Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se ut som man kan vara en bra chef i? Hur kan chefer organisera arbetet så att medarbetarna orkar med jobbet? Arbetsglädje i hemtjänsten Så byter vi fokus från ekonomi till kundens behov Helhetsperspektiv ger hög kontinuitet för kunden, delaktighet och låg sjukfrånvaro kunskap väst
Utbildningsdag Hur skapar vi hållbara arbetsplatser som förebygger ohälsa? Efter många år av sjunkande sjukfrånvaro stiger sjuktalet igen. Nu är det främst kvinnor i åldern 30-49 år som står för ökningen. Stressreaktionerna ökar, sömnbesvären ökar, sjukfallen i psykisk ohälsa ökar. En starkt bidragande orsak är människors arbetssituation och här har chefer och arbetsgivare har ett tydligt ansvar. Hur skapar vi hållbara arbetsplatser som förebygger ohälsa och sjukskrivningar? Arbetsorganisationen utgör, jämte ledarskapet, en avgörande faktor för medarbetarnas hälsa. Förändringar i organisationen leder ofta till bättre resultat när det gäller medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa än insatser som riktas mot enskilda indi- Program vider. Hur kan chefer organisera arbetet så att medarbetarna orkar med jobbet? Men att påverka en organisation är svårt. Konsekvenserna av att t ex förändra verksamhetens mål skiljer sig nästan alltid från det som ursprungligen var avsikten, och påverkar arbetsvillkoren och hälsan hos de anställda. Hur möjliggör vi för den enskilde medarbetaren att förändra något i sitt arbete som gör att kraven klaras på ett bättre sätt? Hur organiserar jag som arbetsgivare och chef arbetet så att personalen ges ett större handlingsutrymme och ett ökat självförtroende? På flera håll i landet har utvecklingen under senare år gått mot ökad kontroll av hemtjänstpersonal. Allt för att försöka säkerställa att de gamla verkligen får den tid de Från 08.15 Registrering och kaffe 08.55 Kunskap väst hälsar välkommen 09.00 Ökande sjukskrivningar i Sverige - ett problem för arbetsplats och individ Vad i arbetslivet gör att många människor i dag drabbas av stress och psykisk ohälsa? Vilka faktorer bidrar till en hållbar arbetsmiljö? Hur kan chefer organisera arbetet så att medarbetarna orkar med jobbet? Hur ska en organisation se ut som man kan vara en bra chef i? Vanliga utmaningar för chefer i kommunal verksamhet Åtgärder som leder till att personalen ges ett ökat inflytande och tar ett större ansvar för det egna arbetet Vilka behov hos personalen bör chefer fästa särskild uppmärksamhet på? Vilken typ av ledarskap förebygger ohälsa och vad innebär det i praktiken? Annika Härenstam Professor i arbetsvetenskap GÖTEBORGS UNIVERSITET Idag verksam på deltid vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet 10.45 Vad krävs för att förändringsarbeten ska bli framgångsrika? Var ska man som chef börja för att nå resultat så att man inte börjar i fel ände? Kan man i vissa fall åstadkomma positiva förändringar med relativt små medel? Annika Härenstam fortsätter 11.10 Så tydliggör vi chefens roll och skapar förutsättningar för ledarskapet Vad ska man göra som chef och vilken arbetsbelastning är rimlig? HR-specialister ute i verksamheten Vilket stöd och vilken utveckling behöver chefen? Att skapa tydlighet så att alla i organisationen förstår sin egen och andras roll Så arbetar vi strukturerat ända ner till medarbetarna för att konkretisera mål och arbetsuppgifter Annika Andersson HR-chef KRETSLOPP OCH VATTEN GÖTEBORGS STAD 11.50 Lunch 10.20 Förmiddagskaffe
