Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning



Relevanta dokument
OBS! Verksamhetsplan Folkhälsorådet Tibro

Välfärd på 1990-talet

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Välfärdsredovisning 2009

Lönepolitiska riktlinjer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Uppföljning av nystartsjobben

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

En sjukförsäkring i förändring

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Länsrapport 2012 Malmö. Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Riktlinje anhörigstöd

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Stickprovsundersökning vecka 46/ ,9 procent av all arbetslöshetsersättning betalas ut rätt

Korsholms kommuns Personalstrategi

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Upprop för ett friskare Tidaholm

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Jämställt bemötande i Mölndals stad

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Levnadsförhållanden i Skaraborg

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Vad gör FAMILJERÄTTSBYRÅN? Att ställa frågor om våld. Att ställa frågor om våld 11/24/2011

Välja yrke (SOU 2015:97)

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Var står vi och vart går vi?

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Utbildning och kunskap

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

vinnors företaga stärker näringsliv

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för anhörigstöd

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

Pensionen en kvinnofälla

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Nr 15 Juni En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle

Sjukfrånvarons utveckling

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

Innehåll Innehållsförteckning

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Transkript:

Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i Karlsborg

Innehåll INNEHÅLL... 1 INLEDNING... 2 Karlsborgs och Tibros unga kvinnor... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 Fokusgrupper... 3 PROJEKTANSVARIG... 3 Styrgrupp... 3 Projektledare... 3 MÅLGRUPP... 3 SAMARBETSPARTER... 4 ETIK... 4 TIDSPLAN... 4 KOSTNADER... 5 2006... 5 2007... 5 UPPFÖLJNING... 5 BILAGA 1... 6 BILAGA 2... 7 1

Inledning Ohälsotalet 1 i gruppen unga kvinnor 20-29 år för Tibro och Karlsborg är idag bland de högsta i landet. Det har sedan 2002 ökat jämfört med riket och länet där ohälsotalen sjunkit under samma period. Se bilaga 1 Vad är det som gör att vissa kvinnor i början av sitt yrkesliv, eller innan de ens kommit in i yrkeslivet sjukskrivs? Handlar det om unga kvinnor som på grund av arbetslöshet fått försvagade sociala nätverk som medfört deras ohälsa? Vilka förutsättningar och behov finns för att skapa en god hälsa och goda livsvillkor för Karlsborgs och Tibros unga kvinnor? Behövs ändrade rutiner inom skolan för att än mer belysa sambandet mellan hälsa och utbildning och krävs särskilda insatser inom försäkringskassa, arbetsförmedling och inom sjukvården för att möta unga kvinnor? Har samhället råd att inte arbeta för att dessa kvinnor ska må bra och kunna vara i arbete? I projektet kommer det att tas reda på vilka faktorer de unga kvinnorna i Tibro och Karlsborg själva uppger påverkar deras hälsa. Det ska sedan redovisas för dem som i sin profession möter unga kvinnor. Genom ett rådslag med berörda aktörer bearbetas sedan resultatet där vår förhoppning är att samarbetet mellan aktörerna utvecklas och att förslag på åtgärder tas fram som kommer att leda till att färre unga kvinnor är sjukskrivna. Karlsborgs och Tibros unga kvinnor Sedan 2002 har ohälsotalet för Karlsborgs och Tibros unga kvinnor, i åldern 20 till 29 år, legat högt över genomsnittet för länet och riket. Rikets ohälsotal från december 2002 till juni 2006 sjönk från 15,1 till 14,1 dagar per person och år. Samtidigt ökade ohälsotalet för Karlsborg från 22,6 till 33,6 dagar vilket 2006 var det högst i landet. Även Tibro visar en tydlig ökning av de unga kvinnornas ohälsotal, med en ökning från 20,8 till 30,8 dagar under samma period (Försäkringskassan, 2006). (Bilaga 1) Att ohälsotalen för Karlsborg och Tibro skiljer sig markant från läns- och riksgenomsnittet är oroväckande och en djupare analys är nödvändig. Syfte Syftet med projektet är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, med hjälp av Tibros och Karlsborgs unga kvinnor samt berörda samarbetsparter, få en djupare kunskap om vad som ligger bakom de höga ohälsotalen, samt under ett rådslag arbeta fram förslag på åtgärder som tydliggör ansvar. 1 Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen (från 2003 sjuk- och aktivitetsersättning). Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Måttet ohälsotal redovisas på årsnivå för en rullande tolvmånadersperiod. (Försäkringskassan, 2006). 2

