Kongress 11-22 april 2013 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress hölls på Quality Hotell Winn i Haninge centrum. Torsdag 11 april Ordföranden Gunhild Westman hälsade alla välkomna Malin Broberg Malin Broberg, universitetslektor, Göteborg, föreläste under förmiddagen. Titeln var Trygghetens betydelse för små och stora barn. Tryggheten är en förutsättning för allt lärande, vare sig lärandet sker genom lek eller på annat sätt. Malin framhöll också i inledningen, att det är väsentligt att vi strävar efter att se förskole- och skolverksamheten genom barnens ögon. Malin beskrev barnens behov av förskollärare att knyta an till för att känna trygghet, och föräldrars behov av att ha någon att överlämna barnet till. Barn kan ha olika former av anknytning i hemmet. De med otrygg eller desorganiserad anknytning behöver särskilt få stöd för att känna tryggheten i en stabil anknytning i förskolan. Inskolningen är en viktig process. Som Malin också sa: Det barn som är svårast för personalen att skapa anknytning till, är det barn som behöver den mest. Hon beskrev också skillnader mellan små och något äldre barns förutsättningar och behov, när det gäller trygghet och anknytning. Malins powerpoints, som finns på hemsidan, är omfattande och ger en tydlig beskrivning av hennes innehållsrika föreläsning. Läs dem! Föreläsningens innehåll, liksom Malins framträdande, var mycket uppskattat av samtliga deltagare. Det visar utvärderingarna.
Laila Lindberg Lekarbete med asylsökande, traumatiserade barn. Efter lunch berättade Laila Lindberg, specialpedagog, om lekarbete med traumatiserade, asylsökande barn i Söderhamn. Barnläkare på flyktingmottagning där har sen många år bett Laila ta emot barn, som varit i stort behov av stöd. Laila använder tolk vid de inledande samtalen med föräldrarna, när det behövs, men aldrig med barnet under lekarbetet. Hon bekräftar barnets lekhandlingar och bildskapande med kroppsspråket genom att nicka, peka, humma, mm, och så småningom möjligen med några ord på barnets hemspråk eller svenska. Laila beskrev barn hon mött och visade bilder, som barnet ritat eller målat under lekarbetets gång. De visade på en positiv utveckling; ofta dramatiska bilder av krig och överfall eller barn som mår dåligt i början av en period med lekarbete och senare med ljusare innehåll. Hon berättade om barn från bland annat Afghanistan och Syrien och om flera romerska barn från Europa. Hon berättade om familjernas strävan att få asyl i Sverige och om flykt och försvinnande från Söderhamn vid avslag på ansökan, om verkställda utvisningar och även om lugn flytt, när familjen fått asyl. Lekarbetena avslutas ibland abrupt. För en del barn blev det många lekarbeten, för andra bara några enstaka. Dessa få gånger hade, trots det låga antalet, varit positiva för barnen. Laila ställde ofta upp som stöd för familjen utanför lekarbetet, vilket hon berättade om. Föreläsningen var mycket uppskattad. Den beskrevs som mycket gripande, intressant, lärorik och givande. Torsdagen avslutades i grupper. Information om metoden gavs i en grupp till deltagare, som inte kände till den. Utbildade lekarbetspedagoger bildade grupper för samtal utifrån val av föreslagna frågeställningar. Torsdagen fortsatte sedan med årsmöte. På kvällen var det samling med mingel och sedan middag med god mat och intressanta samtal...
Fredagen 12 april Gunhild Westman Gunhild Westman, universitetslektor, fd, Uppsala, inledde med föreläsningen Skapande arbete och lek som arbetssätt att nå skolans kunskapsmål. Svenska elevers kunskaper står i fokus i skoldebatten. De har försämrats enligt resultaten i flera internationella undersökningar Inom förskola och skolan skall nu alla arbeta för att öka kunskaperna hos barn och elever. Leken är kunskapsgenererande. Enligt Lpgr 2011 är kunskap: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. När barn leker, bearbetar de sina upplevelser. I lekarbete gäller det även svåra upplevelser, som i leken kan blir tillgängliga, strukturerade, förstådda och kan användas som kunskaper i skolan i form av förtrogenhet, förståelse och fakta. Gunhild berättade om en flicka 7 år, som flyttat från Turkiet till Sverige med sin mamma. Hon fungerade mycket dåligt i skolan, var bråkig och störande. Efter en tid fick hon lekarbete. Lekpedagogen fick rollen av dålig elev, som läraren i leken /flickan tillrättavisade och straffade. Hon skickades även till rektor/ flickan, som skällde ut eleven etc, Efter en tid ändrades leken, Då fick lekpedagogen vara en invandrarkvinna, som inte kunde svenska språket och svenska seder. Flickan var chef åt kvinnan, som gjorde många fel och ofta fick skäll av chefen.. Efter ytterligare en tid blev leken lugnare. Flickan var då en ung, svensk kvinna som bjöd en väninna/ lekpedagogen, på mat. De småpratade och hade trevligt. Så kom sista gången, det var i mitten av december. Lekpedagogen fick vänta. Efter en stund kom flickan in klädd till Lucia, sjungande luciasången, och bjöd därefter på riktigt kaffe ur en termos. Vad hade flickan lärt sig mer än att fungera rätt så bra i skolan? Gunhild visade med ett tiotal citat ur Lpgr 2011, vilka delats ut. Här är några kunskapsmål som exempel. inom Samhällsorienterade ämnen år 1 3, sida 200 i Lpgr. Att leva tillsammans. - Att flytta i ett land och mellan länder Vad det kan ha för orsaker och få för konsekvenser - Normer och regler i elevens livsmiljö, t ex i skolan och sportanläggningen. Flickan hade redan de här upplevelserna, varför är då leken viktig? Utan lek finns det risk att de trycks undan som obehagliga, döljs i glömska och väcker ilska, skam eller sorg, om de dyker upp i medvetandet och blir då inte bearbetade.