Lägre sjukfrånvaro och minskat antal vikarier har rätt till. I stadsdelen Skönsmon i Sundsvalls kommun har hemtjänsten sedan 2012 valt att gå en helt annan väg med hjälp av systemtänkande. Det handlar om att göra rätt saker utifrån syftet med verksamheten och att göra det på ett sätt som brukaren behöver, vilket bl a har lett till att personalen idag har hand om planering och scheman. Hur genomförde vi ett lyckosamt förändringsarbete som lett till nöjdare kunder, högre kontinuitet, gladare personal och lägre sjukfrånvaro? 2006 påbörjades ett aktivt hälsofrämjande arbete inom Emmaboda kommun då sjuktalet för de anställda i Emmaboda kommun var över sju procent. 2010 var sjuktalet nere på 3,3 procent. Hur bidrar arbetssätt, människosyn och organisation i hemtjänsten i Emmaboda till en sjukfrånvaro på drygt två procent? Tryggare för de äldre och mindre stress för hela personalen inom hemtjänsten i Gustavsfält i Halmstads kommun. Det är följden av ett nytt sätt att ta emot kunder som kommer hem från en sjukhusvistelse. Arbetssättet har lett till större kontinuitet för kunderna och lägre sjukfrånvaro bland de anställda i hemtjänstgruppen. Hur kartlägger våra samordnare behoven så att kunden har ett skräddarsytt stöd efter en vecka? 12.50 Arbetsglädje i hemtjänsten Så byter vi fokus från ekonomi till kundens behov Hur arbetar vi utifrån ett systemsynsätt och anpassar organisationen efter vad som är viktigt för brukaren? Så tillvaratar vi medarbetarnas expertkunskap och ger dem ansvaret för sin vardagsplanering Arbetsglädje och goda relationer med 10 personer per månad runt varje kund Hur påverkas ekonomin, kundernas trygghet och antalet larm av alla förändringar? Lägre sjukfrånvaro och minskat antal vikarier Kristin Eriksson och Håkan Nilsson Omvårdnadspersonal HEMTJÄNSTEN I SKÖNSMON SUNDSVALLS KOMMUN 13.50 Hemtjänstens helhetsperspektiv ger hög kontinuitet för den enskilde, delaktighet och låg sjukfrånvaro Hur bidrar arbetssätt, människosyn och organisation till hög kvalitet och låg stressnivå? Så tar våra små arbetsgrupper ett eget ansvar för de enskilda och lägger upp dagen tillsammans med dem Att jobba mycket med den sociala dimensionen Enskilda med insatser oftare än två gånger per dag möter max sju medarbetare under två veckor Hur kan vi ha drygt två procents sjukfrånvaro? Anette Isaksson och Elisabeth Johansson Enhetschef och Omsorgsassistent hemtjänsten EMMABODA KOMMUN 14.35 Eftermiddagskaffe 15.00 - ca 16.00 Trygg hemgång efter sjukhusvistelse mindre stress för personalen och lägre sjukfrånvaro Ökad trygghet för kunden med samma undersköterska under den första veckan efter hemkomst Så kartlägger våra samordnare behoven så att kunden har ett skräddarsytt stöd efter en vecka Hur påverkas stress och tillfredsställelse med arbetet i den nya organisationen? Minimal korttidsfrånvaro och minskade sjukskrivningar i hemtjänstgruppen Vallås-modellen Chefer och schemaläggare för fem enheter på ett ställe Så skapar vi synergieffekter och hjälper var andra med kompetens och personalförsörjning Ökad flexibilitet för hemtjänstpersonalen Hur stärker vi samordnarna i sin yrkesroll och skapar en tydligare ansvarsfördelning? Rose-Marie Karlsson och Sandra Grahovac Enhetschef resp. Samordnare HEMTJÄNSTEN I GUSTAVSFÄLT HALMSTADS KOMMUN
Föreläsare Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap med inriktning mot arbetsorganisation vid Göteborgs universitet, har forskat om arbetsförhållanden och arbetshälsa sedan början av 1980-talet. Som arbetspsykolog har hon under hela sin forskarkarriär intresserat sig för relationen mellan de organisatoriska villkoren och deras effekter på individuell och enhetsnivå. Forskningen har ofta bedrivits i samarbete med praktiker och med andra forskare i tvärvetenskapliga samarbeten så som Friska arbetsplatser, Organisationsförändringar och arbetsrelaterad ohälsa och Sociala relationer i arbetslivet. Ett av resultaten av denna forskning är en modell av Den goda organisationen. Annika Härenstam är en av Sveriges främsta experter på hur chefernas vardag ser ut inom välfärden. Hon var projektledare, vetenskaplig ledare och initiativtagare till det nyligen avslutade Chefios-projektet som handlar om hur man kan skapa bästa möjliga förutsättningar för bra chefskap i offentlig sektor. Annika Andersson, HR-chef på Kretslopp och Vatten i Göteborgs stad, har arbetat med HR-frågor i Göteborgs Stad i över 20 år, varav