Metod Inledningsvis sker planering och projektskrivning parallellt. Då detta är klart startar arbetet med att förankra och utveckla samverkan mellan berörda aktörer samt därefter ansöka om projektmedel. Kartläggningen av unga kvinnors hälsa kommer att göras med hjälp av datainsamling och genom att ta del av tidigare studier som presenteras separat. En viktig del är de kvalitativa intervjuer, vilka kommer att utföras i fokusgrupper, eller andra lämpliga former, med unga kvinnor från Karlsborg och Tibro. Fokusgrupper är en metod för ökad förståelse genom dialog i en särskilt sammansatt grupp. När gruppdeltagarna möts fördjupas dialogen och resultatet blir mer nyanserat än om människor intervjuas individuellt. Materialet från fokusgrupperna samlas in, bearbetas och analyseras. Under processen kommer vikt att läggas vid att skapa samverkan mellan berörda samarbetsparter. Projektredovisning om bakomliggande orsaker till den höga ohälsan hos unga kvinnor i Tibro och Karlsborg kommer att erbjudas projektets samarbetsparter samt politiker från de båda kommunerna. Slutligen kommer ett rådslag att genomföras för att ta fram ett dokument över insatser och ansvarsfördelning för berörda samarbetsparter. Fokusgrupper Kvinnor i åldersgruppen 18-34 år i Tibro och Karlsborg kommer att tillfrågas om att delta i studien. Urvalet av intervjupersoner väljs med jämn spridning över fyra områden. Områdena är gymnasiets årskurs tre, långtidssjukskrivna, arbetslösa och unga mammor. Studenter på det folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet kommer att tillfrågas att hålla i intervjuerna samt redovisa resultatet vid ett dialogmöte. Projektansvarig Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg Styrgrupp En styrgrupp kommer att tillsättas efter beslut i folkhälsoråden Projektledare Folkhälsoplanerare Gunnie Axelsson, Tibro och Lena Johansson, Karlsborg Målgrupp Kvinnor 18-34 år boende i Tibro och Karlsborg 3

Samarbetsparter Samarbetsparter kommer att vara Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Arbetsmarknadsenheterna i Tibro och Karlsborg, Familjecentralen i Tibro, Barn- och utbildningsnämnderna i Tibro och Karlsborg, Primärvården i Tibro och Karlsborg samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg. Etik Etik grundas på respekten för människan. Insatser för att främja folkhälsan kommer nära människors sätt att leva, deras livsvillkor och attityder. Under projektets gång är det därför viktigt att respektera den enskilda individens rätt till eget val och ha ett etiskt förhållningssätt i de val som görs både avseende prioriteringar och metod. Målgruppen ska även respekteras och få god information om projektets syfte och resultat. Tidsplan Fas I: Planering, projektskrivning och ansökan av medel Under projektskrivningen sker förankring för att undersöka samverkansmöjligheter. Fas II: Kartläggning Kartläggning genom datainsamling och tidigare studier genomfördes våren 2006. Fas III: Fokusgrupper, eller andra lämpliga former, samt bearbetning och analys Kartläggning genom kvalitativa intervjuer kommer under hösten att ske med målgruppen i fokusgrupper. Bearbetning och analys sker under senhösten 2006. Fas IV: Dialogmöte med intervjuredovisning För projektets samarbetsparter kommer redovisning av intervjuerna att ske under ett dialogmöte våren 2007. Fas V: Rådslag Rådslag med berörda samarbetsparter för att ta fram förslag på åtgärder beräknas ske våren 2007. Fas VI: Uppföljning Kontinuerligt under processens gång kommer folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg samt övriga berörda att få en lägesrapport samt vid projektets slut en sammanställning av resultatet. 4

Kostnader Projektmedel söks från försäkringskassan och respektive kommunstyrelse i Karlsborg och Tibro. 2006 Fokusgrupper Studenter från Göteborgs Universitet som genomför och analyserar intervjuerna Summa: 2007 Projektredovisning i samband med ett dialogmöte Rådslag Dokumentation av vad projektet ledde fram till Oförutsedda utgifter Summa: 2 000 kr 7 000 kr 9 000 kr 25 000 kr 25 000 kr 2 000 kr 3 000 kr 55 000 kr Uppföljning Kontinuerligt under processens gång kommer folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg samt övriga berörda att få en lägesrapport samt vid projektets slut en sammanställning av resultatet. 5

Bilaga 1 Ohälsotal för unga kvinnor 20-29 år, antal dagar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 200212 200312 200412 200512 200606 Riket VG-län Karlsborg Tibro Ohälsotal för unga män 20-29 år, antal dagar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 200212 200312 200412 200512 200606 Riket VG-län Karlsborg Tibro Källa: Försäkringskassan 200606 6

Bilaga 2 Projekt: Ökad hälsa för unga kvinnor i Tibro och Karlsborg VISION Ett gott liv för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg HUVUDMÅL Fler friska unga kvinnor i åldern 18-34 år i Tibro och Karlsborg DELMÅL Fler unga kvinnor i arbete, utbildning och/eller i arbetsmarknadsåtgärder VERKSAMHETSMÅL Skapa samverkan med berörda verksamheter Kartlägga unga kvinnors hälsa och vad de uppger påverkar deras hälsa Redovisa intervjuer Skapa förändring nuläge och framåt över insatser och ansvarsfördelning för berörda samarbetsparter PROCESS PRESTATION UTFALL 1 Planering, samverkan, projektskrivning, ansökan Kartläggning genom datainsamling samt fokusgrupper som klargör pos/neg påverkan på kvinnornas hälsa Dialogmöte med intervjuredovisning Rådslag för att i samverkan ta fram ett styrkort över insatser och ansvarsfördelning Projektsammanställning Ekonomiska resurser och hälsofrämjande konkreta åtgärder sätts in av berörda samarbetsparter Högre andel unga kvinnor i arbete, i utbildning eller i arbetsmarknadsåtgärder UTFALL 2 Lägre ohälsotal för kvinnor 18-34 år Minskad korttidsfrånvaro UTFALL 3 God livskvalitet för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg 7