Årsredovisning 2005 Öckerö kommun
Innehåll 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Öckerö kommun och omvärlden 6 Finansiell analys och borgensåtaganden 9 Fem år i sammandrag 40 Kultur- och fritidsnämnden 43 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Myndighetsnämnden 10 Kommunens personal 12 Redovisningsprinciper 13 Redovisningsmodellens delar 14 Öckerö kommuns redovisning 14 Resultaträkning och finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter 49 Koncernen Öckerö kommun 50 Sammanställd redovisning 50 Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Noter 53 Revisionsberättelse 20 Drifts- och investeringsredovisning 23 Verksamhetsberättelser 23 Kommunstyrelsen 29 Barn- och utbildningsnämnden 34 Socialnämnden
Politisk organisation Öckerö kommunala förvaltnings AB Öckerö Bostads AB Kommunfullmäktige Valberedningsnämnd Revisorer Överförmyndare Planutskott Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommunfullmäktige 2003 2006 Befolkning 2005-12-31 var 12 231 personer Antal mandat Moderata Samlingspartiet 11 Kristdemokraterna 10 Folkpartiet Liberalerna 4 Miljöpartiet de Gröna 2 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 Vänsterpartiet 2 Samtliga partier 41 Totalt Förändring Areal 2004 2005 i hektar Hönö 5 053 +41 568 Öckerö 3 272 +20 398 Hälsö 614 16 130 Björkö 1 449 +33 555 Knippla 420 2 52 Hyppeln 197 +6 84 Rörö 281 1 229 Kalvsund 223 6 37 Fotö 618 +1 69 Grötö 97 +8 63 Summa 12 224* +84 2 185 * 7 personer restförda 2 Politisk organisation
Året som gått För snart fem år sedan anställde vi en ny kommunchef och påbörjade därmed en genomgripande förändring i ledningsorganisationen samt i verksamhetsorganisationerna. Målsättningen var att få en fungerande ledning, bra organisation och kontroll på ekonomin. Även om ett sådant arbete alltid kommer att pågå känns det som att vi under detta år uppnått de mål vi satte upp när vi startade. Vi har idag en väl fungerande ledning i kommunen. Efter det att vi bolagiserat kommunens fastigheter, centraliserat städningen och mathållningen samt slagit ihop Tekniska nämnden och Miljö- och Byggnadsnämnden har vi också en väl fungerande organisation. Vi kan numera också säga att vi har bra kontroll på vår ekonomi. Detta visar inte minst de senaste två årens resultat. Den största enskilda händelsen förra året var utan tvekan folkomröstningen om fast förbindelse till kommunen. Detta var, och är fortfarande, en fråga som engagerar mycket. Till skillnad mot förra folkomröstningen så satsade kommunen denna gång mycket på att informera om konsekvenserna för och mot bro. Två Chalmersforskare anlitades för att belysa de hårda aspekterna och som motvikt anlitades två andra forskare från humanekologiska institutionen för att belysa de mjuka aspekterna. Båda forskargrupperna presenterade sitt material på seminarier på och debattviljan hos dem som kom för att lyssna var stor. Även diskussionsforum på kommunens hemsida användes mycket, så mycket faktiskt att servern inte klarade anstormningen utan fick ersättas av en server med större kapacitet. Även om diskussionerna stundtals gick hett till så är jag ändå imponerad av att debatten höll sig på en bra nivå. En undersökning visade att nästan 80% ansåg sig vara tillräckligt informerade, vilket är en mycket bra siffra i informationssammanhang. Resultatet av folkomröstningen blev att kommunen sa nej till Vägverkets förslag att bygga bro till kommunen. Detta har redan fått effekter bla i översiktsplanearbetet där broreservaten är borttagna. Vi har också märkt att vårt arbete med att få förbättrad framkomlighet på Hjuviksvägen samt en snabbfärja till Göteborg börjat ge effekt. Under året flyttade kommunförvaltningen ut ur sina gamla lokaler till tillfälliga på Öckerö hamnplan. Även om detta var baracker så upplevdes det nog av de flesta som ett lyft för arbetsmiljön. Detta säger en hel del om skicket på det gamla kommunhuset och inte minst en hel del om hur tålig personalen har varit. Trots i princip uttjänta lokaler har man kämpat vidare. Som politiker kändes det därför väldigt bra när vi äntligen kunde riva gamla kommunhuset och uppföra ett nytt med allt vad det innebär i förbättrade arbetsförhållanden. Med ett nytt kommunhus har vi också skapat en mycket bättre möjlighet för våra kommuninvånare att få bra service, inte minst genom tillskapandet av det nya medborgarkontoret. Under året fick vi avslag av regeringen på den detaljplan som skulle möjliggöra fortsatt utveckling för Öckerö hamn och verksamheterna där. Tack vare ett innovativt arbete lyckades vi dock ordna så att verksamheterna ändå kunde fortsätta att utvecklas. Inom gällande detaljplan skapades möjligheter att både flytta, vidareutveckla och expandera verksamheterna. För kommunen innebär detta ett tillskapande av 20 30 nya arbetstillfällen. Den sista delen är byggandet av Stakekärrshamnen som enligt planerna skall stå färdig våren 2006. Efter detta har vi gjort klart ett arbete som påbörjades 1996 och som nu har inneburit att Öckerö hamn har fått en mer tydlig avgränsning mellan industridelen och fritidsbåtsdelen. Under året har också mycket arbete lagts ned på den nya översiktsplanen. Även om man efter ett år kan tycka att mycket är gjort kan vi i översiktplanearbetet konstatera att Öckerö kommun fortfarande har mycket stora möjligheter att utvecklas. De nya arbetstillfällen som kan komma att skapas inom kommunen kommer antagligen att ligga inom turistnäringen. Vi gör redan nu en satsning på detta för att tillvarata våra möjligheter att kunna utvecklas och bli bättre även inom detta område. De ekonomiska förutsättningarna för år 2005 var från början inte bra. Efter budgetberedningens möte i april 2004 konstaterades att siffrorna helt enkelt inte gick ihop. Istället för att göra nedskärningar i verksamheterna valde vi att lägga en underbalanserad budget på 3 Mkr. Det är därför glädjande när resultatet för år 2005 är klart och det visar på + 2 Mkr. Då har vi dessutom betalt 4 Mkr för kostnader i samband med kommunhusets flytt till och från hamnplan. Detta innebär att vi också klarar av balanskravet i kommunallagen och reglerar det negativa resultatet från år 2003. Sammantaget visar detta att vi definitivt är på rätt väg. Trots att kommunerna i Sverige gått igenom en svår ekonomisk tid så har Öckerö kommun klarat sig väl. Inget av detta hade givetvis varit möjligt om vi inte hade haft personal som ställt upp helhjärtat. Därför vill jag ta vara på tillfället och tacka för Er fina insats under året. Nu gäller det att bygga vidare på detta och fortsätta att använda varje skattekrona så effektivt som möjligt. Arne Lernhag (m) Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande 3
