LITERACY. det hållbara språket. Hur kan språk vara hållbart?

Relevanta dokument
BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

Att vara en professionell samtalspartner i förskolan

FÖR-skolan lägger grunden

SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. (Lpfö98/2010, s.

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Språklig sårbarhet ett sätt att förstå språkstörning ur ett pedagogiskt perspektiv

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Yngre förskolebarns läsande och skrivande

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Programmering eller Datalogiskt tänkande

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

Västra Vrams strategi för

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

BARNET/ELEVEN: GEMENSKAP eller UTANFÖRSKAP? Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp?

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Tisdag den 27 september 2016

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål och Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Mellangården & Sörgården

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Berättandet genom olika gestaltande språk

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLAN 2019

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

En likvärdig utbildning för alla

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Kvalitetsanalys. Ljungbackens förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Arbetsplan för Ängen,

Förskoleklass. (Skolverket )

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Om autism information för föräldrar

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Nätverk 1 28 september 2018

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Lärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje)

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Verksamhetsberättelse Sparven

Transkript:

1 LITERACY det hållbara språket Barbro Bruce, leg. logoped, bitr. prof. specialpedagogik, Högskolan Kristianstad 21 mars 2019 Hur kan språk vara hållbart? Robust Konkret, påtagligt, synligt Beständigt, inte flyktigt, permanent Finns kvar Pågår Fortsätter utvecklas hela livet barbro.bruce@hkr.se 2 1

Varför hållbart språk? bearbeta, tolka, granska spara, bevara, lagra, minnas dela, kommunicera digitalt barbro.bruce@hkr.se 3 Om nya ord inte fastnar akustiken är flyktig och svår att fånga barbro.bruce@hkr.se 4 2

Synligt språk bilder och bokstäver barbro.bruce@hkr.se 5 Att lämna spår efter sig är att kommunicera! barbro.bruce@hkr.se 6 3

Kan man läsa bättre än man talar? Svar: JA! När jag läser SER jag ju hur det ska låta barbro.bruce@hkr.se 7 Läsa o skriva redan i förskolan! SPRÅK Mening Gemenskap Delaktighet LEK SAMSPEL Kommunikation barbro.bruce@hkr.se 8 4

Skriftspråk är en naturlig fortsättning på språkutvecklingen synligt och hållbart Läsa & skriva Leka & granska Uttala & uttrycka Utforska & benämna Samspela & samtala barbro.bruce@hkr.se 9 Det är aldrig för tidigt att lägga grunden för skriftspråksintresse barbro.bruce@hkr.se 10 5

Om man ska tänka tillsammans måste tankarna bli synliga barbro.bruce@hkr.se 11 Skriftspråkliga artefakter som ett naturligt inslag i vuxnas och barns vardag Rikligt och nåbart material, både analogt (papper, pennor, kritor, sax, tejp etc.) och digitalt Vuxna språkar, läser, skriver och visar att det är viktigt och roligt, typ ett plötsligt skratt när man lyssnar eller tar telefonen för att skriva upp det som ska handlas barbro.bruce@hkr.se 12 6

UNDERVISA: att VISA och se UNDER Visa Se Under barbro.bruce@hkr.se 13 Bokstäver symboler - identitet barbro.bruce@hkr.se 14 7

Literacy, multimodalitet och digitalisering Fråga, undra, leta, söka Hitta svar Bilder, ord, förklaringar Filmer Skapa egna collage, filmer Skicka, dela Ta emot från andra barbro.bruce@hkr.se 15 KÄRNÄMNEN i förskolan nycklar till livslångt lärande Trygghet & tillit Begriplig värld Känsla av sammanhang Hitta tillbaka Självbild Tillsammans Samvarokompetens Läsa av och förstå andras känslor Lyssna på andra Läsa av andra Tid & tanke Stanna upp Bearbeta Tänka, förstå Minnas, förvänta Genomföra, fullfölja barbro.bruce@gmail.com 16 8

