanlänka dessa med skolan är ett viktigt utvecklingsområde. Det bästa som finns är barnens trygghet, trivsel och glädje. Träning för tillit till sin egen förmåga är vanlig, likaså träning för social förmåga. I de utvärderingar som gjorts bedöms kvaliteten i förskoleverksamheten som god. 3. Utvecklingsområden Flexibilitet i personalbeläggning är ett tänkbart sätt att arbeta med verksamhetens utveckling. Antalet närvarande barn per timma motsvarar ofta inte den planerade. Detta kan bero på sjukdom. Det kan bero på andra aktiviteter av olika skäl. Detta innebär att antalet barn per vuxen ofta är mindre än planerat. Området har inte kartlagts i Grästorp. Förvaltningschefen är medveten om ett behov av en sådan analys. Eftersom antalet barn per vuxen är en intressant faktor för kostnaden bör detta studeras närmare. Det finns 2 alternativ. Antingen fattas det ett beslut att detta gagnar barnen alternativt något enstaka barn i behov av särskilt stöd eller att tiden används som förstärkning för dokumentation, kompetensutveckling, kvalitetssäkringsåtgärder e dyl. och att detta sker medvetet och dokumenteras som en förstärkning eller också bör systemet ändras. 6 (8)
Liknande problem med bemanning finns på andra ställen t.ex. i sjukvården. Där handlar det ofta om styr- och ledningssystem. Logistik eller flödesschema är ett område som behöver utvecklas. Om barnets process skall vara en genomtänkt och obruten linje från 1 till 20 år behövs helhetsplanering för en obruten linje. Linjen kräver medvetenhet och tillmötesgåenden både från förskolans sida och från skolans sida. Man måste mötas och inse det ömsesidiga beroendet. Slutresultatet är allas resultat. Realistiska arenor för denna dialog bör finnas. Om man ser på barnets väg genom verksamheten som en process, utan brott i linjen, är processkartläggning ett användbart redskap för att klarlägga sammanhangen. Utvecklingsplaner som startar vid ett års ålder och fullfölje s hela vägen är ett konkret sätt att arbeta med genomtänkta processer med medvetenhet kring såväl det som skett före som det som skall ske efter. Alla barn bör ha en tydlig, överenskommen och uppföljningsbar utvecklingsplan som bygger på en ständig analys av barnets styrkor, svagheter, möjligheter och hot tillsammans med barn och föräldrar. Barn med särskilda behov behöver inte ha en speciell åtgärdsplan utan utvecklingsplanen ser helt enkelt olika ut för olika barn. I Grästorp finns planer på att införa Portfolio som är en metod att utföra detta på. Utvecklingssamtal är det forum där detta sker tillsammans med barn och föräldrar. Där dokumenteras också de avtal som bygger på vilka förväntningar som finns på skolan, på barnet och på föräldrarna. Genom dokumentet kan arbetet följas upp och kvalitetssäkras. Det finns planer på att utbilda för effektivt portfolioarbete. Genom att arbeta med utvecklingssamtalen på detta sätt finns det ett underlag för beslut för varje barn, ett analysmaterial och underlag för beslut för hela skolan samt blir alla föräldrar inbegripna i en kvalitetsdialog, framför allt på en individuell nivå men som även täcker helheten. Portfolio Detta är en löpande dokumentation av barnets lärande och utveckling som följer barnet från 1 16 år. En sådan dokumentation verifierar och konkretiserar den röda tråden. Det ömsesidiga beroendet tydliggörs d.v.s allas del i en helhet. Arbetet med att införa portfolio kommer med all sannolikhet att intensifieras. Det har redan påbörjats. Kvalitetsmål. För att kvalitetssäkra en verksamhet krävs det att beslutsfattare, utförare och brukare fattar beslut om gemensamma rimliga förväntningar, uttryckta i kvalitetsmål. Mot dessa mål kan i nästa steg graden av uppnåelse mätas, förbättringar föreslås och kvaliteten säkras. Det vore ett tänkbart sätt att säkra utvecklingen av förskoleverksamheten i Grästorps kommun, d v s att skapa sådana gemensamt beslutade kvalitetsmål att sträva mot. 4. Avslutande kommentar Vi hyser inga tvivel om att Grästorps kommun inom kort kommer att ha en verksamhet som lyckas skapa den röda tråden för barn. Det arbetas medvetet med den. Antingen det handlar om 7 (8)
kostnader eller kvalitet finns det en ambition att skapa en helhet och att göra det bästa inom de ramar som finns och det finns engagemang och god kompetens. Det finns god styrfart. Det är viktigt att låta den vetenskapliga medvetenheten om betydelsen av barns lärande i tidig ålder genomsyra såväl förskola som skola. Det handlar ytterst om att på alla stadier skapa en åldersenlig balans mellan omsorg, trivsel, social träning och planerat lärande. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan faktorerna. Avgöranden om antal vuxna och gruppers storlek i olika åldrar och med olika syften etc. bör fattas i detta helhetsperspektiv. Pedagogisk personal för de olika åldrarna har mycket att lära av varandra. Göteborg som ovan Lis Petersen Bell Konsult 8 (8)