Öckerö kommun och omvärlden Alla delar i svensk ekonomi drar Så skriver Konjunkturinstitutet i sin konjunkturanalys från december 2005. Måttlig eller svag konjunktur präglade annars de år som inledde seklet. 2004 gav starkare konjunktur: 3,7% i BNP-tillväxt. År 2005 inleddes tveksamt med sjunkande sysselsättning och totalt sett en vikande konjunktur. Lågt inflationstryck och svag efterfrågan i ekonomin låg bakom Riksbankens sänkning av reporäntan i juni till rekordlåga 1,5%. Vi lever i en tid av snabba ekonomiska svängningar och under andra halvåret 2005 rapporterades återhämtning i viktiga ekonomiska nyckeltal. Bland annat ökade antalet arbetade timmar. År 2005 blev det bästa börsåret på länge! Årets sista kvartal kännetecknades av mycket gynnsamma makroekonomiska förutsättningar för hög ekonomisk aktivitet under 2006. God efterfrågan på svenska produkter och expansiv finans- och penningpolitik ligger bakom Konjunkturinstitutets positiva scenario för den svenska ekonomin under 2006. Dilemmat... Tidigare konjunkturuppgångar har kännetecknats av tydliga och snabbare uppgång i sysselsättning som i sin tur genererat ökade skatteinkomster till den kommunala ekonomin. Stark BNP-siffra har gått hand i hand med hög sysselsättning. Detta samband synes ej längre vara självklart. Runt omkring i industrivärlden konstateras att globalisering, i alla sina aspekter, förändrat den ekonomiska lärobokens slutsatser. Tillväxt i vissa branscher, tjänster mm, motverkas av tillbakagång i andra, främst i traditionell tillverkningsindustri där ökad global konkurrens tvingar företagen till produktion i länder där kostnaden är lägst. På så sätt kan starka tillväxttal (BNP-ökning) sammanfalla med tider där konjunkturen endast lite eller måttligt skapar ökad sysselsättning. Samtidigt möjliggör användandet av ny teknik att företag kan producera mera per sysselsatt. Marginalen till nyanställning har ökat och förskjutits i tiden. Den kommunala verksamheten handlar om produktion av välfärdstjänster som finansieras via skatt på arbete. Kärnverksamheten utgörs av arbetsintensiva tjänster. Dilemmat för finansiering av kommunal verksamhet med ökade krav, volym- och kvalitetsmässigt, är att intäktssidan ej utvecklas i önskvärd takt. Utvecklingen av det sk skatteunderlaget har under flera år överskattats, vilket lett till negativa korrigeringar av kommunernas skatteintäkter i bokslutet. För att finansiera ökade välfärdstjänster måste antingen skattebasen öka alternativt sysselsättningen, fler arbetade timmar, i den privata ekonomin utvecklas positivt. Befolkningsstruktur i Öckerö kommun 31/12 respektive år Generellt för landets kommuner gäller ett kraftigt behov att bygga ut service för befolkningspyramidens topp, dvs våra allt fler äldre. Trycket är hårdast från gruppen ca 80 år och äldre ( äldre äldre ), den grupp där vårdbehovet är som störst. Se tabell nedan över denna grupps utveckling i vår kommun under 25 år. 376 fler, vilket motsvarar 139%. Per femårsintervall, 1980 =>1985=>1990 osv, är trenden successivt större ökningstakt. Eftersom vi lever allt längre kommer antalet 80 år och mer att fortsätta öka. Frågan är i vilken takt? Vad blir vårdbehovet? Och hur skall detta hanteras? Avgörande frågor för kommunsektorn. Antal äldre: 80 år och mer, förändring 5 år 2005 2000 1995 1990 1985 1980 646 526 427 386 305 270 +120 +99 +41 +81 +35 Siffran för de yngsta, antalet barn 0 5 år, stabiliserades under åren 2000 2002. Se nedan. År 2003 redovisades en relativt kraftig ökning. Ökningen har fortsatt. Trendbrottet är ett faktum. Omsorgsbehovet, sett i dessa siffror, stiger igen. Siffrorna kan variera på ö-nivå. Antal barn 0 5 år, förändring 1 år 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 880 862 856 831 836 837 880 +18 +6 +25 5 1 43 Observera att efterfrågan på förskoleplatser styrs av fler faktorer än antalet barn. Maxtaxa-reformen är ett tydligt exempel där ändrad avgift påverkat efterfrågan på barnomsorg. Antal barn 6 12 år, förändring 1 år 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1 135 1 180 1 208 1 281 1 332 1 361 1 340 45 28 73 51 29 +21 Sedan år 2000 har denna grundskolegrupp minskat med ca 226 elever. Under åren 2006 2009 kommer minskningen att fortsätta. Ytterligare ca 100 elever kommer att lämna åldersintervallet, allt enligt SCB:s befolkningsstatistik från 31/12 2005. In- och utflyttning påverkar siffrorna. I siffrorna ligger kraftigt förändrade planeringsförutsättningar för barn- och utbildningsnämnden och där anpassning till elevunderlaget blir en viktig fråga på nämndens agenda. Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov är till stora delar beroende av befolkningsmässiga faktorer. 4 Öckerö kommun och omvärlden
Antal barn 13 15 år, förändring 1 år 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 590 609 601 563 499 489 472 19 +8 +38 +64 +10 +17 Grundskolegruppen, 13 15 år, har nu passerat sin topp. Stora årskullar från tidigt nittiotal har 2003 2005 varit samlade på kommunens högstadium Brattebergsskolan. Nu följer ca 10 12 år när antalet elever i grundskolans högsta klasser successivt minskar, utifrån dagens kända förutsättningar. Antal gymnasieelever 16 18 år, förändring 1 år 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 554 484 470 468 458 437 437 +70 +14 +2 +10 +21 0 Under den kommande 3-årsperioden kommer antalet gymnasieelever att öka kraftigt. Från dagens nivå kommer siffran att öka till ca 600 610 st åren 2006 2008. Därefter minskar antalet elever successivt under en tioårsperiod. Alltefter den bild vi i dag ser över kommunens åldersklasser och i övrigt oförändrade förutsättningar. In- och utflyttning påverkar bilden. Befolkningsökning år 2005: 84 personer Ovanligt många antal döda åren 2000 2004 resulterade i ett lågt sk födelsenetto. Det är ett positivt flyttnetto