Kärnämnena lever och frodas både analogt och digitalt barbro.bruce@gmail.com 17 Koherens och digitala verktyg Att låta barnen göra egna skattkartor antingen på papper eller på en lärplatta kan vara ett annat sätt att öka deras förmåga till koherens. Det gör att barnen får öva sig på att tänka logiskt och systematiskt i flerledade steg, så kallat datalogiskt tänkande. barbro.bruce@gmail.com 18 9

Koncentration och digitala verktyg Att hålla uppmärksamhetsfokus över tid är något som den digitala tekniken kan hjälpa oss med. Många har upptäckt att datorspel, med möjlighet att levla i svårighetsgrad och snabbhet, stimulerar uppmärksamheten på ett närmast uppslukande sätt inte sällan till den grad att världen runt omkring helt stängs av. barbro.bruce@gmail.com 19 Minne och digitala verktyg Den digitala tekniken kan vara ett utomordentligt redskap för minnande. Ett foto eller en filmsnutt kan hjälpa barnen att konsolidera, befästa, och associera. En naturlig användning av digital teknik i form av foto och film är att låta barnen vara delaktiga i dokumentationsarbetet. barbro.bruce@gmail.com 20 10

Intersubjektivitet och digitala verktyg Intersubjektivitet handlar om att se andra människor som subjekt precis som man själv! Det är en förutsättning för samspel, samarbete och samtal. barbro.bruce@gmail.com 21 Självbild och digitala verktyg Den digitala tekniken gör det möjligt att skapa förändringar som gör att de kan testa nya möjligheter. Som till exempel att se hur de skulle se ut med en annan hårfärg, eller varför inte hudfärg? barbro.bruce@gmail.com 22 11

Kommunikation och digitala verktyg Förskolebarn som chattar, delar filmer och minnen på lärplattan med en kompis har inte bara kul i stunden, utan de bearbetar och bygger också upp sin förväntan inför nästa gång de ska träffa varandra. barbro.bruce@gmail.com 23 Exekutiva funktioner och digitala verktyg Den digitala tekniken ger barnen en fortlöpande, tydlig och värdeneutral återkoppling i nära anslutning till att de gjort något, vilket tjänar som bekräftelse och belöning. barbro.bruce@gmail.com 24 12

Mentalisering och digitala verktyg Med digitala verktyg kan barnen vidga och spränga den verkliga världens gränser och begränsningar och samtidigt få känna hur det vore att gå i andras skor. Genom att filma sina berättelser blir det också möjligt att beröra och bli berörd av dem. barbro.bruce@gmail.com 25 Abstraktion och digitalisering Abstraktion handlar om att hantera symboler och förstå vad något står för eller representerar - det är den digitala teknikens kärnverksamhet. barbro.bruce@gmail.com 26 13

Generativt lärande och digitalisering Ett viktigt inslag i arbetet med att lära barn är de samtal som handlar om information som de möter och varifrån den kommer. Barnen har ofta spontana frågor rörande giltigheten i det de hör eller läser om: har det hänt på riktigt? Är det sant? barbro.bruce@gmail.com 27 LÄS LYSSNA - ÅTERBERÄTTA LEK Gärna om och om igen Favoritsaga n blir man inte trött på! LEK SKAPA - RITA BERÄTTA - SKRIV barbro.bruce@hkr.se 28 14

Turas om att berätta - modella barbro.bruce@hkr.se 29 Språklig medvetenhet och intresse för skriftspråk små ord kan stå för stora saker och tvärtom barbro.bruce@hkr.se 30 15

Rumpnissarna var nog först med critical literacy!? barbro.bruce@hkr.se 31 Exempelvis är ju jordgubbar inte några gubbar! barbro.bruce@hkr.se 32 16

Det viktigaste av allt är att vi genom vårt sätt att bemöta barnen får dem att känna att vi tar dem på allvar så att de vill dela sina känslor, tankar och upplevelser med oss och med andra/varandra! barbro.bruce@hkr.se 33 17