de senaste 15 åren på Kretslopp och Vatten. Förvaltningen är en av de kommunala förvaltningar från Alingsås, Ale, Borås, Mark, Kungälv och Göteborg som deltagit i Chefios-projektet. Kretslopp och Vatten har en mycket engagerad ledning som har drivit frågan om bättre förutsättningar för förvaltningens chefer. Arbetet har lett fram till en tydlighet i hela organisationen ända ner till medarbetarna beträffande mål och roller för olika befattningar. Sandra Grahovac, sedan tre år tillbaka samordnare på Gustavsfälts hemtjänst i Halmstads kommun, började arbeta som vårdbiträde i hemtjänsten för åtta år sedan. Sandra sköter allt som har att göra med kunders hemgång efter en sjukhusvistelse vilket bl a gör att samordningen mellan sjukhuset och hemtjänsten fungerar bra. Kristin Eriksson, undersköterska, och Håkan Nilsson arbetar som omvårdnadspersonal i hemtjänstgruppen Skönsmon 2 i Sundsvalls kommun. Båda har deltagit från start i projektet som resulterade i Skönsmomodellen. Kristin lämnade kulturvården för människovården, men hann i den förra sprida sitt DNA över stora delar av Röhsska museets porslinsamlingar i Göteborg. Håkan slog plåt tills plåten slog tillbaka. Nu slår Håkan hårt mot orättvisor och dåliga arbetsförhållanden i sin roll som arbetsplatsombud. Kristin föreläste om Skönsmomodellen på Kvalitetsmässan i Göteborg 2013. Anette Isaksson, enhetschef för norra serviceområdet i Emmaboda Kommun, har arbetat som enhetschef i ca 20 år, varav de flesta i Emmaboda. Elisabeth Johansson har 25 års erfarenhet som omsorgsassistent i kommunen. Båda har utbildningar inom social omsorg från högskola respektive gymnasium. När den statliga myndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, 2013 granskade äldreomsorgen i Emmaboda kommun lovordades man bl a för hur man utför sitt arbete och hur lagar och regler följs. Det framkom också att man har en hög kontinuitet, alltså ett lågt antal omsorgsassistenter som en omsorgstagare får träffa. Sammantaget är detta resultatet av ett arbetssätt som Emmaboda kommun använt sedan början av 1990-talet. Rose-Marie Karlsson, sedan tolv år enhetschef inom äldreomsorgen i Halmstads kommun med ansvar för budget, arbetsmiljö och personal, har ett 30-tal underställda medarbetare som betjänar ett hundratal kunder. Under hela sin yrkesaktiva tid har hon arbetat med människor inom handikapp- och äldreomsorg. Rose- Marie har en magisterexamen i beteendevetenskap med inriktning mot psykologi och ledarskap. Förutom att vara en aktiv bowlare, vilket ger energi, har hon ett genuint intresse för människor och en människosyn som innebär att alla har något att bidra med. Utbildningsdagens målsättning är att mycket konkret ge uppslag på hur man som arbetsgivare, chef eller personalavdelning kan arbeta för att förebygga sjukskrivningar inom kommunal äldreomsorg och hemtjänst
Anmälan Du anmäler dig på följande sätt: E-post: anmalan@kunskapvast.se Telefon: 031-780 46 46 Post: Kunskap väst, Skrivaregatan 73, 426 68 Västra Frölunda. Deltagaravgift Avgiften för utbildningsdagen är 2 500 kronor exklusive moms. I priset ingår morgon- och eftermiddagskaffe, frukt och lunch samt viss dokumentation. Betalning erläggs mot faktura. Tid & Plats Onsdagen den 10 februari 2016 Folkets hus (lokal Asperö) Olof Palmes plats, Göteborg, Tfn 031-774 30 00 Från Centralstationen: Ca tio minuter med spårvagn nr 3, 9 eller 11 från hållplats Drottningtorget. Stig av vid hållplats Järntorget. Anmälningsvillkor Anmälan är bindande. I samband med din anmälan får du en bokningsbekräftelse. Om du har anmält dig men får förhinder kan du överlåta din plats till en kollega. Vi reserverar oss för ändringar i programmet eller andra förändringar kring arrangemanget. ANMÄLAN TILL UTBILDNINGSDAGEN DEN HÅLLBARA HEMTJÄNSTEN Ja, jag/vi vill gärna deltaga i utbildningsdagen den 10 februari 2016 Specialkost! Organisation FAKTURAADRESS Postnummer Postadress E-post (för bekräftelse) Telefon