Barn tillägnar sig så mycket mer än kunskaper i leken, vilket Gunhild föreläst om tidigare : De utvecklar social förmåga, koncentrationsförmåga och arbetsminne, lär sig att planera och styra sitt eget arbete. Det medför att de kan fungerar mycket bättre i skolan och även hemma. Barn lär sig också att man vet, hur leken ska sluta, och det kan ge barn, som varit med om svåra trauman, tilltron åter till att även livet är förutsägbart. Det kan bland andra gälla barn som Laila möter i lekarbete. Gunhild återvände även till innehållet i Malins föreläsning om trygghet och anknytning. Barn med desorganiserad anknytning har ett smalt mellanområde, enligt Winnicott. De behöver stöd av en vuxen för att utveckla sin lekförmåga. De behöver tryggheten hos en förutsägbar vuxen för att kunna bearbeta upplevelser i leken och även för att utvecklas socialt. Alla barn har stort behov av att bli bekräftade. Se mig, är det lilla barnets mantra. I lekarbete uppmärksammar och bekräftar lekpedagogen det barnet gör under leken, och det stärker barnets agens. ( D.Stern ) Lekpedagogen och barnet delar fokus för uppmärksamhet på det barnet gör i leken. Det stärker utvecklingen av barnets kärnsjälv och av barnets interpersonella förmåga. (En sida med Daniel Sterns beskrivning av Barnets interpersonella utveckling hade delats ut.) Läs Gunhilds powerpoints på hemsidan. Utvärderingarna visar att föreläsningen var mycket uppskattad. Alla tyckte att kopplingen till läroplanens kunskapsmål var intressant och viktig för att hävda lekens och lekarbetets plats i skolan. Fredagsförmiddagen fortsatte med samtal i grupper. Samtalen upplevs som värdefulla och givande av alla, visar utvärderingarna. Astrid Andersson Efter lunch föreläste Astrid Andersson, förskollärare, Rimforsa,. under rubriken Farmor fyller år. Det var också inspirationen till den lek, som Astrid beskriver i sin föreläsning. Hon anknyter lekens innehåll till Läroplanen för förskolan, Lpfö 1998, reviderad 1910. Det handlar om ett lekarbete på 30 minuter. Under föreläsningen visar Astrid foton på tårtor i sandlådan. Flickan, som bakar dem, är inte med på bilderna. I leken bakar hon två tårtor i sanden, sätter fem ljus ( avklippta sugrör ) i den ena och säger sen: Farmor fyller år, och sätter många, ca 53 ljus i den andra tårtan. Astrid anknyter till Lpfö98, rev. 2010.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp. Flickan garnerar tårtan. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.. Lpfö98, rev. 2010. Flickan fortsätter arbeta med tårtan till farmor. När hon tycker den är fin nog, sätter hon in den i ugnen och säger till Astrid, att de ska fäkta under tiden och ger Astrid något att fäktas med. De fäktar en stund tills flickan tar ut tårtan ur ugnen, för nu är den färdig. Barn kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. ( En upplevelse och erfarenhet som bland annat bearbetades var upplevelsen av den tid, som det tar att grädda en tårta i ugnen, så lång att man kunde göra något annat en stund, medan den gräddas.) Astrid avslutade med citatet: Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Lpfö 98.Det är en bra motivation för att ett barn ska få lekarbete. Alla tyckte att Astrids föreläsning var mycket bra. Den var konkret, informativ och tydlig. Jättebra med koppling till förskolans läroplan, tyckte många. Viktigt för oss lekarbetspedagoger, när vi ska motivera lekarbete för våra rektorer, skrev flera i utvärderingen. Ulla Dahlstedt En enhetschefs erfarenheter av lekarbete var rubriken på Ulla Dahlstedts föreläsning, som var sista programpunkten under kongressen. Ulla har erfarenhet av arbete som enhetschef, specialpedagog och lekarbetspedagog i Kungsör. Ulla berättade om sitt innehållsrika uppdrag. Som enhetschef kände hon barnen och eleverna och kände deras föräldrar. Föräldrarna hade träffat henne. Som specialpedagog kunde hon sätta sig in i barnens/ elevernas situation och förstå vad de behöver för stöd. Som enhetschef kunde hon fatta rätt snabba beslut om stöd till elever, som var i behov av det. Hon kunde då också ibland själv ha lekarbetet med barn. Hon avslutade med att beskriva några lekarbeten, som hon själv haft med barn och hur barnen hade utvecklats under tiden. Hon berättade och visade bilder från lekarbetena. Fallbeskrivningarna var mycket intressanta, tyckte alla enligt utvärderingarna. Ullas erfarenheter gav ett nytt perspektiv, skrev flera, när det gäller elever i behov av särskilt stöd och skolans möjligheter.
Avslutning Kongressen avslutades sedan av Gunhild Westman, ordförande i föreningen Lekarbetspedagogik. Hon tackade alla medverkande för deras arbete före och under kongressen. Ett varmt tack framfördes till samtliga deltagare för värdefull medverkan! Alla önskades välkomna till nästa års kongress! Därefter avslutades kongressen och eftermiddagskaffe serverades..