som genererar totalsiffran. Födelsenettot, skillnaden mellan födda och döda, ökade 2005 pga hög siffra för födda (138) och färre antal döda (98) än senaste åren. Överskottet på in- utflyttning stannade på måttliga 38 st. Befolkningssiffran var vid årsskiftet: 12 231. Befolkningsutveckling åren 1999 2005 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 +84 +66 +100 +104 +50 +46 +89 Den genomsnittliga ökningen under de senaste sju åren har varit 77 st. Spridningen går från högst 104 till lägst 46 personer. Mediansiffran är 84 st. Bostäder/lägenheter En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. Sambandet är speciellt starkt i vår kommun med sitt attraktiva läge. Från några år med låg nivå på bostadsbyggandet under 90-talet började aktiviteten på bostadsmarknaden fr om 1998 att öka, bla som ett resultat av låg ränta och uppdämda behov. Hög efterfrågan på bostäder rapporterades under 2002 och 2003. Antalet tillkommande lägenheter stannade vid 22 st respektive 17 st pga brist på byggklara tomter. 2004 iordningställdes 35 lägenheter, varav kommunens bostadsbolag svarade för ca en tredjedel. Siffran för 2005 blev 26 lägenheter, samtliga var småhus. Sysselsättning Öckerö kommuns egensysselsättning, dvs andelen av kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande finner sin försörjning utanför kommunen. År 2003 fanns 5 871 förvärvsarbetande personer boende i Öckerö kommun. Av dessa pendlade 3 450 till arbetsplatser utanför kommunen. Strävan till högre egensysselsättning, fler arbetstillfällen i kommunen, motverkas av ständig inflyttning via hus som bjuds ut på marknaden. Ekonomiskt starka hushåll förvärvar dessa hus. Pendling till arbetsplatser utanför kommunen får ytterligare tillskott. Denna process sker ständigt, vilket Vägverkets trafikmätningar bekräftar. Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna under åren 1998 2004 redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Länsarbetsnämnden och är i ett regionalt perspektiv låga. 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 272 228 222 176 199 227 249 Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa (170) samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (102) i åldern 16 64 år. Sifferserien speglar väl årens allmänna konjunkturutveckling. Observera uppgången i arbetslöshetssiffrorna från år 2002 till år 2004! Bakom siffrorna from 2002 döljer sig successivt fler unga (18 24 år). En utvecklingstendens som känns igen från de flesta kommuner. Siffrorna är något bättre/lägre för denna grupp år 2005. Framtiden Efter några svaga kommunalekonomiska år kan det finnas fog för den ljusare bild som de flesta prognosmakare målar upp de närmaste åren. Konjunkturen förväntas successivt ge bättre sysselsättningsläge som i sin tur ger bättre skatteunderlag och ökade skatteintäkter. När dessutom samhällsekonomin kännetecknas av låg inflation och lågt ränteläge fortsätter kostnadspressen runt om i ekonomin, vilket på olika sätt gagnar kommunernas kostnadssida. En gynnsam makroekonomisk utveckling leder till måttliga löneökningar vilket bidrar till den positiva bilden. Jarl Gustavsson, ekonomichef Öckerö kommun och omvärlden 5
Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. 1. RESULTATRÄKNING (RR) Årets resultat: plus 2,3 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader, för år 2005 blev ett överskott på 2,3 mkr. Budget för året uppgick till 1,9 mkr. Negativa sk slutavräkningar i bokslutet över skatteintäkter för åren 2004 och 2005 påverkar resultatet med ca 4,5 mkr. Resultatet belastas av engångskostnad tillfälligt kommunhus på Öckerö hamnplan, 3,7 mkr. Balansresultat: plus 3,3 mkr Redovisade reavinster för året uppgick till 2,7 mkr (budget 5 mkr). Dessa skall exkluderas från årets resultat när det sk balansresultatet räknas fram. Engångskostnad, 3,7 mkr, ÖBO/kommunhus Öckerö hamnplan, skall också avräknas årets resultat. Observera att balansresultatet för 2005 skall reglera återstoden, 2,5 mkr, från 2003 års negativa balansresultat (2003: 3,4 mkr, 2004: +0,9 mkr). Ursprungliga regler för balanskravet gäller för dessa år. Kommunen har således i den delen uppfyllt balanskravet, nämligen att via positiva balansresultat åren 2004 och 2005, reglera 2003 års negativa balansresultat. Nettokostnad ett viktigt nyckeltal Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger oss det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall sedan med marginal täckas av externa intäkter: skatteintäkter och statsbidrag. Ett av de vanligaste sk nyckeltalen i den finansiella analysen kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent hur stor del som återstår av skatteintäkter/statsbidrag sedan verksamheten betalats. Riktpunkt brukar sättas till ca 97%, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas med ett positivt resultat på ca 12 mkr. Denna önskvärda finansiella situation ger kommunfullmäktige ett ekonomiskt handlingsutrymme, samtidigt som egna resurser skapas för investeringsverksamhet, amortering av lån, minskning av framtida pensionsförpliktelser etc. Diagrammet nedan visar att kommunens nettokostnadsandel under en femårsperiod pendlat runt 100%, dvs resultatkravet i budget är för lågt satt. Ekonomi i balans förutsätter bättre överensstämmelse och marginal mellan verksamhet och ekonomi. Kostnadsutvecklingen avgörande för resultatet Kommunens mjuka tjänster är välfärdstjänster, vilka till sin natur är personalintensiva och där endast måttliga produktivitetsökningar kan väntas ske. Den helt dominerande kostnaden för kommunen är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen för en kommun mellan ett år till ett annat beror till övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt som lönerna. Verksamhetens nettokostnader, inkl avskrivningar och finansnetto, har under året ökat med ca 28 mkr, vilket innebär ökning med ca 6,7%. Motsvarande siffra för år 2004 var ca 9 mkr och ca 2,2%. Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) har under året ökat med 7 mkr, vilket motsvarar ca 2,4%. Motsvarande siffra var för år 2004 var 9 mkr, ca 3%. För 2005 har kommunens kostnad för köp av verksamhet (vht som annars skulle utförts i egen regi, tex barnomsorg, utbildning, vårdplatser mm) ökat med ca 14 mkr. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa har i mkr Årets resultat 2001 2005 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 2001 2005 10 105 9 5 0 5 3 2 100 95 99 101 99 98 99 2 5 90 10 85 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 6 Finansiell analys
jämförelse med år 2004 ökat med ca 16 mkr eller ca 4,3%. År 2005 utvecklades sysselsättningsmässigt ej som prognosmakarna trodde. Ett bevis är att ökningen i skatteintäkter blev svagare än vad som budgeterats. Redovisade skatteintäkter är ca 4,5 mkr lägre än vad som budgeterats. En annan intäktskälla av vikt är det som from år 2005 benämnes kommunalekonomisk utjämning och som samlas i ett totalbelopp bestående av diverse olika utjämningssystem. År 2005 bokfördes kommunen ca 48 mkr netto. Det är ca 4,7 mkr mer än för år 2004. Skattenettot (skatteintäkter + kommunalekonomisk utjämning) har totalt ökat med ca 21 mkr jämfört med år 2004. Ökningen år 2004 var 15 mkr. Se vidare not 4 skatteintäkter mm. Pensionsförpliktelser allmänt Kommunernas avtal utfäster en viss pension utöver vad folkpension och ATP-systemen ger. Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället inarbetade pensionsmedel under vissa förutsättningar (inflation, ränta mm). Samtliga pensioner intjänade tom 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en sk ansvarsförbindelse. Utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp med ränta och inflation. År 2005 betalades ca 6 mkr ut i pension inkl löneskatt. Det finns inga medel avsatta för utbetalningar av denna gamla skuld. Nyintjänade pensioner from 1998, enligt pensionsavtalet PFA98, redovisas som en sk avsättning (=skuldföring) i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. Den del som avser den sk individuella delen av pensionsavsättningen redovisas som en kortfristig skuld eftersom den kommer att betalas ut i mars månad året efter det sk intjänandeåret. Kommunfullmäktiges beslut att betala ut den nya skulden till de pensionsförvaltare som personalen valt, innebär att den sk återlåning av pensionsmedel som skett under flera år och som använts till att finansiera bla investeringar upphör. Pensionsförmåner som intjänats from 1998 och som inte kan betalas ut som individuell del, kompletterande ålderspension och efterlevandepension, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen redovisas som en finansiell kostnad. Särskild löneskatt, motsvarande arbetsgivaravgifter vid vanlig lön, redovisas för pensioner för såväl avsättning i balansräkning, ny skuld, som pensionsförpliktelser uppsatta som ansvarsförbindelse gammal skuld. Från och med 2006 gäller det nya pensionsavtalet KAP-KA. I skrivande stund är det för tidigt att på kommunnivå redovisa prognos över pensionsutbetalningar enligt nya förutsättningar. 2. FINANSIERINGSANALYS (FA) Betalningsflöden in/ut... Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar information från resultaträkningen och balansräkning. För icke-ekonomen har FA den fördelen att den är uppbyggd av flöden av pengar, dvs inbetalningar och utbetalningar, och inte som resultaträkningen innehåller poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka, samtidigt som den visar det som alla vill få svar på: Resultatet! Det är i detta läge som FA kan hjälpa till att förklara ekonomiska sammanhang även för den som saknar insikt i kommunalekonomisk redovisning. Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad FA (se sidan 14) och består av tre delar: drift, investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. Förutom informationsvärdet i siffran över likviditetsförändringen visar analysen hur förändringen har uppkommit, via driftverksamhet, investeringar och finansiering. Modellen för år 2005 visar att sektor 1, driftverksamheten, visar ett positivt betalningsflöde på ca 12 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar bidrar till denna siffra. Investeringssektorn redovisar en delsumma, ca 8 mkr, efter det att försäljning av anläggningstillgångar har minskats med årets investeringsutgifter. Finansieringssektorn under 2005 är helt fri från transaktioner. Inga nya lån har tagits upp. Inga lån finns att amortera. På sista raden visar FA att årets förändring av likvida medel är positiv och uppgår till ca 4 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har stärkts för andra året i rad. Ekonomienheten har ambitionen att successivt lyfta fram finansieringsanalysen som ett komplement till övriga redovisningsrapporter och nyckeltal som syftar till att klargöra Öckerö kommuns finansiella situation och utveckling. 3. BALANSRÄKNING (BR) Soliditeten mått på finansiell styrka Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka. Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och anger i vilken grad kommunen finansierat sina tillgångar med egna medel. En fallande soliditet är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. Detta kan åstadkommas genom att i ett längre perspektiv vidta åtgärder för en förbättrad resultatutveckling. Under 2005 har soliditetsmåttet trots positivt resultat minskat något. Ökningen i balansräkningens tillgångssida har ökat än mer och motverkar den svaga resultatutvecklingen. Finansiell analys 7
Finansiell analys Likviditeten kortsiktig betalningsberedskap När kommunens likvida flöden, inbetalningar utbetalningar, är i obalans blir följden förr eller senare att den kortsiktiga betalningsförmågan sätts på prov. Negativa/svaga årsresultat och hög investeringsnivå har tidigare år skapat en försämrad likvid situation. Utvecklingen bröts när siffrorna från ögonblicksbilden 31/12 2003 redovisades. Den förbättrade likvida situationen för kommunen kvarstod 2004 och förstärktes. Fortsatt måttlig investeringstakt och försäljning av anläggningstillgångar har ökat på kassan. Situationen är oförändrad redovisningsåret 2005. Kortsiktiga placeringar, tre månader, har lämnat avkastning något över bankavtalets villkor. Återstoden av den likvida delen av betalningen för kommunens fastigheter från Öckerö Bostads AB, efter amortering av kommunens låneskuld, är ca 16 mkr och är placerat på särskilt konto. Se finansiella nyckeltal på sidan 9. Budgetföljsamhet finansiell kontroll Facknämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 4 mkr för år 2005. Nämndernas budgetdisciplin, utfall ställt mot budget, visar på god precision. Kommunfullmäktiges målstyrning över nämndernas verksamhet sker via den sk Öckerö-modellen där uppdragshandlingen är ett centralt begrepp. Uppdragshandlingen klargör nämndernas uppgift och budgetårets mål/satsning. Ekonomistyrningen, ur nämndens perspektiv, innefattar all den kontroll och uppföljning av verksamheten som krävs för att denna bedrivs inom budgetens ramar. För en mer ingående beskrivning av nämndernas verksamhet och ekonomi hänvisas till driftsredovisningen på sidan 20 och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Facknämndernas budgetavvikelser mellan år 2001 och 2005 framgår av diagram nedan. Investeringar Budget för nya projekt år 2005 var 10 mkr och reserveringar från 2004 uppgick till ca 3,5 mkr. Totalt: ca 13,5 mk. Utfallet blev ca 12 mkr (netto). Investeringsredovisningen finns på sidan 21. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden ryms till största delen inom bostadssektorn. På balansdagen, 31 december 2005, uppgick borgen för Öckerö Bostads AB till ca 298 000 tkr (ca 24 tkr per invånare). Se vidare borgensåtaganden not 20, sidan 19. I samband med att bostäder byggts har kommunen tecknat förlustansvar (40%) av det statliga bostadslånet. Vidare finns en kommunal ansvarsförbindelse för statligt kreditgaranterade bostadslån. Not 20 visar kommunens förlustansvar. Finansiell målsättning avslutande kommentar Kommunfullmäktiges finansiella målsättning, se nedan, för perioden 2005 2007 är styrande för nämndernas verksamhet. 1. Den löpande verksamheten (driften) bör uppvisa ett positivt resultat. 2. Reinvesteringar skall finansieras med egna medel (ersätta befintliga anläggningstillgångar). Båda dessa mål ovan har uppfyllts under år 2005. Uppfylls de finansiella målen ökar förutsättningen för att ekonomin även i det långa perspektivet kan bidra till en god kvalité i verksamheten. Kommunens ekonomi skall tex klara: konjunktursvackor, förändringar i statens utjämningssystem, demografisk utveckling, ökade lönekostnader, kommande pensionsavgångar. Kommunforskning i Västsverige (Kfi) poängterar i sin finansiella genomgång av Öckerö kommun 2004 att kommunen utvecklats klart starkare än genomsnittet bland övriga kommuner i länet. För att säkra fortsatt god ekonomisk hushållning krävs dock starkare positiva resultat. Det är slutsatsen! Jarl Gustavsson, ekonomichef % Soliditetsutveckling 2001 2005 mkr Facknämndernas budgetavvikelser 2001 2005 80 5 60 72 69 0 1 4 60 59 60 3 40 5 20 10 9 0 15 2001 2002 2003 2004 2005 20 20 8 Finansiell analys 2001 2002 2003 2004 2005
Fem år i sammandrag 2005 2004 2003 2002 2001 Allmänt Folkmängd 31/12 12 231 12 147 12 081 11 981 11 877 Antal barn 0 5 år 880 862 856 831 836 Antal barn 6 15 år 1 725 1 789 1 809 1 844 1 831 Antal ungdomar 16 18 år 554 484 470 468 458 Antal äldre: 80 år och äldre 646 616 602 583 549 Kommunal skattesats, total, kr* 31,64 31,44 30,44 30,44 30,44 varav kommunal utdebitering 21,19 21,19 20,19 20,19 20,19 * exklusive kyrkan Personal Personalkostnader, mkr 314 307 298 280 270 varav pensionskostnader 15 14 13 15 12 Antal anställda per 1/11 2005 990 982 1 007 1 029 978 Ekonomi, mkr Nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto 438 411 402 390 365 Skattenetto (skatteintäkter, generella statsbidrag) 440 420 405 388 369 varav skatteintäkter 392 376 346 328 312 Årets resultat 2 9 3 2 5 Balansresultat 3 1 3 4 3 Avskrivningar 10 14 21 20 20 Facknämndernas driftbudgetavvikelse 4 1 3 20 9 Investeringar, mkr Budget, netto (10 nya projekt + 3 reserveringar) 13 15 21 27 41 Utfall, netto 12 13 11 28 21 Tillgångar och skulder mm Tillgångar, mkr 345 328 381 377 378 per invånare, kr 28 207 27 002 31 562 31 463 31 792 Långfristig låneskuld, mkr (bank) 0 0 0 52 52 per invånare, kr 0 0 0 4 377 4 415 Likvida medel, mkr 59 55 18 7 9 Eget kapital, mkr 239 237 228 224 226 Ansvarsförbindelse, mkr (exkl löneskatt) 151 146 142 137 134 Borgensförbindelser, mkr 332 308 204 179 188 per invånare, kr 27 144 25 372 16 902 14 977 15 828 Finansiella nyckeltal Soliditet, % 69 72 60 59 60 Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) 15 17 13 15 16 Kassalikviditet, % (minimum 100%) 113 116 44* 50 58 Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) 39 38 13 5 7 * I kortfristig skuld ingår 70 mkr amortering av lån Fem år i sammandrag 9
Kommunens personal Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per den 1/11 2005, vilket är enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade mättidpunkt. Antal anställda och personalkostnader Den 1 november 2005 hade Öckerö kommun 990 anställda, en ökning med 5 personer jämfört med 2004. Totalt utgör de 990 anställda 811 helårsarbetare vilket kan jämföras med 819 helårsarbetare föregående år och 839 året dessförinnan. Personalkostnaderna, enligt tabell nedan, för år 2005 (inkl avsättning till pensionsskuld) uppgick till 314 mkr. Detta är en ökning med ca 2,5% jämfört med år 2004, se diagram. Semesterlöneskulden visar en ökning under 2005 med 2 mkr från17,4 mkr till 19,4 mkr främst på grund av ändrad redovisningsprincip. Vid en tillämpning av samma redovisningsprincip mellan åren hade den faktiska ökningen istället blivit 0,5 mkr. mkr 300 250 200 150 100 280 Personalkostnader 2002 2005 (exkl övriga personalkostnader) 298 307 314 Pensionskostnader Av den totala pensionskostnaden som uppgick till 14,6 mkr utbetalades ca 4,9 mkr till kommunens pensionstagare. Detta är en ökning med 0,3 mkr i jämförelse med 2004. Åldersstruktur och anställningstid Genomsnittlig anställningstid för män är 13,8 år och för kvinnor 14,1 år. Personalens genomsnittsålder fortsätter att stiga och är nu 49,4 år för männen och 46,3 år för kvinnorna. Antalet anställda inom respektive åldersintervall och förvaltning visas i tabellen nedan. Antal anställda i resp åldersintervall 2005 Ålder KS BUF SF KFF SBF Totalt 0 19 0 0 3 0 1 4 20 29 6 29 37 0 15 87 30 39 7 86 79 9 24 205 40 49 12 116 115 8 34 285 50 59 21 129 87 11 46 294 60 5 47 39 1 23 115 Totalt 51 407 360 29 143 990 Samhällsbyggnadsförvaltningen har med anledning av ny organisation även i år ökat antalet anställda medan övriga förvaltningar minskat i motsvarande grad. Den nya centraliserade serviceenheten inrymmer nu förutom lokalvård även kommunens kostverksamhet. Från barn- och utbildningsförvaltningen har 34 anställda förts över och från socialförvaltningen har 11 överförts till serviceenheten. 0 Personalrörlighet 2002 2003 2004 Personalkostnader 2005 i mkr 2005 Nedanstående sammanställning ger en bild avseende personalomsättningens nettoförändring 2005. Andel nyanställda respektive avslutade under året i förhållande till andel fast anställda 1 november 2005 Löner arbetad tid 183,6 Löner ej arbetad tid, bl a semester, sjuklön 33,5 Kostnadsersättningar 1,6 Sociala avgifter 80,7 Pensionskostnader 14,6 Summa personalkostnader 314,0 Andel nyanställda 25,00% Andel avslutade 20,78% Nettoförändring +4,22% Av kommunens tillsvidareanställda är ca 40% 50 år eller äldre. Till och med år 2013 kommer 24% av arbetstagarna att avgå med pension. Beräkningen bygger på avgång vid 65 års ålder. 10 Kommunens personal
Vid oförändrad bemanningsnivå kommer det största rekryteringsbehovet att avse kategorierna lärare/förskollärare och undersköterskor/vårdbiträden. Normal personalomsättning och ökande rörlighet på arbetsmarknaden gör att rekryteringsbehovet inte kan förväntas minska. Frånvaro I nedanstående redovisning relateras den totala sjukfrånvarotiden till den tillgängliga ordinarie arbetstiden och följer därmed Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Långtidssjukfrånvaron redovisas som den andel av total sjukfrånvarotid som överstiger 60 dagar. Sjukfrånvaron visas även fördelad på kön, se diagram 1 nedan. Diagram 2 visar sjukfrånvaron uppdelad i tre olika åldersintervall, yngre än 29 år, 30 49 år samt äldre än 50 år. Sjukfrånvaron har under 2005 ökat marginellt i förhållande till den tillgängliga arbetstiden. Den totala sjukfrånvaron var 7,93% jämfört med 2004 års 7,8%. Motsvarande siffra var för 2003 9,2%. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar, stod 2004 för 71,91% av den totala sjukfrånvarotiden. Under 2005 sjönk denna siffra ytterligare och utgjorde 65,13% av total sjukfrånvaro. Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig tid ett annorlunda förhållningssätt i arbetet med de heltidssjukskrivna har införts. Detta till följd av regeringens införande av den 15-procentiga medfinansieringsavgiften i sjukförsäkringen. Något vi får anledning att följa upp. Nettoarbetstiden är oförändrad 71,3% jämfört med år 2004. Av den totala arbetstiden under 2005 utgjorde 27,6% någon form av frånvaro. Den högsta andelen frånvaro utgjordes av semester, 11,27%, därefter kom sjukfrånvaron med 7,93%. Diagrammet nedan visar hur olika typer av frånvaro förhåller sig till arbetad tid. % 100 80 60 40 20 0 69,5 10,2 9,8 4,7 Tidsanvändning 70 10,5 9,2 4,6 71,3 10,4 7,8 4,2 71,3 11,3 7,9 4,7 2002 2003 2004 2005 10,31 8,57 6,85 8,19 9,12 10,61 7,33 9,38 7,78 9,23 Personalstrategi Nettoarbetstid Semester Sjukdom Föräldraledighet Studier Övrigt 4,65 4,4 4,38 3,12 2,86 2003 2004 2005 2003 2004 2005 Män 29 år Kvinnor 30 49 år 50 år Den fortsatt relativt låga sjukfrånvaron beror delvis på sjukskrivningar som övergått i sjukersättning. En bidragande orsak till att långtidssjukfrånvaron minskat torde vara arbetet med de förebyggande och rehabiliterande insatser på individnivå som pågår i förvaltningarna. En annan bidragande orsak bedöms vara att Kommunens strategiska mål är att skapa förutsättningar för att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla och rekrytera kompetent personal. Detta ska bla uppnås genom ett ledarskap som utvecklar och tar tillvara personalens kunskaper och kompetens. Ledarskapet och vårt gemensamma synsätt att arbeta med utveckling i samverkan är avgörande för att uppnå ett gott resultat. Öckerö kommun skall, genom en målmedveten personalsatsning och en aktiv strävan att uppnå en god arbetsmiljö, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Att kännetecknas av att vara en bra arbetsgivare skapar även goda förutsättningar att möta morgondagens generationsväxling. Arbetsgivarpolicyn är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument i arbetsgivarfrågor. Kommunens personal 11
Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller Referensgruppen i redovisningsfrågor. När det gäller beskrivning av redovisningssystemet, 2 kap 8, har kommunen dock inte kunnat färdigställa denna dokumentation. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 168,8 mkr per 2005 12 31. Under avsättningar finns 10 mkr redovisat och under kortfristiga skulder finns de pensioner som tjänats in av de anställda under 2005 till 8,3 mkr. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Detta åtagandet uppgår till 150,5 mkr. Särskild löneskatt Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 periodiseras den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Under avsättningar finns 2,4 mkr redovisat och under kortfristiga skulder 2 mkr. Under ansvarförbindelser finns den särskilda löneskatt som hänför sig till pensionsförpliktelser intjänade före 1998, 36,5 mkr. Kommunens skuld för särskild löneskatt uppgår till 40,9 mkr. År 2005 ändrades redovisningsprincip gällande semesterlöneskulden. Detta innebär att uttagen semester för december 2005 inte är med i uppbokningen av aktuell skuld vid årsskiftet (inarbetad semester tom dec 2005 samt uttagen semester tom nov 2005) Anledningen till ändringen är att nämnderna/förvaltningen skall få reda på sitt utfall snabbare. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet. Avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar bla Suddaområdet, Östra Pinan, Gula villan, Norr om Statoil, Björkö Samsmarka mfl. VA-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter redovisas som intäkter i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet redovisar anslutningsavgifter över resultatet då arbetet är slutfört. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar och redovisas tillsammans med upplupen arbetsgivaravgift som en kortfristig skuld. 12 Redovisningsprinciper
Redovisningsmodellens delar Resultaträkningen återger driftsverksamhetens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkterna minus kostnaderna, vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Resultaträkningen beskriver i tre steg hur årets resultat uppkommer. Första steget visar nettokostnaden, vilket är verksamhetens intäkter, förutom skatteintäkter och finansiella intäkter, minus verksamhetens kostnader exkl finansiella kostnader. I steg två tillkommer skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Detta resultat anger om skatteintäkterna täcker kommunens kostnader. Steg tre är resultatet före extraordinära poster. Finns inga extraordinära poster är detta årets resultat. Det är detta resultat som bäst beskriver hur den löpande verksamheten påverkar det egna kapitalet samt ger den bästa bilden av kommunens ekonomiska utveckling. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d v s hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t ex byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, dvs hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Redovisningsmodellens delar 13
Öckerö kommun Resultaträkning mkr 2005 Budget 2004 2005 Verksamhetens intäkter, not 1 127,4 118,6 134,7 Verksamhetens kostnader, not 2, 3 556,6 550,2 532,2 Avskrivningar, not 10 10,5 11,0 14,3 Nettokostnad 439,7 442,6 411,8 Skatteintäkter, not 4 392,0 396,5 375,8 Generella statsbidrag, not 4 48,4 46,5 43,7 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 0,7 0,4 7,7 Finansiella intäkter, not 5 2,0 2,0 2,1 Finansiella kostnader, not 5 0,4 0,5 0,9 Resultat före extraordinära poster 2,3 1,9 8,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, not 6 2,3 1,9 8,9 Finansieringsanalys mkr 2005 2004 1. Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 127,4 134,7 Verksamhetens kostnader 556,6 532,2 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 2,9 10,2 Verksamhetens nettokostnader 432,1 407,7 Skatteintäkter/generellt statsbidrag 440,4 419,5 Finansiella intäkter 2 2,1 Finansiella kostnader 0,4 0,9 Justering för rörelsekapitalets förändring, not 8 1,9 11,7 Verksamhetsnetto 11,8 24,7 2. Investeringar Inköp av materiella tillgångar 11,6 12,7 Avyttrade materiella tillgångar 4,1 177,3 Inköp av aktier och andelar 0 34,0 Investeringsnetto 7,5 130,6 3. Finansiering Ökning långfristiga fordringar 0 50,0 Minskning långfristiga lån 0 0,0 Minskning kortfristiga lån 0 68,9 Ökning kortfristiga lån 0 0,0 Finansieringsnetto 0,0 118,9 Förändring av likvida medel (= 1+2+3), not 9 4,3 36,4 14 Öckerö kommun
Balansräkning mkr 2005 2004 Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 10 131,9 135,9 Maskiner och inventarier, not 10 13,0 12,8 Pågående arbete, not 10 3,9 0,3 148,8 149,0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar och aktier, not 11 35,1 35,1 Långfristig fordran, not 11 50,0 50,0 85,1 85,1 Summa anläggningstillgångar 233,9 234,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter, not 12 4,2 3,1 Kortfristiga fordringar, not 13 48,4 36,1 Likvida medel, not 14 58,9 54,6 Summa omsättningstillgångar 111,6 93,9 Tillgångar 345,5 328,0 Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL Eget kapital, not 15 239,1 236,8 Därav årets resultat 2,3 8,9 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 10,0 8,4 Beräknad skuld löneskatt, not 16 2,4 2,0 Summa avsättningar 12,4 10,4 SKULDER Långfristiga skulder, not 17 0,1 0,1 Exploateringsfastighet, not 18 0,0 0,2 Kortfristiga skulder, not 19 93,9 80,5 Summa skulder 94,0 80,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 345,5 328,0 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen gentemot bank, not 20 326,8 302,6 Förlustansvar, not 20 4,8 5,6 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not 21 150,5 146,2 Beräknad löneskatt som inte tagits upp bland skulder, not 21 36,5 35,5 Öckerö kommun 15
Öckerö kommun Noter Not 1 Verksamhetens intäkter tkr 2005 2004 Försäljningsmedel 1 031 1 068 Avgifter och ersättningar 61 158 59 559 Hyror och arrenden 5 230 5 119 Bidrag 24 998 29 132 Försäljning verksamhet och entreprenad 32 101 28 140 Övrigt 2 903 11 656 Summa verksamhetens intäkter 127 421 134 674 Not 2 Verksamhetens kostnader tkr 2005 2004 Lönekostnader 218 696 213 908 Sociala avgifter 80 665 78 503 Avsättning pensionsskuld, individuell 8 320 8 406 Avsättning pensionsskuld, övriga 1 254 444 Utbetalda pensioner, ålders- 4 847 4 611 Utbetalda pensioner, SÅP 0 576 Förvaltningsavgifter pensioner 189 189 Övriga personalkostnader 5 818 4 713 Summa personalkostnader 319 789 311 350 Anläggnings- och underhållsmaterial 2 289 2 245 Inköp för försäljning 1 801 1 244 Bidrag och transfereringar 24 919 22 231 Entreprenader, köp av verksamhet 117 353 103 572 Konsulttjänster 2 943 5 087 Hyror och fastighetsservice 36 243 36 717 Hyra/leasing anläggningstillgångar 2 350 2 092 Bränsle, energi, vatten 6 499 6 392 Förbrukningsinventarier, material 21 095 20 285 Kontorsmateriel och trycksaker 1 771 1 527 Rep, underhåll maskiner, inventarier 2 147 2 429 Diverse främmande tjänster 5 704 5 431 Tele- datakommunikation, porto 3 357 3 336 Transporter 3 757 3 757 Försäkringsavgifter, riskkostnader 1 338 1 476 Övrigt 3 229 3 037 Summa övriga kostnader 236 795 220 858 Summa verksamhetens kostnader 556 584 532 208 Not 3 Leasing tkr 2005 2004 Under året betalda leasingavgifter avseende Inventarier 411 649 Transportmedel 1 148 991 Framtida leasingavgifter år 2006 2010 1 837 1 139 Framtida leasingavgifter år 2007 2011 5 246 2 967 Framtida leasingavgifter år 2012 0 70 Not 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning tkr 2005 2004 Skatteintäkter Kommunalskatt 396 474 381 000 Slutavräkning 332 1 596 Preliminär slutavräkning 4 130 3 571 Summa skatteintäkter 392 012 375 833 Generella statsbidrag, utjämning Generella statsbidrag 0 46 243 Inkomstutjämningsbidrag 54 564 0 Införandebidrag 1 716 0 Generellt sysselsättningsstöd 6 509 4 441 Nyanställningsstöd 0 34 Inkomstutjämning 0 2 762 Regleringsavgift 2 700 0 Kostnadsutjämningsavgift 9 888 7 515 Avgift till LSS-utjämning 1 810 0 Nivåjustering 0 2 268 Summa generella statsbidrag, utjämning 48 391 43 697 Not 5 Finansiella intäkter och kostnader tkr 2005 2004 Finansiella intäkter Ränteintäkter, banktillgodohavanden 940 1 089 Ränteintäkter, koncernfordran 1 000 1 000 Övriga ränteintäkter 64 13 Summa finansiella intäkter 2 004 2 102 Finansiella kostnader Ränta långfristiga skulder 0 370 Räntekostnad pensioner 432 516 Summa finansiella kostnader 432 886 16 Öckerö kommun
Not 6 Årets resultat/balansresultat tkr 2005 2004 Enligt balanskravet Årets resultat/balansresultat 2 326 8 923 Tillkommer: kostnader Öbo/kommunhus 3 745 0 Avgår reavinst 2 724 8 003 Balansresultat 3 347 920 Not 7 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader tkr 2005 2004 Reavinster 2 724 8 003 Kostnader i samb m reavinstberäkning* 77 1 118 Återföring Hyppeln* 40 1 277 Mellanskillnad avskrivningar* 30 180 Summa ej rörelsekap.påverk. poster 2 871 10 218 *Avser 2005 Not 8 Justering för rörelsekapitalets förändring tkr 2005 2004 Minskn/ökn av expl.fast, lager mm +/ 1 055 1 535 Minskn/ökn av kortfrist. fordringar, +/ 18 866 6 592 Ökn/minskn pensionsskuld, +/ 1 991 1 067 Ökn/minskn övr kortfrist skulder, + 19 794 5 565 Summa rörelsekapitalets förändring 1 864 11 689 Not 9 Förändring av likvida medel 2005 2004 Ökn/minskn av kassa och bank, +/ 4 337 36 432 Not 10 Materiella anläggningstillgångar tkr 2005 2004 Allmän markreserv Ingående bokfört värde 16 918 22 035 Nyanskaffningar 64 1 985 Försäljningar 22 7 102 Utgående bokfört värde 16 960 16 918 2005 2004 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 6 634 164676 Nyanskaffningar 0 197 Försäljning/utrangering 0 157350 Årets avskrivning 834 889 Utgående bokfört värde 5 800 6 634 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 76 152 70 505 Nyanskaffningar 2 894 9 485 Försäljning/utrangering 0 8 Årets avskrivning 3 802 3 830 Utgående bokfört värde 75 244 76 152 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 33 497 33 029 Nyanskaffningar 922 2 260 Försäljning/utrangering 29 0 Årets avskrivning 1 853 1 792 Utgående bokfört värde 32 537 33 497 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 2 732 6 280 Nyanskaffningar 50 0 Försäljning/utrangering 1 319 3 464 Årets avskrivning 66 83 Utgående bokfört värde 1 397 2 733 Summa mark, byggnader, tekn anläggn 131 938 135 934 Maskiner, inventarier, fordon Ingående bokfört värde 12 753 17 273 Nyanskaffningar 4 102 2 061 Försäljning/utrangering 1 568 Årets avskrivning 3 895 5 013 Utgående bokfört värde 12 960 12 753 Avskrivningar, nedskrivningar Avskrivningar, byggnader 6 555 6 594 Avskrivningar, inventarier 3 895 5 013 Nedskrivning anläggningstillgångar 35 1 125 Nedskrivning exploateringsprojekt 0 1 556 Summa avskrivning, nedskrivning 10 485 14 288 Pågående arbeten Larmanordning Solhöjden 70 0 Liftar Bergmans Dagcenter 34 0 Utbyggnad dagvattenledning 205 0 Renovering pumpstation ledning 1 097 0 Tillbyggnad garage Pinan 437 0 Dagvattenutbyggnad 161 0 Öckerö kommun 17
Öckerö kommun Ar-verk Hyppeln 224 0 P-plats Framnäs 1 574 0 Grötö färjeläge 51 0 Renovering av pumpstation 68 68 Utbyggnad dagvattenledning 25 25 Reservkraft VA-anläggning 0 212 Summa pågående arbeten 3 946 305 Not 14 Likvida medel tkr 2005 2004 Kassa 116 121 Postgiro 194 609 Bank 58 592 53 836 Summa likvida medel 58 902 54 566 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar tkr 2005 2004 Aktier och andelar Öckerö Kom. Förvaltn. AB 250 250 Öckerö Bostads AB 34 000 34 000 Renova AB 64 64 Kommentusgruppen AB 1 1 Västtrafik AB 780 780 AB Jönköpingsbostäder 33 33 Summa aktier och andelar 35 128 35 128 Långfristig fordran Revers Öckerö Bostads AB 50 000 50 000 Summa långfristig fordran 50 000 50 000 Summa finansiella anl.tillgångar 85 128 85 128 Not 12 Exploateringsfastigheter tkr 2005 2004 Öckerö hamnförening 450 450 Öckerö 2:51 Gula Villan 498 498 Östra Pinan 1 222 0 Markexploatering norr om Statoil 342 115 Förlängning kaj Björnhuvudet 32 0 Suddaområdet 1 251 1 135 Björkö Samsmarka 440 0 Summa exploateringsfastigheter 4 235 2 198 Not 13 Kortfristiga fordringar tkr 2005 2004 Kundfordringar 14 682 11 975 Diverse kortfristiga fordringar 8 101 10 060 Förutbetalda kostnader 21 179 10 732 Upplupna intäkter 4 429 3 315 Not 15 Eget kapital tkr 2005 2004 Eget kapital 236 785 227 863 Årets resultat 2 326 8 923 Summa eget kapital 239 111 236 786 Not 16 Avsättningar tkr 2005 2004 Pensionsskuld Ingående avsättning pensionsskuld 8 413 7 554 Avsättningar under året 2 257 1 513 Utbetalningar 1 179 1 192 Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster 524 538 Utgående avsättning pensionsskuld 10 015 8 413 Löneskatt Ingående avsättning löneskatt 2 041 1 833 Årets avsättning löneskatt 389 208 Utgående avsättning löneskatt 2 430 2 041 Summa avsättningar 12 445 10 454 Not 17 Långfristiga skulder tkr 2005 2004 Skuldrevers Västtrafik AB 100 100 Summa långfristiga skulder 100 100 Not 18 Exploateringsfastigheter tkr 2005 2004 Östra Pinan industriområde 0 154 Summa exploateringsfastigheter 0 154 Summa kortfristiga fordringar 48 391 36 082 18 Öckerö kommun
Not 19 Kortfristiga skulder tkr 2005 2004 Skuld Öckerö Bostads AB (netto) 3 613 1 003 Diverse kortfristiga skulder 202 478 Leverantörsskulder 24 084 17 400 Moms 1 315 869 Personalens källskatt 5 825 5 417 Upplupna sociala avgifter 5 747 5 505 Upplupen semesterlöneskuld och okompenserad övertid 20 742 18 283 Upplupna timlöner avseende december 4 475 3 826 Upplupen kostnad övrigt löner 75 0 Upplupen pension individuell del 8 320 8 241 Upplupen löneskatt individuell del 2 019 1 999 Skuld staten avseende skatt 8 074 8 628 Övrigt 9 397 8 848 Summa kortfristiga skulder 93 888 80 497 Not 20 Borgensförbindelser o övr ansvarsförbindelser tkr 2005 2004 Borgensförbindelser Öckerö Bostads AB 298 076 273 295 Rederi AB Gunilla 7 933 8 000 FUC 15 481 15 980 HSB Södra Bohuslän 5 050 5 064 Renova 212 221 Not 21 Ansvarsförbindelser tkr 2005 2004 Ingående pensionsförpliktelser 146 206 141 940 Utbetalningar 3 711 3 478 Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster 8 022 7 744 Utgående pensionsförpliktelser 150 517 146 206 Ing löneskatt på pensionsförpliktelser 35 470 34 435 Årets löneskatt på pensionsförpliktelser 1 046 1 035 Utg löneskatt på pensionsförpliktelser 36 516 35 470 Summa ansvarsförbindelser 187 033 181 676 Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2005 Kommunstyrelsen exkl centrala poster 392 Barn- och utbildningsnämnden 3 353 Socialnämnden 898 Kultur- och fritidsnämnden 206 Samhällsbyggnadsnänden 1 257 Myndighetsnämnden 25 Summa 3 139 Summa borgensförbindelser 326 752 302 560 Förlustansvar egna hem SBAB 2 779 3 395 BKN 1 781 2 019 Spintab 178 192 Venantius 31 32 Summa förlustansvar 4 769 5 638 Öckerö kommun 19